1.5 Verksamhetsgren: Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner eller konstnärligt utvecklingsarbete med stödfunktioner m.m.

Mål 1

Universitet och högskolor skall bedriva internationellt konkurrenskraftig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete.

Återrapportering

I årsredovisningen skall universitets och högskolors internationella kontakter redovisas och kommenteras.

Olika former av utbyte med andra länder av doktorander, lärare och forskare skall redovisas. Såväl utbyten inom ramen för etablerade utbytesprogram som andra program skall redovisas i den mån det är möjligt. Vidare skall omfattningen av deltagande med avseende på antal projekt, antal koordinerade projekt samt totalt årligt bidrag från EU till lärosätet i EU:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling och Euratom redovisas. Vidare skall program direkt kanaliserade genom EU-myndigheter och direktorat redovisas.

Mål 2

Effektiviteten skall öka i forskarutbildningen. Forskarstuderande skall erbjudas utbildning av hög kvalitet som förbereder för en karriär såväl inom som utanför högskolan.

Återrapportering

Av årsredovisningen skall framgå

- antalet personer som under budgetåret har påbörjat forskarutbildning,

- antalet personer som under 2002 och 2003 har påbörjat en forskarutbildning som avses avslutas med en licentiatexamen (av redovisningen skall båda åren framgå),

- genomsnittlig nettostudietid för licentiat- respektive doktorsexamen för dem som under 2003 avlagt examen, och

- form och omfattning av studiefinansiering för forskarstuderande.

Universitet och högskolor skall redovisa samtliga uppgifter fördelade på grupper av ämnen, vetenskapsområden och kön samt kommentera redovisningen. För begreppet grupper av ämnen skall Statistiska centralbyråns indelning tillämpas.

Vidare skall av årsredovisningen framgå

- omfattning av forskarstuderandes undervisning per vetenskapsområde inom grundutbildning, och

- en beskrivning av omfattningen av samarbetet i forskarutbildningen inom lärosätet och med andra lärosäten.

De lärosäten som erhållit särskilda examinationsmål för forskarutbildning skall lämna följande redovisning i årsredovisningen för 2003.

^{1 Antal examina, utan omräkning.}

^{2 Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregås av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen samt licentiatexamen räknas som en halv examen.}

Mål 3

Universitet och högskolor skall i ökad utsträckning främja goda villkor för mång- och tvärvetenskaplig forskning.

Återrapportering

Av årsredovisningen skall kortfattat framgå vilka åtgärder som vidtagits för att främja mång- och tvärvetenskap.

Övrig återrapportering

1. Förändringar av antalet anställda professorer (heltidsekvivalenter) och ämnesområde för anställningen skall redovisas i årsredovisningen.

2. Av årsredovisningen skall för budgetåret 2003 framgå totalt antal innehavare av utbildningsbidrag, fördelade på vetenskapsområden och kön samt uppdelade på finansiär, dvs. forsknings- och forskarutbildningsanslag respektive extern finansiering.

3. Universitet och högskolor med lärarutbildning skall i årsredovisningen redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att förstärka forskning, som bedrivs i nära anslutning till lärarutbildningen och pedagogisk yrkesverksamhet. De lärosäten som erbjuder forskning och forskarutbildning med denna inriktning skall i årsredovisningen redovisa omfattningen och genomförda insatser.

2 Ekonomisk redovisning

2.1 Gemensam redovisning för verksamhetsgrenarna

1. För universitet och högskolor görs undantag från bestämmelserna om avräkning i anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret skall ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret.

2. Universitet och högskolor får, enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen Personskadeskydd för studenter (prop. 1999/2000:5, bet. 1999/2000:UbU1, rskr. 1999/2000:94), belasta anslagen för grundutbildning, forskning och forskarutbildning samt anslaget för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor med kostnader hos Kammarkollegiet för personskadeförsäkringar för registrerade studenter. Kostnaderna får högst uppgå till 24 kronor per helårsstudent.

3. Utöver de lärosäten som nämns i förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. skall Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro universitet följa förordningen med undantag av 3 § första meningen. Vid dessa universitet gäller att internrevisionen i sin helhet får organiseras genom köp av tjänster som utförs av auktoriserade revisorer eller genom inrättande av en intern revisionsorganisation med motsvarande kompetens.

4. Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsgrenar samt kommentera denna redovisning.

Intäkterna skall redovisas på verksamhetsgrenarna fördelade på anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. För Lunds universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet skall för respektive verksamhetsgren, i de fall det ekonomiska resultatet har sin grund i donationsmedelsförvaltningen, av redovisningen framgå den påverkan detta innebär på verksamhetsgrenen.

Kostnaderna fördelade på verksamhetsgrenarna skall redovisas dels fördelade på personal, lokaler, övrig drift, finansiella kostnader och avskrivningar, dels för verksamhetsgrenen Forskning och forskarutbildning uppdelade på vetenskapsområden.

För verksamhetsgrenen Grundläggande högskoleutbildning skall en uppdelning göras på grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev och uppdragsverksamhet. För verksamhetsgrenen Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete skall en uppdelning göras på forskning och uppdragsforskning.

Väsentliga förändringar i förhållande till den prognos som lärosätet lämnat i delårsrapporten skall redovisas och kommenteras.

5. Universitet och högskolor skall balansera räkenskapsårets resultat i ny räkning. För avgiftsfinansierad verksamhet gäller 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). För icke avgiftsfinansierad verksamhet skall förslag till disposition av hela det ackumulerade överskottet lämnas under förutsättning att det ackumulerade överskottet i denna verksamhet överstiger tio procent av verksamhetens totala kostnad under det senast redovisade räkenskapsåret. Överskottet skall förklaras och kommenteras.

Ett underskott i verksamheten för budgetåret enligt resultaträkningen skall förklaras och kommenteras med avseende på hur det har uppstått och hur det skall täckas. När underskott inte kan täckas med för ändamålet balanserat överskott skall förslag till åtgärder lämnas. Förslagen skall redovisas i årsredovisningen tillsammans med beräkningsunderlaget i enlighet med tabell 1 Redovisning av myndighetskapital m.m.

Vidare skall samtliga universitet och högskolor redovisa kapitalförändring (balanserad och enligt resultaträkningen) per verksamhetsgren enligt tabell 2.

Tabell 1 Redovisning av myndighetskapital m.m.

Tabell 2 Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren

6. Universitet och högskolor får vid sidan av inkomster från anslag på statsbudgeten disponera inkomster, antingen som bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer, som avkastning från donationer eller som avgifter för sådan verksamhet som återges nedan för vilken lärosätet som motprestation tillhandahåller uppdragsgivaren tjänster eller varor. Avgifternas storlek bestäms av lärosätet förutom avgifter enligt 15 § avgiftsförordningen (1992:191) och avgifter för högskoleprovet.

Universitet och högskolor får disponera inkomster som erhålls i form av avgifter och bidrag i den egna verksamheten. Inkomsterna skall tillföras lärosätets räntekonto. Samtliga kostnader för den verksamhet som finansieras på detta sätt inklusive verksamhetens andel av gemensamma kostnader (full kostnadstäckning) skall täckas av dessa medel. En lägsta nivå för påslag för indirekta kostnader skall för lärosätet vara minst 18 procent av forskningsprojektens direkta kostnader exklusive lokalkostnader. Undantagna från kravet på full kostnadstäckning är endast EU-finansiärer och andra överstatliga organ där Sverige godkänt avtal med sådana undantag.

Universitet och högskolor får bedriva följande verksamheter mot avgift och disponera inkomsterna

A) Beställd utbildning

Med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte samt högskoleutbildning enligt avtal med annan statlig finansiär.

B) Uppdragsutbildning

Med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas mot avgift från annan än enskild och som uppdragsgivaren utser deltagarna till. Uppdragsutbildning ges enligt reglerna i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.

C) Uppdragsforskning

D) Forskningsetisk granskning

Universitet och högskolor får enligt 3 kap. 14 § högskoleförordningen (1993:100) ta ut en avgift för forskningsetisk granskning av ett förslag till klinisk läkemedelsprövning. Avgiften får vara högst 5 000 kronor. För ärenden av större omfattning får därutöver tas ut en avgift om 3 000 kronor per sammanträde i forskningsetisk kommitté.

E) Högskoleprov

För anmälan till högskoleprov får universitet och högskolor ta ut en avgift om 300 kronor enligt 7 kap. 18 § högskoleförordningen. Inkomsterna får disponeras av lärosätet, förutom 125 kronor per anmälan som skall betalas in till Högskoleverket senast 30 dagar efter anmälningstidens utgång.

7. Ersättning för kopiering inom högskoleområdet budgetåret 2003 skall enligt avtal mellan staten och Bonus Presskopia efter fakturering utbetalas till Bonus Presskopia. Ersättningen beräknas på antalet helårsstudenter budgetåret 2002. Underlaget för ersättningen beräknas av Högskoleverket enligt särskilt uppdrag.

8. Universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina skall beakta behovet av särskilt pedagogiskt stöd för studenter med funktionshinder. Lärosätena kan hos Stockholms universitet ansöka om bidrag för stöd till studenter med funktionshinder för de kostnader som överstiger 0,15 procent på anslaget för grundläggande högskoleutbildning. Dessa kostnader kan efter ansökan delvis täckas av de medel som disponeras av Stockholms universitet som särskilt åtagande under anslaget 25:25 Stockholms universitet: Grundutbildning.

9. Av årsredovisningen skall framgå hur verksamhetens totala intäkter och totala kostnader fördelas i enlighet med den indelning för återrapportering som regeringen beslutar. Den avgiftsbelagda verksamheten skall särredovisas. Redovisningen skall följa den indelning och den struktur som framgår av den budget för avgiftsbelagd verksamhet som redovisas i anslutning till respektive lärosätes finansiella delar i detta regeringsbeslut.Vid redovisning av den avgiftsbelagda verksamheten under respektive lärosätes finansiella delar i detta regleringsbrev skall följande definitioner användas. För respektive lärosäte finns i detta regleringsbrev uppfört en tabell 2.4 avseende avgifter. Avgifter från avgiftsbelagd verksamhet med stöd i 4 § avgiftsförordningen (1992:191) skall redovisas särskilt.

- Med uppdragsverksamhet avses beställd utbildning, uppdragsutbildning och uppdragsforskning.

- Med övriga avgifter avses bl.a. stödfunktioner, museiverksamhet och högskoleprovet.

10. Universitet och högskolors delårsrapport skall ha det innehåll som anges i 8 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Från förordningen medger regeringen undantag genom att delårsrapporten inte skall inkludera prognos över utfall på inkomsttitlar.

11. Delårsrapporten skall innehålla en redovisning av antalet helårsstudenter och helårsprestationer samt av de intäkter dessa ger rätt till. Delårsrapporten skall dessutom innehålla en prognos över antalet helårsstudenter och helårsprestationer samt de intäkter dessa ger rätt till för innevarande budgetår.

Delårsrapporten skall avse ett lärosätes totala verksamhet uppdelad på verksamhetsgrenar, utan underindelning av grundutbildningen. Väsentliga förändringar i förhållande till tidigare lämnade redovisningar och prognoser skall kommenteras.

2.2 Verksamhetsgren: Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner

1. Universitet och högskolor har rätt att bedriva verksamhet och avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområden enligt bilaga 1.

Med helårsstudenter avses antalet studenter som har påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40.

Om kursen sträcker sig över mer än ett budgetår, skall kursens poängtal fördelas på de aktuella budgetåren. Om kursen sträcker sig över mer än en termin, skall alla studenter som för första gången registrerats ingå i beräkningen, men bara med studier under den första terminen. För varje termin krävs det att studenternas fortsatta deltagande i kursen bekräftas genom fortsättningsregistrering för att deras studier under denna period skall ingå i beräkningen.

De studenter som har avbrutit studierna inom tre veckor efter påbörjad kurs och som under den tiden inte har blivit godkända på något prov skall inte ingå i beräkningen.

Med helårsprestation avses antalet godkända poäng på en kurs eller delkurs dividerat med 40.

2. Anslagsbelastning för grundutbildningsanslagen i form av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer samt ersättning för särskilda åtaganden m.m. skall redovisas i årsredovisningen enligt beslut som regeringen avser att fatta. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer beräknas på grundval av redovisning i LADOK eller motsvarande. Eventuell mellanskillnad mellan avräknade överföringar till räntekontot och den slutliga anslagsbelastningen redovisas som ett anslagssparande.

Om lärosätet redovisar fler helårsprestationer än vad som kan ge ersättning inom takbeloppet, kan sådana överskjutande helårsprestationer sparas till följande budgetår för att då berättiga till ersättning. Med undantag av 11 § anslagsförordningen (1996:1189) får universitet och högskolor 2003 överföra såväl helårsprestationer som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår utan regeringens särskilda medgivande.

Ränteintäkter som erhållits på räntekonto och som hänför sig till anslagssparande för budgetåret 2003 skall senast den 15 mars 2004 betalas till Riksgäldskontoret. Ränteintäkter beräknas enligt den räntesats på räntekontot som gällde den 30 juni 2003 och på ett belopp som motsvarar halva anslagssparandet.

3. För flera lärosäten har i regleringsbrevet angivits ett högsta antal helårsstudenter som får avräknas inom olika konstnärliga utbildningsområden. Denna högstsättning av antalet helårsstudenter innebär även en högstsättning av antalet helårsprestationer. Innebörden är att ett lärosäte med en högstsättning av antalet helårsstudenter inom ett konstnärligt utbildningsområde inte heller kan avräkna helårsprestationer utöver det angivna antalet helårsstudenter inom detta utbildningsområde.

Om ett lärosäte skulle prestera fler helårsstudenter eller helårsprestationer än det som högst kan ersättas inom ett konstnärligt utbildningsområde har lärosätet möjlighet att avräkna överskjutande helårsstudenter och helårsprestationer mot utbildningsområdena humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap. Av fakturan skall framgå hur många helårsstudenter och helårsprestationer som på detta sätt förs mot ett annat utbildningsområde.

4. Universitet och högskolor skall senast den 3 mars, den 8 maj, den 8 augusti, den 15 augusti (i samband med delårsrapporten) och den 21 oktober 2003 till regeringen lämna en prognos över beräknat utfall för budgetåren 2003 och 2004 på anslaget för grundläggande högskoleutbildning. Av redovisningen skall, när det gäller prognosen för utfallet på anslaget för grundläggande högskoleutbildning, även en redovisning lämnas avseende prognosen för antalet helårsstudenter under budgetåret 2003. I samband med prognosen skall även en kommentar om avvikelser lämnas i förhållande till den föregående inlämnade prognosen. Särskilda anvisningar för redovisning av prognoser framgår av bilaga 3.

5. Universitet och högskolor får köpa kurser av statlig eller enskild utbildningsanordnare med relevant examenstillstånd (beställd utbildning). Sådana kurser skall av det säljande lärosätet inte klassificeras som uppdragsutbildning. Sådana kurser får endast omfatta studenter som antagits till utbildning hos det lärosäte som köper utbildningen och som finansieras med statliga anslag eller statsbidrag hos uppdragsgivaren.

6. Följande regler gäller för beräkning av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer.

A. Ersättning erhålls för redovisade helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret vilka ryms inom takbeloppet, inklusive utlandsförlagd utbildning som högskolorna ansvarar för samt för helårsprestationer som hänförs till december månad föregående budgetår och som ej redovisats för detta budgetår.

B. Ersättning för helårsstudenter erhålls för studenter som gör studieuppehåll för att bedriva en del av sina studier på utbytesprogram, motsvarande högst 80 poäng, vid utländskt universitet. Studenterna skall före utlandsvistelsen ha fullgjort minst 40 poängs studier vid berört lärosäte.

C. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer erhålls inte för

- kurser som anordnas på uppdrag av annan utbildningsanordnare,

- uppdragsutbildning, och

- tillgodoräknande av annan utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter som godkänt resultat på en eller flera kurser, utöver vad som anges i punkt B ovan.

7. Följande ersättningsbelopp (kronor) skall tillämpas för budgetåret 2003.

^{1 Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet samt övrig verksamhetsförlagd utbildning.}

^{2 Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar, praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år samt utbildning vid Grafiska institutet/Institutet för högre reklamutbildning vid Stockholms universitet.}

För helårsstudenter på kurser som ges inom ramen för Sveriges nätuniversitet erhålls en extra ersättning om 20 000 kronor per helårsstudent.

2.3 Verksamhetsgren: Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner eller konstnärligt utvecklingsarbete med stödfunktioner

1. Universitet och högskolor får omfördela medel mellan anslagsposterna för respektive vetenskapsområde m.m. upp till ett belopp motsvarande tre procent av var och en av dessa poster. Medel under anslagsposten Ersättning för lokalhyror m.m. får fördelas fritt mellan vetenskapsområdena. Denna anslagspost inkluderar även ersättning för kostnader för lånefinansierade anläggningstillgångar.

2. Minst 75 procent av de medel som universitet och högskolor totalt avsätter för studiefinansiering inom forsknings- och forskarutbildningsanslagen skall avse anställning som doktorand.

Stipendier för doktorander som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering får inte finansieras med medel från statsbudgeten.