Månadsutfall för statens budget juli 2016
Publicerad 25 Augusti 2016

Inkomsterna i statens budget

Inkomsterna i statens budget uppgick i juli till 74,2 miljarder kronor, vilket är 6,0 miljarder kronor högre än i juli 2015.

 

För perioden januari-juli uppgår inkomsterna till 612,3 miljarder kronor. Det är 93,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Inkomsterna från skatt har ökat med 95,3 miljarder kronor medan övriga inkomster har minskat med 1,7 miljarder kronor.

 

Skatter

 

Fysiska personers inkomstskatt, netto

 

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto uppgick i juli 2016 till 16,3 miljarder kronor, vilket är 3,2 miljarder kronor högre än i juli 2015. Orsaken till det högre utfallet är att debiterad slutlig skatt för 2015, att betala, är betydligt högre i år jämfört med 2015.

 

Högre förskottsutbetalningar till kommuner och landsting

Utfallet för Fysiska personers inkomstskatt, netto uppgår hittills i år till -78,4 miljarder kronor. Utfallet för de sju första månaderna 2015 var -82,6 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är 4,2 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att skatt för fysiska personer till största delen betalas ut till kommuner och landsting dvs. andra sektorer än den statliga.

 

I januari slutreglerades förskotten till kommuner och landsting för taxeringsåret 2014. Den slutliga skatten blev 0,7 miljarder lägre (lägre utbetalningar till kommuner och landsting).  Den slutliga skatten 2013 var 5,0 miljarder lägre. Skillnaden mellan åren är 4,2 miljarder kronor.

 

Förskotten till kommuner och landsting uppgick hittills i år till 391,9 miljarder kronor. Det är 22,0 miljarder kronor högre än samma period 2015. Orsaken är bland annat att lönesumman beräknas bli högre 2016 än 2015. Högre utbetalningar till kommunerna innebar en negativ effekt för statens skatteinkomster och budgetsaldot.

 

Nettot för slutligt debiterad skatt avseende 2015, grundbeslut, att betala eller att återfå är 10,3 miljarder kronor, dvs. restskatten som ska betalas in är högre än återbäringen till skattebetalarna. För samma period 2015 var nettot -3,0 miljarder kronor. Skillnaden är 13,3 miljarder kronor, vilket innebär skillnaden mellan vad skattebetalarna ska betala in till staten och vad de ska återfå har ökat.

 

Debiterad källskatt att betala för aktuellt år är 19,4 miljarder kronor högre än januari–juli 2015.

 

Juridiska personers inkomstskatt, netto

 

Juridiska personers inkomstskatt, netto uppgick till 16,7 miljarder kronor i juli, vilket är 3,4 miljarder kronor högre än i juli 2015. Orsaken är främst en felaktig redovisning av fastighetsskatten i juli 2015, som rättades upp i juli 2015. Bortsett från det har juridiska personer inkomstskatt, netto ökat med 1,9 miljarder kronor, vilket främst beror på högre debiterad preliminär skatt för 2016.

 

Utfallet för Juridiska personers inkomstskatt, netto uppgår hittills i år till 116,5 miljarder kronor, vilket är 25,7 miljarder kronor högre än samma period förra året.  Den främsta orsaken är att en enskild koncern gjorde oväntat stora vinster under 2015. I januari betalades skatten in på skattekonto och i februari debiterades skatten som preliminär skatt, äldre år, att betala. Den debiterade preliminärskatten för 2016 har ökat med 7,5 miljarder kronor.

 

Socialavgifter och löneskatter

Arbetsgivaravgifterna fortsatt högre

 

Inkomsterna från socialavgifter och löneskatter blev 3,2 miljarder kronor högre i juli jämfört med samma period föregående år. Det beror främst på att lönesumman blivit högre men även på att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga minskat från och med 1 augusti 2015.

 

Utfallet hittills i år för socialavgifter och löneskatter är 214,4 miljarder kronor, vilket är 18,9 miljarder kronor (9,7 procent) högre än samma period 2015. Det beror på främst på att lönesumman blivit högre men även på, som nämns ovan, att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga minskat från och med 1 augusti 2015.

 

Sjukförsäkringsavgiften har ökat med 7,3 miljarder kronor (19,7 procent). Förutom den högre lönsumman och den minskade nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga beror ökningen även på att avgiften höjts från 4,35 procent till 4,85 procent medan den allmänna löneavgiften sänkts med motsvarande nivå. Det totala procentsatsen för arbetsgivaravgiften är oförändrad.

 

Skatt på egendom

Stämpelskatten forsätter att öka i juli

 

Skatt på egendom uppgick till 1,0 miljard kronor i juli, vilket är 0,3 miljarder kronor (37,9 procent) högre än samma period 2015. Hittills i år uppgår skatt på egendom till 7,0 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor (38,3 procent) högre än 2015. Hela utfallet, både för juli och året, avser stämpelskatt. Orsaken till de högre utfallen är främst de stigande priserna på fastigheter.

 

Skatt på varor och tjänster

Inkomsterna från moms 18,8 miljarder kronor (7,0 procent) högre hittills i år

 

Skatt på varor och tjänster uppgick i juli till 32,8 miljarder kronor. Det är 2,4 miljarder kronor lägre än i juli 2015. För de första sju månaderna blev utfallet därmed 286,7 miljarder kronor, en ökning med 18,8 miljarder kronor (7,0 procent) jämfört med samma period föregående år.

 

Inkomsterna från Mervärdesskatt, netto uppgår till 207,6 miljarder kronor för de första sju månaderna. Det är en ökning med 15,1 miljarder kronor (7,9 procent) jämfört med samma period föregående år.

 

Energiskatterna uppgår totalt till 41,3 miljarder kronor för perioden januari–juli 2016. Det är en ökning med 2,7 miljarder kronor (6,9 procent).

 

Tobaksskatten uppgår hittills i år till 6,9 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor (2,7 procent) högre än samma period föregående år.

 

Betalningsdifferenser, skattekonto

Fortsatt höga inbetalningar till skattekonto

 

Betalningsdifferensen i juli 2016 blev 1,7 miljarder kronor högre än samma period föregående år och 24,0 miljarder kronor högre för de första sju månaderna. Inbetalningarna till skattekonto är fortsatt höga, 10,7 miljarder kronor högre i juli och 123,2 miljarder kronor högre för de första sju månaderna. Orsaken är främst den starka ekonomin men det beror även på tillfälliga faktorer som sparande på skattekonto.

 

Faktaruta löpande och periodiserad redovisning av skatter

I månadsutfallet under inkomsttyp 9000 Löpande redovisade skatter m.m. redovisas debiterade samt in- och utbetalda skatter (alltså kassamässigt redovisade skatter). Inkomsttypen 9000 redovisas däremot inte i statens budget. Sedan 2006 tillämpar Sverige en periodiserad redovisning av skatterna på statens budget under inkomsttyperna:

  • 1000 Statens skatteinkomster
  • 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
  • 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonton.

Det innebär att skatterna redovisas det inkomstår de avser, det vill säga det år den skattepliktiga händelsen äger rum. Genom att tillämpa periodiserad redovisning av skatter får vi en direkt koppling mellan intäkterna, den makroekonomiska utvecklingen och de skatteregler som gäller under ett givet år.

En konsekvens av periodiserad redovisning är att utfallet för statens budget på inkomsttitelnivå inte blir definitivt förrän ett och ett halvt år efter budgetårets utgång. Skillnaderna mellan de kassamässigt redovisade skatterna och de periodiserade skatterna är normalt störst för de årligt fastställda inkomstskatterna för individer och företag. Årsutfallet för de månatligt fastställda skatterna arbetsgivaravgifter, mervärdeskatter och punktskatter varierar mindre mellan den kassamässiga och den periodiserade redovisningen. På totalnivå redovisas skatterna kassamässigt på statens budget, inkomsttitel 9000 är en sammanslagning av inkomsttitlarna 1000, 7000 och 8000. Detta är möjligt genom att budgetredovisningen redovisar skillnaden mellan de kassamässiga och de periodiserade skatterna. Inkomsttitel 1900 är periodiseringar).

 


Ekonomistyrningsverket l Postadress: Box 45316, 104 30, Stockholm l Tel: 08-690 4300 l Fax: 08-690 43 50
Besöksadress: Drottninggatan 89, Kartal E-post: registrator@esv.se l Organisationsnummer: 202100-5026