Vinnova ska redovisa hur myndigheten, i sin kärnverksamhet, arbetar med att använda Agenda 2030 som verktyg i omställningen till ett hållbart samhälle, där det balanserade och integrerade förhållningssättet till hållbarhetens tre dimensioner står centralt i metodutvecklingen. 

Vinnova ska, utifrån uppdraget i regleringsbrevet för 2021 (N2020/03087), redovisa det fortsatta arbetet med att utveckla jämställdhetsintegrering i syfte att bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken (skr. 2016/17:10, bet. 2016/17:AU5, rskr. 2016/17:150).

Vinnova ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetar för att systematiskt identifiera och hantera risker i verksamheten med anledning av ett förändrat omvärldsläge och ett ökat intresse för Vinnovas verksamhet och expertis. Myndigheten ska bland annat redogöra för arbetet som bedrivs i syfte att stärka den interna styrningen och uppföljningen. Vidare ska myndighetens arbete med att utveckla myndighetens informationssäkerhet utifrån befintliga och framtida behov, t.ex. aktuella digitaliseringsinitiativ, redovisas, liksom huruvida en analys gjorts av kopplingar till och beroenden av externa parter samt huruvida åtgärder vidtagits eller planerats för att minska eventuella identifierade risker med anledning av detta. Myndigheten ska också redogöra för hur samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsutbyte med myndigheter och andra nationella aktörer sker.

Vinnova ska redovisa vilka insatser myndigheten har genomfört för att bidra i omställningen till en cirkulär ekonomi.

Vinnova ska redovisa vilka insatser myndigheten genomfört för att bidra till de av riksdagen fastlagda målen för livsmedelsstrategin (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338).

Vinnova ska redovisa de insatser myndigheten har genomfört som ligger i linje med initiativet AIM for Climate (N2021/02298).

Vinnova ska redovisa vilka insatser myndigheten genomfört för att bidra till den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Utgångspunkter för rapporteringen ska vara regeringens skrivelse (2020/21:133) Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 samt regeringens proposition (2017/18:179) En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket.

Vinnova ska genomföra minst två utvärderingar av genomförda insatser. De insatser som utvärderas ska vara av budget- och verksamhetsmässig betydelse och extern expertis ska nyttjas. Ett jämställdhetsperspektiv ska ingå i utvärderingen. Vinnova ska i tidigt stadie föra dialog med Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) om vilka insatser som utvärderas och metoder inklusive utvärderingsbarhet för detta. Utvärderingarna ska omfatta resultat och, där så är möjligt, effekter av stödet från myndigheten. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2023.

Vinnova ska bidra till investeringsfrämjande med fokus på spetskompetensattraktion och relevanta internationella innovationssamarbeten i linje med regeringens strategiska samverkansprogram. För genomförandet disponerar myndigheten högst 5 miljoner kronor. Kostnaderna ska belasta utgiftsområde 24 Näringsliv, anslaget 2:4 Investeringsfrämjande, anslagsposten 4 Investeringsfrämjande. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 28 februari 2023.

Vinnova ska genomföra insatser för forskning och innovation för ett långsiktigt hållbart byggande. I uppdraget ingår att minska sårbarhet och beroenden av enskilda material samt att främja hållbarhet i bygg- och anläggningssektorn. Sammantaget ska insatserna minska miljö- och klimatpåverkan och bidra till genomförandet av den svenska strategin för en cirkulär ekonomi (M2020/01133). Uppdraget ska genomföras i samarbete med Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och med hänsyn tagen till relevanta regeringsuppdrag, till exempel till Boverket. Uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2025.

Vinnova ska bidra i genomförandet av regionalfondsprogrammen under programperioden 2021–2027 med fokus på det specifika målet Utveckla och förbättra forsknings- och innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik samt hållbar urban utveckling. Myndigheten ska, vid behov, även bistå Tillväxtverket i urval av territoriella strategier kopplat till hållbar urban utveckling. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 24 februari 2028.

Vinnova ska tillsammans med Svenska institutet, Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet samt Vetenskapsrådet samordna insatser för internationalisering genom att inrätta en plattform för internationalisering. Uppdraget ska genomföras i nära dialog med universitet och högskolor samt andra berörda myndigheter och aktörer. Universitets- och högskolerådet ska ansvara för att redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2023.

Vinnova ska i dialog med Regeringskansliet (Näringsdepartementet) stödja Regeringskansliets bevakning av initiativ om för Sverige viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI – Important Projects of Common European Interest) i enlighet med 107.3 b Fördraget om europeiska unionens funktionssätt.

Vinnova ska redovisa hur myndigheten arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Vinnova ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 7 februari,

– 27 april,

– 29 juli och

– 28 oktober.

I bilaga 1 anges Vinnovas pågående uppdrag.

Anslagsposten disponeras av Vinnova för myndighetens förvaltningsutgifter. 

Anslagsposten får användas för utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystem och programanknutna utgifter såsom utvärderingar, beredningsarbete, revision, informationsinsatser, verksamhetsrelaterade it-system, konferenser, resor och seminarier.

Vinnova ska använda minst:

• 663 miljoner kronor för strategiska innovationsområden,
• 100,3 miljoner kronor för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet och 6,25 miljoner kronor för att koordinera och finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete,
• 247 miljoner kronor för att underlätta etablering, användning, tillgängliggörande och utveckling av test- och demonstrationsmiljöer, t.ex. vid industriforskningsinstituten under RISE Research Institutes of Sweden AB eller andra kvalificerade huvudmän,
• 60 miljoner kronor för insatser kopplade till lärosätenas arbete med strategier för samverkan och nyttiggörande av kunskap och kompetens,
• 30 miljoner kronor för en utökad satsning på verifiering av forskningsresultat och projekt,
• 28 miljoner kronor för forskningsinfrastruktur för näringslivet, varav högst 12 miljoner kronor till en nationell teknikparksfunktion enligt regeringens beslut den 11 mars 2021 i ärende N2021/00841,
• 29 miljoner kronor för att främja samverkansprogrammens sektorsövergripande arbete,
• 18 miljoner kronor för insatser inom området kompetensförsörjning och livslångt lärande,
• 66 miljoner kronor för tvärsektoriell forskning och innovation inom life science,
• 30 miljoner kronor för utveckling av molekylär diagnostik och behandling,
• 40 miljoner kronor för nationellt program för proteinforskning och läkemedelsproduktion,
• 35 miljoner kronor för forskning och innovation om hållbart byggande. 

Av anslaget får högst 38 miljoner kronor användas till sänkta trösklar för nyttiggörande och kommersialisering enligt regeringens beslut den 8 april 2021 i ärende N2021/01194.

Som en förstärkning av programmet Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) ska minst 50 miljoner kronor användas till forskning, utveckling och marknadsintroduktion av fossilfria arbetsmaskiner. 

Av anslaget ska medel användas för statsbidrag till RISE Research Institutes of Sweden AB för riksmätplatser och dithörande verksamhet.

Stipendier för doktorander som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan studiefinansiering får inte finansieras via anslaget.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. Högst 3 miljoner kronor av anslagsposten får användas för att finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete. 

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. Högst 5,05 miljoner kronor av anslagsposten får användas för att finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. Högst 10,7 miljoner kronor av anslagsposten får användas för att finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete.

Villkor

Uppgifter i tabellen om infriade åtaganden är endast indikativa.