Att säkerställa Sveriges intressen i förbindelser med andra länder.

Bidra till konfliktlösning, civil krishantering och förebyggande av väpnade konflikter, samt att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt.

1. Målet för verksamhetsgrenen är att Försvarsmakten skall rekrytera, utbilda och utrusta den personal som regeringen beslutar att ställa till förfogande för internationell fredsfrämjande verksamhet samt genomföra de insatser som regeringen beslutar om. Vidare skall Försvarsmakten administrera det svenska deltagandet i de aktuella insatserna. Pågående och planerade insatser för 2004, inklusive beräknade belopp, framgår av regleringsbrevet för utgiftsområde 5 Internationell samverkan, anslaget 5:2 Fredsfrämjande verksamhet.

Försvarsmakten skall i samband med delårsrapporten samt årsredovisningen redovisa

- vilken fredsfrämjande verksamhet som finansieras från utgiftsområde 5 Internationell samverkan, anslaget 5:2 Fredsfrämjande verksamhet som Försvarsmakten deltar i,

- en sammanfattning av mandatet för respektive insats och dess utsträckning i tiden,

- läget mellan parterna och vid de svenska enheterna samt under perioden genomförd verksamhet,

- antalet över året tjänstgörande svensk personal[1] i respektive insats och

- erfarenheter av det svenska deltagandet.

Kopia av den månadsvisa rapporteringen från respektive observatörsmission som lämnas till Försvarsmakten skall insändas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet)

[1] I årsredovisningen skall även ingå en sammanställning enligt vad som framgår av bilaga 3, tabell 7

Målet för politikområdet är att bidra till att bevara vårt lands fred och självständighet. Vi skall kunna möta militära hot som direkt berör Sverige. Internationellt skall vi bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande och humanitära insatser både i och utom Europa.

Totalförsvarsresurserna skall enligt gällande försvarsbeslut kunna användas för följande huvudändamål:
- försvara Sverige mot väpnat angrepp,
- hävda vår territoriella integritet,
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och
- bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.

Målet för verksamhetsområdet är att resurserna skall kunna användas för de huvudändamål som har angetts för politikområdet Totalförsvar.

Försvarsmakten skall under försvarsbeslutsperioden uppnå och vidmakthålla den operativa förmåga i olika avseenden som anges i myndighetens regleringsbrev. De totalförsvarsgemensamma verksamheterna skall lämna det stöd som är nödvändigt för att totalförsvarsresurserna skall kunna användas för att uppnå målen.

Stödet skall omfatta materielförsörjning, personalförsörjning, högre utbildning inom totalförsvaret, kompetensutveckling, forskning och utveckling samt signalspaning m.m.

Det militära försvaret omfattar den verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten och delar av den verksamhet som bedrivs av de totalförsvarsgemensamma myndigheterna. Dessa utgörs av Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarshögskolan, Totalförsvarets pliktverk och Försvarets radioanstalt.

Försvarsmakten skall lösa de huvuduppgifter som framgår av förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten.

Försvarsmakten skall redovisa i vilken grad myndigheten kan lösa sina uppgifter. Redovisningen skall göras enligt följande bedömningsskala:

- God: Resurser (kapaciteten) motsvarar eller överstiger behovet. Uppgifterna kan lösas.

- Godtagbar: Brister och störningar nedsätter handlingsfriheten och förmågan. Uppgifterna kan dock i huvudsak lösas.

- Icke godtagbar: Svåra brister. Uppgifterna kan inte lösas.

Eventuella avvikelser från angivna krav skall kommenteras. Av redovisningen skall framgå hur värderingarna gjorts och hur slutsatserna dragits. Redovisningen skall ta sin utgångspunkt i måluppfyllnaden för operativ förmåga i olika avseenden.

För att kunna lösa ovanstående uppgifter skall Försvarsmakten ha följande operativa förmåga i olika avseenden.

Vad avser uppgiften att försvara Sverige mot väpnat angrepp skall Försvarsmakten alltid:

- ha förmåga att möta olika former av informationsoperationer och därigenom bidra till samhällets totala motståndsförmåga,

- ha förmåga att upptäcka och möta begränsade angrepp mot Sverige som sker med i första hand fjärrstridsmedel, eller hot om sådana,

- ha förmåga att i samverkan med övriga delar av totalförsvaret vidta skyddsåtgärder vid begränsade insatser mot civila och militära mål,

- ha förmåga att upptäcka och möta intrång av stridskrafter på vårt territorium samt

- ha förmåga att förebygga och minska verkningar vid angrepp med nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel (NBC) och bidra till samhällets totala motståndsförmåga mot sådana.

Försvarsmakten skall ha beredskap för att på kort sikt (högst ett år efter regeringens beslut):

- kunna utveckla förmåga till skyddsåtgärder som bidrar till att samhället kan motstå bekämpning av samhällsfunktioner och infrastruktur samt

- kunna utveckla ytterligare förmåga att möta angrepp med fjärrstridsmedel samt begränsade luftrörliga insatsstyrkor.

Försvarsmakten skall vidare på medellång sikt (inom fem år efter regeringens beslut), efter anpassningsåtgärder, kunna utveckla förmåga att möta mer omfattande militära angrepp i form av samordnade operationer.

Försvarsmakten skall vidare skapa en grund för att på lång sikt (i ett tioårsperspektiv) kunna utveckla förmåga att möta flera olika typer av väpnade angrepp, även sådana med mera omfattande operationer inkluderande utnyttjandet av NBC-stridsmedel.

Vad avser uppgiften att hävda Sveriges territoriella integritet skall Försvarsmakten alltid:

- ha förmåga att upptäcka och ingripa mot kränkningar av territoriet och särskilt i Östersjöområdet snabbt kunna öka denna förmåga i anslutning till akuta kriser,

- ha förmåga att upptäcka och avvisa säkerhetshot i samverkan med andra myndigheter samt

- ha förmåga att tidigt upptäcka NBC-insatser i närområdet.

Vad avser uppgiften att bidra till fred och säkerhet i omvärlden skall Försvarsmakten alltid:

- ha förmåga att i samverkan med andra länder planera, genomföra och utvärdera fredsbevarande operationer, främst i Europa och dess närhet, men även globalt,

- ha förmåga att i samverkan med andra länder planera, genomföra och utvärdera fredsframtvingande operationer i Europa och dess närhet,

- ha förmåga att kunna skydda sig mot begränsade NBC-angrepp,

- ha förmåga att lämna stöd till fredsfrämjande och humanitär verksamhet, främst i Europa och dess närhet,

- ha förmåga att i samverkan med andra länder planera, genomföra och utvärdera övningsverksamhet inom ramen för det säkerhetsfrämjande samarbetet, främst i närområdet samt

- ha förmåga att på medellång sikt (inom fem år efter beslut av regeringen) med mindre styrkor kunna delta i fredsframtvingande operationer även globalt.

Vad avser uppgiften att bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred skall Försvarsmakten:

- ha förmåga att samverka med civila myndigheter och på begäran av civila myndigheter ha förmåga att ställa resurser till förfogande.

Kraven på förmåga att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred skall inte utgöra en utgångspunkt för Försvarsmaktens utformning och omfattning men skall beaktas i den operativa och territoriella planeringen, vid planering av övningsverksamhet samt när det gäller tillgänglighet till vissa resurser, såsom materielslag och förnödenheter.

Försvarsmakten skall redovisa i vilken grad myndigheten uppfyller kraven på operativ förmåga i olika avseenden. Redovisningen skall göras med hjälp av ovan nämnda bedömningsskala. Myndighetens operativa förmåga i olika avseenden skall anges. För operativ förmåga som skall kunna intas inom angivna tidsramar skall en realiserbarhetsbedömning göras av möjligheterna att hålla de angivna tidsramarna. Eventuella avvikelser från angivna krav skall kommenteras. Av redovisningen skall framgå hur slutsatserna dragits. En öppen sammanfattning av denna redovisning skall också lämnas.

För att kunna upprätthålla ovan angiven operativ förmåga i olika avseenden skall Försvarsmakten utforma insatsorganisationen enligt nedanstående tabeller. Insatsorganisationsöversikten upptar endast förband på bataljonsnivå och högre samt vissa fristående förband. Av tabellen framgår kvantitativa mål för krigsförbanden. Avvecklingstakten för förband som utgår framgår ej.

Utvecklingsläget framgår av förkortningarna i årskolumnen:

Fu= Fortsatt utveckling av krigsförband (arvförband nyttjas)

U= Utveckling mot krigsförband (nytt förband skapas)

V = Vidmakthålls (omsätts fortlöpande) samt

Av= Avveckling påbörjas.

Noter:

1. Armétaktiskt kommando med divisionsstab samt Marintaktiskt kommando och Flygtaktiskt kommando med insatsledningar ingår i Operativa insatsledningen.

2. NBC-kompani ges begränsad förmåga från 2004 och full operativ förmåga från 2006. Intill dess att kompaniet är operativt vidmakthålls en NBC-insatsstyrka med resurser ur Försvarsmakten och FOI.

3. Förbandens innehåll av stridsfordon är differentierat med hänsyn till taktiskt nyttjande.

4. Helikopterbataljonerna omfattar en bataljon med markoperativ huvudinriktning samt en bataljon med sjöoperativ huvudinriktning med ingående SAR-enheter.

5. I amfibiebrigadledning med ledningsförband ingår lednings-, spanings-, pionjär-, underhålls-, luftvärnsrobot- och sensorkompani.

6. I Stridsledningsbataljon 04 ingår StriC-, sambands-, radio- och radarförband.

Försvarsmakten skall differentiera beredskapen i insatsorganisationen i överensstämmelse med ovan beslutad operativ förmåga och regeringens beslut om insatsorganisationens beredskap den 8 maj 2003. Utgångspunkten skall vara att endast de förband som oundgängligen behövs och är lämpade för att möta såväl okonventionella som konventionella hot i det omedelbara tidsperspektivet skall ges en hög beredskap. Verksamhet och materielanskaffning skall prioriteras till dessa förband. Detsamma gäller för förband avsedda för internationella insatser i enlighet med vad regeringen anmält till internationella styrkeregister.

Resurser för förband i övriga förbandsgrupper skall endast avdelas så att flexibilitet skapas för att innehålla de differentierade beredskapskraven.

Användbarheten och tillgängligheten för insatsorganisationens förband skall härigenom varieras vad gäller utbildning, övning, utrustning och personellt innehåll. Genom dessa åtgärder skall nödvändiga förutsättningar skapas för att uppnå en hög insatsförmåga i det, i jämförelse med insatsorganisationen som helhet, begränsade antal förband som behövs för att lösa Försvarsmaktens uppgifter inom ramen för nuvarande säkerhetspolitiska läge.

Försvarsmakten skall redovisa hur under året genomförd verksamhet har påverkat insatsorganisationens operativa förmåga i olika avseenden. Redovisningen skall avse hur viktigare verksamheter har påverkat viktigare förband eller förbandstyper och vilken effekt detta haft på den operativa förmågan. Redovisningen skall ske enligt bilaga 1 och i övrigt utifrån vad som framgår av regeringens beslut den 8 maj 2003 om insatsorganisationens beredskap.

Försvarsmakten skall i budgetunderlaget för 2005 redovisa vilka åtgärder man vidtagit för 2004 års verksamhet med anledning av regeringens beslut enligt ovan. Redovisningen skall behandla övningsverksamhet, volymer av värnpliktiga och officerare, materielanskaffning samt annan verksamhet som väsentligen påverkas.

Uppföljning av krigsförband i insatsorganisationen skall utöver ovanstående redovisas enligt den modell som framgår av bilaga 1. Redovisning av ovanstående återrapportering skall utformas i nära samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

Utbildnings- och övningsverksamheten skall prioriteras till de förband som har högst beredskap samt till de förband som regeringen anmält till internationella styrkeregister. Åtgärder för att öka rekryteringen av total­försvarspliktiga till internationella insatser skall prioriteras.

Övningsverksamheten skall vidare planeras och genomföras så att förmågan att verka inom operativt samordnade insatser samt att leda bataljons- och högre förbandsnivåer utvecklas. Försvarsmakten skall genomföra övningsverksamhet i huvudsak enligt den planering som redovisades till regeringen i budgetunderlaget för 2004.

Försvarsmaktens förmåga att samverka med andra myndigheter och den civila delen av totalförsvaret skall bibehållas.

Försvarsmakten skall redovisa utgifterna för genomförd övningsverksamhet, effekten av denna och viktigare avvikelser från den redovisade planeringen.

Försvarsmakten skall delta i internationell övningsverksamhet. Försvarsmakten bör medverka i såväl bi- som multilaterala övningar och i första hand med stabspersonal och de enheter som är anmälda inom ramen för internationella styrkeregister för krishantering. Syftet med deltagandet skall bland annat vara att fortsatt utveckla förbandens internationella förmåga. Övningar inom ramen för PFF och den del av Natos övningsverksamhet som är öppen för PFF-länder, liksom övningar i närområdet samt övningar med medlemsstater i Nato och EU, skall prioriteras.

Försvarsmakten skall beakta de handlingsregler rörande Försvarsmaktens deltagande i övningar inom ramen för PFF som regeringen beslutat den 20 december 2001 (Fö nr 14) och kan komma att besluta i särskild ordning.

Vidare skall inriktningen av övningsverksamheten ske i enlighet med regeringens beslut den 16 oktober 2003 (Fö nr 19) rörande Sveriges IPP-verksamhet.

Försvarsmakten skall göra en samlad analys och utvärdering av myndighetens deltagande i de internationella övningarna samt redovisa särskilda utgifter i samband med dessa. I analysen skall ingå en bedömning av hur erfarenheter av deltagande i de internationella övningarna implementerats i förbandsproduktionen.

Försvarsmakten skall vidare inkomma med en utvärdering av erfarenheterna från deltagande i aktiviteter inom de olika samarbetsområdena i Sveriges individuella partnerskapsprogram (IPP). Utvärderingen skall i tillämpliga delar vara kopplad till de partnerskapsmål som regeringen beslutat anta inom ramen för planerings- och översynsprocessen (PARP). Avseende samarbetsområdet "Training and Exercises" (TEX) skall hänvisning till ovanstående återrapporteringspunkt göras.

Slutligen skall Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2005 lämna ett förslag beträffande värdskap för PFF-övningar samt övningar i PFF:s anda för åren 2005-2007. I förslaget skall ingå en redovisning av beräknade kostnader.

Samverkan kring internationell krishantering mellan olika svenska diplomatiska, civila och militära krishanteringsinsatser, humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete skall utvecklas. Krishanteringen behöver på ett effektivare och mer metodiskt sätt ta sin utgångspunkt i väpnade konflikters grundorsaker som fattigdom, förtryck och motsättningar mellan olika befolkningsgrupper.

Försvarsmakten skall senast den 1 september 2004 redovisa i vilken mån bidrag lämnats till insatser för att lösa bakomliggande konfliktorsaker i de internationella insatser Försvarsmakten deltar eller deltagit i. Insatserna kan t.ex. innebära samverkan mellan Försvarsmakten och andra aktörer för att genomföra säkerhetshöjande åtgärder, återuppbyggnad av infrastruktur, uppbyggnad av samhällsstruktur eller humanitärt bistånd. Redovisningen skall också omfatta förslag som syftar till ökat informationsutbyte och ökad samverkan mellan olika svenska aktörer som deltar i internationell krishantering.

Försvarsmakten skall senast den 31 december 2004 ha organiserat Högkvarterets enhet för operativ insatsledning i Uppsala i enlighet med regeringens beslut den 20 december 2001.

Försvarsmakten skall redovisa den slutliga organiseringen av Högkvarterets enhet för operativ insatsledning samt de kostnader eller besparingar detta lett till för myndigheten.

Organisationsenheterna Försvarsmaktens centrum för internationell verksamhet (Swedint) och Livgardet skall läggas ned den 31 december 2003. Den 1 januari 2004 skall den nya organisationsenheten Livgardet inrättas i Kungsängen. Avvecklingen av Almnäs garnison, dvs. Swedints nuvarande lokaliseringsort, skall avslutas senast den 31 december 2004.

Försvarsmakten skall redovisa vidtagna åtgärder och uppnådda besparingar avseende dessa förändringar.

Inom ramen för den gemensamma samrådsnämndens arbete skall Försvarsmakten och Lunds universitet fortsätta att utveckla samverkan mellan civil och militär flygutbildning. Myndigheterna skall härvidlag kontinuerligt pröva möjligheterna att fördjupa samverkan för att på så sätt åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de statliga resurserna för flygutbildning.

Försvarsmakten skall tillsammans med Lunds universitet i anslutning till årsredovisningen redovisa utvecklingen av samverkan mellan civil och militär flygutbildning.

Försvarsmakten skall avsluta avvecklingen av F 16 senast vid utgången av 2004.

Försvarsmakten skall redovisa hur F16:s kvarvarande uppgifter övertas av andra organisationsenheter inom Försvarsmakten.

För att möjliggöra nödvändig uppföljning skall Försvarsmakten redovisa förändringar m.m. i grundorganisationen.

Försvarsmakten skall i kvartalsrapporterna, delårsrapporten och årsredovisningen redovisa arbetet med att förändra grundorganisationen i enlighet med vad som anges i bilaga 2.

Försvarsmakten skall under 2004 inrikta utbildningen av totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt motsvarande ett antal av 14 000 inryckande inklusive beräknade avgångar under grundutbildningen. .

Utbildningsvolymerna och utgifterna skall redovisas i tabellform enligt bilaga 3.

Försvarsmakten skall genomföra värnpliktsutbildning omfattande cirka tre månader för rekrytering till hemvärnet. Försvarsmakten skall aktivt verka för att antalet utbildade för rekrytering till hemvärnet ökar jämfört med 2003, bl.a. genom att utveckla rekryteringsverksamheten.

Erfarenheter och resultat från verksamheten skall redovisas liksom antalet som fullgjort utbildning, tecknat kontrakt med hemvärnet efter fullgjord utbildning samt hur många som kvarstår i hemvärnet efter ett år.

Försvarsmakten skall med stöd av Totalförsvarets pliktverk vidta åtgärder för att fler kvinnor skall söka och fullgöra värnpliktsutbildning. Vidare skall åtgärder vidtas för att bättre spegla samhällets etniska och kulturella mångfald.

De åtgärder som vidtagits och resultaten av dessa skall redovisas. Antalet kvinnor som har påbörjat respektive slutfört värnpliktsutbildning under året skall redovisas tillsammans med de åtgärder som vidtagits för att främja etnisk och kulturell mångfald. En särskild redovisning av vilket resultat översynen av befattningskraven, initierade av Försvarsmakten och Totalförsvarets pliktverk, givit skall lämnas tillsammans med en bedömning av vilket arbete som kvarstår och en tidsplan för arbetets slutförande.

Försvarsmakten skall ge administrativt stöd till tidningen Värnpliktsnytt. De totalförsvarspliktiga som fullgör grundutbildning skall tillförsäkras inflytande över tidningens utformning och innehåll och tillställas tidningen kostnadsfritt. Totalförsvarspliktiga får fullgöra del av grundutbildningen vid tidningen. Vidare skall tidningen i journalistiskt och redaktionellt hänseende lyda under chefsredaktören. Tidningens självständighet skall säkerställas.

Verksamhet och annonsintäkter för tidningen Värnpliktsnytt skall redovisas i Försvarsmaktens årsredovisning.

Försvar mot droger skall vara en del av Värnpliktsrådets verksamhet med uppdrag att bedriva drogförebyggande arbete bland totalförsvarspliktiga. I arbetsgruppen Försvar mot droger skall även representanter för Civilpliktsrådet ingå. Verksamheten Försvar mot droger skall redovisas särskilt vad det gäller verksamhet och kostnader fördelat på löner, resor och övrigt. Redovisningen skall ske i samband med Värnpliktsrådets redovisning.

Om Värnpliktsrådet enligt 20 § förordningen (1995:808) om medinflytande för totalförsvarspliktiga anordnar värnpliktskongress, skall Värnpliktsrådet inkomma med återrapportering avseende genomförd kongress senast den 30 april 2004 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

Försvarsmakten skall fortsätta sitt arbete med att utveckla myndighetens personalförsörjningssystem utifrån propositionen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10). I arbetet är det väsentligt att Försvarsmakten fortsätter att kartlägga det framtida kompetensbehovet i enlighet med regeringens Planeringsanvisningar för Försvarsmaktens budgetunderlag för 2005 inför 2004 års försvarsbeslut (Fö 2003/1456/MIL).

Försvarsmakten skall i delårsrapporten redovisa en analys av varför utfallet av positiv särbehandling av sökande kvinnor till yrkesofficersprogrammet väsentligt avviker från planerad målbild. Försvarsmakten skall även redogöra för vilka åtgärder man ämnar vidta med anledning av avvikelsen för att säkerställa att myndighetens rekryteringsmål för 2007 alltjämt skall kunna uppnås.

Försvarsmakten skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens. Myndigheten skall härför formulera mål för kompetensförsörjningen som har en klar och tydlig koppling till målen för verksamheten, myndighetens uppgifter, nuvarande kompetensförsörjning och bedömning av arbetsmarknadsläget. Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara.

Försvarsmakten skall i årsredovisningen redovisa i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2004 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2005 respektive 2006 - 2007. Redovisningen av mål skall i första hand fokusera på personalens åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet samt myndighetens arbete för att främja etnisk och kulturell mångfald. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens om så är lämpligt.

Försvarsmakten skall anpassa rekryteringen av yrkesofficerare till det av Försvarsmakten bedömda framtida behovet.

Försvarsmakten skall anpassa antagningen till stabs- och chefsprogrammet till det av Försvarsmakten bedömda framtida behovet.

Försvarsmakten skall redovisa de årsvisa kostnaderna för särskild pension och andra beslutade personalavvecklingsåtgärder till dess att åtgärderna inte längre innebär några ekonomiska konsekvenser.

Försvarsmakten skall verka för att de frivilliga försvarsorganisationerna ges möjlighet att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Detta skall ske genom samordnade projekt mellan organisationerna i avsikt att uppnå en god kostnads- och verksamhetseffektivitet. Projekten skall samordnas med det övriga säkerhetsfrämjande samarbete som Sverige i övrigt bedriver med nämnda länder.

Försvarsmakten skall redovisa en bedömning av vilka effekter som de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet har för utvecklingen av motsvarande verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina.

Försvarsmakten redovisade, tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten, den 31 oktober 2003 förslag på vilka organisationer som framgent skulle omfattas av förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet.

Försvarsmakten skall i årsredovisningen redovisa hur antalet medlemmar i respektive frivillig försvarsorganisation förändrats under 2004. Av redovisningen skall framgå vilken ålders- och kompetensstruktur de frivilliga försvarsorganisationerna som omfattas av Försvarsmaktens stöd har. Vidare skall en bedömning av vilka effekter verksamheten har fått för det militära försvaret redovisas. Jämförelse med föregående år skall göras. Personal ur frivilliga försvarsorganisationer som har krigsplacering i Försvarsmakten skall redovisas till antal och organisationstillhörighet. Vidare skall antalet nya frivilligavtal redovisas.

Nordisk Agenda 21 för försvarssektorn skall utgöra en övergripande miljöpolicy för Försvarsmaktens arbete (se bilaga 6).

Försvarsmakten skall fortsätta att fördjupa arbetet med sektorsansvar för ekologisk hållbarhet för försvarssektorn.

Försvarsmakten skall under 2004 påbörja ett systematiskt hållbarhetsarbete i enlighet med Sveriges nationella strategi för hållbar utveckling.

Försvarsmaktens verksamhet skall bedrivas inom ramen för det införda miljöledningssystemet. Särskild vikt skall läggas vid att fortsätta:

- miljöutbildningen inom myndigheten,

- åtgärderna för att begränsa utsläppen av fossila bränslen och andra skadliga ämnen,

- att avveckla användningen av ämnen som bryter ned ozonskiktet samt

- att begränsa effekterna av skott- och flygbuller.

Försvarsmakten skall fortsätta att fördjupa och konkretisera arbetet med strategiska miljöbedömningar i planerings- och beslutsprocessen.

Försvarsmakten skall också:

- i sitt miljöarbete väga in även andra miljöaspekter än det mer utpräglade miljöskyddet, t.ex. frågor om natur- och kulturmiljön,

- stödja Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i fråga om att bevaka den del av Europeiska gemenskapens lagstiftningsarbete m.m. på miljöområdet som kan beröra försvarssektorn och utarbeta underlag i dessa avseenden,

- stödja Totalförsvarets forskningsinstitut i dess säkerhets- och försvarspolitiska forskning för regeringens behov på försvarsmiljöområdet,

- fortsätta arbetet med att, i den takt resurserna medger, återställa områden som skadats av militär verksamhet enligt den av Försvarsmakten tidigare redovisade inventeringen av skadade områden,

- fortsätta att medverka i det internationella försvarsmiljösamarbetet och vidareutveckla försvarsmiljösamarbetet med försvarsmakterna i de nordiska staterna,

- beakta miljöskydd vid internationella insatser och övningar,

- stödja Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i arbetet med det s.k. Rigainitiativet och i försvarsmiljösamarbetet mellan EU-staternas försvarsministerier,

- fortsätta att utveckla försvarsmiljösamarbetet med bl.a. den ryska försvarsmakten samt

- i enlighet med regeringens beslut samverka med amerikanska och andra myndigheter i fråga om försvarsmiljöbistånd till staterna i Östersjöområdet.

Försvarsmakten skall redovisa:

- det fortsatta arbetet med sektorsansvar för ekologisk hållbarhet för försvarssektorn och miljöarbetets koppling till de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen,

- arbetet med systematisk hållbarhet i enlighet med Sveriges nationella strategi,

- arbetet med att utveckla det införda miljöledningssystemet,

- vidtagna åtgärder för att begränsa utsläppen från användning av fossila bränslen och andra skadliga ämnen,

- utvecklingen av miljöanpassad ammunition,

- arbetet med strategiska miljöbedömningar i planerings- och beslutsprocessen,

- hur miljöskydd beaktats vid internationella insatser och övningar samt

- myndighetens medverkan i det internationella försvarsmiljösamarbetet och hur försvarsmiljösamarbetet med andra staters försvarsmakter utvecklas.

Försvarsmakten skall ha kompetens för skydd mot NBC-stridsmedel och skall planera för att vid grundberedskap ha förmåga att minska verkningarna vid en insats med NBC-stridsmedel.

Följande enheter skall ha skydd som är anpassat till aktuella uppgifter:

- enheter för internationella insatser samt

- enheter som skall kunna verka trots insatser eller hot om insatser med NBC-stridsmedel.

Operativ och taktisk ledning skall kunna genomföras även i NBC-miljö och samordnad ledning och informationsutbyte skall kunna ske inom totalförsvaret. För detta krävs bl.a. att nödvändig kompetens i staberna säkerställs. Försvarsmakten skall utveckla förmåga att avståndsindikera NBC-stridsmedel. Metoder för att följa upp individuell exponering för NBC-stridsmedel och förmåga att kontinuerligt kunna indikera N- och C-stridsmedel skall utvecklas. I takt med teknikutvecklingen skall även förmåga att indikera och identifiera B-ämnen utvecklas.

Vid NBC-utbildning skall totalförsvarsaspekter beaktas.

Försvarsmakten skall redovisa hur arbetet fortskrider vad gäller utvecklingen av skydd mot NBC-stridsmedel samt förmåga och metoder avseende indikering. Av redovisningen skall bl.a. framgå statusen avseende:

- fysiskt skydd,

- medicinskt skydd och medicinskt omhändertagande,

- beredskap,

- interoperabilitet,

- NBC-skyddsförmåga såväl nationellt som internationellt samt

- erfarenheter från Försvarsmaktens med stöd av Totalförsvarets forskningsinstitut upprättade NBC-styrka.

Materielförsörjningen inklusive forskning och teknikutveckling skall inriktas så att Försvarsmaktens operativa behov samt behov av kompetens på kortare och längre sikt tillgodoses. Under beaktande av kraven på insatsförmåga skall särskild vikt läggas vid att skapa förutsättningar för utveckling mot det nätverksbaserade försvaret samt att kunna möta tänkbara hot på längre sikt.

Följande inriktning skall gälla för Försvarsmaktens investeringsplan för 2004.

(tkr)

Försvarsmakten skall i årsredovisningen beskriva hur den operativa förmågan har utvecklats och bedöms komma att utvecklas med anledning av den materiella tillförseln inklusive forskning och teknikutveckling. Beskrivningen skall bl.a. delas upp på övergripande operativa funktioner. Försvarsmakten skall vidare beskriva hur forskningen och teknikutvecklingen bidragit till att utveckla förmågan att möta tänkbara framtida hot m.m.

Försvarsmakten skall också i årsredovisningen beskriva hur materielförsörjningen, inkluderande forskning och teknikutveckling, har förändrats och utvecklats. Försvarsmakten skall också redovisa hur myndigheten följt upp verksamheten samt vilka erfarenheter som gjorts i samband med denna uppföljning. Myndigheten skall redovisa vilka eventuella åtgärder som den avser vidta med anledning av uppföljningen.

Försvarsmakten skall därutöver redovisa utfall av investeringar i materiel och anläggningar samt forskning och teknikutveckling jämfört med Försvarsmaktens budgetunderlag från den 1 mars 2003. Väsentliga avvikelser skall kommenteras.

Försvarsmakten får under året beställa följande verksamheter inom materielområdet endast om regeringen medger det.

- Konstruktionsfas för ubåt Viking.

- Utveckling av materiel för IT-försvarsförband.

- Anskaffning av materiel för NBC-kompani.

- Utveckling av Ledsyst T fas 2 steg 3.

- Planerings- och utbildningssystem för JAS 39 D.

- Halvtidsmodifiering av TP 84 Herkules.

Skriftlig hemställan skall lämnas in minst sex veckor före den dag då behov av regeringens beslut föreligger.

Försvarsmakten skall till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) anmäla frågor som av särskilda skäl bör föranleda regeringens eller Regeringskansliets ställningstagande. Sådana frågor kan exempelvis vara beslut som kan få större betydelse för Försvarsmaktens långsiktiga inriktning, viktig inhemsk försvarsindustriell förmåga och kompetens, Sveriges relationer till andra nationer (internationella samarbetsprojekt e.d.) eller medför stora ekonomiska bindningar. Utveckling och nyanskaffning av lednings-, kommunikations- och informationssystem skall särskilt anmälas.

Försvarsmakten skall säkerställa att avveckling av överskottsförnödenheter sker på ett kostnadseffektivt sätt. Avvecklingen skall ske i enlighet med följande principer.

Försvarsmaktens överskottsmateriel bör i första hand utnyttjas inom de frivilliga försvarsorganisationerna, för humanitära insatser, militärt och civilt säkerhetsfrämjande materielsamarbete, museala ändamål och för att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. I andra hand bör överskottsförnödenheter erbjudas till försäljning till civila företag där det bedöms finnas en tydlig efterfrågan på marknaden. Förnödenheter som inte är efterfrågade för bistånd och humanitära åtgärder, säkerhetsfrämjande åtgärder eller för försäljning bör återvinnas eller förstöras. Detta gäller även de förnödenheter som av profil-, sekretess-, miljö- eller systemsäkerhetsskäl ej bör exponeras på marknaden. Med hänsyn till Försvarsmaktens kostnader för förrådshållning bör även förnödenheter, som inte bedöms kunna överlåtas tillräckligt skyndsamt, återvinnas eller förstöras.

Vid riktad försäljning av övertalig materiel skall Försvarsmakten ha regeringens medgivande om värdet av försäljningen överstiger 15 miljoner kronor. Detta gäller även när betalning sker i form av varor eller tjänster.

Försvarsmakten skall aktivt informera kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter om vilken materiel som avvecklas, vilka regler som styr avvecklingen samt hur myndigheter skall gå tillväga för att kunna överta övertalig materiel.

Försvarsmakten skall i samband med delårsrapporten samt i årsredovisningen redovisa hur avvecklingsarbetet fortgår samt kostnaderna för detta. Även de totala intäkterna kopplade till avvecklingen skall redovisas. Av redovisningen skall bl.a. framgå hur avvecklingen hittills genomförts. Dessutom skall personal- och förrådskostnader som är särskilt förknippade med avvecklingsarbetet redovisas.

Försvarsmakten skall upprätthålla den beredskap som framgår av ett hemligt regeringsbeslut från den 30 mars 2000, ett hemligt regeringsbeslut från den 25 april 2002 och ett hemligt regeringsbeslut från den 20 februari 2003.

Försvarsmakten skall med förband under grundutbildning och med stöd av sådana delar av insatsorganisationen som har hög beredskap kunna möta de hot om väpnade angrepp som på kort sikt kan uppstå.

Ledningsberedskapen skall medge en tidig insats med grundorganisationens resurser.

Försvarsmakten skall redovisa hur beredskapen har kunnat upprätthållas enligt ovan nämnda regeringsbeslut, kostnader för upprätthållen beredskap samt kommentera eventuella avvikelser från målen.

För att kunna hävda Sveriges territoriella integritet skall Försvarsmakten ha beredskap för att kunna genomföra incidentinsatser.

Förband och enheter skall avdelas för detta ändamål. Flyg- och marinstridskrafter skall finnas i beredskap för ingripande med kraftsamling till tider och områden där risk för kränkning är som störst.

Marina stridskrafter och Försvarsmaktens helikopterförband skall finnas i beredskap för ingripande mot kränkningar av Sveriges sjöterritorium såväl på som under vattenytan. Vid övervakning av sjöterritoriet skall samverkan med Kustbevakningen ske.

Beredskap skall finnas för ingripande mot överträdelser av tillträdesbestämmelserna och för utökat skydd av samhällsviktiga anläggningar (skyddsobjekt).

Försvarsmakten skall redovisa hur beredskap har kunnat upprätthållas. Av redovisningen skall framgå vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att säkerställa att ingripanden görs korrekt och att de rapporteras till Regeringskansliet på ett sådant sätt att rapporterna kan ligga till grund för åtgärder från Regeringskansliets sida. Kostnader för upprätthållen beredskap och insatser skall redovisas.

Försvarsmakten skall genomföra utbildning för internationell verksamhet i Sverige och utomlands inom ramen för FN, EU, OSSE, PFF och det nordiska samarbetet.

Inför antagning av icke-nordiska elever skall Försvarsmakten hos Regeringskansliet (Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet) anmäla frågan om elevernas deltagande samt kostnaderna för deltagandet.

Vad avser kurser inom ramen för PFF skall Försvarsmakten, utifrån det individuella partnerskapsprogrammet, i samråd med Försvarshögskolan bedöma vilken utbildning som Försvarshögskolan bör genomföra under åren 2005-2006.

Försvarsmakten skall redovisa vilken utbildning som genomförts samt utgifterna för denna. Härvid skall verksamheten redovisas, med angivande av antalet elever, fördelat på finansiering från utgiftsområde 5 Internationell samverkan respektive utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Försvarsmakten skall i budgetunderlaget för 2005 redovisa ett förslag till vilken utbildning för internationell verksamhet som skall genomföras under åren 2005-2006. I redovisningen skall även ingå en bedömning av beräknade kostnader för perioden.

Försvarsmakten skall kunna ställa personal till förfogande för tjänstgöring i internationella fredsfrämjande insatser, främst FN, EU samt Nato.

Försvarsmakten skall redovisa erfarenheter från personalens tjänstgöring i det internationella samarbetet samt hur dessa erfarenheter påverkar Försvarsmaktens utbildningar m.m. Utgifterna för internationell tjänstgöring skall också redovisas.

Försvarsmakten skall från den 1 juli 2004 ansvara för ledningsfunktioner inom den krishanteringsstyrka som utvecklas inom Nordcaps.

Försvarsmakten skall vidmakthålla PfP Training Centre.

Försvarsmakten skall redovisa genomförd verksamhet och planering för kommande verksamhet vid PfP Training Centre. Redovisningen skall innefatta utvecklingen av den datorstödda ledningsträningen inom PFF samt en bedömning av den fortsatta utvecklingen.

Samtliga insatser utvärderas kontinuerligt och kan komma att förändras under året. Försvarsmakten skall ställa följande resurser till förfogande för internationella insatser:

- En underrättelseenhet samt stabsofficerare motsvarande ca 10 personer till den multinationella fredsstyrkan SFOR i Bosnien-Hercegovina.

- En väpnad styrka med bl.a. ett skyttekompani, underrättelsefunktioner samt stabsofficerare till den multinationella fredsstyrkan KFOR i Kosovo. Styrkan skall, senast den 1 juli 2004, omfatta ca 329 personer. Regeringens beslut gäller under förutsättning att FN:s säkerhetsråd förlänger mandatet.

- En väpnad styrka inkluderande stabsbefattningar och understödspersonal om högst 150 personer som ett bidrag till den multinationella säkerhetsstyrkan ISAF i Afghanistan.

- En väpnad styrka omfattande ett förstärkt mekaniserat kompani samt stabsofficerare om högst 240 personer till Förenta nationernas mission i Liberia (UNMIL).

.

-Två samverkansofficerare med placering vid US CENTCOM i Tampa, Florida.

-En flygfältsenhet i MONUC, Demokratiska republiken Kongo, dock längst till och med juni 2004.

Regeringen bemyndigar Försvarsmakten att förhandla och ingå avtal samt att överenskomma om eventuella ändringar av eller att säga upp befintliga avtal med anledning av de svenska truppbidragen i DR Kongo, Kosovo, Bosnien-Hercegovina, Liberia och Afghanistan.

Försvarsmakten skall redovisa:

- sin bedömning av läget mellan parterna i aktuella insatsområden, status på de svenska förbanden samt en sammanfattning av genomförd verksamhet,

- en sammanställning av under året tjänstgörande svensk personal i utlandsstyrkan enligt bilaga 3 tabell 7,

- utgifterna för respektive insats.

- hur erfarenheter av det svenska deltagandet nyttjats.

Kopia av den månadsvisa rapportering från respektive truppinsats som lämnas till Försvarsmakten skall insändas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet).

Försvarsmakten skall hos FN göra framställan om ersättning enligt gällande avtal mellan Sverige och FN samt bevaka utestående fordringar avseende fredsfrämjande insatser.

Försvarsmakten skall för varje insats redovisa:

- framställda krav (ackumulerat),

- tidigare återbetalda medel,

- under budgetåret återbetalda medel samt

- under budgetåret återbetalda medel som regeringen beslutat att Försvarsmakten får utnyttja.

Försvarsmakten skall, vid sidan om skyldigheten att medverka i räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778), i första hand med grundorganisationens resurser kunna stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred och därvid kunna ställa resurser till förfogande.

Försvarsmakten skall redovisa genomförd verksamhet.

Försvarsmakten skall tillsammans med ansvariga myndigheter fortsätta planeringen för militära stödinsatser om det uppstår en svår påfrestning på samhället i fred inom områdena radioaktivt nedfall, elförsörjning, telekommunikationer, försörjning med vatten, radio och TV, översvämningar och dammbrott, massflykt av asyl- och hjälpsökande till Sverige, allvarlig smitta, terrorism, omhändertagande av oexploderad ammunition, kemikalieolyckor och utsläpp av farliga ämnen till sjöss samt övergripande informationssäkerhet.

Försvarsmakten skall redovisa genomförd planering och vidtagna åtgärder. Försvarsmakten skall också redovisa den övningsverksamhet som genomförts på området och erfarenheterna av denna. Redovisningen skall avse övningar som har initierats av både Försvarsmakten och civila myndigheter.

Försvarsmakten skall fortsätta att utveckla sin förmåga att samverka med civila myndigheter och att kunna lämna stöd till samhället inom skilda områden i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor och förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet. Särskild vikt skall läggas vid stöd till räddningstjänsten, sjukvården och polisen. Arbetet skall bedrivas tillsammans med berörda myndigheter. Av förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet framgår att Försvarsmakten skall ta ut avgifter för stöd som lämnas enligt förordningen.

Försvarsmakten skall redovisa genomförd verksamhet fördelad på olika typer av insatser. För annat stöd än stöd till en annan statlig myndighet eller stöd med helikopter för sjuktransporter skall Försvarsmakten i samband med årsredovisningen ingående redovisa sam- och särkostnader samt inkomster av genomförd verksamhet fördelat på respektive insats.

Försvarsmakten skall följa de riktlinjer för försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänsten som anges i bilaga 4 och bilaga 5.

Försvarsmakten skall i särskild ordning:

- redovisa tänkt inriktning av försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänsten samt dess ledning, organisation, dimensionering, utrustning och resurstilldelning,

- lämna en detaljerad redovisning avseende måluppfyllnad av den särskilda inriktningen med regeringens underrättelsebehov,

- lämna en resultatredovisning av Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst,

- ge en detaljerad redovisning av resursfördelningen (inklusive investeringar) mellan olika funktionella och geografiska verksamhetsområden, samt

- utvärdera de uppdrag som getts till Försvarets radioanstalt och redovisa resultatet av utvärderingen.

Försvarsmakten skall i årsredovisningen respektive delårsrapporten lämna en öppen översikt över den Militära underrättelse- och säkerhetstjänstens verksamhet 2003 respektive första halvåret 2004.

För kontoret för särskild inhämtning (KSI) skall finnas en instruktion beslutad av Försvarsmakten.

Försvarsmakten skall lämna stöd till Vetenskapsrådet så att relevant arkivmaterial hos Försvarsmakten för rådets forskningsprojekt om försvarsunderrättelse- och säkerhetstjänst skyndsamt kan tas fram.

Försvarsmakten skall på det sätt Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) finner lämpligt rapportera vilka resurser som använts för stödet och hur arbetet med att ta fram materialet har bedrivits.

50. Delårsrapporten

Delårsrapporten skall utöver vad som sägs i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag även innehålla en resultatredovisning. För verksamhetsgrenarna utbildning, planering m.m., insatser, materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling skall den bestå av:

- en kort sammanfattning av väsentliga slutförda prestationer per verksamhetsgren,

- kommentarer till avvikelser i förhållande till givna mål.

51. Prognoser

Försvarsmakten skall redovisa utgiftsprognoser för 2004 - 2007 för samtliga anslag som myndigheten disponerar vid nedanstående prognostillfällen i systemet Hermes. Prognosen skall kommenteras i förhållande till föregående prognos och i förhållande till budgeten. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Om möjligt skall prognosen också månadsfördelas för 2004 så att jämförelse kan göras med faktiskt utfall. Försvarsmakten skall vid respektive prognostillfälle för anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredfrämjande truppinsatser m.m, anslagspost 2 och 5:2 Fredsfrämjande verksamhet redovisa anslagsförbrukning och prognos för respektive insats för 2004.

Prognoserna lämnas i löpande priser.

Utgiftsprognoser lämnas senast:

· 20 januari

· 8 mars

· 5 maj

· 9 augusti

· 1 november

52. Kvartalsrapport

Försvarsmakten skall senast tre veckor efter utgången av första respektive tredje kvartalet lämna en kvartalsrapport. Rapporten skall innehålla en redovisning av och kommentarer till anslagsförbrukningen för de anslag som Försvarsmakten disponerar.

53. Delfaktorer i försvarsprisindex

Försvarsmakten skall i budgetunderlaget för 2005 redovisa anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. och 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling fördelade för 2005 på delfaktorer i försvarsprisindex enligt bilaga 7. En preliminär redovisning skall ske senast den 29 januari 2004 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

54. Resultatredovisning

Försvarsmakten skall i årsredovisningen genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa att myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. Av redovisningen skall om möjligt framgå en jämförelse med de två senast föregående åren. Utvecklingen skall analyseras och kommenteras.

55. Tjänstehundar

Försvarsmakten inledde under hösten 2003 lokalisering till Sollefteå av viss hundavelsverksamhet som skall svara mot myndighetens behov av tjänstehundar. Myndigheten skall senast den 31 oktober 2004 redovisa hur igångsättningen av verksamheten har genomförts. I budgetunderlaget för 2006 skall dessutom redovisas myndighetens bedömning av avelsverksamhetens utveckling samt vilka åtgärder som har vidtagits för att möjliggöra samordning av avel av tjänstehundar avsedda för andra statliga myndigheter.

56. Minhantering och rustningskontroll

Försvarsmakten skall under 2004 och 2005 bistå Regeringskansliet med stöd med anledning av regeringens åtaganden inom ramen för den s.k. Ottawakonventionen rörande ammunitions- och minröjning samt konventionen om särskilda konventionella vapen (CCW).

57. Bilateralt samarbete med Ryssland och Ukraina

Försvarsmakten skall i samband med delårsredovisning redovisa förslag till årsplaner för 2005 (arrangemangsplaner) för det bilaterala samarbetet med Rysslands respektive Ukrainas försvarsmakter.

58. Spårbarhet

Som framgår av regeringens planeringsanvisningar från den 26 juni 2003 skall Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2005 inför nästa försvarsbeslut redovisa sakunderlaget så att spårbarhet framgår. Försvarsmakten skall senast den 1 oktober 2004 redovisa erfarenheterna av detta arbete med spårbarhet enligt definition i anvisningarna och föreslå hur metoder fortsatt kan utvecklas.

59. Försvarsunderrättelseverksamhet

Försvarsmakten skall i budgetunderlaget för 2005 lämna förslag till en utvecklad försvarsattachéorganisation i enlighet med inriktningen i särskilt regeringsbeslut. Vidare skall Försvarsmakten i budgetunderlaget lämna en öppen översikt över tänkt verksamhet för 2005 för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

Inriktning av Försvarsmaktens militärstrategiska planering m.m.

Regeringen har denna dag beslutat om inriktning av Försvarsmaktens militärstrategiska planering m.m. och motsvarande planering inom det civila försvaret samt planering för svåra påfrestningar på samhället i fred. Försvarsmakten skall bedriva militärstrategisk planering i enlighet med detta beslut.

60. Anpassningsplanering

Försvarsmakten skall den 1 juni 2004 redovisa arbetsläget avseende myndighetens anpassningsplanering.

61. Perspektivplanering

Den perspektivplanering som skall redovisas den 1 mars 2004 får begränsas till att omfatta metodutveckling inför försvarsbeslut 2007 samt förslag till inriktning för kommande år.

Den perspektivplanering som skall redovisas den 1 mars 2005 skall ta sikte på försvarsbeslut 2007, och bl.a. omfatta framtida konflikter, trender i teknik- och doktrinutveckling, idéer för Försvarsmaktens långsiktiga inriktning m.m. Av redovisningen skall framgå vid vilka tidpunkter underlag avseende långsiktig funktions- och förbandsutveckling inför nästa försvarsbeslut kommer att tas fram, samt hur ekonomiska hänsyn säkerställs i detta arbete.

62. Plan för försörjning med materiel, anläggningar samt för forskning och teknikutveckling

Försvarsmakten skall redovisa myndighetens materielförsörjningsplanering i budgetunderlaget i prisläge 2004 och senast den 1 november 2004 i prisläge 2005. Planeringen skall redovisas årsvis för åren 2004-2009 och översiktligt för perioden 2010-2014. Materielobjekt som omfattar vidareutveckling, utveckling eller nyanskaffning där den totala kostnaden uppgår till 50 miljoner kronor eller mer skall särredovisas. Redovisningen skall utformas enligt den modell som framgår av bilaga 8. Dessutom skall en materielplan lämnas som, så långt lämpligt, innehåller en uppdelning av systemen eller objekten på övergripande operativa funktioner. Samtliga planer skall också innehålla en summering per system/objekt.

Därtill skall Försvarsmakten redovisa objektsramar i enlighet med bilaga 11.

63. Anläggningsplanering

Försvarsmakten skall redovisa myndighetens anläggningsplanering i budgetunderlaget i prisläge 2004 och senast den 1 november 2004 i prisläge 2005. Planeringen skall redovisas årsvis för åren 2004-2009 och översiktligt för perioden 2010-2014. Investeringar för enskilt objekt med en total kostnad på 30 miljoner kronor eller mer skall särredovisas. Redovisningen skall utformas enligt den modell som framgår av bilaga 8.

64. Plan för forskning och teknikutveckling

Försvarsmakten skall redovisa myndighetens planering för forskning och teknikutveckling i budgetunderlaget i prisläge 2004 och senast den 1 november 2004 i prisläge 2005. Planeringen skall redovisas årsvis för åren 2004-2009 och översiktligt för perioden 2010-2014. Beställningar av FoT-projekt där den totala kostnaden uppgår till 20 miljoner kronor eller mer skall särredovisas. Redovisningen skall utformas enligt den modell som framgår av bilaga 9.

Samtliga planer skall också redovisas i prisläge 2004 senast den 1 november 2004.

65. Utvecklingssatsningar

Försvarsmakten skall i budgetunderlaget inkomma med en redovisning avseende en samlad bild av såväl de ekonomiska som de verksamhetsmässiga satsningarna på andelen "utveckling", dvs. bland annat FoT, FOU, studier m.m. som finansieras av Försvarsmakten. Utgångspunkten för Försvarsmaktens redovisning skall vara verksamhet för åren 2004 och 2005. Av redovisningen skall framgå hur satsningarna fördelas ekonomiskt på respektive anslagspost samt hur mycket av resurserna som tilldelas olika myndigheter (specificera vilka) respektive industrin (specificera vilka) eller universitet och högskolor.

66. Internationellt materielsamarbete och exportstödjande verksamhet

Försvarsmakten skall i budgetunderlaget för 2005 redovisa resursbehovet under 2005 för internationellt materielsamarbete och exportstöd. Försvarsmakten skall motivera behovet samt redovisa detta uppdelat på internationellt materielsamarbete och exportstöd.

67. Materielavveckling

Försvarsmakten skall redovisa hur avvecklingen av civilanställd personal påverkas av att intensiteten i materielavvecklingen minskas. Försvarsmakten skall utgå ifrån att den planerade avvecklingsverksamheten under 2004 skall genomföras. Redovisningen skall innehålla en analys av hur förrådskostnader respektive personalkostnader påverkas av att avvecklingshastigheten varieras.

68. Miljöfrågor

Försvarsmakten skall utveckla arbetet med att ta fram indikatorer för miljöledningssystemet som gör det möjligt att dels jämföra förbanden sinsemellan, dels aggregera resultatet upp till central nivå för att sedan göra en samlad analys för hela Försvarsmakten. Försvarsmakten skall vidare inom ramen för sektorsansvaret fortsätta arbetet med utveckling av miljöindikatorer för försvarssektorn. Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) skall fortlöpande hållas informerat om hur arbetet fortskrider.

69. Miljöskydd

Försvarsmakten skall fortsätta arbetet med att utarbeta metoder för att säkerställa att miljöskydd ur ett hållbarhetsperspektiv beaktas vid internationella övningar och insatser samt fortsätta utvecklingen av miljöledningssystem för utlandsstyrkan.

70. Miljösanering

Försvarsmakten skall i egenskap av verksamhetsansvarig genomföra miljösanering enligt miljöbalken av fastigheter som avvecklas till följd av statsmakternas beslut om reduceringar av Försvarsmaktens organisation. Miljösaneringen får bedrivas i en sådan takt som resurserna medger. Härvid skall saneringen av sådana fastigheter som kan antas ha ett inte obetydligt marknadsvärde prioriteras. Miljösaneringen skall planeras i samråd med Fortifikationsverket.

71.Övnings- och utbildningsverksamhet

Försvarsmakten skall i budgetunderlaget för 2005 redovisa planeringen avseende övningsverksamheten för 2005-2007 i de olika ekonomiska nivåerna. Redovisningen skall omfatta deltagande förband i övningar på bataljons- respektive divisionsnivå, en årlig tidsplan för de viktigaste övningarna, den förväntade effekten av dessa samt de planerade utgifterna. Redovisningen skall begränsas till bataljonsförband och högre förbandsnivåer när det gäller arméstridskrafterna samt divisionsnivå och högre förbandsnivåer när det gäller marin- och flygstridskrafterna.

72. Internationell förmåga

Försvarsmakten skall redovisa de ackumulerade kostnaderna för utveckling av den internationella förmågan för de förband som regeringen anmält till internationella styrkeregister föråren 2000 - 2003 i enlighet med den redovisning som lämnades i budgetunderlaget för 2004. Försvarsmakten skall på motsvarande sätt redovisa budgeterade kostnader för 2004. Kostnaderna för utbildning, beredskap, materiel samt andra kostnadskomponenter av väsentlig karaktär skall specificeras.

73. Internationell beredskap

Försvarsmakten skall redovisa hur beredskapen för internationell verksamhet har upprätthållits och kostnaderna för denna. Försvarsmakten skall även redovisa åtgärder som har vidtagits för att utveckla de internationella samarbeten som myndigheten har deltagit i och utgifterna för detta.

74. Östersjösamarbete m.m.

Försvarsmakten skall redovisa vilken verksamhet avseende samarbetet i Östersjön, Arktis och Barentsområdet som genomförts samt uppnådda resultat och utgifter för verksamheten.

75. Bilateralt samarbete

Försvarsmakten skall redovisa genomfört bilateralt samarbete med de nordiska länderna. Främst skall fokuseras på genomfört samarbete inom ramen för uppdrag som lämnats i regeringsbeslut den 29 oktober 1998 (Fö nr 17), den 22 december 1999 (Fö nr 26) samt den 29 mars 2001 (Fö nr 4). I tillägg skall liknande översikt ges för genomfört samarbete med Danmark. Försvarsmakten skall vidare redovisa det multilaterala nordiska försvarssamarbetet, den militära utvecklingen av Nordcaps (Nordic Coordinated Arrangement for Military Peace Support) och den gemensamma nordiska styrkan för krishantering.

76. Informationssäkerhet

Försvarsmakten skall fullfölja arbetet med en övervakningsfunktion för Försvarsmaktens datanätverk och IT- system (FM-CERT). Övervakningen inriktas på att säkerställa sekretess, tillgänglighet, riktighet och spårbarhet.

77. Införande av helikoptersystem

Försvarsmakten skall redovisa arbetet med att införa helikoptersystem 14 och 15. Av redovisningen skall framgå eventuella förskjutningar i projektet som kan påverka förbandens färdigställande. Försvarsmakten skall därutöver redovisa avvecklingsplan för helikoptersystem 4.

78. Försvarsmaktens logistik

Försvarsmakten skall i samband med delårsrapporten samt i årsredovisningen redovisa utvecklingen av viktigare områden inom Försvarsmaktens logistik. Av redovisningarna skall bl.a. framgå hur Försvarsmaktens målsättningar för rationalisering och besparingar inom underhållstjänsten och stödverksamheten har uppnåtts. En jämförelse mellan de av Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2004 budgeterade kostnadsreduceringarna och utfallet skall redovisas och kommenteras.

79. Nätverksbaserat försvar

Försvarsmakten skall när det gäller arbetet med utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar vid årsredovisningen för år 2003 redovisa genomförd verksamhet och uppnådda resultat i förhållande till de av Försvarsmakten fastställda målen.

Av redovisningen skall framgå:

- målsättning i stort,

- genomförda aktiviteter och/eller leveranser inom de demonstrationer som genomförts vår respektive höst,

- måluppfyllnad av genomförd verksamhet och/eller leveranser,

- kostnadsutfall i förhållande till planerade ekonomiska ramar,

- eventuella ekonomiska avvikelser skall särskilt kommenteras,

- eventuella avvikelser från utvecklingsarbetets ursprungliga planering och bedömda konsekvenser därav samt

- behov av eventuell revidering av fastställda målsättningar och gällande projektplanering.

Motsvarande redovisning skall ske i samband med en hemställan den 1 oktober 2004 avseende LedsystT fas två steg tre, med en prognostisering intill 31 december 2004. Redovisningen skall kunna utgöra underlag för Regeringskansliets (Försvarsdepartementets) eller regeringens ställningstagande ifråga om fortsatt utveckling.

Vidare skall Försvarsmakten redovisa möjligheterna att samverka med andra samhällsfunktioner samt utländska militära och civila leverantörer. Myndigheten skall dessutom redovisa hur stödjande system och applikationer inom olika tjänstegrenar och funktioner som hämtas och lagras data stöds genom utvecklingen av konceptet nätverksbaserat försvar.

Försvarsmakten skall bistå Krisberedskapsmyndigheten i dess arbete med att analysera och beskriva på vilka sätt den tekniska utvecklingen inom ledningssystemområdet, över tiden, kan ge ökade möjligheter till samverkan och samordning mellan myndigheter inom krishanteringssystemet. Försvarsmaktens utvecklingsarbete mot ett nätverksbaserat försvar skall ligga till grund för samverkan med Krisberedskapsmyndigheten, främst inom ramen för ett framtida utvecklat nationellt krishanteringssystem.

80. Genusperspektiv i internationell krishantering

Försvarsmakten skall redovisa det fortsatta arbetet för en ökad kunskap om FN-resolution 1325 (2000) genusperspektiv i internationell krishantering, samt vad som gjorts för dess implementering i verksamheten.

81. Utveckling av personalförsörjningssystemet

Försvarsmakten skall i delårsrapporten samt i årsredovisningen ge en lägesrapport beträffande det arbete som bedrivits och de resultat som uppnåtts i utvecklingen av personalförsörjningssystemet. Försvarsmakten skall vidare i årsredovisningen lämna en personalberättelse som i form motsvarar den för 2002 med de kompletteringar som myndigheten anser vara lämpliga. I personalberättelsen skall ingå de tabeller som framgår av bilaga 3. Det är av särskild vikt att Försvarsmakten analyserar det underlag som redovisas i tabellerna och att resultatet av analysen ingår i personalberättelsen.

Av personalberättelsen skall framgå hur Försvarsmakten arbetat med frågor som rör trakasserier, t ex sexuella trakasserier, trakasserier på grund av etnisk eller religiös tillhörighet eller trakasserier på grund av sexuell läggning, samt redovisa de resultat som uppnåtts, inom samtliga personalkategorier

Försvarsmakten skall därutöver redovisa en utarbetad plan för att motverka diskriminering av homosexuella, bisexuella och transpersoner.

82. Personalavveckling

I planeringsanvisningarna inför 2004 års försvarsbeslut uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att "redovisa de åtgärder som avses vidtas för att nå de personalvolymer som redovisas i försvarsbeslutsunderlaget. Av redovisningen skall framgå hur Försvarsmakten ser på åtgärdernas ändamålsenlighet utifrån ekonomiska och verksamhetsmässiga perspektiv och i ett samhällsperspektiv".

Inom ramen för detta uppdrag skall Försvarsmakten redovisa sina överväganden när det gäller t.ex. uppsägning av och förflyttningsplikt för yrkesofficerare.

Konsekvenserna för personalavvecklingen av de skillnader som finns mellan olika personalkategorier i fråga om avtal och författningar skall redovisas.

83. Studiemedelsfinansiering av grundläggande yrkesofficersutbildning

Försvarsmakten skall senast den 1 maj 2004 redovisa hur ett system med studiemedelsfinansiering skulle kunna införas vid den grundläggande yrkesofficersutbildningen. Redovisningen skall utgå från tidigast möjliga införandetidpunkt och skall omfatta ekonomiska och andra konsekvenser

84. Tjänstgöringstider i befattningar

Försvarsmakten skall senast den 1 maj 2004 lämna förslag till hur tjänstgöringsperiodernas längd i befattningar för yrkesofficerare kan ökas samt i vilken takt detta kan ske och för vilken verksamhet som en sådan förändring inte är lämplig eller inte är möjlig.

85. NBC-kompaniet

Försvarsmakten skall i samband med delårsrapporten samt i årsredovisningen redovisa läget samt planerad utveckling av NBC-kompaniet.

86. NBC-skyddsforskning

Försvarsmakten skall lämna stöd till arbetsgruppen för inriktningen av den anslagsfinansierade forskningen för skydd mot NBC-stridsmedel.

87. Statens försvarshistoriska museer

Försvarsmakten skall medverka i Statens försvarshistoriska museers och Statens maritima museers arbete med att ta fram förslag till:

- mål för försvarsväsendets bevarandefrågor och

- roll- och ansvarsfördelning i frågor som rör försvarsväsendets kulturarv, inklusive finansieringsfrågor.

En särskild rapport skall lämnas senast den 1 september 2004.

88. Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO)

Försvarsmakten skall redovisa en bedömning av på vilket sätt myndigheten kan bidra till Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO), kostnad, bedömd nytta för den egna verksamheten samt på vilket sätt bidraget medför att NCO-mål kan uppfyllas. Redovisning skall ske senast den 12 mars 2004 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet)

89. Säkerhetsfrämjande samarbete

Försvarsmakten skall redovisa genomförd verksamhet och kostnaderna för det säkerhetsfrämjande samarbetet med Estland, Lettland och Litauen. Redovisningen skall göras i samma struktur som årsarbetsplanerna för respektive land. Även utgifter som belastar anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling skall redovisas. Avvikelser från regeringens inriktningsbeslut i årsarbetsplanerna skall redovisas särskilt. Verksamheten får inte innebära ambitionsökningar i förhållande till den ambitionsnivå som regeringen beslutat den 28 september 2000. Överföring av materiel till och tillsvarande utbildning till infanteribataljoner, brigadledningskompanier och ingenjörkompanier skall vara fullständigt genomförd under 2004.

90. Förbättrat personskadeskydd

En utvärdering av utfallet av det förbättrade personskadeskydd som infördes 1 juli 2002 skall redovisas. Utvärderingen skall främst inriktas mot rehabiliteringsansvaret och ersättningen till anhöriga. Vidare skall samtliga kostnader för personskadeskyddet och statens riskgaranti redovisas. Dessutom skall myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att samordna och utveckla krisstödet till anhöriga till totalförsvarspliktiga som dödats eller skadats svårt under fullgörande av värnplikt.

91. Verksamhetssäkerhet m.m.

Under året vidtagna åtgärder för att höja verksamhetssäkerheten skall redovisas. Vidare skall en redovisning av antalet skador samt orsaker till dessa lämnas.

92. Fasta kostnader i verksamheten

Försvarsmakten skall redovisa vidtagna åtgärder och uppnådda resultat när det gäller arbetet med att minska de fasta kostnaderna i verksamheten. Redovisningen skall lämnas i delårsrapporten och i årsredovisningen.

93. Bemyndiganden

Försvarsmakten skall senast den 30 april 2004 redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas för att åtgärda de problem i hanteringen och redovisningen av bemyndiganden som Riksrevisionsverket pekat på i sin revisionsrapport avseende Försvarsmaktens årsredovisning 2002. Vidare skall Försvarsmakten redovisa vilka typer av prisuppräkningsmekanismer som tillämpas för olika typer av materielbeställningar.

94. Stöd i EU-arbetet

Försvarsmakten skall stödja Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) vad avser Europeiska försvarsbyråns (EDA) verksamhet. Regeringen har den 11 mars 2004 uppdragit åt Försvarets materielverk att vara sammanhållande för Försvarsmaktens och Totalförsvarets forskningsinstituts stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i denna fråga.

95. Säkerhetsforskning

Försvarsmakten skall delta i en arbetsgrupp bestående av VINNOVA (ordförande), Krisberedskapsmyndigheten, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut (sekretariatfunktion) vars syfte är att utarbeta ett gemensamt förslag till en nationell strategi för säkerhetsforskning. Arbetsgruppen skall även samverka med andra berörda myndigheter, industrier samt universitet och högskolor, inklusive Försvarshögskolan. Arbetsgruppen skall löpande informera Regeringskansliet (Näringsdepartementet) om arbetet samt inkomma med en delrapport den 30 augusti 2004 och den 31 december 2004 inkomma med ett förslag till nationell strategi för säkerhetsforskning. Strategin skall ta sin utgångspunkt i innehållet i kommissionens meddelande KOM (2004) 72 final " On the implementation of the Preparatory Action on the enhancement of the European industrial potential in the field of Security research, Towards a programme to advance European security through Research and Technology", men i tillämpliga delar anpassas till svenska förhållanden.

96. Bemyndiganderedovisning

Försvarsmakten skall senast den 9 augusti 2004 lämna en reviderad bemyndiganderedovisning. Redovisningen skall ställas upp enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, kap 9 samt kompletteras med utfallssiffror per den 30 juni i enlighet med tabellerna i bilaga 3:3.

1. Kostnader för marketenteri skall till minst 75 procent täckas med avgifter.

2. Kostnader för extern transportverksamhet skall till minst 80 procent täckas med avgifter.

1. Utöver vad som anges i 4 § avgiftsförordningen (1992:191) får även nedanstående inkomster disponeras av Försvarsmakten

a) inkomster från hyror avseende elev- och befälshotell,

b) inkomster från extern verkstadsverksamhet,

c) inkomster från försäljning av reservmateriel,

d) inkomster från försäljning av drivmedel,

e) inkomster från extern transportverksamhet,

f) inkomster från personalbutiksverksamhet,

g) inkomster från marketenteri,

h) inkomster från övrig förplägnadsverksamhet,

i) inkomster av mindre ekonomisk omfattning,

j) inkomster avseende flygmedicinska uppgifter för civil luftfart samt

k) inkomster med anledning av verksamhet enligt förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet.

2. Utgifter för deltagande i PFF-aktiviteter för de deltagare som inte omfattas av de nordiska ländernas samarbete eller som inte finansieras från anslag under utgiftsområde 5 Internationell samverkan, utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet eller utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, skall finansieras genom avgifter. Avgifterna får disponeras av Försvarsmakten.

3. Avgifternas storlek bestäms av Försvarsmakten, dock ej i de fall som avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191).

4. Undantag medges från kravet på full kostnadstäckning i 5 § avgiftsförordningen vad avser extern transportverksamhet och marketenteriverksamhet. I dessa fall skall utgifter som inte kan finansieras med avgifter finansieras från anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

Villkor för övriga inkomster

1. Samtliga inkomster från FN avseende lån för svenska FN-styrkor skall redovisas mot inkomsttitel 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor. Försvarsmakten kan efter särskilt beslut av regeringen, efter hemställan, få disponera dessa inkomster.

2. Försvarsmakten får disponera inkomster till följd av överenskommelser med industrin i samband med utveckling och anskaffning av materiel (s.k. royalties) om högst 20 000 000 kronor för ett enskilt kontrakt mellan Försvarets materielverk och industrin som berättigar till s.k. royalty. Inkomster av detta slag som överstiger 20 000 000 kronor skall anmälas till regeringen. Regeringen kommer därefter att fatta beslut om hur dessa inkomster skall disponeras.

3. Inkomster från annonsering m.m. i tidningen Värnpliktsnytt får disponeras av Försvarsmakten för framställning, distribution m.m. av tidningen samt för teknisk förnyelse eller andra investeringar hänförliga till tidningens framställning.

4. Försvarsmakten får disponera inkomster som kan uppstå i samband med att Försvarsmakten avstår nyttjanderätten till mark i anslutning till Järva skjutbanor. Försvarsmakten skall i årsredovisningen redovisa hur stor del av inkomsterna som har förbrukats och till vilka ändamål.

5. Försvarsmaktens samlade intäkter från försäljning av övertalig materiel under perioden 2000-2004 får disponeras för att betala sådana avvecklingskostnader som uppstår till följd av försäljning och destruktion m.m. av den övertaliga materielen. Med intäkter menas även betalning i form av varor eller tjänster. Ett eventuellt överskott skall redovisas mot inkomsttitel 3312 Övriga inkomster av försåld egendom, i samband med årsbokslutet för 2004.

6. Försvarsmakten skall bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) genom att, vid behov, ställa körcentral och statsflyg till förfogande vid tjänsteresor.