Utgifterna i statens budget

Utgifterna i statens budget uppgick i juli till 70,4 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor högre än i juli 2015. De totala utgifterna för januari-juli uppgår till 506,7 miljarder kronor. Det är 5,0 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet förklaras främst av högre utgifter för Migration och Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Åt motsatt håll verkade Statsskuldsräntor m.m. och Avgiften till EU.

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Ökade utgifter till följd av kapitaltillskott till asiatiska banken för infrastukturinvesteringar (AIIB)

Utfallet för Samhällsekonomi och finansförvaltning blev i juli 1,0 miljard kronor, vilket är i linje med utfallet föregående år.

Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet för perioden januari-juli uppgår till 8,6 miljarder kronor. Det är 0,4 miljarder kronor högre än för samma period föregående år. Det beror i huvudsak på att anslaget Vissa garanti- och medlemsavgifter i juni hade ett utfall på 0,2 miljarder kronor till följd av kapitaltillskott till Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB). Bankens mandat är att främja hållbar ekonomisk utveckling, skapa välstånd och förbättra infrastrukturanslutningar i Asien, samt främja regionalt samarbete och partnerskap för att möta utvecklingsutmaningar. AIIB, som är en multilateral investeringsbank, inrättades formellt den 16 januari 2016.

Även utfallet på anslaget Statliga tjänstepensioner m.m. är 0,1 miljarder kronor högre än för perioden januari-juli 2015.

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Lågt utfall i juli men på helåret ligger utfallet på samma nivå som föregående år

Utfallet för Internationellt bistånd blev i juli 2,9 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än i juli föregående år. Det beror delvis på att vissa utbetalningar skett tidigare i år. Biståndsutbetalningarna för de första sju månaderna är i princip oförändrade jämfört med samma period 2015.

Utgiftsområde 08 Migration

Utgifterna för Migration ökar med 3,5 miljarder kronor i juli

Utgifterna för Migration uppgår till 5,3 miljarder kronor i juli, vilket är 3,5 miljarder kronor högre än i juli 2015.  Ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 3,4 miljarder kronor. Antalet asylsökande har dock minskat med 5 864 (-72,7 procent) jämfört med juli 2015.  Utgifterna speglar dock inte månadens migrationsströmmar eftersom utbetalningarna dels släpar efter, dels beror utgifterna på hur många asylsökande som totalt finns i mottagningssystemet. De höga utbetalningarna beror framför allt på det stora antalet ensamkommande barn och unga som sökte asyl under hösten.

Jämfört med de sju första månaderna 2015 har utgifterna för migration ökat med 11,9 miljarder kronor (124,5 procent). Ersättningarna till asylsökande, kommuner och landsting har ökat med 8,2 miljarder kronor (171,7 procent) och boendekostnader för asylsökande med 2,5 miljarder kronor (165,8 procent). Antalet asylsökande har visserligen minskat med 52,2 procent och antalet boende i Migrationsverkets mottagningssystem med 20,0 procent. Att utgifterna ändå ökar beror, som nämns ovan, i huvudsak på att Migrationsverket släpar efter med ersättningarna för det stora antalet asylsökande barn och unga som kom i höstas.

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Högre utgifter inom utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgår för perioden januari-juli till 40,6 miljarder kronor. Det är 3,6 miljarder kronor (9,9 procent) högre än samma period föregående år.

Utfallet för anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård hittills i år är 1,9 miljarder kronor högre än samma period 2015. Det beror främst på utbetalningar av Professionsmiljarden, som används för att förbättra resursutnyttjandet i hälso- och sjukvården. och Resursförstärkning till landstingen som används till att möjliggöra särskilt angelägna insatser inom hälso- och sjukvården. Utbetalningar gjordes i februari på 1 miljard kronor vardera.

Även utgifterna på anslaget Bidrag till psykiatri är högre för den aktuella perioden jämfört med 2015. Totalt har utgifterna på anslaget ökat från 0,2 miljarder kronor 2015 till 0,9 miljarder kronor 2016. Anslaget används till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Insatserna regleras av en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgifterna för sjukpenning ökar, men en viss inbromsning kan skönjas

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgick i juli till 8,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma månad 2015. Det högre utfallet beror på högre utgifter för sjukpenning.

Det ackumulerade utfallet för utgiftsområdet för perioden januari-juli uppgår till 62,4 miljarder kronor. Det är 2,5 miljarder kronor högre än för samma period föregående år. Utgifterna för Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår för perioden till 23,2 miljarder kronor och är 2,0 miljarder kronor högre jämfört med perioden januari-juli 2015, varav utgifterna för sjukpenning är 1,4 miljarder kronor högre. De högre utgifterna beror på fler pågående sjukfall och i huvudsak på ett ökat inflöde av sjukfall med psykiatriska diagnoser. Under sista kvartalet 2015 går det att skönja en viss inbromsning i inflödet. Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning- och rehabiliteringsersättning per registrerad försäkrad (16-64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Sjukpenningtalet i juli var 10,8 dagar. Män har lägre sjukpenningtal (7,5 dagar) än kvinnor (14,2 dagar).

Utgifterna på anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen ökade under årets sju första månader med 0,6 miljarder kronor, varav anslagsposten Rehabiliteringsgarantin är 0,4 miljarder kronor högre jämfört med samma period 2015. Rehabiliteringsgarantin finansierar ett av villkoren i det nya avtalet mellan statens och Sveriges kommuner och landsting 2016. Även anslagsposten Bidrag till hälso- och sjukvården blev 0,2 miljarder kronor högre.

Det ackumulerade utfallet för Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår för årets sju första månader till 29,0 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än för samma period 2015.

Antalet personer som får sjukersättningar fortsätter att minska. Det beror på ett högre utflöde än nybeviljande. Efter många år med ett allt större antal personer inom aktivitetsersättning har även detta avstannat de senaste månaderna. Detta beror på att nybeviljande av aktivitetsersättningar har minskat sedan i höstas. Antalet personer som erhöll sjuk- och aktivitetsersättning i juli uppgick till 334 496 personer, varav 195 067 var kvinnor och 139 429 var män.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgifterna för både garantipensioner och änkepensioner minskar

Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom uppgår till 21,1 miljarder kronor för de första sju månaderna 2016. Det är 1,2 miljarder kronor (5,5 procent) lägre än samma period föregående år.

Utfallet för garantipensioner uppgår till 8,3 miljarder kronor. Det är 0,9 miljarder kronor (10,2 procent) lägre än samma period föregående år. Den långsiktiga trenden är att utgifterna för garantipension minskar. Den genomsnittliga inkomstrelaterade ålderspensionen är högre för yngre och nyblivna pensionärer jämfört med de äldre som redan uppbär pension. Dessutom minskar antalet pensionärer som inte har tjänat in någon inkomstrelaterad ålderspension alls successivt bland de nyblivna pensionärerna.

Efterlevandepensioner till vuxna uppgår till 7,0 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor (4,0 procent) lägre än de första sju månaderna 2015. Anslaget finansierar framför allt änkepension och eftersom änkepensionssystemet är under avveckling sedan 1990 minskar antalet änkepensioner successivt.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Högre utgifter för Föräldraförsäkring hittills i år jämfört med samma period 2015

Utfallet för Ekonomisk trygghet för familjer och barn uppgick i juli till 7,4 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än i juli 2015. Det beror främst på att utgifterna för Föräldraförsäkring blev högre.

Det ackumulerade utfallet för perioden januari-juli uppgår till 50,1 miljarder kronor. Det är 1,9 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på att utgifterna på anslaget Föräldraförsäkring är 1,1 miljarder kronor högre, varav utgifterna för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är 0,6 respektive 0,2 miljarder kronor högre. Ökningen av föräldrapenning förklaras av fler uttagna föräldrapenningdagar samt något högre medelersättning för de sjukpenninggrundade dagarna (SGI-dagarna). Ersättningen för grundnivådagarna har höjts från och med 1 januari 2016, från 225 kronor per dag till 250 kronor per dag. Det högre utfallet för tillfällig föräldrapenning beror på fler uttagna nettodagar med högre medelersättning. De totala utgifterna för Föräldraförsäkring uppgår för årets sju första månader till 23,4 miljarder kronor.

Utgifterna för Barnbidrag är 0,3 miljarder kronor (2,2 procent) högre för perioden januari-juli jämfört med samma period föregående år och uppgår hittills i år till 15,3 miljarder kronor. Det högre utfallet beror främst på fler bidragsberättigade barn.

Även de ackumulerade utgifterna på anslaget Underhållsstöd blev 0,3 miljarder kronor (28,5 procent) högre jämfört med årets sju första månader 2015. Det beror i huvudsak på att underhållsstödet höjdes med 300 kronor per månad och barn från den 1 september 2015.

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Antalet kommunmottagna ökar med drygt 24 procent i juli

Utgifterna uppgick i juli till 2,1 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (21,5 procent) högre än föregående år. Det är i huvudsak kommunersättningarna vid flyktingmottagande som har ökat. Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* blev i juni** 24,3 procent fler än ifjol. Utgifterna går dock inte i takt med kommunernas mottagande, vilket bland annat beror på att utbetalningarna sker med en varierande grad av eftersläpning.

Jämfört med de sju första månaderna 2016 har utgifterna för utgiftsområdet ökat med 1,9 miljarder kronor (20,9 procent) och då främst ersättningarna för ensamkommande barn och ungdomar som redovisas under anslaget för kommunersättningar vid flyktingmottagande.

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

**Statistiken redovisas med en månads eftersläpning det vill säga i juliutfallet redovisas antalet kommunmottagna t o m juni.   

***Ensamkommande barn: I sammanställning över mottagna ensamkommande barn och ungdomar, finns även personer över 18 år. Främst är det personer över 18 år som har beslut om fortsatt vård efter att ha kommit som ensamkommande, men det kan även förekomma att det finns med andra personer som har/har haft god man tillförordnad av andra skäl.

Källa: Migrationsverket    

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Antalet öppet arbetslösa ungdomar, 18-24 år, är 16,8 procent lägre i juli i år jämfört med samma månad föregående år

Utfallet för utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick i juli till 5,3 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än samma månad 2015. Utgifterna på anslaget Bidrag till lönegarantiersättning var 0,1 miljarder kronor högre både i juni och juli jämfört med samma månader 2015. De högre utfallen är hänförliga till länsstyrelsen i Västra Götalands län och avser en rekonstruktion av Stampen. Det ackumulerade utfallet för perioden januari-juli uppgår till 42,3 miljarder kronor. Det är 4,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet beror främst på det nya anslaget Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställda, vars utfall hittills i år är 3,6 miljarder kronor. År 2015 redovisades stöden på budgetens inkomstsida under inkomsttypen Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.  

Även utgifterna för Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader och Bidrag för arbetslöshet och aktivitetsstöd är 0,5 respektive 0,4 miljarder kronor högre hittills i år jämfört med de sju första månaderna 2015.

Antalet inskrivna som öppet arbetslösa vid Arbetsförmedlingen (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd) var i slutet av juli 349 557, varav 157 319 var kvinnor och 192 238 var män. Det är en minskning totalt sett med 3,1 procent jämfört med samma månad föregående år. För kvinnor var minskningen 3,7 procent och för män 2,7 procent. Antalet inskrivna öppet arbetslösa som är utrikesfödda har ökat med 5,9 procent i juli medan antalet inskrivna arbetslösa ungdomar, 18-24 år, har minskat med 16,8 procent jämfört med samma månad föregående år. (För fler uppgifter se månadsstatistik på Arbetsförmedlingens hemsida).

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Lägre räntor på statsskulden till följd av att stora valutakursförluster föregående år har övergått till att bli valutakursvinster innevarande år

Utfallet för Statsskuldsräntor m.m. blev i juli månad 0,5 miljarder kronor. Det är 1,1 miljarder kronor lägre än samma månad föregående år. Det beror i huvudsak på att valutakursförluster föregående år har övergått till att bli valutakursvinster innevarande år. Utfallet för utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden.

I tabellen nedan visas Räntorna på statsskulden fördelade på anslaget komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

Det ackumulerade utfallet för anslaget Räntor på statsskulden uppgår för de sju första månaderna till 3,4 miljarder kronor. Det är 9,5 miljarder kronor lägre än för samma period 2015. Det lägre utfallet beror främst på stora valutakursförluster föregående år som har övergått till att bli valutakursvinster innevarande år.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Lägre utgifter för EU-avgiften hittills i år

Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen uppgår hittills i år till 13,8 miljarder kronor, vilket är 11,5 miljarder kronor lägre än samma period 2015.

Utgifterna för tullavgiften uppgår hittills i år till 2,5 miljarder kronor och utgifterna för den mervärdesskattebaserade avgiften uppgår till 3,1 miljarder kronor.

I december 2015 gjordes en förskottsbetalning på cirka 6,7 miljarder kronor från anslaget som avsåg 2016. Det lägre utfallet för utgiftsområdet avser den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomsten. Utfallet för den delen blev i juli 2,3 miljarder kronor.

Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

I juli har den kassamässiga korrigeringen påverkats positivt med 5,5 miljarder kronor.

Den kassamässiga korrigeringen uppgår för de första sju månaderna till 20,9 miljarder kronor.

Redovisningen mot anslaget för statsskuldsräntor är inte kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför dels till följd av att inkomsträntor på studielån periodiseras till det kvartal de avser, dels till följd av att redovisningen baseras på affärsdag, vilket skiljer sig något från likviddag. Den så kallade ränteperiodiseringen har påverkat den kassamässiga korrigeringen negativt med 0,3 miljarder kronor i juli och totalt med 0,1 miljarder kronor hittills i år.

För de första sju månaderna översteg EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift de insatta medlen med 8,2 miljarder kronor. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt. I december 2015 gjorde Sverige förskottsinsättningar på det särskilda kontot för Sveriges EU-avgift, vilket påverkade den kassamässiga korrigeringen negativt. Totalt uppgick förskottsinsättningen till 6,7 miljarder kronor och kassamässiga korrigeringar i motsatt riktning har skett under 2016. I juli översteg i stället de insatta medlen EU-kommissionens uttag med 1,2 miljarder kronor, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen åt motsatt håll.

Kassamässiga korrigeringar förekommer vid de flesta myndigheterna. För de första sju månaderna redovisar Trafikverket lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som har tillförts räntekontot. Det påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 6,4 miljarder kronor. I juli påverkade Trafikverket den kassamässiga korrigeringen med 1,4 miljarder kronor med anledning av detta. Även Försvarsmakten redovisar lägre belopp mot anslag än de anslagsbelopp som tillförts räntekontot, vilket påverkar den kassamässiga korrigeringen positivt med 6,1 miljarder kronor hittills i år. I juli påverkades den kassamässiga korrigeringen med 2,1 miljarder kronor med anledning av Försvarsmakten. En del av detta, 0,6 miljoner kronor, avser en återföring av medel till Försvarsmaktens räntekonto. Lånebehovet påverkades inte av detta, utan i stället påverkades den kassamässiga korrigeringen positivt med 0,6 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen har minskat med 5,3 miljarder kronor i juli. Hittills i år har nettoutlåningen minskat med 16,7 miljarder kronor under perioden januari–juli 2016.

Pensionsmyndighetens nettoinbetalningar av premiepensionsavgifter i Riksgäldskontoret uppgick till 4,2 miljarder kronor i juli. Det betyder att nettoutlåningen minskar med motsvarande belopp. Hittills i år har premiepensionsmedlen minskat nettoutlåningen med 20,2 miljarder kronor.

I maj och juni har totalt 3,4 miljarder kronor satts in i den nya resolutionsreserven. Det är insättningar av resolutionsavgifter som tas ut för första gången 2016. Den ersätter stabilitetsavgiften som upphör i och med årets inbetalning (som avser 2015). Detta minskar nettoutlåningen.

Exportkreditnämnden (EKN) har tagit ut totalt 2,8 miljarder kronor från konto i Riksgäldskontoret hittills i år. Det beror bland annat på att några garantier riskerar att lösas ut och EKN har därför i stället placerat medlen i Euro för att minska valutarisken. Detta medför att nettoutlåningen ökar.     

Utlåningen till Riksbanken har ökat tillfälligt med 1,9 miljarder kronor hittills i år (i mars). Den totala utlåningen till Riksbanken uppgick den 30 juli till 210,4 miljarder kronor. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Lånen löper efter hand ut och måste då ersättas med nya lån. Riksgäldskontoret har mandat att för Riksbankens räkning ta upp lån i utländsk valuta på motsvarande 200 miljarder kronor. Beloppsgränsen får tillfälligtvis överskridas för att refinansieringen av lånen ska kunna hanteras effektivt. Eventuella överskridanden ska justeras så snart det kan ske utan att orsaka Riksbanken eller Riksgäldskontoret onödiga merkostnader.

Utlåningen till CSN ökade med 2,7 miljarder kronor för de första sju månaderna 2016.

Nettobehållningen på myndigheternas räntekonton har ökat med 1,5 miljarder kronor i juli. Hittills i år har nettobehållningarna har ökat med 2,5 miljarder kronor under de första sju månaderna och minskar därmed nettoutlåningen.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 164,5 miljarder kronor för de första sju månaderna. Det är 10,5 miljarder kronor (6,8 procent) högre än samma period 2015.

För 2016 har de genomsnittliga pensionerna räknats upp med 4,2 procent. Detta trots att inflationen, mätt som prisbasbeloppets förändring, varit svagt negativ. Huvudorsaken till den positiva utvecklingen är att balanseringen, den så kallade ”bromsen”, lägger tillbaka en stor del av den minskning av indexeringen som skett tidigare år. Att pensionsutgifterna ökar mer beror framför allt på att antalet pensionärer med inkomstgrundad ålderspension ökar.