Utgifter på statens budget

oktober 2012

Sammanfattning

Utgifterna på statens budget uppgick till 69,8 miljarder kronor i oktober, vilket är 14,1 miljarder kronor högre än i oktober föregående år. Det högre utfallet återfinns främst inom Riksgäldskontorets nettoutlåning, Statsskuldsräntor m.m. samt Internationellt bistånd. Utgifterna för perioden januari-oktober 2012 uppgick till 638,7 miljarder kronor, vilket är 23,1 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Utfallet i oktober uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor högre jämfört med samma månad ifjol.

Utgifterna för perioden januari-oktober uppgår till 29,6 miljarder kronor, 2,0 miljarder kronor (7,2 procent) högre än föregående år. Det är främst utgifterna för anskaffning av materiel och anläggningar samt förbandsverksamhet och beredskap som ökar 2012.

Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd

Utfallet för den internationella biståndsverksamheten blev 3,1 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor högre än samma månad föregående år. Det kan i huvudsak förklaras av att vissa utbetalningar gjorts tidigare i år jämfört med ifjol.

De sammanlagda utgifterna för det internationella biståndet har ökat med 1,5 miljarder kronor (7,5 procent). Det beror dels på tidigarelagda utbetalningar under oktober, dels på högre anslag för biståndet 2012 jämfört med 2011. Disponibla medel (anslagstilldelningar och sparande från tidigare år) för biståndet är 0,7 miljarder kronor (2,3 procent) högre i år.

Utgiftsområde 08 Migration

Utfallet för migration blev 0,9 miljarder kronor i oktober, vilket 0,2 miljarder kronor högre än 2011.

Jämfört med de 10 första månaderna 2011 har utgifterna ökat med 0,4 miljarder kronor (7,1 procent). Det är framför allt ersättningar och bostadskostnader för asylsökande som ökar.

Hittills i år har Migrationsverket tagit emot 35 230 ansökningar, vilket är en ökning med 53 procent jämfört med samma period 2011. Som en följd av konflikten i Syrien har antalet asylsökanden därifrån ökat kraftigt de senaste månaderna och är nu den största gruppen. Antalet ansökningar från ensamkommande ungdomar uppgår till 2 916, vilket är en ökning med 41 procent jämfört med ifjol.

Under 2012 har 29 100 asylärenden avgjorts i första instans (Migrationsverket), 9 243 personer har beviljats asyl. Under samma period 2011 avgjordes 24 130 ärenden varav 7 250 personer beviljades asyl. Det är främst sökande från Somalia, Afghanistan och Syrien som beviljats asyl under 2012.

Antalet arbetstillstånd som hittills beviljats under 2012 uppgår till 15 257, vilket är en ökning med 2 565 (20,2 procent) jämfört med samma period 2011. Ökningen avser främst arbetstillstånd för arbete utan krav på särskild yrkesutbildning, som ökat med 2 482 personer (55,3 procent). Ökningstakten i denna kategori har dock minskat under de senaste månaderna.

Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utfallet för utgiftsområdet blev 4,6 miljarder kronor, vilket är något lägre än i oktober 2011.

Utfallet för perioden januari-oktober uppgick till 48,1 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor (3,9 procent) högre än motsvarande period föregående år. Det är främst utfallet för anslaget Kostnader för statlig assistansersättning som har ökat med 1,1 miljarder kronor. Även utgifterna på anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård har ökat med 0,3 miljarder kronor.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Utfallet för utgiftsområdet uppgick i oktober till 7,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljard kronor högre än föregående år.

Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 2,1 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre än föregående år. Riksdagen har beslutat öka anslaget med 2,1 miljarder kronor för reglering av utnyttjandet av anslagskrediten under 2011. Utgifterna för anslagsposten Sjukpenning uppgick till 1,8 miljarder kronor i oktober, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än föregående år.

Utfallet för Aktivitets- och sjukersättning m.m. uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än föregående år. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till 379 674 personer i oktober 2012. Det är en minskning med 6,3 procent jämfört med oktober 2011.

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 78,9 miljarder kronor för januari-oktober 2012, vilket är 1,0 miljard kronor (1,3 procent) lägre än för motsvarande period 2011.

Utfallet för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. uppgick till 20,6 miljarder kronor. Det är 0,8 miljarder kronor (4,1 procent) högre än för motsvarande period 2011. Utfallet för de första tio månaderna för anslagsposten Sjukpenning blev 17,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,1 miljarder kronor (13,5 procent). Det beror på att sjukpenning betalades ut till fler personer. Tidigare utförsäkrade personer återvänder till sjukförsäkringen. Under oktober månad 2012 fick 146 414 personer sjukpenning, vilket är en ökning med 15,8 procent jämfört med oktober 2011. (Pressmeddelande från Försäkringskassan kommer omkring den 25 november 2012)

Utfallet på anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 1,4 miljarder kronor för januari-oktober 2012. Anslaget är nytt och motsvaras bl.a. av några delar av tidigare års anslag Sjukpenning och rehabilitering m.m. Det avser anslagsdelarna Samverkansmedel och Företagshälsovård och rehabiliteringsgarantin samt kunskapsutveckling för sjukskrivningsprocessen. Totalt anvisades 2,4 miljarder kronor på detta anslag för 2012.  

För anslaget Aktivitets- och sjukersättning blev utfallet 45,5 miljarder kronor, vilket är 3,3 miljarder kronor (6,8 procent) lägre än för motsvarande period föregående år. Det beror på att antalet personer med sjukersättning minskar.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utfallet för oktober blev 6,1 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor högre än samma månad 2011.

Ackumulerat fram till och med oktober månad har utgifterna ökat med 2,9 miljarder kronor (4,9 procent) till 63,2 miljarder kronor. Ökningen avser främst anslagen Bostadsbidrag som ökat med 31,3 procent (0,9 miljarder kronor) samt Pensionsrätt för barnår som ökat med 18,4 procent (0,8 miljarder kronor). Den största ökningen avser anslaget Föräldraförsäkring vars utfall ökat med nästan 1,0 miljard kronor hittills i år (3,5 procent). Anledningen till de ökade kostnaderna på anslagen beror på beslutade regeländringar.

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utfallet för oktober blev 0,8 miljarder kronor. Det är 0,3 miljarder kronor högre jämfört med samma månad förra året. Utgiftsområdet består främst av utbetalningar till kommuner för flyktingmottagande. Utfallet är därför starkt kopplat till antalet kommunmottagna flyktingar. Antalet kommunmottagna var 10 797 personer under januari – september i år, det är en ökning med 1 314 personer eller 13,8 procent jämfört med samma period förra året.

Hittills i år är utfallet för hela utgiftsområdet 6,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,7 miljarder eller 39,8 procent jämfört med samma period 2011. Den främsta förklaringen finns på anslaget Hemutrustningslån. Hemutrustningslån har tidigare varit lånefinansierat men är med anledning av den nya budgetlagen anslagsfinansierat fr.o.m. 2012. Under första kvartalet i år belastades anslaget därför även med en engångsutbetalning på 1,0 miljard kronor för amortering av hemutrustningslån hos Riksgäldskontoret.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utfallet för oktober blev 5,8 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,4 miljarder jämfört med samma månad föregående år. Hittills i år är utfallet 54,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,4 miljarder eller 4,6 procent jämfört med samma period 2011.

Det största anslaget inom utgiftsområdet är Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Det inkluderar utgifter för arbetslöshetsersättningen samt ersättning till personer i arbetsmarknadsprogram och insatser. Under oktober var utfallet för anslaget 2,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,1 miljard kronor jämfört med samma period föregående år. Utgifterna för arbetslöshetsersättningen stod för hela ökningen denna månad, medan utgifterna för aktivitetsstödet minskade. Sett över året har utgifterna för aktivitetsstöd minskat med 0,3 miljarder kronor, medan utgifterna för arbetslöshetsersättningen har ökat med 0,5 miljarder kronor.

Även utgifterna på anslaget Lönebidrag och Samhall m.m. har ökat i år jämfört med förra året, med 0,7 miljarder kronor. Anledningen är att antal personer med lönebidrag och andra subventionerade anställningar som finansieras med detta anslag har ökat.

Antalet inskrivna personer hos Arbetsförmedlingen var 696 538 personer i oktober, en ökning med 4 procent jämfört med oktober 2011. Av de inskrivna var 215 832 personer öppet arbetslösa, en ökning med 5,9 procent. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program eller insatser som berättigar till aktivitetsstöd var 183 694 personer, en ökning med 8,9 procent. Ökningen beror främst på ett ökat antal personer i programmet Jobb- och utvecklingsgarantin. Antal personer med subventionerade anställningar på grund av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (exkl. anställning hos Samhall) var 74 166 personer, en ökning med 2,6 procent. Precis som tidigare är det anställningsformen Trygghetsanställning som står för ökningen medan antalet personer med anställningsformen Lönebidrag minskar.

Andra faktorer som påverkar utfallet i år jämfört med föregående år är anslaget Bidrag till lönegarantiersättning där utfallet hittills i år är 0,7 miljarder kronor högre jämfört med föregående år. Det förklaras främst av utbetalningar till anställda på de två konkursdrabbade SAAB-företagen.

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader har ökat med 1,1 miljarder kronor jämfört med samma period förregående år, vilket ligger i linje med de ökade medel som anvisats på anslaget 2012.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utfallet i oktober uppgick till 4,3 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor högre än föregående år.

Utgifterna fram till och med oktober 2012 uppgår till 32,5 miljarder kronor, vilket är 2,8 miljarder (9,6 procent) högre än ifjol och beror på regeringens ökade satsningar på vägar och järnvägar. Fram till och med oktober är det främst utgifterna för väghållning som ökar (1,9 miljarder kronor eller 13,3 procent)). Totalt har de disponibla anslagsmedlen för hela utgiftsområdet ökat med 4,3 miljarder kronor (knappt 10 procent) mellan åren. Disponibla medel på anslagen för väghållning och banhållning har ökat med 2,3 miljarder kronor respektive 1,4 miljarder kronor.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

I normalfallet redovisas en tolftedel av årsbudgeten, varje månad. För perioden januari till oktober har utfallet minskat med 2,4 miljarder kronor (3,3 procent). Anslaget Kommunalekonomisk utjämning har minskat med 2,5 miljarder kronor, vilket ligger i linje med att de anvisade medlen på anslaget minskat mellan åren.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utfallet för utgiftsområdet blev 5,9 miljarder kronor, vilket är 5,0 miljarder kronor högre än i oktober 2011. Utfallet för samma månad föregående år uppgick alltså till 0,9 miljarder kronor. Utgiftsområdet avser i huvudsak anslaget Räntor på statsskulden. Det högre utfallet för oktober 2012 jämfört med oktober 2011 beror främst på högre kursförluster och på lägre inkomster av överkurser vid emission.

I tabellen nedan visas räntorna på statsskulden fördelade på anslagets komponenter. Räntorna på lån till Riksbanken och till andra länder redovisas i tabellen på samma sätt som annan utlåning, vilket innebär att utgiftsräntorna ingår i posten Räntor på lån i utländsk valuta medan inkomsträntorna ingår i posten Räntor på in- och utlåning. Nettoutfallet på anslaget påverkas inte av dessa räntor.

För perioden januari-oktober är utfallet för anslaget Räntor på statsskulden 20,5 miljarder kronor, vilket är 4,2 miljarder kronor lägre än samma period föregående år. Det beror främst på att föregående års valutakursförluster i år har övergått till att bli valutakursvinster. Vidare har inkomster av överkurser vid emission ökat. Åt motsatt håll verkade däremot kursförluster som blev 3,0 miljarder kronor högre än motsvarande period föregående år.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Utgifterna på anslaget Avgiften till EU uppgick till 2,1 miljarder kronor, vilket var 0,2 miljarder kronor lägre än föregående år.

Fram till och med oktober har EU-kommissionen rekvirerat 4 miljarder kronor mer än 2011. Skillnaden beror enbart på att EU-kommissionen valt att rekvirera en större andel av den budgeterade årsavgiften jämfört med 2011. Den budgeterade EU-avgiften har endast ökat med 0,7 miljarder kronor mellan 2011 och 2012.

Utgiftsområde 91 Kassamässig korrigering

Den kassamässiga korrigeringen är negativ i oktober, - 1,7 miljarder kronor. Det är 1,2 miljarder kronor lägre än i oktober 2011 då den var -0,5 miljarder kronor.

De viktigaste delarna av posten är ränteperiodiseringen som var negativ med 0,9 miljarder kronor och EU-kommissionens uttag av medel från det särskilda kontot för EU-avgiften som var 0,9 miljarder kronor lägre än månadens insättning vilket också påverkar den kassamässiga korrigeringen negativt. Utöver detta förekommer förskjutningar mellan månadens insättning av anslagsmedel på räntekonto och månadens redovisning av anslag samt mellan betalningar och redovisning mot anslag respektive inkomsttitlar som påverkar posten.

Även i oktober 2011 påverkades posten av ränteperiodisering och EU-avgiften med likartade belopp. Då minskade det negativa beloppet på grund av förskjutning mellan betalningar och redovisning av inkomsttitel hos Post- och telestyrelsen i samband med försäljning av frekvensutrymme med 1,4 miljarder kronor.

Utgiftsområde 92 Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning var negativ i oktober, - 4,8 miljarder kronor, vilket var 6,8 miljarder kronor högre (dvs. lägre nettoinlåning) än i oktober 2011 då nettoutlåningen uppgick till -11,6 miljarder kronor.

Posten består främst av månadens insättning av premiepensionsmedel på konto i Riksgälden (4,3 miljarder kronor) och ökad inlåning på konto för Insättningsgarantifonden och Stabilitetsfonden (sammanlagt 4,2 miljarder kronor) i samband med att årets insättningsgarantiavgifter och stabilitetsavgifter betalats in. Åt motsatt håll går ökad vidareutlåning till Riksbanken (1,4 miljarder kronor) och minskad nettobehållning på myndigheternas räntekonton (1,0 miljard kronor).

I oktober 2011 sattes 8,4 miljarder kronor in på konto i Riksgälden från Kärnavfallsfonden i samband med likviditetsöverskott vid försäljning av obligationer. Det förklarar den största delen av skillnaden mellan åren för månaden.

Utgiftsområde 93 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten uppgick till 20,0 miljarder kronor i oktober, vilket är 1,3 miljarder kronor högre än i oktober föregående år.

Utfallet för januari-oktober 2012 uppgår till 196,9 miljarder kronor, vilket är 13,7 miljarder kronor högre än för motsvarande period 2011. Ökningen av utgifterna för pensioner beror framför allt på att pensionerna för 2012 har ökat med 3,5 procent på grund av indexreglerna i förhållande till 2011. Dessutom har antalet ålderspensionärer med rätt till inkomstgrundad pension ökat.