Skogsstyrelsen ska redovisa indikatorer som beskriver utvecklingen inom skogssektorn.

Skogsstyrelsen ska redovisa hur myndigheten bistår Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i arbetet med att implementera skogsprogrammet samt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits inom ramen för detta arbete.

Skogsstyrelsen ska för formellt skyddade skogar som Skogsstyrelsen ansvarar för redovisa den naturvårdande skötsel som genomförts samt behovet av naturvårdande skötsel.

Skogsstyrelsen ska redovisa arbetet med att analysera och utveckla olika metoder för skogsbruk, t.ex. hyggesfritt skogsbruk, samt hur myndighetens arbete med rådgivning om olika typer av skogsbruk har utvecklats. Skogsstyrelsen ska även redovisa en bedömning av hur stora arealer av de olika brukningstyperna som finns i det svenska skogsbruket. 

Skogsstyrelsen ska redovisa de insatser som myndigheten har gjort för att bidra till att en hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen kan öka, inom ramen för att de nationella miljömålen nås.

Skogsstyrelsen ska redovisa hur de utifrån sitt instruktionsenliga uppdrag har bidragit till Sveriges arbete med att ta fram ett nytt strategiskt ramverk för FN:s konvention för biologisk mångfald (Convention om Biological Diversity, CBD).

Skogsstyrelsen ska kortfattat och övergripande redovisa processer och rutiner för att identifiera och rapportera it-incidenter i enlighet med 20 § förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap.

Skogsstyrelsen ska redovisa arbetet med att utveckla uppföljning av miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder som gör det möjligt att analysera och följa upp miljöhänsynens varaktighet.

Skogsstyrelsen ska redovisa vilka insatser som är möjliga för att förbättra status på identifierade ekosystemtjänster i skogen som har måttlig eller otillräcklig status.

Skogsstyrelsen ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att värna äganderätten för skogsägare.

Skogsstyrelsen ska ta fram en långsiktig plan för sitt arbete med att förebygga skogsskador orsakade av stormar, bränder och torka, liksom att övervaka och bekämpa skador orsakade av växtskadegörare samt klövvilt m.m. I planen bör det beaktas att klimatförändringarna förväntas öka förekomsten av flera olika slags skogsskador samt att betesskadorna orsakade av klövvilt ligger kvar på alltför höga nivåer. Hänsyn bör tas till att dessa skador påverkar såväl skogens tillväxt som den biologiska mångfalden. Möjligheten för förebyggande åtgärder och metoder som gör att skogsskador och kostnader i ett tidigt skede kan undvikas bör särskilt beaktas. Arbetet ska göras i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och andra berörda myndigheter och intressenter. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 16 april 2021.

Skogsstyrelsen ska fortsätta förstärka kapacitetsuppbyggnad med särskilt fokus på bekämpning av granbarkborre, inklusive förebyggande arbete. Skogsstyrelsen ska också samordna berörda myndigheters arbete med att bekämpa granbarkborre. Skogsstyrelsen ska fortsätta arbetet med att sprida information om bekämpningsåtgärder och på andra sätt underlätta för skogsägare. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 1 oktober 2021.

Skogsstyrelsen ska, inom ramen för det nationella skogsprogrammet, genomföra åtgärder som ger konkreta förenklingar för företagare och är tillitsskapande i bemötande och service vilket bidrar till en hållbar näringslivsutveckling. Åtgärderna ska effektivisera skogsägarens kontakter med Skogsstyrelsen och andra myndigheter samt erbjuda bättre och enklare beslutstöd som främjar ett aktivt och hållbart skogsbruk, så att det blir enklare att nå skogspolitikens produktions- och miljömål. Åtgärderna ska även på ett effektivt och användarvänligt sätt ta tillvara möjligheterna med digitala data och utvecklat kartmaterial. Exempel på åtgärder som kan genomföras är att utreda möjligheter till mer effektiv och snabbare handläggning av ärenden samt att arbeta med förbättrad service för skogsägare, inklusive fortsatt arbete med en gemensam inlämningsfunktion. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) i två steg med en delredovisning senast den 15 oktober 2021 och en slutredovisning senast den 15 februari 2023.

Skogsstyrelsen ska bistå Regeringskansliet i arbetet med att ta fram en nationell bioekonomistrategi och därtill knutna handlingsplaner. I propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) aviserar regeringen att man avser att ta fram en svensk bioekonomistrategi tillsammans med de gröna näringarna inklusive fiskerinäringarna som bidrar till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet och skapar miljö- och klimatnytta. Bioekonomistrategin kompletterar regeringens strategi för cirkulär ekonomi och ska vara väl förankrad i vetenskaplig kunskap. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2022.

Skogsstyrelsen ska under 2021 och 2022 fortsätta arbetet i enlighet med uppdraget att genomföra en satsning på naturnära jobb för personer som står långt från arbetsmarknaden (N2020/01767). Uppdraget ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 15 februari 2022 och 2023.

Skogsstyrelsen ska fortsätta förvalta de avtal som upprättats som ett resultat av Härjedalsförhandlingarna gällande renbete på vinterbetesmarker och åretruntmarker. Skogsstyrelsen ska fortsätta bistå berörda myndigheter i arbetet. Skogsstyrelsen ska redovisa sina insatser till Länsstyrelsen i Jämtlands län senast den 15 september 2021.

Skogsstyrelsen ska förstärka rådgivningen till skogsägare vad gäller att återväta tidigare dikade eller torrlagda våtmarker i syfte att öka andelen. Sådana satsningar som syftar till att återfå en naturlig hydrologisk och ekologisk status som bidrar till en eller flera av ekosystemtjänsterna minskade växthusgasutsläpp, biologisk mångfald, minskad övergödning eller förbättrad vattenbalans.

Skogsstyrelsen ska redovisa prognoser för 2021−2024 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 5 februari,

– 29 april,

– 30 juli och

– 25 oktober.

Vidare ska myndigheten, vid ovan nämnda datum, till regeringen (Näringsdepartementet) särskilt redovisa prognosen för anslag 1:2 Insatser för skogsbruket uppdelat på anslagspost 1 Bidrag till skogsbruket, anslagspost 2 Kostnader för intrångsersättning och vissa civilrättsliga avtal på naturvårdsområdet, anslagspost 3 Nationellt skogsprogram och anslagspost 4 Naturnära jobb.

I bilagan redovisas Skogsstyrelsens pågående uppdrag.

Anslagsposten får användas till Skogsstyrelsens förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för kostnader för åtgärder kopplade till uppdatering och utveckling av skogliga grunddata med hjälp av laserskanning.

Anslagsposten får användas för kostnader för åtgärder kopplade till uppdatering och utveckling av skogliga grunddata med hjälp av laserskanning.

Anslagsposten får användas till informations-, rådgivnings- och utbildningsinsatser samt till bidrag enligt förordningen (2010:1879) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket. 

Skogsstyrelsen ska i fråga om statligt stöd till näringslivet i sin verksamhet med informations-, rådgivnings- och utbildningsinsatser tillämpa kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. De uppgifter som en medlemsstat har enligt artikel 6.1, 6.3 och 6.4 i kommissionens förordning ska utföras av Skogsstyrelsen.

Anslagsposten får användas till att täcka statens kostnader för intrångsersättningar som följer av Skogsstyrelsens beslut enligt 18 § eller 18 b § skogsvårdslagen (1979:429) och enligt 7 kap. 11 § och 12 kap. 6 § miljöbalken till att täcka statens kostnader för naturvårdsavtal som avses i 7 kap. 3 § andra stycket jordabalken samt till skötsel av områden som skyddats enligt ovan nämnda bestämmelser.

Anslagsposten får vidare disponeras för att utge ersättning till jordfonden vid sådana fall när beslut enligt 7 kap. 11 § miljöbalken fattas beträffande fastighet som förvaltas av jordfonden. Ersättningen ska därvid motsvara det bokförda värdet för det område som omfattas av beslutet.

Av anslaget bör minst 41 700 000 kronor användas för områdesskydd för att värna äganderätt till skog.

Skogsstyrelsen får använda högst 2 000 000 kronor för att i samverkan med Sametinget och samebyarna arbeta vidare med renbruksplaner. Medlen får även användas av myndigheten i arbetet med att utveckla en god samverkan mellan rennäring och skogsbruk.

Av anslagsposten får Skogsstyrelsens kostnader för hantering av naturvårdsavtal och biotopskydd täckas med högst 22 000 000 kronor.

Av anslagsposten får 19 000 000 kronor användas i enlighet med uppdraget att genomföra åtgärder inom ramen för det nationella skogsprogrammet, N2019/03247. 

Av anslagsposten får ytterligare 2 500 000 kronor användas till regionala
insatser inom skogsprogrammet.

Därutöver får medel till nationellt skogsprogram användas först efter beslut av regeringen.

Av anslagsposten får 112 000 000 kronor användas i enlighet med uppdraget om fortsatt satsning på naturnära jobb för personer som står långt från arbetsmarknaden.

Villkor

Uppgifter i tabellen om infrianden är endast indikativa.

Utgifter inom området Arbetsmarknadsrelaterade tjänster som inte finansieras av avgifter får finansieras med anslag 1:2 Insatser förskogsbruket ap.4 Naturnära jobb.

Skogsstyrelsen får disponera avgifter som tas ut enligt 13 § förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen och de avgifter som Skogsstyrelsen med stöd av annan författning får ta ut om inte annat följer av författningen.