Riksdagen har beslutat om Statens energimyndighets verksamhet för budgetår 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 21, bet. NU3, rskr. 2003/04:96).

Med ändring av regleringsbrevet den 18 december 2003 beslutar regeringen att följande skall gälla för budgetåret 2004 avseende Statens energimyndighet.

Följande gäller för verksamheten inom Statens energimyndighets ansvarsområde. För de verksamheter som finansieras av anslagsposter som disponeras av annan myndighet, finns mål och återrapporteringskrav angivna i respektive myndighets regleringsbrev.

Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige.

Energipolitiken ska bidra till ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.

Övriga relevanta mål för energipolitiken framgår av de beslut riksdagen fattade i juni 2002 (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02NU17, rskr. 2001/02:317) och i juni 1997 om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272).

Myndigheten skall fortsätta arbetet med att ta fram indikatorer på energiområdet, vilka kan tjäna som underlag för uppföljning av de energipolitiska målen. Rapporten som lämnades i juni 2003 skall uppdateras och vidareutvecklas. I 2004 års rapport skall särskilt beaktas behovet av indikatorer för uppföljning av fjärrvärmemarknaden och naturgasmarknaden. Uppdraget skall redovisas senast den 15 juni 2004.

Målet med elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv elmarknad som genererar en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Målet innebär en strävan mot en väl fungerande marknad med en sund strukturomvandling och effektivt utnyttjande av resurser vilket leder till en väl fungerande prisbildning. Målet omfattar även att god leveranskvalitet upprätthålls, att leverantörsbyten fungerar tillfredsställande och att konsumenter och små och medelstora företag har tillräcklig information för att agera på den avreglerade elmarknaden.

Målet för tillsynsverksamheten är att säkerställa att de som omfattas av föreskrifter i ellagen, av föreskrifter meddelade med stöd av ellagen och av villkor meddelade med stöd av ellagen följer dessa föreskrifter och villkor.Myndigheten är nätmyndighet enligt ellagen (1997:857) och har därigenom de uppgifter som anges i denna lag.

Myndigheten skall för nätmyndighetens hela verksamhet under året ge en redovisning av antalet ärenden och kategorier av ärenden som handlagts samt, i tillämpliga delar, genomsnittlig handläggningstid för dem. Ärenden skall redovisas enligt följande indelning

- föreskriftsarbete,

- koncessionsprövning,

- övriga prövningsärenden,

- tillsyn och

- klagomål /förfrågningar.

En metodik skall utvecklas för att kunna användas som ett instrument i tillsynen av de nättariffer som omfattas av den nya bestämmelsen i 4 kap. 1 § ellagen (1997:857) som trädde i kraft den 1 juli 2002.

Myndigheten skall rapportera antalet förelägganden som meddelats som ett resultat av myndighetens tillsyn enligt ellagen, antalet överklaganden och i vilken instans dessa ärenden befinner sig alternativt om de slutligen avgjorts.

Myndigheten skall kartlägga, utvärdera samt redovisa arten av och omfattningen av de klagomål om elmarknadens funktionssätt som framförts till myndigheten från allmänheten och av marknadsaktörer.

Myndigheten skall följa och analysera utvecklingen på elmarknaden, särskilt vad gäller kapacitetsutveckling och strukturförändringar inom elproduktion, elhandel och nätverksamhet, prisutvecklingen på el och nättjänster samt utvecklingen avseende leverantörsbyten och leveranssäkerhet. Vidare skall myndigheten bidra till att konsumenter och små och medelstora företag har tillräcklig information för att kunna agera på den avreglerade elmarknaden. Myndigheten skall följa utvecklingen av den europeiska elmarknaden och i samarbete med övriga europeiska tillsynsmyndigheter verka för att likvärdiga förutsättningar skapas inom EU:s inre marknad för el.

Myndigheten skall redovisa samarbetet med öviga europeiska tillsynsmyndigheter, särskilt vad gäller det arbete som bedrivs inom CEER (Council of European Energy Regulators).

Myndigheten skall vid minst två tillfällen under året till regeringen redovisa resultatet av dessa analyser av utvecklingen på elmarknaden. Utöver de i målen särskilt nämnda områdena bör särskilt aktuella frågor behandlas i dessa analyser. Myndigheten skall därvid föreslå de ändringar av regelverket och andra åtgärder som kan behövas för att främja en effektiv elmarknad som genererar en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser.

Myndigheten skall vid minst ett tillfälle under året redovisa de informationsinsatser som bidragit till att konsumenter och små och medelstora företag har tillräcklig information för att kunna agera på den avreglerade elmarknaden.

Målet är att energipolitiken skall utformas så att energimarknaderna ger en säker tillgång på energi - värme, bränslen och drivmedel - till rimliga priser.

Målet för naturgasmarknadspolitiken är att vidareutveckla gasmarknadsreformen så att en effektiv naturgasmarknad med reell konkurrens kan uppnås.

Målet för värmemarknadspolitiken är att förbättra transparensen så att en ökad konkurrens och effektivitet stimuleras.

Målet för tillsynsverksamheten är att säkerställa att de som omfattas av föreskrifter i naturgaslagen, av föreskrifter meddelade med stöd av naturgaslagen och av villkor meddelade med stöd av naturgaslagen, följer dessa föreskrifter och villkor. Myndigheten har inom naturgasområdet de uppgifter som anges i naturgaslagen (2000:599).

Myndigheten skall för hela sin verksamhet enligt naturgaslagen redovisa antalet ärenden och kategorier av ärenden som handlagts samt, i tillämpliga delar, genomsnittlig handläggningstid för dem. Ärendena skall redovisas enligt följande indelning

- föreskriftsarbete,

- tillsyn,

- koncessionsärenden och

- klagomål/förfrågningar

Myndigheten skall rapportera antalet förelägganden som meddelats som ett resultat av myndighetens tillsyn enligt naturgaslagen, antalet överklaganden och i vilken instans dessa ärenden befinner sig alternativt om de slutligen avgjorts.

Myndigheten skall kartlägga, utvärdera samt redovisa arten av och omfattningen av de klagomål om naturgasmarknadens funktionssätt som framförts till myndigheten från naturgasanvändare och andra marknadsaktörer.

En metodik skall utvecklas för att kunna användas som ett instrument i tillsynen enligt naturgaslagen av tariffer för överförings- och lagringsverksamhet. Myndigheten skall senast den 31 augusti 2004 till regeringen redovisa arbetet med utvecklandet av en sådan metod.

Myndigheten skall följa och analysera utvecklingen på naturgasmarknaden, inom överförings- och handelsverksamhet samt i fråga om prisutvecklingen på gas- överförings- och lagringstjänster. Myndigheten skall även följa utvecklingen av den europeiska naturgasmarknaden och i samarbete med övriga europeiska tillsynsmyndigheter verka för att likvärdiga förutsättningar skapas för EU:s inre marknad för naturgas. Målet omfattar även att leverantörsbyten fungerar tillfredsställande och att berättigade kunder har tillräcklig information för att kunna agera på en konkurrensutsatt naturgasmarknad.

Myndigheten skall vid minst ett tillfälle under året till regeringen redovisa resultatet av dessa analyser och därvid föreslå de åtgärder som kan behövas för att främja en vidareutveckling av gasmarknadsreformen så att en effektiv naturgasmarknad med reell konkurrens kan utvecklas. Myndigheten skall vid minst ett tillfälle under året redovisa de informationsinsatser som vidtagits för att berättigade kunder skall ha tillräcklig information för att kunna agera på en konkurrensutsatt naturgasmarknad.

Mål

Myndigheten skall följa och analysera utvecklingen på värmemarknaderna med avseende på priser, konkurrensförhållanden, bränsleslag och utsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga utsläpp från olika typer av uppvärmning.

Återrapportering: Myndigheten skall senast den 30 juni 2004 redovisa resultatet av dessa analyser.

Målet är att energin skall användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid användning och utveckling av all energiteknik. Ett villkor för stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck är att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av el.

Det övergripande målet för energiforskningen är att bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens på energiområdet inom universiteten, högskolorna och näringslivet i enlighet med 1997 års energipolitiska beslut.

Målet för satsningen på forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik är att sänka kostnaderna för och, under de närmaste tio åren, kraftigt öka el- och värmeproduktionen från förnybara energikällor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för energieffektivisering.

Myndigheten skall lämna en samlad bedöm­ning av den faktiska utvecklingen inom områdena effektiv energianvänd­ning och förnybara energikällor avseende kostnad, miljöpåverkan, särskilt med avseende på att begränsa klimatpåverkan, samt efterfrågan.

Energipolitiska åtgärder på kort sikt som ingår i 1997 års energipolitiska program 1998-2002 består av åtgärder för att minska elanvändningen i bostäder och lokaler, bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor samt åtgärder för att främja en effektivare energianvändning.

Målet är

- att minska elanvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler genom ökad fjärrvärmeanslutning och utbyggnad av fjärrvärmenätet.

- att under perioden 1998-2002 öka tillförseln av el från förnybara energikällor med 1,5 TWh och

- att öka kunskaperna om och stimulera intresset för ekonomiskt och miljömässigt motiverade energieffektiviseringar hos specifika användargrupper och allmänheten.

Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som utförts under året i relation till målen och därvid redovisa enligt vad som anges i avsnitt 6.3 i Plan för uppföljning och utvärdering av 1997 års energipolitiska program (Ds 2000:14). Återrapporteringen skall dess­utom innehålla en uppföljning av utfallet av 1991 års program för kraft­värme och industriellt mottryck. Myndigheten skall även redovisa och kommen­tera resultatet av verksamheten rörande skydd för småskalig elproduk­tion. Myndigheten skall senast den 1 juni 2004 redovisa resultatet av dessa aktiviteter.

2002 års energipolitiska program består av insatser för effektivare energianvändning, teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik samt stöd till marknadsintroduktion av vindkraft under perioden 2003-2007.

Åtgärder för effektivare energianvändning

Målet är att öka kunskaperna om och stimulera intresset för ekonomiskt och miljömässigt motiverad energieffektivisering hos specifika användargrupper och allmänheten.

Myndigheten skall redovisa

- antal och slag av informationsaktiviteter som genomförts, t.ex. publikationer, anordnande av seminarier och utbildningar,

- analyser av större informations- eller utbildningsinsatser som genomförts, med avseende på uppmärksamhet och kunskapshöjning och

- antalet projekt som har fått bidrag för särskilda informations- och utbildningsinsatser, vilka grupper som erhållit medel samt totalt belopp för detta.

Återrapportering:

Myndigheten skall redovisa

- vilka insatser som myndigheten bedrivit i syfte att ge de kommunala energirådgivarna, de regionala energikontoren och andra aktörer information och kunskap om effektivare energianvändning,

- vilka typer av utbildnings- och samordningsinsatser de regionala energikontoren har genomfört,

- vilka typer av aktiviteter som de kommunala energirådgivarna har genomfört i syfte att nå allmänheten,

- antalet kommuner som sökt respektive beviljats medel för kommunal energirådgivning fördelat på små, medelstora och stora kommuner,

- antal och slag av projekt som regionala energikontor och andra aktörer erhållit bidrag för, samt beviljade belopp,

- andel av de kommunala energirådgivarna som har tillgång till samarbete med ett regionalt energikontor, och energirådgivarnas bedömning av hur väl detta samarbete fungerar,

- andel av allmänheten respektive specifika användargrupper som känner till att deras kommun erbjuder kommunal energirådgivning, samt andel som varit i kontakt med en energirådgivare och andel som till följd av detta vidtagit någon åtgärd för energieffektivisering och

- sina insatser inom dialogprojektet Bygga, bo och förvalta för framtiden inom ramen för den under år 2003 undertecknade överenskommelsen mellan regeringen och ett antal privata och offentliga aktörer inom bygg- och fastighetssektorn.

Målet är att påskynda marknadsintroduktion av ny och befintlig energieffektiv teknik.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som utförts under året i relation till målet.

Målet är att genom teknikupphandlingar stimulera utveckling och öka marknadsintroduktion av energieffektiv teknik.

Återrapportering:

Myndigheten skall redovisa

- antalet påbörjade, pågående respektive slutförda teknikupphandlingar under året fördelat på temaområden och

- i vilken fas pågående teknikupphandlingar befinner sig.

Vidare skall myndigheten för varje teknikupphandling redovisa:

- vilken samverkan som har skett med olika aktörer och nätverk,

- hur och till vilka aktörer informationsspridningen har genomförts,

- hur stor energianvändning som den/det teknikupphandlade produkten/systemet står för på nationell nivå,

- prestandaförbättringar för produkten/systemet,

- bedömd teknisk potential för minskad energianvändning på nationell nivå för produkten/systemet,

- bedömning av hur stor andel av den teknisk-ekonomiska potentialen som kan uppnås inom 1, 3 respektive 10 år,

- resultat från livscykelkostnadskalkyler och

- uppskattade kostnader per kWh för projektet.

Myndigheten skall vidare, då det är möjligt, genomföra kvantitativa uppföljningar av spridningseffekterna och påverkan på marknaden i stort.

Målet är att verka för att möjliggöra att planeringsmålet för vindkraft om 10 TWh till 2015 kan uppnås. Insatserna under perioden fram till 2007 skall bidra till en avsevärt ökad produktion av el från vindkraft. Under perioden 2003-2007 skall myndigheten initiera samverkansprojekt med näringslivet kring teknikutveckling och marknadsintroduktion i syfte att minska kostnaderna för nyetablering av storskalig vindkraft i havs- och fjällområden. Myndighetens arbete med riksintressen för vindkraft är en viktig utgångspunkt för arbetet.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som genomförts under året i relation till målet. Myndigheten skall särskilt redovisa i vilken omfattning åtgärderna snabbt leder till ökad elproduktion.

Målet är att under perioden 2002-2010 öka användningen av el från förnybara energikällor med 10 TWh.

Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som utförts under året inom elcertifikatsystemet. I detta arbete ingår att följa upp och rapportera erfarenheter från arbetet, särskilt avseende deklarationer och tillsyn. Efterlevnaden av villkoren i förordningen (2003:120)om elcertifikat avseende de anläggningar som använder biobränslen skall särskilt redovisas. Myndigheten skall även redovisa eventuella aktiviteter kopplade till den statliga prisgarantin för elcertifikat. Myndigheten skall även uppmärksamma det särskilda uppdrag som lämnades den 11 december 2003 om att genomföra en översyn av elcertifikatsystemet (N2003/9037/ESB).

Långsiktig utveckling av energisystemet består av insatser för att stödja energiforskning, energiteknikstöd, introduktion av ny energiteknik och energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser. Medlen kan disponeras för stöd till grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete i program eller fristående projekt. Stödformerna kan kombineras och disponeras inom skilda utvecklingsområden.

Målet är

- att bidra till ökad kunskap om de vetenskapliga grunderna för tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi med samtidig omsorg om hälsa och miljö,

- att främja utvecklingen av ny energiteknik som bidrar till utvecklingen av ett ekonomiskt och ekologiskt uthålligt energisystem,

- att forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet skall bidra till ökad användning av renare och effektivare energiteknik och

- att bidra till att långsiktiga klimatmål uppfylls.

Myndigheten skall redovisa antalet beslut, beviljade program- och projektmedel och andelen samfinansiering från olika forskningsfinansiärer. Vidare skall fördelningen av projektmedel mellan grupper av bidragstagare, t.ex. universitet, högskolor, företag branschorgan och offentliga organ fördelade på utvecklingsområden redovisas.

Myndigheten skall också följa upp och redovisa hur miljöhänsyn beaktas i forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekten. Myndigheten skall vidare följa upp och redovisa konkurrensförutsättningar, produktionsutveckling, efterfrågeutveckling och den kommersiella mognaden för prioriterade utvecklingsområden. Myndigheten skall även redovisa arbetet med att öka kunskapen om mäns och kvinnors energianvändning.

Energimyndigheten skall i samverkan med berörda myndigheter rapportera sina insatser i det fortsatta arbetet med dialogprojektet Framtida handel med dagligvaror inom ramen för den under år 2003 undertecknade överenskommelsen mellan regeringen och ett antal privata och offentliga aktörer inom dagligvarukedjan.

Målet är

- att stöd till forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet skall bidra till att skapa vetenskaplig och teknisk kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringslivet samt

- att forskningens inomvetenskapliga kvalitet skall vara hög och insatserna skall vara relevanta.

Återrapportering: Myndigheten skall under perioden 2001 - 2004 låta genomföra oberoende utvärderingar av stödet till forskning, utveckling och demonstration med avseende på kvalitet och relevans. Myndigheten skall redovisa resultatet och en samlad analys av under år 2003 genomförda utvärderingar samt antalet finansierade licentiat- och doktorsexamina fördelat på utvecklingsområden.

Målet är att metodutvecklingen som finansieras inom ramen för programmet för energisystemstudier med tiden skall integreras med den löpande utrednings-, prognos- och redovisningsverksamheten.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa hur arbetet fortskrider med att integrera metodutvecklingen i den löpande utrednings-, prognos- och redovisningsverksamheten.

Målet är att omställningen och den långsiktiga utvecklingen av energisystemet skall främjas genom internationellt samarbete. Detta skall ske bl.a. genom att Statens energimyndighet bidrar till att föra vidare internationella erfarenheter av teknikutveckling på energiområdet till svenska avnämare och i tillämpliga delar sprida svenska erfarenheter internationellt i syfte att bidra till att öka svensk ekonomisk tillväxt. Myndigheten skall också delta direkt i internationellt energi- och klimatsamarbete i enlighet med instruktion från regeringen.

Myndigheten skall redovisa sitt deltagande i internationella samarbetsfora och de prestationer som utförts. Myndigheten skall uppskatta effekterna av och kostnaderna för sitt internationella arbete och redovisa hur samverkan skett med internationella organisationer.

Målet är att myndigheten snabbt skall kunna ta fram underlag för det svenska deltagandet inom ramen för EU- och IEA-samarbetet samt i energisamarbetet med de andra nordiska länderna och länderna runt Östersjön, Barentssamarbetet och övrigt internationellt energisamarbete.

Myndigheten skall vid behov bistå Näringsdepartementet vid Sveriges förhandlingar inom EU med löpande analysarbete, mindre utredningsarbete och remissammanställningar. Myndigheten skall även bistå Regeringskansliet med arbete inom ramen för FN:s klimatkonvention. Myndigheten skall särskilt bidra med underlag inför arbetet i IEA:s styrelse (Governing Board) och dess beredande kommittéer samt medverka med insatser för att sprida resultaten av samarbetet inom IEA. Energimyndigheten skall bl.a. utarbeta förslag till instruktioner och minnesanteckningar för sammanträden i IEA:s Standing Group on Long-Term Co-operation (SLT) och IEA:s Committee on Energy Research and Technology (CERT). Vidare skall myndigheten bistå Regeringskansliet i det arbete med energiscenarier som bedrivs inom EU. Myndigheten skall särskilt bidra med analyser av de modellkörningsresultat och indata för Sverige som tas fram inom ramen för detta arbete.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa hur myndigheten bidragit till det svenska deltagandet inom ramen för EU- och IEA-samarbetet, inklusive energirelaterat klimatsamarbete, samt i energisamarbetet med de nordiska länderna, Östersjösamarbetet och Barentssamarbetet samt övrigt internationellt samarbete.

Målet är att myndigheten inom sitt ansvarsområde skall bistå Regeringskansliet med underlag inför rapportering till EU-kommissionen avseende genomförandet av vissa EG-rättsakter där sådan rapportering föreskrivs.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa hur myndigheten bidragit till denna uppgift.

Målet är att myndigheten tar aktiv del i genomförandet av Energi-stadgefördragets protokoll om energieffektivisering och därtill hörande miljöaspekter.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa sitt deltagande i genomförandet av Energistadgefördragets protokoll om energieffektivisering och därtill hörande miljöaspekter.

Myndigheten skall den 30 januari 2004 och i anslutning till delårsrapporten redovisa initiativ inom myndighetens ansvarsområden som då är under beredning inom EG-kommissionen. Redovisningen skall innehålla en kort beskrivning av bakgrunden till initiativet samt dess syfte.

Målet är att myndigheten inom sina verksamhetsområden skall delta i projekt inom ramen för det nordiska samarbetet, Östersjösamarbetet, Barentssamarbetet, IEA-samarbetet samt i programverksamhet inom ramen för utlandsbaserad omvärldsbevakning som bedrivs av Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa de projekt myndigheten deltagit i. För de aktuella projekten skall kostnader för administration och programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering särredovisas.

Målet är ett fokuserat och ökat svenskt deltagande i EU:s program. Områden som är av särskild betydelse för omställningen och den långsiktiga utvecklingen av det svenska energisystemet skall prioriteras. Myndigheten skall i samverkan med övriga berörda intressenter fullgöra uppgifter avseende främjande av delprogrammen i gemenskapens ramprogram Intelligent energi Europa (energieffektivisering i SAVE, förnybara energikällor i ALTENER, energianvändningen i transportsektorn i STEER och energisamarbete med utvecklingsländerna i COOPENER), Energy Star-programmet samt den europeiska gemenskapens sjätte ramprogram för forskning och utveckling.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som myndigheten genomför för att främja svenskt deltagande i EU:s program samt utvecklingen i deltagandet fördelat på relevanta kategorier. En koppling till utvecklingsområden skall göras i redovisningen. För de aktuella projekten skall kostnader för administration och programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering särredovisas.

Målet är att omställningen och den långsiktiga utvecklingen av energisystemet skall främjas genom internationellt samarbete. Detta skall ske bl.a. genom att Statens energimyndighet bidrar till att föra vidare internationella erfarenheter av teknikutveckling på energiområdet till svenska avnämare och i tillämpliga delar sprida svenska erfarenheter internationellt i syfte att bidra till att öka svensk ekonomisk tillväxt. Myndigheten skall också delta direkt i internationellt energi- och klimatsamarbete i enlighet med instruktion från regeringen.

Målet är att myndigheten skall bidra till att utveckla Kyotoprotokollets flexibla mekanismer till trovärdiga och effektiva instrument i det internationella klimatsamarbetet. Detta skall ske genom att erfarenheter av och underlag och rutiner för s.k. gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling utvecklas så att dessa instrument kan bli verksamma medel i svensk och internationell klimatpolitik. Myndigheten skall initiera och tillsammans med intressenter i andra länder samarbeta för att genomföra investeringar som bidrar till att begränsa atmosfärens halt av växthusgaser och uppfyller högt ställda krav på miljömässig trovärdighet. Myndigheten skall ansvara för Sveriges deltagande i den klimatinvesteringsfond (s.k. Testing Ground Facility) som inrättats av NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation).

Myndigheten skall i dessa avseenden i tillämpliga fall samverka med Sida. Myndigheten bör inhämta Sidas synpunkter när det gäller projektens strukturmässiga och samhällsekonomiska konsekvenser för samarbetslandet. Myndigheten bör, när Sida finner det lämpligt att ge sina projekt en utformning så att de kan utgöra gemensamt genomförande, överväga att genomföra sådana tilläggsinvesteringar till Sidas projektinvesteringar. Myndigheten skall bistå Regeringskansliet och medverka i svenska insatser på det klimatpolitiska området inom ramen för Östersjösamarbetet på energiområdet (BASREC), samt representera Sverige i den s.k. Investors' Committee som skall utgöra styrgrupp för Testing Ground Facility inom BASREC som administreras av NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation).

Myndigheten skall redovisa vilka investeringar och övriga aktiviteter som utförts under året. Redovisningen skall ange genomsnittliga kostnader för förvärv av utsläppskrediter (ERU och CER) fördelade på kategorier och länder. För varje projekt skall också lämnas beräknade additionella utsläppsförändringar, startdatum och så långt möjligt uppskattade reduktionskostnader. Redovisningen skall även omfatta effekter på den lokala miljön, och vad gäller CDM-projekt även bidrag till hållbar utveckling, samt ekonomiska följdverkningar i värdlandet. Den skall även innefatta referat av studier med relevans för området vilka myndigheten bidragit till eller medverkat i samt en översikt av förutsedda och planerade insatser på området.

Målet för politikområdet är att bidra till att bevara vårt lands fred och självständighet. Vi skall kunna möta militära hot som direkt berör Sverige. Internationellt skall vi bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande och humanitära insatser både i och utom Europa.

Totalförsvarsresurserna skall enligt gällande försvarsbeslut kunna användas för följande huvudändamål:
- försvara Sverige mot väpnat angrepp,
- hävda vår territoriella integritet,
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och
- bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.

Målet för verksamheten inom det civila försvaret och för utformningen av resurserna är att:

• värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår omvärld,

• bidra till fred och säkerhet i omvärlden och

• stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.

Myndigheten skall redovisa en bedömning av förmågan såvitt avser myndighetens ansvarsområden inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Ekonomisk säkerhet i enlighet med förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap samt en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen.

Verksamheten syftar till att åstadkomma en sådan robusthet och flexibilitet hos den tekniska infrastrukturen att samhällets väsentligaste behov vid höjd beredskap kan tillgodoses.

Målet för Statens energimyndighet inom verksamhetsgrenen Teknisk infrastruktur är

- att myndigheten i samverkan med andra aktörer inom verksamhetsgrenen verkar för att grundförmågan är god och

- att myndigheten skall verka för att berörda myndigheter utvecklar en helhetssyn för elberedskapsåtgärder som omfattar beredskapsåtgärder såväl på den eloperativa sidan som på användarsidan och att dessa åtgärder vägs mot varandra vad gäller kostnader och effekt.

Myndigheten skall vidare verka för att högre krav ställs på de övriga berörda verksamhetsgrenarnas analyser av det egna elberoendet och att väl fungerande rutiner skapas för att insamla, sammanställa och vidarerapportera sådana uppgifter. De antaganden som har gjorts inom det civila försvaret beträffande den sannolika tillgången på el vid höjd beredskap skall ses över. Myndigheten skall vidare verka för att organisatoriska former skapas för ett kontinuerligt och systematiskt informationsutbyte mellan den eloperativa myndigheten och användarna inom totalförsvaret om eltillgångar och elbehov vid höjd beredskap.

Myndigheten skall senast den 1 november 2004 redovisa hur arbetet fortskrider. I redovisningen skall frågan om att skapa möjligheter för att styra knappa eltillgångar till prioriterade användare belysas utifrån både ett tekniskt och juridiskt perspektiv. Redovisningen skall ligga till grund för ett fortsatt arbete inom området.

Verksamheten syftar till att vid höjd beredskap kunna trygga försörjningen med strategiska varor.

Målet för Statens energimyndighet inom verksamhetsgrenen Ekonomisk säkerhet är

- att en försörjningskris på energiområdet skall kunna mötas med förberedda och verkningsfulla åtgärder inom en vecka efter beslut av regeringen och

- att energiförsörjningssituationen i Sverige (på lokal, regional och nationell nivå) och i omvärlden och dess utveckling på kort och lång sikt skall analyseras och redovisas ur ett beredskapsperspektiv.

Statens energimyndighet skall, inom ramen för sitt sektorsansvar inom samverkansområdet, redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. Här avsedd innebörd av begreppen el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för ovan nämnda förmågor.

Målet för politikområdet är att
- minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och
- minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder.

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår påfrestning skulle inträffa skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas.

Myndigheten skall redovisa en bedömning av förmågan såvitt avser myndighetens ansvarsområden inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Ekonomisk säkerhet i enlighet med förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap samt en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen.

Verksamheten syftar till att åstadkomma en sådan robusthet och flexibilitet hos den tekniska infrastrukturen att samhällets väsentligaste behov kan tillgodoses vid allvarliga avsiktliga eller oavsiktliga störningar i fred såsom sabotage, terrorhandlingar eller allvarliga olyckor.

Statens energimyndighet skall, inom ramen för sitt sektorsansvar i samverkansområdet, redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. Här avsedd innebörd av begreppen el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för ovan nämnda förmågor.

Verksamheten syftar till att vid svåra påfrestningar på samhället i fred kunna trygga försörjningen med strategiska varor.

Myndigheten skall senast den 31 mars 2004 redovisa en bedömning, såvitt avser myndighetens ansvarsområde inom politikområde Totalförsvar och politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, av den samlade beredskapsförmågan utifrån framtagna resultatmått. Utgångspunkten skall vara redovisat beredskapsläge den 31 december 2003. Av redovisningen skall framgå i vilket avseende genomförda åtgärder har förbättrat förmågan. Redovisningen skall innehålla

- en sammanställning av beredskapsåtgärder som har vidtagits under budgetåret samt kostnader för dessa,

- en analys av vilka faktorer som är gränssättande för förmågan,

- en analys av effekter av genomförda beredskapsåtgärder på måluppfyllelsen och förmågan,

- en analys av energiförsörjningssituationen i Sverige och omvärlden ur ett beredskapsperspektiv och

- rapportering om och i sådant fall hur beroendet av el, tele och IT samt ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör begränsningar för att myndighetens verksamhet skall uppnå en godtagbar förmåga samt om eventuellt ytterligare gränssättande faktorer.

Samarbetet inom ramen för Partnerskap för fred (PFF)

Myndigheten skall delta i kontaktgruppen för civila myndigheter verksamma inom PFF-samarbetet som leds av Krisberedskapsmyndigheten (KBM).

Återrapportering:

Myndigheten skall redovisa genomförd verksamhet samt kostnader för denna och en analys av samarbetets inriktning och utveckling. Dessutom skall myndigheten lämna underlag till KBM:s kvartalsrapporter vad avser PFF-verksamhet.

Statens energimyndighet skall i sitt arbete bidra till att uppfylla de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen som är relevanta för energisektorn, med inriktning på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Beträffande energipolitiska insatser för begränsad klimatpåverkan bör dessa bidra till att det klimatpolitiska delmålet för perioden 2008-2012 uppnås och att en god grund läggs för att det långsiktiga klimatmålet till år 2050 kan uppnås.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa en bedömning av hur verksamheten har bidragit till att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål. Bedömningen skall inriktas på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Myndigheten skall också redovisa hur samverkan har skett med Miljömålsrådet och berörda miljömålsmyndigheter. Myndigheten skall även redovisa erfarenheter, kostnader och tidsåtgång för beredning av ärenden som genomförts i enlighet med förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram.

Myndigheten skall bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken, väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet, uppnås. Detta innebär att myndigheten skall vara en samverkanspart i de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvars- och kompetensområde.

Återrapportering: Statens energimyndighet skall bistå Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) med underlag vid uppföljningen av regionala tillväxtprogram avseende 2004 enligt närmare anvisningar från NUTEK. Statens energimyndighet skall vid förfrågan från länens programansvariga redovisa beslutade och utbetalade belopp inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen.

Myndigheten skall kvalitetssäkra sina tjänster och insatser.

Återrapportering: Resultaten av kvalitetsarbetet skall redovisas. I detta ingår information om hur arbetet bedrivits, vilka erfarenheter som vunnits och vilka åtgärder myndigheten avser att vidta till följd av dessa.

Myndigheten skall utveckla tillsynsverksamheten enligt naturgaslagen (2000:599).

Återrapportering: Myndigheten skall senast den 30 april 2004 redovisa hur arbetet fortskrider.

Myndigheten skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Återrapporteringskrav

Statens energimyndighet skall redovisa i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2004 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2005 respektive 2006-2007. Redovisningen av mål skall i första hand fokusera på personalens åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet samt myndighetens arbete för att främja etnisk och kulturell mångfald. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens om så är lämpligt. Målen för kompetensförsörjningen skall ha en klar och tydlig koppling till myndighetens mål för verksamheten, nuvarande kompetensförsörjning och bedömning av arbetsmarknadsläget. Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara.

1.4.1 Verksamhetsgren Utveckling av elmarknaden

Myndigheten skall senast den 30 juni 2004 redovisa fakta och statistik kring den svenska och den nordiska elmarknadens utveckling.

Myndigheten skall efter samråd med Elsäkerhetsverket följa de satsningar som för närvarande görs inom elbranschen för att minska elnätets känslighet för snöoväder och liknande förhållanden, samt för att minska konsekvenserna av strömavbrott. Myndigheten skall senast den 15 juni 2004 rapportera utvecklingen av insatserna och vilken effekt dessa har.

1.4.2 Verksamhetsgren Utveckling av övriga energimarknader

Myndigheten skall handha kontroll och utvärdering av pilotprojekt enligt 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringsbeslut den 19 november 1998, nr. I 14). Uppdraget skall redovisas årligen till regeringen senast den 31 maj året efter det år rapporten avser.

Myndigheten skall redovisa utvecklingen på kraftvärmeområdet, främst vad gäller bränsleval och produktionsvolymer. Syftet är att följa upp de samlade effekterna på kraftvärmen av de nya reglerna för energibeskattning och handel med elcertifikat. Uppdraget skall redovisas senast den 15 juni 2004.

1.4.3 Verksamhetsgren 2002 års energipolitiska program

Statens energimyndighet skall i syfte att förbättra energistatistiken och kunskapsunderlaget avseende bebyggelsen, efter samråd med Boverket och Statistiska centralbyrån, utreda vilka systemgränser som bör sättas för energiomvandling för byggnadsuppvärmning. Hur korrigering bör ske för olika verkningsgrader när olika energislag används för uppvärmning för att möjliggöra jämförelser mellan byggnader med olika slag av energiförsörjning skall uppmärksammas. Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 2004.

Myndigheten skall senast den 30 juni 2004 redovisa vilka metoder och mått som skall väljas för analyser av större informations- och utbildningsinsatser med avseende på uppmärksamhet och kunskapshöjning. Myndigheten skall även redovisa metodutvecklingsarbetet i syfte att underlätta en systemsyn vid energieffektiviseringsåtgärder, dvs. en analys av hur val av kostnadseffektiv energieffektiv teknik kan underlättas hos hushåll, företag och offentlig sektor. Redovisningen skall inbegripa arbete med kunskapssammanställningar, spridning av information samt utveckling av verktyg och metoder med syfte att underlätta för aktörer att identifiera möjliga åtgärder och bedöma kostnaden för dessa. Uppdraget skall ske i samråd med berörda myndigheter och branscher.

1.4.4 Verksamhetsgren Långsiktig utveckling av energisystemet

Energimyndigheten skall senast den 31 oktober 2004, mot bakgrund av förslagen i SOU 2003:80, redovisa hur en fokusering av insatserna för forskning, utveckling och demonstration på energiområdet konkret bör ske. Analysen bör bl.a. omfatta att föreslå kriterier för prioritering, tänkbara områden att prioritera, samt identifiering av vilken aktör som i praktiken bör göra prioriteringarna. Uppdraget skall delredovisas senast den 1 juni 2004.

Myndigheten skall senast den 1 juni 2004 redovisa en kartläggning av potentiella nischmarknader för solceller och graden av kommersialiseringsmognad och efter en aktörsanalys föreslå åtgärder för att främja introduktionen av solceller.

1.4.5 Verksamhetsgren Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser

Myndigheten skall delta i arbetet att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG i Sverige i enlighet med riktlinjerna i proposition 2003/04:31. Myndigheten skall vid behov förse regeringen med underlag till den nationella fördelningsplanen. Myndigheten skall förbereda och introducera ett svenskt register för utsläppsrätter och Kyotoprotokollets utsläppskrediter så att systemet för handel med utsläppsrätter kan införas från den 1 januari 2005. Myndigheten skall i arbetet beakta det lagförslag, om bl.a. registerfunktionen, som regeringen avser lägga fram till riksdagen under 2004 samt den registerförordning som EG-kommissionen planerar presentera 2004. Vidare skall myndigheten tillsammans med Naturvårdsverket ansvara för information till verksamhetsutövare och allmänhet om handelssystemet. Informationsspridningen bör ske i samverkan med berörda branschorganisationer. Den 16 februari 2004 skall myndigheten tillsammans med Naturvårdsverket redovisa ett förslag till informationsplan till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Myndigheten skall vidare bereda ärenden och ingå i det råd som avses inrättas vid Naturvårdsverket i syfte att lämna förslag till beslut om fördelningen av utsläppsrätter. Myndigheten skall efter ansökan från länsstyrelserna ge bidrag så att de kan fullfölja sitt ansvar att meddela tillstånd för att släppa ut växthusgaser. Myndigheten skall fortlöpande hålla Regeringskansliet (Näringsdepartementet) underrättat om förberedelsearbetets fortskridande och samordna sitt arbete med övriga berörda myndigheter som länsstyrelserna och Naturvårdsverket.

Myndigheten skall redovisa energipolitiskt motiverade klimatåtgärder i överensstämmelse med de rekommendationer som lämnats för rapportering av klimatkonventionens partsmöten för gemensamt genomförda aktiviteter och de riktlinjer som anges av klimatkonventionens undergrupper.

Myndigheten skall bistå regeringen i förhandlingar om ramavtal enligt Kyotoprotokollets artikel 6, och även FlexMex2-utredningen (N2001:08). Myndigheten skall bistå Regeringskansliet med att utarbeta underlag för genomförandet av direktivet rörande handel med utsläppsrätter samt till förhandlingarna om det kommande direktivförslaget om projektbaserade mekanismer.

Statens energimyndighet skall, gemensamt med Naturvårdsverket, utarbeta färdiga underlag för Sveriges fjärde nationalrapport under klimatkonventionen och Sveriges rapport om påvisbara framsteg i enlighet med Kyotoprotokollet. I arbetet ingår att i enlighet med konventionens och Kyotoprotokollets riktlinjer arbeta fram färdiga underlag på engelska och svenska utformade så att de kan användas av regeringen för dess rapportering till klimatkonventionens sekretariat. I arbetet ingår även att, efter godkännande av regeringen samt i överensstämmelse med i Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet fastlagda krav, färdigställa ovan nämnda rapporter. Arbetet skall utföras i nära samarbete med berörda sektorsmyndigheter och det skall regelbundet stämmas av med en referensgrupp bestående av representanter bl.a. från Regeringskansliet. Uppdraget skall, vad gäller påvisbara framsteg, avrapporteras senast 28 februari 2005 och vad gäller den fjärde nationalrapporten senast 30 september 2005.

1.4.6 Verksamhetsgren Ekonomisk säkerhet

Myndigheten skall delta i arbetet inom Internationella energiorganet (IEA) avseende systemet för krisåtgärder enligt avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP) och därvid ha beredskap för att organisera ett svenskt s.k. NESO-organ vid oljekriser. Myndigheten skall även medverka i arbetet på oljeberedskapsområdet inom EU och ansvara för uppföljningen av de bilaterala oljelagringsavtal som Sverige ingått.

Myndigheten skall senast den 5 april 2004 föreslå de andelar av basmängder för lagringsbränslen (lagringsprocenttal) som skall lagras under det följande lagringsåret enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol.

1.4.7 Övriga uppdrag

Myndigheten skall bidra med underlag för den jämförande studie av energipolitiken i de nordiska länderna som de nordiska energiministrarna beslutade om den 29 september 2003. Underlaget skall bestå av en redovisning av ramvillkoren för energisektorn i Sverige. Den närmare utformningen av redovisningen meddelas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i början av 2004. Uppdraget skall redovisas senast den 1 april 2004.

Myndigheten skall den 15 mars och den 15 augusti 2004 redovisa kortsiktsprognoser för energiförsörjningen i Sverige. Rapporten skall omfatta en redovisning av energiförsörjningsläget under 2003 samt prognoser för åren 2004, 2005 och 2006.

Myndigheten skall den 15 februari och den 15 augusti 2004 till Näringsdepartementet redovisa importstatistik avseende stenkol under föregående halvår i enlighet med rådets förordning (EG) nr 405/2003 av den 27 februari 2003 om övervakning på gemenskapsnivå av import av stenkol med ursprung i tredje land.

Myndigheten skall redovisa en bedömning av på vilket sätt myndigheten kan bidra till Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO), kostnad, bedömd nytta för den egna verksamheten samt på vilket sätt ett eventuellt bidrag kan medföra att NCO-mål kan uppfyllas. Redovisning skall ske senast den 31 mars 2004 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

Myndigheten skall följa upp tillämpningen av det avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket som den 30 november 1999 träffats mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB. Myndigheten skall bistå Kammarkollegiet i samtliga frågor, där Statens energimyndighets expertkunskaper är tillämpliga, som kan uppkomma vid Kollegiets administration av utbetalningar av ersättning enligt avtalet.

Myndigheten skall, efter att ha tagit in uppgifter från Kammarkollegiet om de utbetalningar som kollegiet gjort enligt avtalet, lämna en samlad redovisning av verksamheten mot bakgrund av ansvaret att för statens del följa upp tillämpningen av avtalet. Redovisningen skall lämnas senast den 1 juni 2004.

Myndigheten skall se till att rapporteringsrutiner för olika former av bidrag är så utformade att de tillgodoser EG:s statsstödsregler samt WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder. Samordnande myndighet för denna rapportering är Verket för näringslivsutveckling.

Myndigheten skall redovisa utfall och utgiftsprognoser för 2004, 2005 och 2006 på samtliga anslag/anslagsposter som myndigheten disponerar, inklusive äldreanslag. Prognoserna skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle samt i förhållande till budgeten. Om möjligt skall prognosen också månadsfördelas för innevarande år så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall. En avvikelseanalys skall göras för samtliga anslag som myndigheten disponerar, liksom för samtliga anslagsposter under anslagen 35:5 Energiforskning och 35:6 Energiteknikstöd enligt de anvisningar som myndigheten beslutar. Statens energimyndighet har samordningsansvaret för redovisningen till Näringsdepartementet.

Redovisningen skall ske senast

- den 20 januari 2004,

- den 8 mars 2004,

- den 5 maj 2004,

- den 9 augusti 2004 och

- den 1 november 2004.

Andra myndigheter som disponerar medel inom anslagen 35:2 Insatser för effektivare energianvändning, 35:5 Energiforskning och 35:6 Energiteknikstöd, dvs. Konsumentverket, Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova, skall redovisa resultatet av insatserna enligt de anvisningar som Statens energimyndighet beslutar. Beträffande de två sistnämnda anslagen skall detta ske i enlighet med de återrapporteringskrav som anges ovan under rubriken Verksamhetsgren Långsiktig utveckling av energisystemet.

1. Utgifter för arvoden till ledamöter i Oljekrisnämnden.

2. Utgifter för utredningar och utvärderingar.

3. Utgifter för internationellt samarbete, bl.a. inom ramen för EU och OECD.

4. Utgifter för eget deltagande i EU:s program.

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:1322) om bidrag till kommunal energirådgivning.

Under anslagsposten får högst 12 000 000 kronor användas för kompetensutveckling och organisering av kommunal energirådgivning, de regionala energikontorens m. fl. samordning av den kommunala energirådgivningen samt planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten.

Anslagsposten får användas för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.

Anslagsposten får användas för åtgärder för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg, metoder och utbildning om energieffektiv teknik som riktas till berörda aktörer på lokal, regional eller central nivå.

Av anslagsposten får högst 11 000 000 kronor användas för att finansiera projekt vid de regionala energikontoren eller som bedrivs av andra aktörer som har en nyckelfunktion vad gäller energirådgivning och effektivisering.

Högst 2 000 000 kronor får användas för Statens energimyndighets medverkan i dialogprojektet Bygga, bo och förvalta för framtiden, bl.a. avseende kompetensutvecklingsprogram och informationsinsatser.

Bedömning av bidragsansökningar skall ske med utgångspunkt i regeringens och riksdagens energipolitiska riktlinjer (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317). Beslut om bidrag skall förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med Statens energimyndighets anvisningar.

Anslagsposten får användas för programanknutna aktiviteter, dvs. planering, uppföljning och utvärdering samt särskilda stödjande insatser i form av utrednings- och utvecklingsprojekt.

Anslagsposten får användas för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.

Högst 5 000 000 kronor får användas i arbetet för att förbättra statistik- och kunskapsunderlaget avseende bebyggelsens energianvändning och olika system för uppvärmning.

Anslagsposten får användas för följande verksamheter:

· utveckling av metoder för provning av energiförbrukning hos el- eller annan energikrävande utrustning,

· provning av el- eller annan energikrävande utrustning,

· spridning av resultat från provning och kunskap om användning av el- och annan energikrävande utrustning till hushåll och leverantörer,

· utveckling av metoder i syfte att underlätta för konsumenterna att installera tekniskt komplicerad energieffektiv utrustning,

· genomförande av marknadsöversikter och spridande av resultaten av dessa till hushåll och leverantörer och

· forskning och utredningsverksamhet som är av väsentlig betydelse för verksamhetens genomförande.

Anslagsposten får användas för att täcka programanknutna kostnader som verksamheten ger upphov till. Under anslagsposten får medel användas för eget deltagande i EU:s energiprogram.

Anslagsposten disponeras av Regeringskansliet. Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

För anslaget gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser teknikupphandling och utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser expansion av fjärrvärmenäten samt ny energieffektiv teknik och användning av befintliga energieffektiva produkter.

Högst 6 000 000 kronor får användas för utveckling av metoder för marknadsintroduktion av befintlig eller ny energieffektiv teknik, energieffektiva produkter samt programanknutna aktiviteter, d.v.s. planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten.

Anslagsbeloppet under anslagsposten får användas för teknikupphandling. I teknikupphandling ingår bl.a. följande.

1. Bidrag till teknikupphandling av sådana produkter för vilka det finns särskilda skäl eller förutsättningar att stimulera produkt- och systemutveckling genom en sådan metod. Bidraget skall stimulera till utveckling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik.

2. Analys av förutsättningarna för teknikupphandling av en viss produkt.

3. Utveckling av metoder för utvärdering av produkter som upphandlats i teknikupphandlingsprojekt.

4. Utvärdering av projekt avseende teknikupphandling.

5. Deltagande i utformning av kravspecifikationer inom teknikupphandlingsprojekt.

6. Utveckling av metoder för mätning av energiförbrukning, om det är nödvändigt för genomförandet av en viss teknikupphandling.

Statens energimyndighet skall sträva efter att sådana kostnader som anges under punkterna 3-6 skall ingå som en del i det bidragsberättigade projektet.

Projekten avseende teknikupphandling skall samordnas med berörda sektorsmyndigheters respektive verksamheter.

Högst 6 000 000 kr får användas för kostnader för programanknutna aktiviteter, enligt punkterna 2-6 ovan samt planering, uppföljning och utvärdering.

Högst 4 000 000 kronor får användas i arbetet för att förbättra statistik- och kunskapsunderlaget avseende bebyggelsens energianvändning och olika system för uppvärmning.

För anslagsposten gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning avseende utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser investeringar i storskaliga vindkraftstillämpningar till havs- och i fjällområden. Högst 3 000 000 kronor får användas för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Förordningen (1998:222) om statligt stöd till energiforskning gäller för anslaget.

I fråga om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid institution inom högskolan skall samråd ske med Vetenskapsrådet. I fråga om bidrag till utrustning för provningsverksamhet skall samråd ske med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Aktiebolag.

Anslaget får användas för medfinansiering av insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtprogram, som överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål för verksamheten.

Anslagsposten disponeras av Vetenskapsrådet efter samråd med Statens energimyndighet.

Högst 600 000 kronor disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsposten disponeras av Statens energimyndighet efter samråd med Verket för innovationssystem avseende transportmedelsforskning och forskning om transportsektorns energianvändning samt industriella forskningsprojekt.

Högst 9 800 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Högst 4 000 000 kronor får användas av Statens energimyndighet för genomförandet av uppdraget att redovisa hur en fokusering av insatserna inom forskning, utveckling och demonstration på energiområdet bör ske.

Högst 400 000 kronor får användas för programanknutna aktiviteter i samband med Statens energimyndighets arbete inom dialogprojektet Framtida handel med dagligvaror.

Anslagsposten disponeras av Statens energimyndighet. Högst 3 250 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsposten disponeras av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande efter samråd med Statens energimyndighet.

Högst 1 300 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsposten disponeras av Verket för innovationssystem efter samråd med Statens energimyndighet.

Högst 1 400 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsposten disponeras av Statens energimyndighet. Anslagsposten skall täcka kostnader för visst samarbete inom ramen för Nordiska ministerrådets energiforskningsprogram år 2004. Anslaget får disponeras för energiforskningsinsatser knutna till det geografiska närområdet.

Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) efter beslut av regeringen.

Högst 500 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) efter beslut av regeringen.

Anslagsbeloppet skall användas för att främja Statens energimyndighets kompetens vid framtagande, utveckling och användning av modeller för används inom EU. Anslagsbeloppet skall vidare användas för studier i energisystemets funktionssätt, vilket inbegriper interaktioner mellan det tekniska systemet, energimarknaden, miljön och klimatet.

Energisystemmodeller för prognoser och utvärderingar är ett exempel på prognoser och utvärderingar. Vid omvärldsbevakningen skall Statens energimyndighet prioritera de modeller som tas fram, utvecklas och prioriterade områden. Anslagsbelopp får också disponeras för kunskapsöversikter för sådana prioriterade områden där också resultat från internationellt forskningsarbete skall inkluderas.

Anslagsbeloppet får disponeras för kontroll och utvärdering av pilotprojekt enligt 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringsbeslut 19 november 1998 nr. I 14).

Högst 600 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsbeloppet skall finansiera ett nationellt forsknings- och utvecklingsprogram inriktat på klimatpolitiska frågor som t.ex. handel med utsläppsrätter och gemensamt genomförande. Även pilotinvesteringar kan finansieras.

Anslagsbeloppet skall bidra till att forskningskompetens byggs upp inom ett antal nyckelområden för Sverige och samarbetsländerna.

Högst 1 500 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsposten disponeras av Verket för innovationssystem för Programrådets för fordonsteknisk forskning räkning.

Högst 1 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsbeloppet för budgetåret 2004 disponeras av Statens energimyndighet efter samråd med berörda myndigheter.

Högst 6 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsposten får disponeras för eget deltagande vid resultatspridning och informationsaktiviteter relaterade till EG:s pågående och planerade ramprogram för att främja forskning och teknisk utveckling.

Anslagsposten disponeras av Verket för innovationssystem för Programrådets för fordonsteknisk forskning räkning. Högst 2 300 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Förordningen (1998:654) om energiteknikbidrag gäller för anslaget.

Anslaget skall användas för utveckling av teknik inriktad på förnybara energislag och på effektiv energianvändning i industriella processer med försöks- eller fullskaleanläggningar.

Anslaget får användas för medfinansiering av insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtprogram, som överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål för verksamheten.

Anslaget får användas för att täcka kostnader och investeringar i system för genomförandet av uppdraget att bistå den förhandlingsman för långsiktiga avtal som regeringen utsett i beslut den 31 augusti 2000. Högst 20 000 000 kronor får användas för detta ändamål.

Högst 6 300 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

De åtaganden som gjorts med stöd av förordningen (1992:854) om stöd för att främja användningen av biobränsle skall finansieras med medel från anslaget.

Av anslagsposten får 1 500 000 kronor disponeras för myndighetens finansiering inom ramen för utlandsbaserad omvärldsbevakning som bedrivs av Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Anslaget får disponeras för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.

Myndigheten skall genomföra projekt i enlighet med reglerna för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer samt förvärva utsläppsreduktionsenheter. Projekten skall avse investeringar i effektivisering av produktion och distribution av energi, företrädesvis baserad på förnybara energikällor för uppvärmning eller elproduktion.

Projekten får finansieras och genomföras i samarbete med andra intressenter och genom klimatinvesteringsfonder. Utgångspunkter för val av projekt skall vara förenlighet med regelverket för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och i synnerhet projektens s.k. additionalitet med avseende på klimatpåverkande utsläppsförändringar och låga reduktionskostnader. Förberedelser, investeringar och drift skall följa de riktlinjer som gäller för gemensamt genomförande eller mekanismen för en ren utveckling enligt Klimatkonventionen och dess Kyotoprotokoll. Myndigheten skall eftersträva samverkan med näringslivet. Vid insatser i utvecklingsländerna skall samråd ske med Sida.

Projekten skall bidra till att kompetens och kapacitet för administration för hantering av gemensamt genomförande och mekanismen för en ren utveckling byggs upp i värdländerna.

Projekt avseende gemensamt genomförande skall föregås av att en principöverenskommelse träffas mellan den svenska regeringen och värdlandets regering om framtida överlåtelser av uppnådda utsläppsreduktioner i enlighet med Kyotoprotokollets bestämmelser. Myndigheten skall tillhandahålla resurser och underlag för att förbereda och genomföra förhandlingar om sådana överenskommelser. Myndighetens deltagande i NEFCO:s klimatinvesteringsfond omfattas inte av ovan angivna villkor. Myndigheten skall för svensk del efter att ha inhämtat och beaktat Naturvårdsverkets synpunkter ta ställning till godkännande av projekt inom ramen för Testing ground facility och i enlighet med Testing ground agreement.

Myndigheten kan i undantagsfall ingå avtal för enskilda projekt avseende gemensamt genomförande innan regeringen har träffat principöverenskommelse med mottagarlandet. Sådana undantag kan göras efter inhämtande av regeringens godkännande. Sådana avtal skall innefatta samförstånd mellan parterna om att projektet skall omfattas av en principöverenskommelse och även innehålla bestämmelser om hur överlåtelser av utsläppsrätter då skall ske.

För varje projekt upprättas ett specifikt avtal om överlåtelser av utsläppsreduktionsenheter mellan myndigheten och behörig juridisk person i mottagarlandet.

Myndigheten skall även svara för övrig rapportering av svenska gemensamt genomförda aktiviteter och projektrelaterade flexibla mekanismer.

Myndigheten skall regelbundet informera Regeringskansliet (Näringsdepartementet) om projektförslag, varvid den uppskattade effekten, beräknade utsläppsreduktionskostnader och information om projektet i övrigt skall lämnas. Redovisningen skall också ange vilken metod som tillämpats för upprättande av referensscenario samt de av projektägaren angivna skälen för val av metodansats.

Myndigheten skall på regeringens begäran lämna utlåtanden över projekt som planeras av Världsbankens Prototype Carbon Fund.

Låne- eller bidragsavtal skall i regel upprättas mellan myndigheten och låntagaren respektive mottagaren. Myndigheten får uppdra åt kreditinstitut att administrera långivningen. Myndigheten får ingå överenskommelse om gemensam finansiering av projekt och om administration av finansieringsåtaganden med internationella finansieringsinstitut.

Återbetalda medel skall redovisas på inkomsttitel 4526 Återbetalningar övriga lån. Detta gäller även anslaget E11 Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa på tolfte huvudtiteln anslag för budgetåret 1995/96 inklusive motsvarande anslag för budgetåren 1993/94 och 1994/95, 1997 års anslag A3 samt 1998 - 2000 års anslag B7. Ränteinkomster på lån skall tillföras statsverkets checkräkning och redovisas under statsbudgetens inkomsttitel 2394 Övriga ränteinkomster.

Eventuell eftergift av lånefordran eller ränta skall beslutas särskilt av Statens energimyndighet.

Högst 4 000 000 kronor får disponeras för till insatserna knutna kostnader för planering, uppföljning, utvärdering, utbildning och kompetensuppbyggnad i mottagarländerna.

Högst 500 000 kronor får användas för att förbereda, utarbeta och utveckla underlag för principöverenskommelser mellan Sverige och mottagarländer för tillgodoräknande av utsläppsreduktioner.

Anslagsposten får användas för att täcka kostnader förenade med specifika projektavtal om överlåtelser av utsläppsreduktionsenheter mellan myndigheten och behörig juridisk person i mottagarlandet.

Anslagsposten disponeras av Regeringskansliet. Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Anslagsposten är avsedd för att finansiera förberedelser för och deltagande i Världsbankens pilotverksamhet för flexibla mekanismer och andra internationellt motiverade internationella klimatinsatser.

Statens energimyndighet får använda anslagsbeloppet efter beslut av regeringen.

Anslaget får användas för utbetalning av garantipris för elcertifikat enligt förordningen (2003:120)om elcertifikat.

35:2 ap.3 och 6

Boverket får använda högst 1 000 000 kronor av det belopp som myndigheten disponerar inom ramen för anslagsposterna för att täcka programanknutna kostnader. Därutöver får högst 100 kronor per beslutat ärende användas för att täcka kostnader knutna till dataadministration av utbetalningar och kontrolluppgifter. Medel motsvarande högst en procent av utbetalt stöd får användas för att täcka administrationskostnader knutna till länsstyrelsens verksamhet.

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:635) om statligt bidrag till vissa investeringar för att minska elanvändningen i bostäder och vissa lokaler.

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:634) om statligt bidrag till investering för ombyggnad och anslutning av eluppvärmda byggnader till fjärrvärme.

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:634) om statligt bidrag till investering för ombyggnad och anslutning av eluppvärmda byggnader till fjärrvärme.

Statens energimyndighet får använda högst 700 000 kronor av anslagsposten för informationsinsatser relaterade till investeringsstöd för solvärme.

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2000:287) om statligt bidrag till investeringar i solvärme.

Anslagsposterna får användas för åtgärder som genomförs enligt förordningen (1998:22) om statligt bidrag till vissa investeringar inom energiområdet.

Högst 3 000 000 kronor under anslagsposterna får användas för kostnader för programanknutna aktiviteter, dvs. planering, uppföljning och utvärdering samt särskilda stödjande insatser i form av utrednings- och utvecklingsprojekt.

Högst 500 000 kronor får användas för att stödja verksamheten vid Konsumenternas Elrådgivningsbyrå.

Anslaget får användas för kvarstående utbetalningar av stöd till småskalig elproduktion enligt förordningen (2000:614) om stöd till småskalig elproduktion.

Statens energimyndighet får disponera de avgifter som tas ut enligt 6 kap. 12 § lagen (2003:113) om elcertifikat.

Statens energimyndighet får disponera de avgifter som tas ut enligt förordningen (2000:672) om naturgasavgift.

Statens energimyndighet får disponera avgiftsinkomsterna för viss av­gifts­finansierad analysverk­sam­het på uppdrag från externa beställare.

Avgifter som Statens energimyndighet tar ut för handläggningen av an­sökningar om rörledningskoncessioner enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar och för handläggning av ärenden enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem skall redovisas mot inkomsttitel 2511 Expe­ditions- och ansökningsavgifter.

Kvotplikts- och förseningsavgifter enligt 5 kap. respektive 6 kap. 13 § lagen (2003:113) om elcertifikat redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.

6:5 Civilt försvar

Villkoren för anslagsposten 9 Samverkansområdet Teknisk infrastruktur och anslagsposten 6 Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet redovisas i regleringsbrevet för Krisberedskapsmyndigheten.

Statens energimyndighet får använda den förenklade räntekontorutin som regeringen medgav myndigheten för budgetåret 2000 för att täcka förvaltningskostnader under anslagen 35:2-35:9, äldre anslag och extern finansiering.

4 ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Lagringsavgifter som Statens energimyndighet tagit ut med stöd av lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet skall levereras in i anslutning till uppbörd och redovisas på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Utdömda viten med anledning av förelägganden enligt 12 kap. 2 och 3 §§ ellagen (1997:857), lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet, samt enligt 6 kap. 2, 3 och 10 §§ lagen (2003:113) om elcertifikat samt förseningsavgifter enligt 12 kap. 8 § ellagen skall levereras in i anslutning till uppbörd och redovisas på inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter.