Migrationsverkets huvudsakliga uppgifter framgår av förordningen (2019:502) med instruktion för Migrationsverket.

Migrationsverket ska uppnå högre effektivitet inom verksamheten genom bland annat utvecklade arbetssätt och digital teknik. De sökandes och andra berördas behov ska vara utgångspunkten för arbetet. Migrationsverket ska förkorta kötiderna för öppna ärenden och öka andelen beslut som fattas inom författningsstyrd tid. Det gäller särskilt prövningen av ansökningar om medborgarskap och om uppehållstillstånd för anknytning eller arbete. Ensamkommande barn ska prioriteras så att de snabbt kan få ett beslut. Migrationsverket ska säkerställa en hög grad av informationssäkerhet.

Myndigheten ska redovisa:

• Kostnad per avgjort ärende och antalet avgjorda ärenden per årsarbetskraft. För asylärenden ska redovisningen delas upp på initialprocess, normalärenden, Dublinärenden och förlängningsärenden. För andra tillståndsärenden ska redovisningen delas upp på ärendeslag samt förstagångs- och förlängningsärenden.
• Genomsnittlig vistelsetid för de som har lämnat mottagningssystemet uppdelat på utgång i ärendet.

Myndigheten ska vidare redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklingsinsatserna som har genomförts under året. Redovisningen ska innehålla förväntad nytta, påverkan på myndighetens arbete och när effekten förväntas uppstå. Migrationsverket ska även redovisa de effekter som har uppkommit under året som härrör från verksamhetsutveckling som genomförts under året eller tidigare.

Migrationsverket ska bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Andelen felaktiga utbetalningar från de ersättningar myndigheten hanterar ska därför minska.

Migrationsverket ska redovisa måluppfyllelsen och genomförda insatser för att uppnå målet. Redovisningen ska omfatta följande:

• Upptäckta felaktiga utbetalningar, antal och totalt.
• Antal polisanmälningar.
• Totalt belopp av upptäckta felaktiga utbetalningar i förhållande till dels de totala utbetalningarna, dels till den senaste uppskattningen av det totala beloppet av felaktiga utbetalningar.

Redovisningen för dessa indikatorer ska ske för dagersättning. Därtill ska en analys göras av hur utfallet av dessa indikatorer utvecklats över tid. Vidare ska en redovisning lämnas av vidtagna åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna. Myndigheten ska också redovisa en bedömning av åtgärdernas effekter och kostnadsutvecklingen för kontrollarbetet.

Migrationsverket ska förbättra sin tillgänglighet och service för de sökande och andra berörda. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra tillgänglighet och service samt vilka resultat som har uppnåtts. Vidare ska myndigheten redovisa servicegraden i det fysiska mötet och de åtgärder som vidtagits för att förbättra service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala.

Migrationsverket ska redovisa vilka utvecklingsinsatser som har vidtagits för att effektivisera migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. Myndigheten ska också redovisa resultat av genomförda utvecklingsinsatser.

För att intensifiera arbetet med återvändandet behöver antalet förvarsplatser öka. Migrationsverket ska därför öka antalet platser i förvar och särskilt beakta behovet av förvarsplatser i norra Sverige.

Migrationsverket ska redovisa genomförda åtgärder och måluppfyllelse från myndighetens plan för jämställdhetsintegrering 2022–2025. Redovisningen ska lämnas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 22 februari 2023.

Migrationsverket ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att främja god hälsa och minska sjukfrånvaron för både kvinnor och män i myndigheten. Av redovisningen ska även framgå vilken effekt de vidtagna åtgärderna har haft på sjukfrånvaron. 

Migrationsverket ska ta fram en plan för att öka antalet förvarsplatser. I planen ska en bedömning göras av hur många ytterligare förvarsplatser myndigheten kan inrätta under budgetperioden. Migrationsverket ska i samråd med Polismyndigheten genomföra en förnyad analys och redovisning av behovet av förvarsplatser över tid. Samråd ska även ske med Kriminalvården. Planen ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 11 april 2022.

Migrationsverket ska redovisa genomförandet av den handlingsplan som myndigheten har tagit fram för att säkerställa att dokumentgranskning och identitetskontroller genomförs inom tillståndsärenden. Migrationsverket ska även inhämta kunskap om hur andra Schengenländer arbetar med identitetsfrågor kopplat till migration samt analysera vilka ytterligare möjligheter till förbättringar som finns på området. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 september 2022.

Migrationsverket ska intensifiera sitt arbete med återvändande för att väsentligt öka antalet verkställda beslut om av- och utvisning. Migrationsverket ska även redovisa genomförandet och resultatet av den plan som myndigheten har tagit fram för att utveckla arbetet med återvändande, bland annat genom kompetenshöjande insatser och förbättrad information om stöd till återvändande. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 september 2022.

Migrationsverket ska redogöra för hur myndigheten har arbetat för att stärka informationssäkerheten och för hur myndigheten planerar för att möta framtida behov, bland annat utifrån aktuella digitaliseringsinitiativ. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 september 2022.

Vid anvisning av ensamkommande barn ska utjämnande anvisningar göras till kommuner som har anvisningsandelar. Anknytningsanvisningar ska göras restriktivt med barnets bästa i beaktande och efter bedömning av anknytningspersonens delaktighet i omhändertagandet i de fall detta är skälet till anknytningsanvisningen. Alla anvisningar ska räknas in i måluppfyllelsen. Över- eller underskott i måluppfyllelse som är resultatet av omfördelning ska inte ge fler eller färre anvisningar kommande år.

Migrationsverket ska utarbeta anvisningsandelar som ska användas för fördelning av ensamkommande barn som omfattas av anvisningar till kommunerna under 2023. Anvisningsandelarna ska ge en jämn fördelning och ta hänsyn till kommunernas befolkningsstorlek, tidigare mottagande av asylsökande, nyanlända samt mottagande av ensamkommande barn och unga. Kommuner inom ett län får göra omfördelning utan krav på att alla kommuner får anvisningsandelar.

Länsstyrelserna har i uppdrag att bistå Migrationsverket i genomförandet av uppdraget. Uppdraget ska genomföras efter inhämtande och beaktande av synpunkter från länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Fastställda andelar där andelar som har omfördelats specificeras ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 30 december 2022.

Enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning är en kommun skyldig att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Migrationsverket ska föreslå det antal nyanlända som ska omfattas av anvisningar till kommuner under 2023 och fördelningen på länsnivå (länstal). Förslaget ska avse de nyanlända som enligt förordningen (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning ska prioriteras vid anvisningar. I uppdraget ingår att analysera och vid behov justera beräkningen som ligger till grund för fördelningen. De antaganden och bedömningar som förslagen bygger på ska redovisas. Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna har i uppdrag att bistå Migrationsverket i genomförandet av uppdraget. Vid bedömning av kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar ska statistikunderlag från Arbetsförmedlingen användas. Uppdraget ska genomföras efter inhämtande och beaktande av synpunkter från Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 12 augusti 2022.

Migrationsverket ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna ska lämnas i informationssystemet Hermes. Prognoskommentarer ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) och för berörda anslag på utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast kl.9 den

7 februari

27 april

29 juli

28 oktober.

Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som har använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella utgiftsförändringar uppdelat per anslag och anslagsposter på utgiftsområde 8 Migration respektive utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.

Vidare ska en digital bilaga med detaljerad information om prognosen för varje anslagspost under anslag 1:1 Migrationsverket, 1:2 Ersättningar och boendekostnader på utgiftsområde 8 Migration samt för anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande på utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering lämnas.

I varje prognos och för varje år i prognosperioden ska myndigheten redovisa prognoser för de kostnader på utgiftsområde 8 Migration som ska räknas som bistånd enligt beskrivningen i bilaga 2. Prognosförändringar ska kommenteras.

Inför varje prognos ska myndigheten också lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om det prognostiserade antalet kommunmottagna fördelat på vidarebosatta (kvotflyktingar), anhöriga till skyddsbehövande samt personer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha varit asylsökande. Prognostiserad genomsnittlig vistelsetid i mottagningssystemet ska redovisas för de som lämnar mottagningssystemet (tidigare asylsökande). Prognosförändringar ska kommenteras.

Migrationsverket ska redovisa uppgifter och beräkna utfallet av kostnader på utgiftsområde 8 Migration som ska räknas som bistånd under 2021 enligt bilaga 3. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 28 februari.

Migrationsverket ska också redovisa uppgifter om antalet kommunmottagna under året fördelat på vidarebosatta (kvotflyktingar), anhöriga till skyddsbehövande samt personer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha varit asylsökande. Genomsnittlig vistelsetid i mottagningssystemet ska redovisas för de som har lämnat mottagningssystemet (tidigare asylsökande). Uppgifterna ska redovisas till Arbetsförmedlingen senast den 10 februari 2023.

Myndigheten ska redovisa hur arbetet för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Anslagsposten får användas till Migrationsverkets förvaltningsutgifter. Anslagsposten får även användas för utgifter för förvarslokaler och resor som möjliggör asylsökandes deltagande i tidiga insatser.

Av anslagsposten får 75 miljoner kronor användas för att utöka antalet förvarsplatser från den nuvarande nivån på minst 520 platser.

Av anslagsposten får 10 000 000 kronor användas först efter beslut av regeringen.

Migrationsverket ska kunna använda och samverka genom det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Migrationsverket ska betala 483 600 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Migrationsverket ska senast den 1 mars 2022 engångvis betala 2 500 000 kronor till E-hälsomyndigheten för att finansiera uppdrag Ju2021/03805.

Anslagsposten får användas till:

• ersättningar enligt förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.,
• ersättningar till regioner, kommuner och apotek enligt förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande,
• ersättningar enligt förordningen (2008:778) om återetableringsstöd för vissa utlänningar samt
• ersättningar till kommuner och regioner enligt förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Ersättning upp till ett belopp om 11 000 000 kronor enligt 3 a § förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. får utbetalas av Migrationsverket. 

Anslagsposten får användas till utgifter för boende för asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. inklusive lokaler, drift och utrustning samt inköp av mat i vissa fall.

Anslagsposten får användas till utgifter för:

• migrationspolitiska projekt, studier och analyser inom det migrationspolitiska området,
• Sveriges deltagande i internationellt samarbete som syftar till att utveckla och tillämpa nya flykting- och migrationspolitiska strategier samt
• Sveriges bidrag till internationella organisationer inom det migrationspolitiska området.

Medlen får användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas till utgifter för förberedelser inför återvandring eller tillfälligt återvändande samt för deltagande i återuppbyggnad och utveckling av ursprungslandet i samråd med företrädare för berörda grupper genom:

• inhämtning och spridning av information, råd och vägledning till enskilda, organisationer och kommuner,
• utbildningsinsatser samt
• insatser för återintegrering under en inledande period.

Även personer som ska återvända får omfattas av verksamheten.

Anslagsposten får användas till bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land.

Anslagsposten får användas till bidrag enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige.

Anslagsposten får användas till bidrag till Svenska Röda Korset för dess verksamhet med efterforskning och familjeåterförening under fredstid, enligt avtal med Svenska Röda Korset. Medlen utbetalas efter rekvisition.

Anslagsposten får användas till utgifter för offentliga biträden enligt utlänningslagen (2005:716).

Anslagsposten får användas till ersättning för offentligt biträde och tolk enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. 

Medlen får användas först efter beslut av Regeringskansliet, Justitiedepartmentet.

Anslagsposten får användas till utgifter vid utresa ur Sverige för:

• utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av regeringen, Migrationsverket, migrationsdomstolarna eller Migrationsöverdomstolen med stöd av utlänningslagen (2005:716) eller lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll samt

• utlänningar som återtagit sina ansökningar om asyl eller vars tillstånd har upphört.

Utgifterna ska avse resor för de berörda utlänningarna såväl inom som utom Sverige, inklusive utgifter för resehandlingar och övriga kostnader som är nödvändiga för att utresor ska kunna genomföras. Utgifterna ska även avse resor, traktamenten och övriga omkostnader för personal från Migrationsverket som utan att bevaka utresan beledsagar utlänningar ut ur Sverige. Vid behov kan även sjukvårdspersonal, god man eller annan person fungera som beledsagare, och reskostnader och kostnader för resehandlingar för dessa, kan då belasta anslagsposten.

Utgifterna kan också avse resekostnader i samband med återvändandesamtal, inställelse för uppsikt, till utreseboende eller resekostnader och kringkostnader i samband med utfärdande av resehandlingar när det gäller utlänningar som inte längre omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., men har ett öppet återvändandeärende hos Migrationsverket.

Anslagsposten får också användas till kostnader för Migrationsverket som uppstår i samband med övervakning av tvångsvist återvändande. För detta ändamål får användas högst 7 000 000 kronor.

Anslagsposten får också användas till kostnader för återintegeringsstöd till personer som återvänder självmant eller med tvång.

Av anslagsposten får högst 21 000 000 kronor användas för statsbidrag till eller enligt avtal med svenska, utländska och internationella organisationer avseende utlänningars återvändande. Migrationsverket får göra ekonomiska åtaganden upp till högst 10 000 000 kronor för denna verksamhet.

Anslagsposten får användas till utgifter vid utresa ur Sverige för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av Migrationsverket, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen, Polismyndigheten eller regeringen med stöd av utlänningslagen eller lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll där kostnaden avser:

• resor för de berörda utlänningarna såväl inom som utanför Sverige,
• löner, resor, traktamenten och övriga omkostnader för bevakningspersonal från Kriminalvården,
• löner, resor, traktamenten och övriga omkostnader för bevakningspersonal från polisväsendet samt

• administration hänförlig till den verksamhet som finansieras via anslaget.

Kriminalvården får inte göra ekonomiska åtaganden med stöd av 17 § andra stycket i anslagsförordningen (2011:223).

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för den Europeiska asyl-, migrations-, och integrationsfonden samt för administration av fonden.

Anslagsposten får även användas till utgifter för statlig medfinansiering av projekt som beviljats bidrag inom ramen för den Europeiska asyl-, migrations- och integrationsfonden. Högst 60 000 000 kronor får användas till detta ändamål.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 010 Bidrag från asyl-, migrations- och integrationsfonden samt 012 Beviljat nödbistånd från asyl-, migrations- och integrationsfonden.

Det ekonomiska målet för avgifterna för respektive ärendekategori är följande:

• Svenskt medborgarskap 70% kostnadstäckning
• Pass (främlingspass och resedokument) 45% kostnadstäckning
• Uppehålls- och arbetstillstånd för arbete 65% kostnadstäckning
• Uppehålls- och arbetstillstånd för studier 80% kostnadstäckning
• Uppehålls- och arbetstillstånd på grund av anknytning 15 % kostnadstäckning

Ansökningsavgifter och expeditionsavgifter erlagda vid Migrationsverket enligt utlänningsförordningen (2006:97) ska redovisas mot inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter.

Ansökningsavgifter och expeditionsavgifter erlagda vid utlandsmyndigheterna enligt förordning om avgifter vid utlandsmyndigheter (1997:691) disponeras eller redovisas ej av Migrationsverket.

Migrationsverket medges undantag från bestämmelserna i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) för anläggningstillgångar som helt eller till väsentlig del finansieras från anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar. Undantaget omfattar hela finansieringen av berörda anläggningstillgångar, även eventuell del som belastar annat än angivet anslag. Berörda anläggningstillgångar ska till sin helhet anslagsfinansieras.