Utbildningsdepartementet


Regeringsbeslut
II:2

2022-06-30
U2022/02474
U2022/02559
Statens skolverk
Box 4002
171 41 Solna
Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens skolverk
1 bilaga
Riksdagen har för budgetåret 2022 beslutat om anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden (prop. 2021/22:1 utg.omr. 16, bet. 2021/22:UbU1, rskr. 2021/22:108, prop. 2021/22:269 utg.omr. 16, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:464).

Med ändring av regeringens beslut den 16 december 2021, den 14 mars 2022, den 17 mars 2022, den 22 mars 2022 och den 12 maj 2022 beslutar regeringen att följande ska gälla under budgetåret 2022 för Statens skolverk.

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2022 för Statens skolverk.

VERKSAMHET

Myndighetens uppgifter framgår bl.a. av förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.

1

Mål och återrapporteringskrav

Statistik

Statens skolverk ska redovisa sitt arbete med att utveckla statistiken i enlighet med förslag som har lämnats av Valideringsdelegationen (SOU 2019:69), KLIVA-utredningen (SOU 2020:66) och Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (SOU 2021:11).

Informationssäkerhet

Statens skolverk ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetar för att stärka sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov, bl.a. utifrån aktuella digitaliseringsinitiativ. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av informationssäkerhets-
arbetet.

Regional utvecklingspolitik

Statens skolverk ska redovisa sitt bidrag till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken.

3

Uppdrag

Nya uppdrag 2022

1. Prognoser

Statens skolverk ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 7 februari,

– 27 april,

– 29 juli, och

– 28 oktober.

2. Insatser och förslag till utveckling av Europass

Statens skolverk ska tillsammans med Arbetsförmedlingen, Myndigheten för yrkeshögskolan och Universitets- och högskolerådet redogöra för det arbete som myndigheterna bedriver när det gäller Europass. I uppdraget ingår att beskriva genomförda och planerade insatser samt hur mervärde kan nås i arbetet med Europass genom samordning med andra pågående uppdrag. Myndigheterna ska vidare lämna förslag på utvecklingsinsatser som skulle kunna öka nyttan för användarna av Europass i Sverige. Myndigheterna ska lämna en redovisning av arbetet till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 14 april 2022. Arbetet och redovisningen samordnas av Universitets- och högskolerådet.

3. Nationell samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk

Statens skolverk ska med start under hösten 2022 ansvara för nationell samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk. Uppdraget innefattar bl.a. att planera och ansvara för hur fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk kan göras tillgänglig för alla huvudmän som enligt skollagen (2010:800) ska erbjuda undervisning i språken. Skolverket ska även utreda och ta fram en modell för ekonomisk ersättning till de huvudmän som väljer att använda sådan fjärrundervisning. I den nationella samordningen ska Skolverket inhämta synpunkter från berörda parter och från företrädare för de nationella minoriteterna. Skolverket ska även förbereda ett arbete med att stödja produktionen av, främja utvecklingen av och tillgången till läromedel inom nationella minoritetsspråk och i detta arbete samarbeta med relevanta aktörer. Skolverket ska föra en dialog med Sameskolstyrelsen om uppdraget. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om uppdraget och ska senast den 15 maj 2022 informera om myndighetens plan för genomförandet av uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 28 februari 2023.

4. Förberedelser för ämnesbetyg

Statens skolverk ska i avvaktan på riksdagens beslut om och med utgångspunkt i propositionen Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (prop. 2021/22:36) förbereda för en övergång till ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå samt komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Om myndigheten bedömer att vissa förändringar behöver göras i de nationella programmens innehåll och att det är lämpligt att göra dessa i samband med en övergång till ämnesbetyg ska Skolverket lämna förslag på sådana justeringar. Skolverket ska redovisa konsekvenser av förslagen och inhämta synpunkter från berörda aktörer. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheten föra en dialog med Universitets- och högskolerådet och Centrala studiestödsnämnden. Myndigheten ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 27 december 2024. Den del av uppdraget som handlar om att ta fram förslag till föreskrifter som Skolverket inte beslutar om ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 23 september 2022.

5. Ändringar som rör hantverksprogrammet

Statens skolverk ska med utgångspunkt i myndighetens hemställan angående en översyn av hantverksprogrammet (U2021/00469) lämna förslag till åtgärder som rör hantverksprogrammet. Skolverket ska redovisa konsekvenser av förslagen och inhämta synpunkter från berörda aktörer. Skolverkets förslag rörande hantverksprogrammet ska, där så är möjligt, samordnas med införandet av ämnesbetyg. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 23 september 2022.

6. Kartläggning av kuratorers utbildningsbakgrund 

Statens skolverk ska kartlägga utbildningsbakgrunden bland personer som arbetar som kurator i skolväsendet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 december 2022.

7. Information om och stöd i genomförandet av kombinationsutbildningar inom komvux

Statens skolverk ska informera och ge stöd till kommunerna avseende kombinationsutbildningar mellan kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom komvux (regionalt yrkesvux). Skolverket ska göra en uppföljning av satsningen, bl.a. avseende antalet deltagande kommuner, utbildningsinriktningar, genomströmning och resultat. Vidare ska en analys av sysselsättning efter avslutad utbildning genomföras. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 januari 2023. 

8. Stödmaterial för utredning av en elevs behov av särskilt stöd

Statens skolverk ska tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten ta fram stödmaterial för utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Uppdraget ska redovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2023.

9. Kompetensutveckling i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och komvux som särskild utbildning

Statens skolverk ska tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten genomföra kompetensutvecklingsinsatser för personal som arbetar med elever som läser enligt grundsärskolans eller gymnasiesärskolans läroplaner och inom komvux som särskild utbildning. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram insatser som stärker undervisningen. Myndigheterna ska även ta fram kompetensutvecklingsinsatser för bedömning av elevernas kunskaper i ämnen och ämnesområden samt verktyg och stödmaterial för bedömning och kunskapsuppföljning i ämnen och ämnesområden. Uppdraget ska delredovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 28 februari 2023 och slutredovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 29 februari 2024.

10. Elevhälsa och stöd till elever inom komvux

Statens skolverk ska kartlägga i vilken utsträckning elevhälsa och stöd till eleverna erbjuds i den kommunala vuxenutbildningen och i vilka former. Kartläggningen ska visa hur stödet är organiserat. Kartläggningen ska också visa vilka elevgrupper som erbjuds stöd och i övrigt ge en bild av stödet i landets kommuner. Skolverket ska bedöma hur väl kommunerna möter elevernas stödbehov. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2023.

11. Kompetensinsatser med fokus på mäns våld mot kvinnor

Statens skolverk ska mot bakgrund av de reviderade läroplanerna och det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer erbjuda skolpersonal kompetensinsatser som utifrån skolans förebyggande roll bidrar till att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Insatserna ska vidare främja jämställdhet och motverka diskriminering, rasism, intolerans och hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2023.

12. Bedömningsstöd i grundsärskolan

Statens skolverk ska göra en översyn av och revidera de obligatoriska bedömningsstöden i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik för grundsärskolan så att de i större utsträckning bidrar till att identifiera elever i behov av extra anpassningar respektive särskilt stöd. Därutöver ska Skolverket ta fram förslag till bedömningsstöd i årskurs 3 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik för grundsärskolan. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 juni 2023.

13. Demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism

Statens skolverk ska under 2022 och 2023 tillsammans med Forum för levande historia utveckla ett verktyg för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet, folkbildningen och inom andra delar av utbildning för vuxna. Myndigheterna ska erbjuda målgrupperna processtöd i arbetet med verktyget. Syftet är att motverka antisemitism och andra former av rasism. Utgångspunkt för uppdraget är kunskaper och erfarenheter från arbetet med det norska konceptet DEMBRA och Europarådets ramverk om utbildning för aktivt medborgarskap (Reference Framework of Competences for Democratic Culture). I uppdraget ska även Skolverket och Forum för levande historia inhämta kunskaper och erfarenheter från Folkbildningsrådet, Statens medieråd och andra relevanta aktörer. Skolverket och Forum för levande historia ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet) informerat om arbetet. Uppdraget ska delredovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet) senast den 15 september 2023 och slutredovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet) senast den 15 januari 2024.

14. Fortbildningsinsatser för förskollärare och annan pedagogisk personal i förskolan

Statens skolverk ska erbjuda fortbildningsinsatser för förskollärare och annan pedagogisk personal i förskolan för att dessa ska stärka sin kompetens inom förskoleområdet. Fortbildningen får genomföras som uppdragsutbildning och ska kopplas till de lokala behoven hos de deltagande huvudmännen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 29 december 2023.

15. Kunskapssammanställningar om elevhälsa och stöd

Statens skolverk ska tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet ta fram kunskapssammanställningar inom områdena elevhälsa och stöd som kan bidra till att förbättra huvudmäns, rektorers och lärares möjligheter att välja effektiva insatser i syfte att elever ska nå utbildningens mål. I de fall det är relevant bör myndigheterna föra en dialog med Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Skolverket har det övergripande ansvaret och är sammankallande för uppdraget. Uppdraget ska redovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2024.

16. Inledande kartläggning och validering inklusive fördjupad kartläggning inom komvux

Statens skolverk ska utforma stöd till kommunerna för genomförande av inledande kartläggning av presumtiva elevers kunnande och validering inklusive fördjupad kartläggning av kunnande för elever i komvux. Skolverket ska också ge kommunerna stöd när det gäller hur kompletterande utbildning kan genomföras inom komvux. Myndigheten ska även följa upp utvecklingen av kartläggning, validering och kompletterande utbildning. Uppföljningen ska ske på individnivå där så är möjligt och lämpligt. Myndigheten ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om arbetet. Den del av uppdraget som avser stöd till kommunerna ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 februari 2024. Den del av uppdraget som avser uppföljning av utvecklingen av kartläggning, validering och kompletterande utbildning ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 februari 2024 och slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 oktober 2025.  

17. Språkträning för anställda inom välfärden

Statens skolverk ska under 2022–2024 genom konkurrensutsatta urvalsprocesser tillhandahålla insatser som syftar till att förbättra kunskapen i det svenska språket bland anställda inom välfärden. Insatserna ska bidra till att förbättra kommunikationen och kvaliteten inom välfärden. De ska vara inriktade mot att möta såväl arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov, som behoven hos de brukare, patienter, barn, elever och andra individer som verksamheterna är till för när det gäller kommunikationen på de aktuella arbetsplatserna. Skolverket ska prioritera insatser som kan sättas in snabbt och ska sträva efter att sprida insatserna över hela landet. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om arbetet. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2024 och slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 16 oktober 2024. I redovisningen ska det ingå en uppföljning av satsningen, bl.a. avseende hur många arbetsplatser och individer som har deltagit och hur målet, att förbättra kunskapen i det svenska språket bland anställda inom välfärden, har uppnåtts.

18. Säker digital kommunikation

Statens skolverk ska förbereda anslutning av relevanta informationsflöden till den infrastruktur för säker digital kommunikation inom offentlig sektor som Myndigheten för digital förvaltning har i uppdrag att tillhandahålla senast den 29 september 2023 (I2021/03317).

19. Minskade utsläpp från tjänsteresor

Statens skolverk ska redovisa hur myndigheten arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket.

20. Utökad undervisningstid

Statens skolverk ska förbereda en utökning av undervisningstiden med en timme per dag i lågstadiet. Utökningen bör främst gälla svenskämnena och matematik.

21. Stöd och insatser med anledning av den ryska invasionen av Ukraina

Statens skolverk ska skyndsamt ta fram och aktivt erbjuda huvudmän det stöd de behöver för ett välfungerande mottagande i skolväsendet av barn och ungdomar som har flytt från Ukraina. I arbetet ska myndigheten beakta erfarenheterna från flyktingkrisen 2015. Skolverket ska informera om vilka personer som har rätt till utbildning enligt skollagen.

I uppdraget ingår att erbjuda stöd och andra insatser bl.a. när det gäller bedömning av nyanlända elevers kunskaper, studiehandledning på modersmålet, modersmålsundervisning, fjärr- och distansundervisning och organisering av utbildning för nyanlända samt när det gäller att motverka diskriminering och kränkande behandling. Stödet och insatserna ska omfatta förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och fritidshemmet. Målgrupper ska vara huvudmän och all personal i dessa verksamheter. Stödet och insatserna ska anpassas till målgruppernas olika förutsättningar och behov. Skolverket ska ta fram jämförelser mellan de svenska och ukrainska utbildningssystemen för att underlätta huvudmännens bedömning av nyanlända elevers tidigare utbildning och kunskaper. Skolverket ska även löpande inhämta information om läget hos huvudmän, förskolor och skolor i olika delar av landet. Skolverket ska föra en dialog med relevanta myndigheter och andra aktörer.

Stöd enligt detta uppdrag ska göras tillgängliga och insatser erbjudas så snart som möjligt, dock senast den 28 mars 2022, och kontinuerligt uppdateras efter behov. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om arbetet med uppdraget. Skolverket ska till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 juni 2022 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits.

22. Trygghet och studiero

Statens skolverk ska med utgångspunkt i propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero (prop. 2021/22:160) ta fram stöd för skolans personal när det gäller deras befogenhet och ansvar att agera i bl.a. svåra situationer. Stödet ska omfatta de befogenheter som personalen har och de åtgärder som får vidtas enligt 5 kap. skollagen i propositionens förslag till lydelse av lagtexten. Av stödet ska bl.a. framgå att en åtgärd endast får vidtas om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter och vikten av att mindre ingripande åtgärder som utgångspunkt i första hand används. Stödet ska – med förbehåll för att riksdagen beslutar i enlighet med förslagen i propositionen – tillhandahållas så snart som möjligt efter riksdagens beslut med anledning av propositionen, dock senast den 1 januari 2023. Stöd i den del som gäller personalens befogenhet att ingripa fysiskt enligt 5 kap. 6 § skollagen ska dock tillhandahållas senast den 15 augusti 2022. Myndigheten ska även – med förbehåll för att riksdagen beslutar i enlighet med förslagen i propositionen – dels informera om lagstiftningen, dels följa utvecklingen inom området, bl.a. vad gäller förekomsten av fysiska ingripanden och andra disciplinära och särskilda åtgärder i övrigt. Skolverket ska utöver detta utveckla och tillhandahålla kompetensutveckling för elevassistenter och annan berörd personal kopplad till trygghet och studiero. Områden som ska ingå i denna kompetensutveckling är bl.a. kunskap och förståelse för elevers olika behov av stöd samt kunskap om elever med funktionsnedsättningar, särskilt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Skolverket ska i denna del av uppdraget föra en dialog med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Uppdraget i sin helhet ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 december 2023.

23. Insatser för fler ukrainsktalande och rysktalande personer i skolväsendet

Statens skolverk ska genomföra följande insatser för att möta ett ökat behov av ukrainsktalande och rysktalande personer, eller personer med andra relevanta språkkunskaper, i skolväsendet och stödja huvudmännen när det gäller att erbjuda elever studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning:

  • Vidta åtgärder för att attrahera personer med relevanta språkkunskaper – såväl bofasta i Sverige som personer som har varit kort tid i Sverige – till att arbeta i det svenska skolväsendet. I detta ingår att informera om möjligheten att arbeta som t.ex. studiehandledare på modersmålet, lärare i modersmål eller stödpersonal. Information bör lämnas med utgångspunkt i målgruppens förutsättningar och ges på ukrainska, ryska, engelska och svenska samt vid behov andra språk.
  • Stödja kontakt mellan huvudmän och personer med relevanta språkkunskaper och som är intresserade av att arbeta inom skolväsendet.
  • Kontinuerligt förmedla aktuella lägesbilder till huvudmännen av tillgången till ukrainsktalande och rysktalande personal i skolväsendet för att underlätta samverkan mellan huvudmän vid erbjudande av studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning.
  • Ge stöd och exempel på hur huvudmän kan samverka med varandra genom att erbjuda t.ex. studiehandledning på modersmålet eller undervisning i modersmålet med hjälp av fjärrundervisning eller motsvarande och entreprenad.

Skolverket ska föra en nära dialog med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner, Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund och andra relevanta aktörer.

Stöd enligt detta uppdrag ska göras tillgängliga och insatser erbjudas så snart som möjligt, dock senast den 5 april 2022 och kontinuerligt uppdateras efter behov. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om arbetet med uppdraget. Skolverket ska till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 juni 2022 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits.

24. Kartläggning av internationella och nationella initiativ för att möjliggöra utbildning för ukrainska flyktingar

Statens skolverk ska kartlägga och identifiera exempel på internationella och nationella initiativ inom EU och EES som ger möjlighet för ukrainska flyktingar att ta del av utbildning. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om arbetet med uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) så snart som möjligt, dock senast den 5 april 2022 och kontinuerligt uppdateras efter behov.

25. Föreskrifter om tilläggsbelopp

Statens skolverk ska – med utgångspunkt i propositionen Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd (prop. 2021/22:156) och med förbehåll för riksdagens beslut om propositionen – lämna förslag till dels revidering av föreskrifter på förordningsnivå om bestämmandet av det bidrag i form av tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd som kommunerna är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg enligt skollagen (2010:800), dels myndighetsföreskrifter om bestämmandet av nämnda bidrag.

Skolverket ska beakta vad som anges i propositionen i fråga om problembilden med dagens tilläggsbelopp och om behovet av förtydliganden i förordning och myndighetsföreskrifter. Skolverket ska, utöver vad som anges i propositionen om elever i behov av en helt anpassad lärmiljö med väldigt små elevgrupper, hög lärartäthet och specialpedagogisk kompetens, bl.a. särskilt beakta vad som anförs om långvarig skolfrånvaro i propositionen Ett mer likvärdigt skolval (prop. 2021/22:158 s. 94). Syftet är att systemet med tilläggsbelopp ska bli mer likvärdigt, rättvist och rättssäkert över hela landet så att barn och elever får det stöd de behöver.

Vid genomförandet av uppdraget ska Skolverket föra en dialog med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Skolverket ska redovisa konsekvenser av förslagen och inhämta synpunkter på såväl förslaget till förordningsändringar som förslaget till myndighetsföreskrifter från berörda aktörer. Myndigheten ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 augusti 2023.

26. Narkotikakunskap i skolan

Statens skolverk ska sprida sitt befintliga material om narkotika i skolan samt informera om hur materialet kan användas för att förebygga användning av narkotika. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 april 2024.

27. Stärkt systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck

Statens skolverk ska fortsatt stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet, inklusive förskolan, med utgångspunkt i sin tidigare redovisning. Skolverket ska inom ramen för uppdraget genomföra kunskapshöjande insatser och ta fram stöd för olika personalgrupper inom skolan och förskolan, t.ex. rektorer, lärare och elevhälsan. Skolverket ska göra en uppföljning av de kunskapshöjande insatserna och stödet, bl.a. avseende antalet deltagande inom olika personalkategorier från kommuner och enskilda huvudmän, och i vilken utsträckning målet, att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet, har uppnåtts. Skolverket ska vid genomförande av uppdraget inhämta kunskaper och erfarenheter från Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland, Socialstyrelsen och andra relevanta aktörer. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet med kopia till Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 1 december 2023. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet med kopia till Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 2 december 2025.

28. Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet

Statens skolverk ska föreslå en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet för 2023–2027. Strategin ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet samt beakta digitaliseringens möjligheter och utmaningar för utveckling av undervisningen i förhållande till barns och elevers ålder och kunskaper. Den ska särskilt beakta utmaningar och risker för barn i yngre ålder vid användandet av digitala verktyg. Strategin ska även bidra till det övergripande målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Skolverket ska utgå från sitt samlade ansvar (sektorsansvar) inom ramen för sitt verksamhetsområde när det gäller de statliga insatserna för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter för ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Skolverket ska särskilt inhämta kunskaper och synpunkter från Myndigheten för digital förvaltning, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sameskolstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, Sveriges Skolledarförbund, Sveriges Elevkårer och Elevernas riksförbund. Skolverket ska också i övrigt inhämta kunskaper och synpunkter från andra relevanta myndigheter och organisationer.

Skolverket ska utgå från kunskaper och erfarenheter från uppföljningar och utvärderingar av den nuvarande digitaliseringsstrategin för skolväsendet avseende 2017–2022 (U2017/04119). Skolverket ska vid genomförandet av uppdraget ta hänsyn till relevanta nationella insatser och internationella åtaganden inom digitaliseringsområdet och särskilt beakta betydelsen av Europeiska kommissionens handlingsplan för digitalisering inom utbildning (Digital Education Action Plan 2021–2027) i en svensk kontext. Skolverkets förslag ska tas fram med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas så att det skapar förutsättningar och stöd för ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och skolenhetsnivå. Skolverkets förslag ska utformas med en struktur som möjliggör utvärdering av strategins mål och önskade effekter. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) informerat om arbetet med uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 december 2022.

Uppdrag som har getts i tidigare regleringsbrev

  1. Fler behöriga lärare i samiska. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2019.
  2. Försöksverksamhet med yrkesprov. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2019 och ska redovisas senast den 28 februari 2022.
  3. Digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2020 och ska redovisas senast den 15 februari 2024.
  4. Utbildning för lärare i syfte att ge utökad behörighet – Lärarlyftet. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2020 och ska redovisas årligen senast den 28 februari.
  5. Betyg från årskurs fyra. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2020.
  6. Statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2020.
  7. Tekniksprånget. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2020 och ska redovisas senast den 1 mars 2025.
  8. Stärkt systematiskt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 4 februari 2022.
  9. Digitalisering. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas årligen senast den sista februari.
  10. Strategisk myndighet för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 1 mars 2022.
  11. Insatser för att förbereda professionsprogrammen. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 15 mars 2022.
  12. Regionala planeringsunderlag om behov av gymnasial utbildning. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 31 mars 2022.
  13. Stödjande insatser avseende en garanti för tidiga stödinsatser. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 16 december 2022.
  14. Insatser för att stärka barns och elevers läsande. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 16 december 2022.
  15. Stödjande insatser samt uppföljning och utvärdering med anledning av covid-19-pandemin. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 3 juni 2022 och senast den 16 december 2022.
  16. Hantering av konsekvenserna av covid-19-pandemin i skolväsendet. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 3 juni 2022 och senast den 16 december 2022.
  17. Utvärdering av statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 31 december 2023.
  18. Stöd för huvudmän att skapa möjligheter till grundläggande behörighet för elever på yrkesprogram. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 12 januari 2024.
  19. Fortbildning i språk-, läs- och skrivutveckling – Läslyftet. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 19 januari 2024.
  20. Föreskrifter om begränsningar av elevgruppers storlek vid fjärrundervisning. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 1 augusti 2022.

Uppdrag som har getts tidigare i särskilda regeringsbeslut och som ändras i detta regleringsbrev

Uppdrag om en bred översyn av svenskämnena

Uppdraget om en bred översyn av svenskämnena (U2020/05524) ändras på så sätt att en slutredovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 maj 2022. 

Uppdrag som har getts tidigare i särskilda regeringsbeslut

Se bilaga 2.

Uppdrag som har getts i tidigare regleringsbrev och som ändras i detta regleringsbrev

Fortbildning av förskollärare

Uppdraget om fortbildning av förskollärare ändras på så sätt att Statens skolverk, inför ett införande av en tioårig grundskola, ska erbjuda förskollärare verksamma i förskoleklassen fortbildningsinsatser från och med läsåret 2021/22. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2021 och ska redovisas senast den 1 september 2022.

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

1:1

Statens skolverk (Ramanslag)

Disponeras av Statens skolverk1 368 338
ap.1Statens skolverk (ram)1 368 338

Villkor för anslag 1:1

ap.1 Statens skolverk

Anslagsposten får användas för Statens skolverks förvaltningsutgifter. 

Övriga villkor

Av medlen på anslaget får 124 500 000 kronor användas först efter beslut av regeringen.

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet (Ramanslag)

Disponeras av Statens skolverk4 652 693
ap.3Till Statens skolverks disposition (ram)4 598 193
ap.4Bidrag till vissa organisationer (ram)54 500

Villkor för anslag 1:5

ap.3 Till Statens skolverks disposition

Anslagsposten får användas för utvecklingsarbete, kompetensutveckling och internationella studier enligt nedan angivna villkor. 

Villkor som avser uppdrag givna i särskild ordning

  1. Högst 67 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget att svara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik (U2020/06064) samt enligt förordningen (2015:938) om statsbidrag för fortbildning i specialpedagogik.  
  2. I enlighet med regeringsbeslut den 27 februari 2014 (U2014/01602 m.fl.) ska Statens skolverk betala ut 3 300 000 kronor till Linköpings universitet för uppdraget att stödja skolutvecklingen inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik samt svara för en samordning av de verksamheter som bedrivs vid de nationella resurscentrumen i biologi, fysik respektive kemi vid Uppsala universitet, Lunds universitet respektive Stockholms universitet samt vid det egna resurscentrumet i teknik.
  3. Högst 283 500 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av Statens skolverks uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för barn och elever som är nyanlända eller har annat modersmål än svenska (U2019/03787) och uppdraget om samverkan för bästa skola (U2019/03786).
  4. Högst 6 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga (U2017/01236).

 Villkor som avser uppdrag givna i regleringsbrev

  1. Statens skolverk ska betala ut 15 000 000 kronor till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) för utgifter med anledning av uppdraget att fortsatt genomföra Tekniksprånget.
  2. Högst 10 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget att genomföra demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism. Av dessa ska Statens skolverk betala ut 5 000 000 kronor till Forum för levande historia. 
  3. Högst 26 500 000 kronor ska användas med anledning av uppdraget att ansvara för nationell samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk.

Villkor som avser förordningar

  1. Statens skolverk ska använda högst 482 000 000 kronor för utgifter i enlighet med 3 § förordningen (2011:947) om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning inom introduktionsprogram. För första halvåret 2022 för ansökan avseende vårterminen 2022 ska Statens skolverk besluta om högst 241 000 000 kronor. För andra halvåret 2022 för ansökan avseende höstterminen 2022 ska Statens skolverk besluta om högst 241 000 000 kronor.
  2. Högst 69 200 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
  3. Högst 25 500 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (1997:153) om statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum.
  4. Högst 348 300 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid. Av dessa medel ska högst 60 000 000 kronor fördelas till ideella läxhjälpsorganisationer. Medlen ska i första hand användas enligt ovan men får även användas för utgifter för statsbidrag för undervisning under skollov.  
  5. Högst 150 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov. Medlen ska i första hand användas enligt ovan men får även användas för utgifter för statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid. 
  6. Högst 280 000 000 kronor ska användas för utgifter för personalförstärkning i enlighet med förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser. Av dessa medel ska högst 150 000 000 kronor i första hand användas för statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och högst 130 000 000 kronor i första hand användas för statsbidrag för personalförstärkning när det gäller specialpedagogiska insatser.
  7. Högst 14 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2017:1106) om en försöksverksamhet med datorbaserade nationella prov, extern bedömning och central rättning.
  8. Högst 29 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2017:623) om försöksverksamhet med branschskolor och statsbidrag till vissa huvudmän.
  9. Högst 500 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2019:551) om statsbidrag för anställning av lärarassistenter. Medlen ska i första hand användas enligt ovan men får även användas i enlighet med förordningen om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.
  10. Högst 350 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2019:558) om statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan.
  11. Högst 106 100 000 kronor ska användas för utgifter för befattningsutbildning i enlighet med förordningen (2011:183) om befattningsutbildning och fortbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem.
  12. Högst 420 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2021:316) om statsbidrag till huvudmän för förskoleklasser och grundskolor med socioekonomiska utmaningar.

 Övriga villkor

  1. Högst 4 000 000 kronor ska användas för elevers deltagande i och för anordnande av internationella vetenskapstävlingar.
  2. Medel under anslagsposten får användas för stipendier till islänningar för yrkesutbildning i Sverige.
  3. Högst 100 000 kronor ska användas för utgifter i samband med European Language Label, Europeisk språkutmärkelse.
  4. Statens skolverk ska betala ut 500 000 kronor till vardera Stockholms universitet och Lunds universitet för verksamheterna med nationellt resurscentrum i kemi respektive fysik.
  5. Statens skolverk ska betala ut 1 700 000 kronor till Göteborgs universitet för verksamheten Nationellt centrum för matematikutbildning i syfte att stimulera den ämnesdidaktiska forskningen inom matematik och sprida dess resultat.
  6. Statens skolverk ska betala ut högst 1 400 000 000 kronor till landets kommuner i syfte att bidra till goda förutsättningar för att minska de negativa effekterna på elevers kunskapsutveckling och hälsa till följd av covid-19-pandemin. Medel ska fördelas proportionellt utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i kommunen. Medel ska fördelas under 2022 och ska användas till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.

  7. Av outnyttjade medel på anslagsposten får högst 100 000 000 kronor användas till statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan i enlighet med förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser.

ap.4 Bidrag till vissa organisationer

Statens skolverk ska betala ut 15 000 000 kronor av medlen under anslagsposten till WorldSkills Sweden för arbetet med att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft varav högst 5 000 000 kronor får användas till tävlingsverksamheten.

Högst 11 500 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2011:192) om statsbidrag för entreprenörskap i skolan och för upphandling av tjänster för att stödja entreprenörskap inom skolväsendet. 

Statens skolverk ska efter rekvisition betala ut 3 500 000 kronor till NTA Skolutveckling ekonomisk förening för arbetet med skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla. Skolverket ska redovisa användningen av medlen. Outnyttjade medel ska återbetalas till Skolverket senast den 31 mars 2023.

Statens skolverk ska efter rekvisition betala ut 5 000 000 kronor till Sveriges Kommuner och Regioner för arbete som syftar till att realisera de övergripande målen i den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet (U2020/05525). Utbetalningen ska göras engångsvis. Rekvisitionen ska ske senast den 1 december 2022. Outnyttjade medel ska återbetalas till Skolverket senast den 1 februari 2023. Skolverket ska följa upp hur medlen används.

Statens skolverk ska efter rekvisition betala ut 8 000 000 kronor till Sveriges Kommuner och Regioner för arbete med projektet Uppdrag fullföljd utbildning. Utbetalningen ska göras engångsvis. Rekvisitionen ska ske senast den 1 november 2022. Outnyttjade medel ska återbetalas till Statens skolverk senast den 1 februari 2023.

Statens skolverk ska betala ut 700 000 kronor till ämneslärarorganisationer. 

Övriga medel ska användas för:

  • bidrag till elevorganisationer i form av verksamhetsstöd,
  • bidrag till föräldraorganisationer,
  • Sveriges anslutning till Europeiskt centrum för moderna språk i Graz,
  • förberedelsearbete när det gäller uppfinnartävlingen Årets unga innovatör för elever i årskurserna 69, och
  • stöd till Dyslexiförbundet för verksamheten vid Skrivknuten i Stockholm.

1:6

Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan (Ramanslag)

Disponeras av Statens skolverk188 771
ap.2Särskilda bidrag för riksrekryterande gymnasial utbildning för elever med funktionsnedsättning (ram)188 771

Villkor för anslag 1:6

ap.2 Särskilda bidrag för riksrekryterande gymnasial utbildning för elever med funktionsnedsättning

Medel under anslagsposten ska användas för ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för utbildning i gymnasieskolan för svårt rörelsehindrade elever. Antalet elevplatser och tilläggsbidraget för respektive kommun 2022 anges nedan. Medlen ska utbetalas till respektive kommun under februari och november 2022 med hälften av bidraget vid varje tillfälle.


Antal elevplatser 2022Tilläggsbidrag (kr)
Göteborgs kommun3414 072 144
Kristianstads kommun229 105 505
Stockholms kommun3916 141 577
Umeå kommun156 764 144

Medlen ska vidare användas för ersättning till Örebro kommun enligt

  • 6 § avtalet mellan staten och Örebro kommun om gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade samt dövblinda ungdomar från hela landet, där elevantalet uppgår till 248 elever och totalt verksamhetsstöd till 85 474 000 kronor för 2022,
  • 8 § nämnda avtal, där medel för särskilda stödinsatser för vårterminen 2022 ska uppgå till 1 810 000 kronor,
  • 9 § nämnda avtal, och
  • 6 § avtalet mellan staten och Örebro kommun om utbildning inom Örebro gymnasiesärskola för döva eller hörselskadade utvecklingsstörda elever från hela landet. Utbetalning ska ske enligt vad som framgår av avtalen.

Från anslagsposten ska även betalas ersättning till Region Sörmland enligt avtal mellan staten och Region Sörmland om utbildning för barn och ungdomar med utvecklingsstörning från hela landet. Utbetalning ska ske enligt vad som framgår av avtalet.

1:7

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. (Ramanslag)

Disponeras av Statens skolverk4 303 000
ap.1Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet (ram)2 095 000
ap.2Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (ram)79 000
ap.4Kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan (ram)2 129 000

Villkor för anslag 1:7

ap.1 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Anslagsposten ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. 

ap.2 Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds

Anslagsposten ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2012:994) om statsbidrag för omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. 

ap.4 Kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan

Anslagsposten ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2021:848) om statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan. Av medlen på anslagsposten ska högst 1 729 000 000 kronor användas till den bidragsram som avser kostnader enligt 3 § 1–3 nämnda förordning och högst 400 000 000 kronor ska användas till den bidragsram som endast avser kostnader enligt 3 § 1 samma förordning.

1:8

Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. (Ramanslag)

Disponeras av Statens skolverk230 720
ap.1Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar (ram)28 462
ap.2Statsbidrag för vissa gymnasieutbildningar m.m. (ram)152 258
ap.3Skolgång för barn som vistas i landet utan tillstånd (ram)50 000

Villkor för anslag 1:8

ap.1 Särskilt verksamhetsstöd till vissa utbildningar

Statens skolverk ska göra nedanstående utbetalningar av särskilt verksamhetsstöd för utbildningar med särskild inriktning:  

  • 404 000 kronor till Mjölby kommun för utbildning i guldsmedsteknik, och
  • 1 200 000 kronor till Nybro kommun för utbildning i glasblåsning.

Utbetalningarna ska efter rekvisition ske under månaderna februari och september 2022 med hälften av bidraget vid varje tillfälle.

Statsbidrag ska lämnas enligt förordningen (2011:7) om dansarutbildning samt avtal mellan staten och Göteborgs och Stockholms kommuner om anordnande av förberedande dansarutbildning och yrkesdansarutbildning med följande belopp:

  • 5 376 000 kronor till Göteborgs kommun för förberedande dansarutbildning,
  • 5 376 000 kronor till Stockholms kommun för förberedande dansarutbildning, och 
  • 12 681 000 kronor till Stockholms kommun för yrkesdansarutbildning.

Utbetalning ska ske i februari 2022.

Statsbidrag ska lämnas enligt förordningen om dansarutbildning samt avtal mellan staten och Stockholms kommun för internatboende för elever på dansarutbildning med högst 3 425 000 kronor. Utbetalning ska ske i februari 2022 efter rekvisition.

ap.2 Statsbidrag för vissa gymnasieutbildningar m.m.

Anslagsposten ska användas till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Office (IBO) i Genève enligt förordningen (1993:795) om statsbidrag till avgifter till International Baccalaureate Office.

Anslagsposten ska användas till kostnader för statsbidrag enligt 16 § förordningen (SKOLFS 2002:7) om internationell gymnasial utbildning i Stockholm och Göteborg samt vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket i Sigtuna för bidragsåret 2022.

Anslagsposten ska användas till kostnader för statsbidrag till kommuner, regioner eller enskilda huvudmän för elever från nordiska länder enligt 12 kap. 8–10 §§ gymnasieförordningen (2010:2039) och 7 kap. 6–8 §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. För elever i gymnasieskolan ersätts huvudmännen med det belopp per elev, program och i förekommande fall inriktning som myndigheten har föreskrivit med stöd av 13 kap. 9 § gymnasieförordningen (riksprislistan). För särskilda varianter gäller dock det belopp som har beslutats för utbildningen enligt 5 kap. 11 § gymnasieförordningen och för riksrekryterande utbildningar, utom riksrekryterande idrottsutbildningar, det belopp som har beslutats enligt 5 kap. 18 § samma förordning uppräknat med skolindex t.o.m. 2018. Från och med 2019 ska beloppet inte räknas upp med skolindex. För utbildning som leder fram till International Baccalaureate gäller det belopp som myndigheten har föreskrivit för naturvetenskapsprogrammet i riksprislistan. Ersättning får dock lämnas med högst det belopp som tas ut vid interkommunal ersättning. För bidrag till kommun och region ska de belopp som har föreskrivits i riksprislistan reduceras med den ersättning för ingående mervärdesskatt som ingår i beloppen. För yrkesdansarutbildning enligt förordningen om dansarutbildning ska det belopp som avses i 12 kap. 8–10 §§ gymnasieförordningen motsvara anordnarens självkostnad. För elever i kommunal vuxenutbildning ersätts kommunen eller regionen med 53 400 kronor per 800 verksamhetspoäng.  

När det gäller ersättning enligt förordningen (SKOLFS 1991:47) om ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieskolutbildning utbetalas medlen av Statens skolverk till Kammarkollegiet efter faktura.

För statsbidrag enligt förordningen (2015:736) om statsbidrag till kostnader för utbildning i Sverige för utlandssvenska elever ska beloppet som avses i 7 § nämnda förordning för bidragsåret 2022 utgöra 42 400 kronor per termin och elev. Anslagsposten ska även användas till kostnader för statsbidrag enligt 8 § nämnda förordning.

Statsbidrag ska lämnas enligt förordningen (2011:538) om utbildning och statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige.

ap.3 Skolgång för barn som vistas i landet utan tillstånd

Högst 50 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2013:361) om statsbidrag för utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd.

1:9

Bidrag till svensk undervisning i utlandet (Ramanslag)

Disponeras av Statens skolverk112 082
ap.1Elev- och lokalkostnadsbidrag vid svensk undervisning i utlandet (ram)112 082

Villkor för anslag 1:9

ap.1 Elev- och lokalkostnadsbidrag vid svensk undervisning i utlandet

Bidrag betalas ut enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid Lycée International i Saint Germain-en-Laye i Frankrike enligt regeringsbeslut den 8 juni 1995 (U1995/02060). Beloppet som avses under punkten 2 i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2022 utgöra 15 850 kronor per elev.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid United Nations International School of Hanoi i Vietnam enligt regeringsbeslut den 4 december 2003 (U2003/01402). Beloppet som avses i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2022 utgöra 15 850 kronor per elev.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid den svenska sektionen vid Dubai International Academy i Förenade Arabemiraten enligt regeringsbeslut den 17 november 2011 (U2011/03012). Beloppet som avses i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2022 utgöra 15 850 kronor per elev.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid den svenska sektionen vid QSI International School of Papa i Ungern enligt regeringsbeslut den 28 juni 2012 (U2012/01746). Beloppet som avses i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2022 utgöra 15 850 kronor per elev.

Bidrag lämnas enligt förordningen (SKOLFS 1998:30) om statsbidrag till svensk undervisning vid International School of Geneva och American School of Warszaw. Beloppet som avses i 7 § förordningen ska för bidragsåret 2022 utgöra 15 850 kronor per elev.

Enligt överenskommelsen den 27 juni 1996 mellan Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område ska en ekonomisk avräkning mellan länderna ske efter varje läsårs slut. Denna ersättning ska tillföras respektive betalas ut från denna anslagspost av Statens skolverk.

Statsbidraget för svenska elever i finländska utlandsskolor enligt överenskommelsen den 19 februari 2014 mellan Sverige och Finland om samarbete på utlandsundervisningens område ska betalas ut från denna anslagspost av Statens skolverk.

Medel ska efter rekvisition betalas till Sveriges ambassad i Reykjavik för att stödja svenskundervisning på Island. 

Ersättning till distansinstitut

Bidrag ska betalas ut till distansinstitut för undervisning enligt avtal mellan Statens skolverk och berörda parter.

Europaskolorna

Medel under anslagsposten ska användas för lönekostnader m.m. till  personal som är anställd av Statens skolverk vid Europaskolorna.

Utvecklingsarbete

Av medlen under anslagsposten ska högst 1 200 000 kronor användas för Statens skolverks utvecklingsinsatser för svensk undervisning i utlandet.

Myndigheten ska redovisa de insatser som har genomförts.

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal (Ramanslag)

Disponeras av Statens skolverk840 526
ap.1Fortbildning av lärare, rektorer och viss annan personal (ram)840 526

Villkor för anslag 1:10

ap.1 Fortbildning av lärare, rektorer och viss annan personal

Statens skolverk ska använda högst 103 000 000 kronor för utgifter i enlighet med förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare för att finansiera sådan fortbildning som genomförs av universitet och högskolor på uppdrag av myndigheten enligt uppdraget att fortsatt erbjuda utbildning för lärare, det s.k. Lärarlyftet.

Högst 95 000 000 kronor ska användas för förstärkning av medel för utbildning som avser svenska som andraspråk enligt förordningen om statsbidrag för fortbildning av lärare. Det ska vara fråga om utbildning enligt förordningen (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och förskollärare eller motsvarande utbildning som anordnas av en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Dessa medel ska även användas för utgifter i enlighet med förordningen (2016:709) om statsbidrag för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Av medlen ska högst 50 000 000 kronor i första hand användas enligt 10 § nämnda förordning för utgifter för sådan utbildning som statsbidrag fördelas för enligt den paragrafen och högst 45 000 000 kronor i första hand användas enligt 11 § samma förordning för utgifter för sådan utbildning som statsbidrag fördelas för enligt den paragrafen. Statens skolverk ska genom överenskommelser med universitet och högskolor erbjuda utbildning som avser svenska som andraspråk. 

Högst 245 500 000 kronor ska användas för utgifter för fortbildning när det gäller specialpedagogiska insatser i enlighet med förordningen om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser samt för speciallärarutbildning inom Lärarlyftet. 

Högst 20 000 000 kronor ska användas för utgifter för fortbildning i enlighet med förordningen om befattningsutbildning och fortbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem. Fortbildningsinsatserna som erbjuds ska spegla rektorers behov av kontinuerlig fortbildning och utveckling av sin yrkesskicklighet under hela yrkeskarriären samt täcka ett behov av specifika fortbildningar för rektorer inom olika delar av skolväsendet. Medlen ska under 2022 även användas för utgifter för tillfälliga fortbildningsinsatser som inte anges i ovan nämnda förordning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion.

Högst 2 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av Statens skolverks uppdrag att utveckla, tillgängliggöra och finansiera uppdragsutbildningar i samiska.

Högst 60 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2013:60) om statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen.

Högst 190 000 000 kronor ska användas för utgifter för fortbildning av förskollärare i förskoleklass för att stärka deras kompetens att undervisa i de första årskurserna i grundskolan och för utgifter i enlighet med förordningen (2021:151) om statsbidrag för fortbildning av förskollärare. Medlen ska i första hand användas enligt ovan men får även användas för utgifter i enlighet med förordningen om statsbidrag för fortbildning av lärare för att finansiera sådan fortbildning som genomförs av universitet och högskolor på uppdrag av myndigheten, enligt uppdraget att fortsatt erbjuda utbildning för lärare, inom Lärarlyftet. Medlen får även användas för utgifter för fortbildning när det gäller specialpedagogiska insatser i enlighet med förordningen om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser samt för speciallärarutbildning inom Lärarlyftet.

Högst 75 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om insatser för att förbereda professionsprogrammen.

Högst 25 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2021:237) om statsbidrag för främjande av forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet.

Högst 25 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget att fortsatt genomföra Läslyftet. I detta ingår att fördela medel enligt förordningen (2015:42) om statsbidrag för handledare i språk-, läs- och skrivutveckling.

1:13

Bidrag till lärarlöner (Ramanslag)

Disponeras av Statens skolverk4 875 000
ap.1Bidrag till lärarlöner (ram)4 875 000

Villkor för anslag 1:13

ap.1 Bidrag till lärarlöner

Statens skolverk ska använda högst 3 000 000 000 kronor för utgifter i enlighet med förordningen (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och förskollärare.

Högst 1 852 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Av dessa medel ska högst 410 000 000 kronor användas för bidrag till huvudmän med skolenheter som har särskilt svåra förutsättningar.

Högst 23 000 000 kronor ska användas för medel till utbildningsbidrag enligt förordningen (2016:706) om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå. Statens skolverk ska efter rekvisition från Umeå universitet betala ut medel till de anordnande lärosätena. Rekvisition av medel för de studenter som deltar i utbildningen under våren 2022 ska lämnas senast den 1 april 2022. Statens skolverks beslut ska omfatta hela året. Utbetalning av medel ska göras senast i april 2022 respektive september 2022. Outnyttjade medel ska återbetalas till Statens skolverk senast den 1 februari 2023.

1:15

Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (Ramanslag)

Disponeras av Statens skolverk6 553 500
ap.1Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (ram)6 553 500

Villkor för anslag 1:15

ap.1 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling

Statens skolverk ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

1:17

Statligt stöd till vuxenutbildning (Ramanslag)

Disponeras av Statens skolverk5 117 422
ap.2Statligt stöd till vuxenutbildning RRF (ram)435 000
ap.1Statligt stöd till vuxenutbildning (ram)4 682 422

Villkor för anslag 1:17

ap.1 Statligt stöd till vuxenutbildning

Statens skolverk ska använda högst 4 458 422 000 kronor för utgifter enligt förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Statsbidraget ska fördelas proportionerligt utifrån söktrycket för den aktuella ansökningsomgången för yrkesvux, kombinationsutbildningar, lärlingsvux och yrkesförarutbildningar. 

Högst 3 000 000 kronor ska användas för informationsinsatser om och stödinsatser för genomförandet av kombinationsutbildningar inom komvux.

Högst 90 000 000 kronor ska användas för bidrag för lärcentrum enligt förordningen (2017:1303) om statsbidrag för lärcentrum.

Högst 61 000 000 kronor ska användas för att möjliggöra språkträning för anställda i välfärden. Högst 1 000 000 kronor av dessa medel ska användas för administrativa kostnader.

Högst 70 000 000 kronor ska användas för utgifter enligt förordningen (2021:744) om statsbidrag för kartläggning och validering inom kommunal vuxenutbildning.

ap.2 Statligt stöd till vuxenutbildning RRF

Statens skolverk ska använda högst 435 000 000 kronor för utgifter enligt förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.Medlen på anslagsposten ska användas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Utgifter enligt dessa författningar ska redovisas mot denna anslagspost upp till den tilldelade nivån för anslagsposten och därefter mot anslagspost 1. Eventuella återbetalningar av statsbidrag ska redovisas mot anslagspost 1.

1:19

Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning (Ramanslag)

Disponeras av Statens skolverk10 600
ap.2Särskilt verksamhetsstöd för vissa utbildningar (ram)10 600

Villkor för anslag 1:19

ap.2 Särskilt verksamhetsstöd för vissa utbildningar

Statens skolverk ska, utan rekvisition, göra följande utbetalningar för utbildningar med särskild inriktning.

Totalt 600 000 kronor ska betalas ut till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund för dess riksomfattande kursverksamhet. Bidraget betalas ut under mars och oktober 2022 med hälften av bidraget vid varje tillfälle.

Totalt 10 000 000 kronor ska betalas ut till Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk som bidrag för utbildningsverksamheten. Bidraget ska betalas ut under januari 2022.

2:64

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor (Ramanslag)

Disponeras av Statens skolverk758
ap.13Uppdrag om fler vägar till vårdyrken (ram)758

Villkor för anslag 2:64

ap.13 Uppdrag om fler vägar till vårdyrken

Anslagsposten ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om fler vägar till vårdyrken (U2021/00256).

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2022Indrag av anslagsbelopp
1:1 Statens skolverk
ap.141 0503 %0
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
ap.30Inget0
ap.40Inget0
1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
ap.20Inget0
1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.
ap.10Inget0
ap.20Inget0
ap.40Inget0
1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
ap.10Inget0
ap.20Inget0
ap.30Inget0
1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet
ap.10Inget0
1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
ap.10Inget0
1:13 Bidrag till lärarlöner
ap.10Inget0
1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling
ap.10Inget0
1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning
ap.10Inget0
ap.20Inget0
1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
ap.20Inget0
2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
ap.130Inget0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

4.3.3

Avslutade anslagsposter

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag/apAnslagstyp
1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.
ap.3ram

4.3.5

Beställningsbemyndiganden

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslag/ap2022202320242025 -
BemyndigandeInfriade åtagandenInfriade åtagandenInfriade åtagandenSlutår
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
ap.32 022 5001 176 290271 372574 8382029
1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.
ap.42 825 0002 825 000002023
1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
ap.1547 350395 540122 05029 7602025
1:13 Bidrag till lärarlöner
ap.12 426 0002 426 000

2023
1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling
ap.17 658 0007 658 000

2023
1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning
ap.13 658 4223 658 422002023
ap.266 00066 000002023
Belopp angivna i tkr

Villkor

Fördelningen mellan åren av belopp för infriade åtaganden är indikativ.

Av beställningsbemyndigandet på anslaget 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling ap.1 får 1 000 000 000 kronor användas först efter beslut av regeringen.

5

Övriga villkor

5.1

Låneramar och krediter

Låneram för verksamhetsinvesteringar120 000
Räntekontokredit59 000
Belopp angivna i tkr

5.2

Utbetalningsplan

Till Statens skolverks räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2022-01-25113 945
2022-02-25113 945
2022-03-25113 945
2022-04-25113 945
2022-05-25113 945
2022-06-25113 945
2022-07-25114 112
2022-08-25114 112
2022-09-25114 112
2022-10-25114 112
2022-11-25114 112
2022-12-25114 108
Summa1 368 338
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Statens skolverks disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:1 ap.1Statens skolverk

6

Avgifter och bidrag

6.2

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

VerksamhetInk. tit.+/- t.o.m. 2020+/- 2021Int. 2022Kost. 2022+/- 2022Ack. +/- utgå. 2022
Offentligrättslig verksamhet
Legitimation för lärare och förskollärare2552-168 998-33 05421 92954 785-32 856-234 908
Belopp angivna i tkr

6.3

Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet

Målet för den avgiftsbelagda verksamheten för legitimation för lärare och förskollärare är att avgifterna ska bidra till att täcka kostnaderna. 

På regeringens vägnar
Lina Axelsson Kihlblom
Christian Magnusson








Kopia till

Statsrådsberedningen, internrevisionen
Justitiedepartementet, IAS, MIG
Socialdepartementet, SOF
Finansdepartementet, BA, K, SFÖ
Utbildningsdepartementet, GV, UH
Arbetsmarknadsdepartementet, A, JÄM, MRD
Förvaltningsavdelningen, RK Ekonomi och lön
Riksdagen, utbildningsutskottet
Arbetsförmedlingen
Kammarkollegiet
Länsstyrelsen Östergötland
Migrationsverket
Myndigheten för digital förvaltning
Riksgäldskontoret
Sameskolstyrelsen
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statens skolinspektion
Elevernas riksförbund
Friskolornas riksförbund
Idéburna skolors riksförbund
Lärarförbundet
Lärarnas Riksförbund
Sveriges Elevkårer
Sveriges Kommuner och Regioner
Sveriges Skolledarförbund