Saldot i statens budget för september blev ett underskott på 8,0 miljarder kronor. Det är en försämring med 36,3 miljarder kronor jämfört med samma månad föregående år. Skillnaden beror främst på att staten i september 2013 sålde aktier i Nordea till ett värde av 21,6 miljarder kronor.

Saldot för perioden januari-september är ett överskott på 23,8 miljarder kronor. För motsvarande period föregående år blev det ett underskott på 40,6 miljarder kronor. Saldot är därmed 64,4 miljarder kronor bättre än 2013. Skillnaden mellan åren beror främst på att Riksgäldskontoret under 2013 lånade ut cirka 100 miljarder kronor till Riksbanken för att förstärka valutareserven. Åt motsatt håll verkade statens försäljning av aktier i Nordea till ett sammanlagt värde av 41,1 miljarder kronor.

Utgiftstaket för 2014 är fastställt till 1 107 miljarder kronor. Det är 12 miljarder kronor (1,1 procent) högre än utgiftstaket 2013. Utgiftstaket omfattar samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., samt Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

De takbegränsade utgifterna uppgår för perioden januari-september till 791,3 miljarder kronor, vilket är 20,7 miljarder kronor (2,7 procent) högre än samma period föregående år. Det är främst de allmänna bidragen till kommunerna (3,5 miljarder kronor), avgiften till EU (2,8 miljarder kronor) samt utgifterna för integration och jämställdhet (2,6 miljarder kronor) som har ökat. De högre bidragen till kommunerna beror bland annat på ekonomisk kompensation till kommunerna med anledning av sänkt skatt till pensionärer under 2014. Den högre avgiften till EU beror delvis på att Sveriges rabatt för perioden 2014-2020 ännu inte realiserats. Utgiftsökningen inom området integration och jämställdhet beror främst på att antalet asylsökanden med skyddsbehov som får uppehållstilstånd ökar.