Utgifterna uppgick i september till 69,0 miljarder kronor, vilket är 24,3 miljarder kronor högre än motsvarande månad föregående år. Utgifterna för perioden januari - september uppgår till 605,7 miljarder kronor. Det är 71,5 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år. Skillnaden mellan åren beror främst på att Riksgäldskontoret under  2013 lånade ut cirka 100 miljarder kronor till Riksbanken.

Utgiftsområde 01 Rikets styrelse
Utfallet för Rikets styrelse uppgår hittills i år till 9,6 miljarder kronor. Det är 0,8 miljarder kronor högre än föregående år. Det anslag som ökat mest, jämfört med föregående år, är anslaget för Allmänna val och demokrati. Ökningen beror delvis på att det i år var val till både Europaparlamentet samt Sveriges riksdag, landsting och kommuner. Dessa val sammanfaller bara vart tjugonde år med nuvarande valkalender. År 2014 var det första året sedan Sveriges inträde i EU som detta skett. Jämfört med föregående val (2010) så har anslagsposten Statsbidrag för förtidsröstning ökat med 0,2 miljarder kronor vilket är merparten av skillnaden för anslaget Allmänna val och demokrati mellan 2014 och 2010.

Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Utfallet för perioden januari - september uppgår till 10,3 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det lägre utfallet beror främst på en engångsutbetalning till Europeiska investeringsbanken (EIB) i februari 2013.

Utfallet för anslaget Statliga tjänstepensioner m.m. blev däremot 0,3 miljarder kronor högre.

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap
Utfallet för Försvar och samhällets krisberedskap uppgår för de nio första månaderna till 27,7 miljarder konor, vilket är 1,6 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

Det högre utfallet beror främst på att utfallet för anslaget för anskaffning av materiel är 2,0 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

Insatserna för att bekämpa skogsbranden i augusti 2014 i Västmanland ledde till ökade kostnader för de drabbade kommunerna. Regeringen informerar i Höständringsbudgeten för 2014 att man ämnar tillföra anslaget Ersättning för räddningstjänst m.m. ytterligare medel för att kommunerna ska kunna erhålla sin berättigade ersättning.  

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utgifterna för internationellt bistånd uppgick i september till 4,7 miljarder kronor, vilket är 3,4 miljarder kronor högre än motsvarande månad föregående år. Orsaken är främst att Sida gjort stora utbetalningar till multilaterala och internationella organisationer i september. Hittills i år har 5,7 miljarder kronor betalats ut till dessa organisationer, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än föregående år. Så här långt har 88,1 procent av det totala anslaget för 2014 betalats ut. Vid samma tidpunkt föregående år hade endast 68,4 procent av det totala anslaget betalats ut. Det medför att utbetalningarna har gjorts tidigare i år jämfört med föregående år.

De ackumulerade utgifterna till och med september för internationellt bistånd uppgår till 20,7 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor högre än samma period 2013. Orsaken är främst de tidigarelagda utbetalningarna till multilaterala och internationella organisationer.

Utgiftsområde 08 Migration
Utfallet för Migration uppgick i september till 0,8 miljarder kronor vilket är 0,3 miljarder kronor (52 procent) högre än samma månad 2013.

Utgifterna för de nio första månaderna uppgår till 8,4 miljarder kronor, vilket är 1,6 miljarder kronor (23 procent) högre än motsvarande period föregående år. Utgifterna under anslaget för ersättningar och bostadskostnader har ökat med 1,3 miljarder kronor (35 procent).  

Migrationsverket har hittills i år tagit emot 60 146 ansökningar om asyl, vilket är en ökning med 24 661 (70 procent) jämfört med samma period 2013. Sökanden från Syrien fortsätter att vara den största gruppen och uppgår till 22 728, en ökning med 138 procent. Antalet sökande från Eritrea uppgår till 9 837, vilket är en ökning med 226 procent. Antalet sökande från Ukraina uppgår till 895 och är procentuellt den största ökningen (628 procent). Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar och barn uppgår till 5 000, vilket är en ökning med 102 procent jämfört med föregående år.

Utgifterna för Migrationsverkets förvaltning har ökat med 0,3 miljarder kronor jämfört med ifjol. Orsaken är främst att kapaciteten i mottagningssystemet löpande byggs ut för att möta det ökade antalet asylsökande. Förutom fler asylsökande medför även bristen på kommunplatser att antalet flyktingar med uppehållstillstånd ökar i Migrationsverkets mottagningssystem. I slutet av augusti uppgick de till 12 415 personer, varav 3 040 var barn under 16 år.

Under de nio första månaderna har totalt 82 569 uppehållstillstånd beviljats, vilket är 1 376 färre än samma period föregående år. Beviljade uppehållstillstånd för arbetsmarknad har minskat med 3 669 (22 procent) medan beviljade uppehållstillstånd för asylsökanden med skyddsbehov har ökat med 8 357 (46 procent).

Riksdagen har beslutat att tilldelningen på anslaget för ersättningar och bostadskostnader ska öka med 2,3 miljarder kronor. Orsaken är enligt regeringen att fler personer söker asyl än vad som antogs i budgetpropositionen för 2014.  Av samma skäl har riksdagen beslutat att Migrationsverkets förvaltningsanslag ska höjas med 0,4 miljarder kronor. Finansieringen sker delvis genom att minska tilldelningen på anslaget Biståndsverksamhet med knappt 1,0 miljard kronor.

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgår för de första nio månaderna till 44,5 miljarder kronor, vilket är 1,9 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgår hittills i år till 16,2 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år. Utgifterna avser statens bidrag till landstingen. Bidragen betalas ut med två månaders fördröjning enligt regeringsbeslut.

Kostnaderna för statlig assistansersättning uppgår hittills i år till 17,6 miljarder kronor. Det är 1,2 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utfallet för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning uppgår för perioden januari - september till 73,9 miljarder kronor. Det är 1,7 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgår för perioden till 23,7 miljarder kronor. Det är en ökning med 3,1 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år. Antalet personer som fick sjukpenning var 165 364 personer i september, vilket är en ökning med 10,4 procent jämfört med samma månad föregående år.

Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgår hittills i år till 38,1 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor (2,9 procent) lägre än samma period föregående år. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 354 965 personer i september, en minskning med 2,7 procent jämfört med samma månad föregående år.

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgifterna för Integration och jämställdhet uppgick i september till 1,0 miljard kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor (65 procent) högre än 2013. Det är framför allt utgifterna för kommunernas flyktingmottagande som ökar.

Hittills i år uppgår de totala utgifterna till 8,8 miljarder kronor. Jämfört med de nio första månaderna 2013 är det en ökning med 2,6 miljarder kronor (42,8 procent).

Kommunersättningarna uppgår till 5,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,2 miljarder kronor (30 procent). Orsaken till de högre utgifterna är främst det ökande antalet asylsökande med skyddsbehov som får uppehållstillstånd.

Etableringsersättningar till vissa nyanlända invandrare samt Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare har ökat med 0,7 miljarder kronor (62 procent) respektive 0,6 miljarder kronor (97 procent).

Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen* uppgår till och med augusti till 27 99, vilket är 5 635 (26 procent) fler än föregående år. Av årets kommunmottagna är 10 727 under 18 år varav 1 902 är ensamkommande.

*Kommunerna har rätt till statlig ersättning för mottagande av utländska medborgare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flyktingar, skyddsbehövande, efter särskilt ömmande omständigheter eller som anhöriga. Det följer av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Exempelvis är det före detta asylsökande som beviljats uppehållstillstånd (bland annat konventionsflyktingar och skyddsbehövande), kvotflyktingar (uttagna i utlandet av Migrationsverket i samarbete med FN:s flyktingorganisation UNHCR), samt anhöriga till dessa grupper. Den anhörige måste ha ansökt om uppehållstillstånd (familjeåterförening) inom viss tid från den dag personen i Sverige blev kommunmottagen.

Källa: Migrationsverket                     

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för Arbetsmarknad och arbetsliv uppgår hittills i år till 50,1 miljarder kronor. Det är 1,7 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

Utgifterna för Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd uppgår hittills i år till 22,9 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppgår till 6,3 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 668 219 personer i september, en minskning med 5,0 procent jämfört med samma månad föregående år. Av de inskrivna arbetslösa var 201 273 personer öppet arbetslösa, en minskning med 7,5 procent. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var 169 927 personer, en minskning med 7,9 procent.

Utgifterna för Lönebidrag och Samhall m.m. uppgår hittills i år till 13,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.

Antal personer som hade arbete med stöd var 94 026 personer i september. Av dessa hade 78 505 personer subventionerad anställning på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, en ökning med 3,3 procent jämfört med samma månad föregående år.

Utgifterna för Bidrag till lönegarantiersättning uppgår hittills i år till 1,2 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än samma period föregående år.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utfallet för Utbildning och universitetsforskning uppgår för perioden januari - september till 44,1 miljarder kronor. Det är 2,4 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utgifterna för universitet och högskolor står för cirka 70 procent av de totala utgifterna.

Det ökade utfallet avser bland annat utgifter för Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation som är 0,8 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Utfallet för anslaget är hittills i år 4,3 miljarder kronor, vilket innefattar medlen för det nya centret ESS (European Spallation Source) i Lund.

Utgifterna för Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet har hittills i år ett utfall om 3,7 miljarder kronor. Utbetalningar görs till kommuner två gånger per år. I september utbetalades 1,8 miljarder kronor.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgifterna för Kommunikationer är 30,4 miljarder kronor för de första nio månaderna. Det är 1,7 miljarder kronor (6,0 procent) högre än motsvarande period föregående år. Den största orsaken till att utfallet ökat beror på att Trafikverket utnyttjat anslagssparande för statlig medfinansiering för byggandet av stora badhuslänken i Göteborg. Utgifterna redovisas under det från 2013 uppförda anslaget Väghållning med 1,5 miljarder kronor i september. 

Anslagsstrukturen för utgiftsområdet har ändrats mellan åren. Därför är det svårt att jämföra anslagsutfallet med föregående år. I tabellerna nedan har vi försökt att göra utgifterna jämförbara. Utfallet för Utveckling av statens transportinfrastruktur uppgår efter nio månader till 11,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Både räntor och återbetalning av lån samt järnvägsanläggningar i nationell plan har ökat. Utfallet för Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur uppgår till 13,5 miljarder kronor efter nio månader. Det är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgifterna för Allmänna bidrag till kommuner uppgår till 70,2 miljarder kronor under de första nio månaderna. Det är 3,5 miljarder kronor (5,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Bidragen betalas ut månadsvis med tolftedelar och efter nio månader har nio tolftedelar av årsbudgeten för 2014 förbrukats.

Utgifterna för Kommunalekonomisk utjämning till kommuner och landsting uppgår för perioden januari - september till 67,6 miljarder kronor, en ökning med 3,4 miljarder kronor (5,3 procent) jämfört med samma period föregående år. Drygt hälften av ökningen beror på ekonomisk kompensation till kommunerna med anledning av sänkt skatt till pensionärer. Kommunerna kompenseras för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt. Dessutom bidrar förändringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet till ökade bidrag till kommunerna.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. uppgår i september till -3,6 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Utgiftsområdet består nästan uteslutande av anslaget Räntor på statsskulden. Det lägre utfallet beror i huvudsak på högre inkomster till följd av högre överkurser vid emission.

I tabellen nedan visas Räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettobeloppet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

Det ackumulerade utfallet för anslaget Räntor på statsskulden för perioden januari - september uppgår till -0,3 miljarder kronor, vilket är 8,9 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det lägre utfallet beror på att utgifter till följd av underkurser vid emission föregående år övergått till att bli stora inkomster till följd av överkurser vid emission. Även lägre kursförluster bidrog till det lägre utfallet. Åt motsatt håll verkade lägre valutakursvinster och högre räntor på lån i svenska kronor.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Utfallet för Avgiften till Europeiska unionen uppgår för perioden januari - september till 31,4 miljarder kronor. Det är 2,8 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

Det högre utfallet förklaras främst av utgifterna för den del av Sveriges avgift till EU-budgeten som avser den mervärdesskattebaserade avgiften. Dessa uppgår hittills i år till 4,2 miljarder kronor, vilket är 2,8 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Skillnaden förklaras av att ett högre uttag görs i avvaktan på realisering av Sveriges rabatt för perioden 2014-2020.

Utgifterna för de delar av avgiften som är baserade på bruttonationalinkomsten (BNI) är hittills i år 24,2 miljarder kronor. Det är 0,3 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Utfallet i september är 1,1 miljarder kronor lägre än samma månad föregående år. Uttaget av BNI-baserad avgift beräknas så att det ska täcka EU-budgetens återstående finansieringsbehov efter att samtliga länders traditionella egna medel och mervärdesskattebaserade avgifter dragits av från den budgeterade utgiftsnivån. Medlemsländernas andel fastställs som landets andel av EU:s BNI.

Utgifterna för den del av avgiften som avser tullar uppgår hittills i år till 3,0 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan nettot av vad som redovisats mot budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men den kan till stora delar specificeras.

Den kassamässiga korrigeringen uppgår till 10,0 miljarder kronor under perioden januari - september. Under denna period förekommer korrigeringar bland annat vid Trafikverket (3,8 miljarder kronor), Försvarsmakten (1,9 miljarder kronor), Rikspolisstyrelsen (0,6 miljarder kronor) och Arbetsförmedlingen (0,8 miljarder kronor).

Riksgäldskontorets nettoutlåning
Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen i lån och kontobehållningar i det som kallas statens internbank. Internbanken vänder sig till myndigheter, affärsverk och vissa statliga bolag och fonder. Nettoutlåningen minskar med 4,0 miljarder kronor under perioden januari - september.

Utlåningen till CSN ökar med 14,5 miljarder kronor. Det är i huvudsak en följd av att en ny kreditmodell har införts för studielån 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. En engångseffekt uppstår eftersom CSN ska ta upp lån i Riksgäldskontoret för kapitaliserade räntor, vilket ökar upplåningen med 11,7 miljarder kronor i januari. Den ökade upplåningen motsvaras av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebär att periodens budgetsaldo inte påverkas.   

Pensionsmyndighetens tillfälliga placering av premiepensionsavgifter i Riksgälden uppgår till 25,9 miljarder kronor hittills i år, vilket minskar nettoutlåningen. Kärnavfallsfonden minskar sina placeringar i Riksgälden med 4,7 miljarder kronor. Detta ökar nettoutlåningen. Under perioden har Island betalat tillbaka lånet i Riksgäldskontoret, vilket minskar nettoutlåningen med 1,9 miljarder kronor. De utestående lånen till Riksbanken ökar i värde med 1,8 miljarder kronor under perioden, vilket ökar nettoutlåningen.  Svenska kraftnät ökar sin upplåning med 2,2 miljarder kronor.

Skillnaden mellan åren uppgår till 83,9 miljarder kronor och beror främst på att Riksgäldskontoret under januari - september 2013 lånade ut 106,1 miljarder kronor till Riksbanken. Skillnaden beror även på att staten i juni respektive september sålde Nordeaaktier till ett värde av 19,5 miljarder kronor respektive 21,6 miljarder kronor. Ungefär hälften av de sålda aktierna avsåg stabilitetsfondens innehav.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgår till 191,3 miljarder kronor för de första nio månaderna. Det är 0,9 miljarder kronor (0,5 procent) högre än 2013. För 2014 har de genomsnittliga pensionerna skrivits ned 2,7 procent. Att pensionsutgifterna inte sjunker beror framför allt på att antalet pensionärer ökar.