Inkomsterna uppgick i september till 61,0 miljarder kronor, vilket är 12,0 miljarder kronor lägre än samma månad föregående år. Inkomsterna för perioden januari - september uppgår till 629,6 miljarder kronor. Det är 7,1 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år.

Skatter

Statens totala skatteinkomster för september uppgick till 59,0 miljarder kronor. Utfallet för perioden januari - september uppgår till 571,6 miljarder kronor, vilket är 16,7 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Det högre utfallet 2014 avser främst skatt på varor och tjänster.

Skatt på inkomst

Fysiska personers inkomstskatt, netto

Inkomstskatten för fysiska personer, netto, för de nio första månaderna 2014 uppgår till -119,2 miljarder kronor. Att skatten för fysiska personer är negativ beror på att inkomsterna från denna skatt till största delen betalas ut till kommuner och landsting, dvs. andra sektorer än den statliga. För samma period 2013 uppgick inkomstskatten för fysiska personer, netto till -123,5 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren är alltså 4,3 miljarder kronor.

Förskottsutbetalningarna till kommuner och landsting har ökat med 12,4 miljarder kronor och beror på att lönesumman beräknas bli högre 2014 jämfört med 2013. Utbetalningar innebär en negativ effekt för nettoutfallet från fysiska personers inkomstskatt.

I januari slutreglerades förskotten till kommuner och landsting för taxeringsåret 2012. Den slutliga skatten blev 7,2 miljarder kronor högre, vilket betalades ut i januari 2014. Jämfört med 2013 minskade dock utbetalningarna avseende slutregleringar med 3,7 miljarder kronor, vilket ger en positiv effekt för nettoutfallet från fysiska personers inkomstskatt.

Den debiterade källskatten, att betala in, uppgår hittills i år till 441,3 miljarder kronor, vilket är 9,2 miljarder kronor högre än ifjol. Högre debiterade skatter innebär en positiv effekt.

Nettot för slutligt debiterad skatt avseende 2013, grundbeslut, att betala eller att återfå är -8,5 miljarder kronor, dvs skatteåterbäringen är högre än restskatten. Förra året var nettot -15,7 miljarder kronor. Det negativa nettot har alltså minskat med 7,2 miljarder mellan åren, vilket ger en positiv effekt för inkomsterna från fysiska personers inkomstskatt.  

Juridiska personers inkomstskatt, netto

Inkomstskatten för juridiska personer för de nio första månaderna 2014 uppgår till 119,4 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än 2013.

Debiterade preliminära skatter avseende 2014 är fortsatt lägre än samma period 2013 (-1,3 miljarder kronor). Från och med april har dock de preliminära debiteringarna varit högre för varje månad.

Debiterad preliminärskatt, att återfå, äldre år har minskat med 3,9 miljarder kronor jämfört med ifjol, vilket innebär en positiv effekt för juridiska personers inkomstskatt. Å andra sidan har medgivna anstånd ökat med 4,0 miljarder kronor, vilket ger en negativ effekt.

De stora avvikelserna på debiterad slutlig skatt, grundbeslut, att betala och återfå, beror på ändrade rutiner hos Skatteverket. I år debiteras skatten kvartalsvis till skillnad från tidigare år i november.

Socialavgifter och löneskatter

Nettoutfallet för Socialavgifter och löneskatter fram till och med september uppgår till 242,5 miljarder kronor. Jämfört med samma period 2013 är det en ökning med 6,6 miljarder kronor (2,8 procent). Orsaken är främst den positiva utvecklingen av lönesumman.

Skatt på varor och tjänster

Utfallet för Skatt på varor och tjänster uppgår till 332,3 miljarder kronor efter tre kvartal. Det är 15,5 miljarder kronor mer än för motsvarande period föregående år.

Inkomsterna från Mervärdesskatt, netto uppgår till 241,7 miljarder kronor, vilket är 17,3 miljarder kronor (7,7 procent) högre än föregående år. Ungefär 6 miljarder kronor (ungefär 2,5 procent) av ökningen beror på ändrade redovisningsprinciper för företag med ett beskattningsunderlag som understiger 1 miljon kronor. Dessa företag får redovisa moms per beskattningsår och från och med den 1 januari 2014 ska detta ske i en momsdeklaration. Tidigare kunde momsen redovisas i inkomstdeklarationen. Sista möjligheten att redovisa moms i inkomstdeklarationen var den 2 maj 2013. Det innebär att tidpunkterna för att redovisa moms ändrades. Moms för 2012 redovisades i månadsutfallet i december 2013. Moms för 2013 redovisas i maj eller juni 2014.

Resterande ökning av momsinkomsterna beror bland annat på att både hushållens konsumtionsutgifter och bostadsinvesteringarna ökat.

Energiskatten uppgår totalt för de nio första månaderna till 47,1 miljarder kronor, vilket är 3,0 miljarder kronor (6,0 procent) lägre än för motsvarande period 2013. Energiskatter redovisas med en månads förskjutning, vilket betyder att det som redovisas i januari 2014 avser december 2013. Inkomsterna för perioden januari - september 2014 avser därför försäljningen under perioden december 2013 - augusti 2014.

Skatt på elektrisk kraft uppgår totalt till 15,5 miljarder kronor efter nio månader. Det är en minskning med 1,3 miljarder kronor (8,0 procent). Minskningen beror i huvudsak på att det varit varmare väder 2014 än 2013. Allmän energiskatt och koldioxidskatt för bensin uppgår totalt till 14,5 miljarder kronor för samma period. Det är en minskning med 0,7 miljarder kronor (4,4 procent). Det beror framför allt på att äldre bilar har bytts ut mot nyare bilar som är mer bränslesnåla. De nya bilarna drivs också oftare av diesel än tidigare. Skatt på diesel redovisas under skatt på oljeprodukter. Även inkomsterna från skatt på oljeprodukter m.m. har minskat. Den allmänna energiskatten och koldioxidskatten för oljeprodukter m.m. uppgår tillsammans efter nio månader till 16,4 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor (4,3 procent) lägre än för motsvarande period föregående år. Det beror framför allt på att godstransporterna minskat.

Övriga inkomster

Statens övriga inkomster uppgick för september till 2,0 miljarder kronor. Utfallet för perioden januari - september uppgår till 58,0 miljarder kronor. Det är 23,8 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Skillnaden mellan åren beror främst på att staten under 2013 sålde aktierna i Nordea AB.

Inkomster av statens verksamhet

Rörelseöverskott

Det inlevererade rörelseöverskottet uppgår till 4,1 miljarder kronor, vilket är 3,4 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år.

3,3 miljarder kronor av utfallet avser Riksbankens inlevererade överskott. Årets inlevererade överskott från Riksbanken är 3,5 miljarder kronor lägre än 2013. Överskottet utgör 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat under den senaste femårsperioden, före bokslutsdispositioner m.m.  

Riksbanken redovisade ett negativt resultat på 2,0 miljarder kronor 2013. Det var 3,9 miljarder kronor lägre än resultatet 2012.

Ränteinkomster

Ränteinkomsterna uppgår till 1,9 miljarder kronor. Det är 2,9 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år.

Skillnaden beror på att en kreditmodell har införts för studielån 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. Kreditmodellen innebär bland annat att ränteinkomster inte längre redovisas mot inkomsttitel utan används istället för att finansiera räntekostnader och amorteringar av CSN:s lån i Riksgäldskontoret.

Utfallet för Ränteinkomsterna i september är 1 miljard kronor lägre än motsvarande period föregående år. En stor del av skillnaden härrör från att utfallet i september 2013 innehöll en Ränteinkomst på skattekonto om 0,8 miljarder kronor. Ränteinkomsten var resultatet av ett avgörande i kammarrätten och var således en icke återkommande händelse.

Inkomster av statens aktier

Inkomster av statens aktier uppgår till 12,4 miljarder kronor, vilket är 8,2 miljarder kronor lägre än föregående år. Skillnaden beror främst på att det inte utgår någon utdelning från Vattenfall för räkenskapsåret 2013.

Utdelningarna hittills i år framgår av nedanstående tabell. Tabellen innehåller de bolag som redovisat utdelningar hittills i år samt en jämförelse med de utdelningar som dessa bolag gjorde under 2013, oavsett vid vilken månad dessa redovisades mot inkomsttitel.

Avvikelsen mellan summorna i tabellen och det totala utfallet på titeln beror på att beloppen i tabellen avrundats till miljarder kronor med en decimal.

Offentligrättsliga avgifter

De offentligrättsliga avgifterna uppgår till 6,1 miljarder kronor. Det är 1,9 miljarder kronor lägre än motsvarande period föregående år.

Det lägre utfallet är främst hänförligt till inkomsttitel 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassorna. Finansieringsavgifterna uppgår till 1,9 miljarder kronor vilket är 1,9 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Skillnaden beror på att arbetslöshetsavgiften avskaffades den 1 januari 2014.

Övriga inkomster av statens verksamhet

De övriga inkomsterna av statens verksamhet uppgår till 12,2 miljarder kronor. Det är 11,6 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

Inkomsterna utgörs främst av en engångsinbetalning på 11,7 miljarder kronor från CSN i januari med anledning av att en kreditmodell har införts för studielån 2014, i enlighet med budgetlagens bestämmelser. Kreditmodellen innebär bland annat att kapitaliserad ränta från och med 2014 ska lånefinansieras. En engångseffekt uppstår eftersom CSN ska ta upp lån i Riksgäldskontoret för ackumulerad kapitaliserad ränta. Den ökade upplåningen motsvaras av en engångsinbetalning på inkomsttitel, vilket innebär att budgetsaldot inte påverkas.

Inkomster av försåld egendom

Inkomster av försåld egendom uppgår endast till marginella belopp hittills i år. Under 2013 uppgick inkomsterna under motsvarande period till 20,6 miljarder kronor. Utfallet under 2013 bestod främst av inkomster från försäljning av statens aktier i Nordea AB.

Bidrag m.m. från EU

Utfallet för Bidrag m.m. från EU uppgår för perioden januari - september till 11,6 miljarder kronor. Det är 2,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

Inkomsterna av bidrag från EU:s jordbruksfonder uppgår hittills i år till 8,1 miljarder kronor. Det är 0,9 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Av bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgår inkomsterna för gårdsstödet till 5,9 miljarder kronor för perioden, vilket är 0,2 miljarder kronor högre än samma period föregående år. Bidragen från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling uppgår hittills i år till 1,9 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

Bidragen från Europeiska socialfonden uppgår till 1,9 miljarder kronor för perioden. Det är 1,1 miljarder kronor högre än samma period föregående år.

Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden uppgår hittills i år till 1,3 miljarder kronor, vilket motsvarar utfallet föregående år.