Statens energimyndighet ska redovisa användningen av de medel som ska bidra till att förstärka arbetet med civilt försvar avseende energiförsörjningen mot bakgrund av bl.a. den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet.

Statens energimyndighet ska redovisa användningen av medel som tillförts myndigheten för sekonderingar av personal i länder eller i internationella organ. I redovisningen ska myndigheten beskriva hur satsningen bidrar till stärkt samarbete som leder till minskade utsläpp av växthusgaser, utveckling av policyramverk, forskning och innovation eller export- och investeringsfrämjande.

Statens energimyndighet ska tillsammans och med stöd av Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Elsäkerhetsverket utarbeta förslag och vara pådrivande i det europeiska arbetet med utveckling av ekodesigndirektivets (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter) och energimärkningsförordningens (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU) produktförordningar avseende resurseffektivitet, reparerbarhet och återvinningsbarhet samt verka för att frågan om krav på produkters tekniska livslängd tas upp i samband med nya produktförordningar. Myndigheten ska i arbetet verka för att öka den samhällsekonomiska effektiviteten, samt även tillvarata Konsumentverkets kunskap och erfarenhet om konsumenters förutsättningar att tillgodogöra sig och använda sig av informationen.

Statens energimyndighet ska inom sitt verksamhetsområde bidra till genomförandet av Sveriges export- och investeringsstrategi.

Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten har arbetat och avser att arbeta med samhällsekonomiska analyser för att främja en kostnadseffektiv energipolitik på både kort och lång sikt. Myndigheten  ska i sina analyser vara teknikneutral och inkludera effekter för klimatet i de samhällsekonomiska analyserna där det är relevant. 

Statens energimyndighet ska redovisa resultat från myndighetens verksamhet som bidrar till relevanta delar av genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling med utgångspunkt i de riksdagsbundna mål som berör myndighetens verksamhet.

Statens energimyndighet ska redovisa hur energiforskningsmedel har fördelats samt göra en bedömning av hur stor andel av forskningsprojekten som har tydlig klimatnytta. 

Statens energimyndighet ska, under åren 2021–2022, förlänga den satsning på att främja hållbara biobränslen för flyg som beslutades av regeringen den 26 april 2018 (N2018/02705). Satsningen ska omfatta samtliga hållbara förnybara bränslen för flyg. Därutöver ska satsningar göras på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 ska högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avser elflyg. En ekonomisk redovisning av hur medlen under 2018–2022 har använts och hur fördelningen av medlen bedöms bidra till fossilfrihet inom flyget ska lämnas senast den 31 mars 2023 till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet). Denna redovisning ersätter kravet på slutredovisning i uppdraget som beslutades av regeringen den 26 april 2018 (N2018/02705).

Statens energimyndighet ska utveckla sitt arbete med att beräkna olika styrmedels och åtgärders effekter på växthusgasutsläppen. Det innefattar direkta och indirekta, kortsiktiga och långsiktiga effekter av hur olika styrmedel och åtgärder bidrar till klimatomställningen. Kvalitativa analyser av hur olika styrmedel och åtgärder bidrar till klimatomställningen bör göras för de fall det inte är möjligt att beräkna effekterna. I uppdraget ingår att stödja Naturvårdsverket med analyser och beräkningar av utsläppseffekter som ska ingå i klimatredovisningen i enlighet med klimatlagen (2017:720). Trafikanalys ska följa arbetet och vid behov bistå med information. Statens energimyndighet ska också tillsammans med Naturvårdsverket, Konjunkturinstitutet och Trafikverket ta fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för bedömning av hur olika styrmedel och åtgärder liksom andra omvärldsfaktorer påverkar utsläppen av växthusgaser och bidrar till klimatomställningen. Naturvårdsverket ska samordna arbetet. Vägledningen ska bl.a. innehålla rekommendationer om vilka analysmetoder, kalkylprinciper och kalkylparametrar som bör tillämpas vid effektberäkningar enligt klimatlagen, liksom rekommendationer om hur indirekta klimateffekter ska bedömas och beskrivas. Naturvårdsverket ska redovisa preliminära utgångspunkter och förslag senast den 30 juni 2021 och slutredovisa senast den 31 december 2022 till Regeringskansliet (Miljödepartementet).

Statens energimyndighet ska lämna förslag på utformning av ett system för driftstöd, i form av omvänd auktionering eller fast lagringspeng, för avskiljning, infångning och lagring av koldioxid från förnybara källor (bio-CCS). Myndigheten ska även se över möjligheten att inkludera negativa utsläpp med hjälp av biokol i systemet. Statens energimyndighet ska vid behov samråda med berörda myndigheter och aktörer. Analysen ska beakta slutsatser i Klimatpolitiska vägvalsutredningens betänkande Vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4) och remissyttrandena. En delredovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 15 april 2021. Delredovisningen ska inkludera ett förslag till utformning av driftstödet såsom exempelvis tidsplan, stödnivåer, kontraktslängd, kopplingen med andra befintliga stödsystem, ansvarsfrågor, hantering av förluster och läckage samt för- och nackdelar med de olika stödsystemen. Slutredovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 15 november 2021. Slutredovisningen ska omfatta författningsförslag och ytterligare detaljer i utformningen.

Statens energimyndighet ska analysera möjligheten att förbättra vägledningen till konsumenter om lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp vid försäljning och marknadsföring. I uppdraget ingår att ta fram ett förslag på en vägledning exempelvis i form av en märkning, som väger in energianvändning och koldioxidutsläpp, och som tar hänsyn till fordonets hela livscykel. Även luftföroreningar ska beaktas. Utformningen av märkningar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning och om upphävande av direktiv 2010/30/EU kan utgöra en utgångspunkt för arbetet. Såväl insatser på EU-nivå som nationella åtgärder bör övervägas. EU:s konkurrensregler ska beaktas. I uppdraget ingår att ta fram nödvändiga författningsförslag. Alla förslag ska åtföljas av en konsekvensutredning. Vägledningen ska vara lättförståelig för konsumenten. Statens energimyndighet ska vid genomförandet av uppdraget föra en dialog med Konsumentverket och inhämta synpunkter från Trafikverket, Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och Trafikanalys. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 december 2021. För uppdragets genomförande får Statens energimyndighet rekvirera 2 miljoner kronor från Naturvårdsverket (anslag 1:2, UO20) för uppdrag i enlighet med den klimatpolitiska handlingsplanen.

Statens energimyndighet ska ta fram underlag i enlighet med EU-kommissionens beslut i statsstödsärende SA.48069 om skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet med kopia till Finansdepartementet) senast den 26 februari 2021. Det ska i rapporten utvärderas om överkompensation förelåg för helåret 2020 samt göras en översiktlig bedömning av om överkompensation för 2021 riskerar att uppkomma utifrån relevanta påverkansfaktorer såsom råvarupriser. Rapporten ska också innehålla en beskrivning av utvecklingen av utbudet och efterfrågan på den svenska biodrivmedelsmarknaden.

Myndigheten ska även ta fram underlag i enlighet med EU-kommissionens beslut i statsstödsärende SA.43302 om skattebefrielse av biogas använt som motorbränsle. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet med kopia till Finansdepartementet) senast den 19 mars 2021 och innehålla en utvärdering om överkompensation förelåg för helåret 2020.

Därutöver ska myndigheten ta fram underlag i enlighet med EU-kommissionens beslut i statsstödsärende SA.49893 om skattebefrielse av biobränslen använda för uppvärmning. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet med kopia till Finansdepartementet) senast den 19 mars 2021 och innehålla en utvärdering om överkompensation förelåg för helåret 2020. 

Statens energimyndighet ska ge förslag på grundtermer och justeringstermer och redovisa underlag för beräkning av avvikelser. Statens energimyndighet ska även redovisa intäkter och kostnader samt göra en bedömning av framtida balans mellan intäkter och kostnader för kontoföringsverksamhet för elcertifikat. Vid behov ska nya avgiftsnivåer föreslås. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 19 maj 2021.

Statens energimyndighet ska enligt regeringens beslut den 6 juli 2017 (M2017/01811) formulera sektorsstrategier. I kommande redovisningar, som ska ske i årsredovisningen, ska myndigheten redovisa genomförandet av sektorsstrategierna för energieffektivisering, effekterna av detta arbete på energieffektiviseringsmålet samt den samverkan som har skett med olika aktörer.

Statens energimyndighet ska informera svenska företag om möjligheten till att söka stöd från EU:s Innovationsfond samt att informera intresserade svenska företag om var information går att finna om ansökningsprocesser och villkor för de utlysningar som Innovationsfonden genomför. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen. 

Statens energimyndighet ska, utifrån sitt arbete med strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad inklusive havsbaserad vindkraft, analysera om det finns fortsatt behov av särskilda vindkraftssamordnare. Om ett sådant behov identifieras ska myndigheten föreslå hur vindkraftssamordnarnas uppdrag och uppgifter lämpligen omhändertas, t.ex. av fristående vindkraftssamordnare som utpekas av regeringen eller inom myndighetens verksamhet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 15 september 2021.

Statens energimyndighet ska göra en översyn av energi- och klimatrådgivningen som helhet för att passa samhällets nya förutsättningar, såsom digitalisering och pandemins konsekvenser samt säkerställa att rådgivningen sker på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med styrmedlets syfte att bidra till måluppfyllelse av de energi- och klimatpolitiska målen. En utgångspunkt för översynen ska vara ”Svenskt ramverk för digital samverkan” som Myndigheten för digital förvaltning fastställt. Statens energimyndighet ska särskilt ta fram en plan för hur energi- och klimatrådgivning på andra språk än svenska kan utformas och genomföras. I uppdraget ligger bl.a. att redogöra för i vilka former och på vilka språk rådgivning ska tillhandahållas samt beskriva lämpliga kommunikationsinsatser för att nå ytterligare målgrupper. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 30 september 2021.

Statens energimyndighet ska beskriva och analysera solvärmens potential i Sverige, eventuella systemnyttor solvärmen kan bidra med till energisystemet samt i vilken utsträckning solvärme på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till att nå Sveriges klimat- och energimål. Tidigare erfarenheter på satsningar inom området ska tas tillvara. En rapport ska lämnas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 1 december 2021.

Statens energimyndighet ska redovisa prognoser för 2021–2024 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 5 februari,

– 29 april,

– 30 juli, och

– 25 oktober.

Statens energimyndighets pågående uppdrag redovisas i bilagan.

Anslagsposten finansierar Statens energimyndighets förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får även finansiera utgifter för arvoden till ledamöter i Oljekrisnämnden samt Fjärrvärmenämndens verksamhet utöver de ansökningsavgifter som disponeras enligt 12 § fjärrvärmelagen (2008:263) samt utgifter för eget deltagande i EU:s program. 

Statens energimyndighet ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Statens energimyndighet ska efter fakturering betala totalt 26 250 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift.

Anslagsposten får användas för följande.

• Insatser för energieffektivisering i relation till lagar, förordningar och EU-direktiv, inklusive arbete med att utveckla svenska ståndpunkter för förhandlingar. 
• Provning av energirelaterade produkter och utrustning och därmed sammanhängande verksamheter.
• Finansiering av EU-projekt och internationellt samarbete inom energieffektiviseringsområdet.
• Informations- och utbildningsinsatser, nätverksaktiviteter, utredningar, utveckling och tillhandahållande av metoder, verktyg, system och modeller och standardavtal för energieffektivisering, effektiv resursanvändning, energitjänster och användning av förnybar energi med fokus på offentlig sektor, företag, banker och andra finansinstitut. 

Anslagsposten får användas för genomförandearbete avseende individuell mätning av energi till följd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet. 

Anslagsposten får användas för medfinansiering av insatser för energieffektivisering inom ramen för det nationella regionalfondsprogrammet under programperioden 2014–2020.

För anslagsposten får förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet, förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning och förordningen (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning användas. Anslagsposten får också användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2009:1577) om statligt stöd till energikartläggning samt för planering, utveckling av system, uppföljning och utvärdering av verksamheten.

Anslagsposten får användas för genomförandearbete och uppföljning avseende Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG. 

Anslagsposten får användas för stöd och metodutveckling kring energikrav vid offentlig upphandling.

Anslagsposten får användas för Statens energimyndighets arbete med informations-, utrednings-, utvärderings- och samordningsinsatser i syfte att underlätta för utvecklingen av förnybar elproduktion. Anslagsposten får även användas för utgifter för stöd till länsstyrelser, kommuner, regioner samt föreningar för samordnings- och informationsinsatser.

Anslagsposten får även användas för studier av miljöeffekter av etableringar av förnybar elproduktion inklusive utveckling av lösningar för att underlätta samexistens med övriga samhällsintressen. Anslagsposten får användas för programmet ”Vindval”.

Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med de begränsningar som följer av kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. De uppgifter som en medlemsstat har enligt artikel 6.1, 6.3 och 6.4 i kommissionens förordning ska utföras av Statens energimyndighet.

Anslagsposten får användas för att stärka Statens energimyndighets kompetens inom framtagande, utveckling och användning av modeller och system för prognoser och utvärderingar, inklusive sådana som används inom EU. Anslagsposten får vidare användas för studier i energisystemets och energimarknadernas funktion. Det inbegriper samband mellan de tekniska systemen, energimarknaderna, miljön och klimatet, aktörer och sektorer samt regelverk och därtill kopplade samhällsekonomiska analyser.

Anslagsposten får användas för Statens energimyndighets arbete med framtagning och utveckling av officiell och annan statistik inom energiområdet.

Anslagsposten får användas för Statens energimyndighets arbete med utveckling av elcertifikatsystemet.

Anslagsposten får också användas för kunskapsöversikter för prioriterade områden i vilka resultat från internationellt forskningsarbete inkluderas.

Anslagsposten får användas för forsknings-, utvecklings- och innovationsinsatser i enlighet med de övergripande riktlinjer som framgår av propositionen Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet (prop. 2016/17:66).  

Regeringens inriktning är att forskning och innovation på energiområdet ska bidra till omställningen av energisystemet mot lägre klimatutsläpp (prop. 2020/21:1). Insatserna för forskning och innovation kan ske inom alla fossilfria energislag och ska vägledas av teknikneutralitet och kostnadseffektivitet.

Målen för forskning och innovation på energiområdet är inte teknikspecifika. Statens energimyndighet har ansvar för strategiarbetet och har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen. 

Förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet gäller för anslagsposten i det fall EU:s regler om statsstöd är tillämpliga.

Högst 1 300 000 000 kronor får beviljas med stöd av förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet.

För anslagsposten gäller även förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser bidrag till investeringar för att främja energi från förnybara energikällor och investeringsstöd för infrastruktur.

Anslagsposten får användas för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning, utvärdering och systemkostnader.

Anslagsposten får användas för standardiseringsarbete av relevans för prioriterade forskningsområden.

Anslagsposten får användas för teknikupphandling för att utveckla, demonstrera och introducera ny energieffektiv teknik på marknaden.

Anslagsposten får användas för innovationsupphandling för att utveckla, demonstrera och kommersialisera innovativa lösningar på marknaden.

Anslagsposten får användas för medfinansiering av en grön investeringsfond inom ramen för det nationella regionalfondsprogrammet under programperioden 2014–2020, övriga EU-projekt och deltagande i EU:s program samt finansiering av myndighetens arbete med av regeringen ingångna bilaterala samarbetsavtal inom energiområdet och annat internationellt samarbete, förutsatt att verksamheten överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål.

I fråga om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid institution inom högskola eller universitet ska samråd ske med Vetenskapsrådet. I fråga om bidrag till utrustning för provningsverksamhet ska samråd ske med RISE Research Institutes of Sweden AB.

I enlighet med propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) ska bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Avsikten är inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna, utan att den ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet.

Anslagsposten får användas för allmänna energisystem- och klimatstudier. 

Branschorgan och institut kan beviljas programanknutna medel för samordning, resultatspridning och nyttiggörande av projektresultat i samband med genomförande av utvecklingsprogram/branschprogram där Statens energimyndighet är medfinansiär.

Minst 85 000 000 kronor ska användas till strategiska innovationsområden.

Högst 50 000 000 kronor får användas för uppdrag nr 1 Fossilfritt flyg 2045 ovan. 

Högst 3 000 000 kronor får användas för uppdrag nr 13 Främjande av privata investeringar i energiteknik i bilagan. 

Anslagsposten får användas för myndighetens utgifter kopplade till arbete med stöd i enlighet med förordningen (2020:577) om statligt stöd för utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon. 

Anslagsposten får användas för myndighetens utgifter kopplade till arbete med stöd i enlighet med förordningen (2020:577) om statligt stöd för utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon. 

Anslagsposten får användas för utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av laddfordon för tillgänglighet längs större vägar. Medel på anslagsposten får fördelas i enlighet med förordningen (2020:577)
om statligt stöd för utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon. 

Högst 3 500 000 kronor får användas för myndighetens utgifter kopplat till stödet. 

Anslagsposten får användas för stöd till infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter genom statisk laddning eller tankning. Högst 5 000 000 kronor får användas för administrativa utgifter samt informationsinsatser kopplat till stödet. 

Stöd får fördelas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas för länsstyrelsernas administrativa kostnader knutna till utbetalning av medel i enlighet med förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller och förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi. 

Av medlen får 20 000 000 kronor användas först efter beslut av regeringen.

Förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller och förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi gäller för anslagsposten.  Bidrag till lagring av egenproducerad elenergi avser endast utbetalning av redan beviljat stöd samt administrativa kostnader anknutna till stödet. 

Högst 7 600 000 kronor får användas för administrativa kostnader anknutna till stöden till solceller och bidrag till lagring av egenproducerad elenergi. Av medlen får 4 844 000 kronor användas först efter beslut av regeringen. 

Anslagsposten får användas för åtgärder som förstärker totalförsvaret samt ersättning för solidaritetsgas som begärs enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet.

Fördelning av medlen från anslagsposten beslutas av Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet).

Anslagsposten får användas för utgifter för samordning och samverkan mellan länsstyrelserna för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete på området energi- och klimatomställning.

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning samt för kompetensutveckling och organisering av den kommunala energirådgivningen och de regionala energikontorens samordning av den kommunala energirådgivningen samt planering, utveckling av verksamheten (t.ex. digitalisering), utvärdering och uppföljning av verksamheten. Anslagsposten får även användas för energi- och klimatrådgivning genom andra kanaler än kommunerna om det bedöms mer ändamålsenligt för att nå olika målgrupper, t.ex. vid rådgivning på andra språk än svenska.

Anslagsposten får även användas för spridning av metoder och kunskaper om energieffektivisering, förnybar energi och minskad klimatpåverkan till kommuner.

Villkor

Beloppen under rubriken "infriade åtaganden" i tabellen är indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna beräknats för respektive period.

Villkor

1. Statens energimyndighet får använda den förenklade räntekontorutin som regeringen medgav föregående budgetår för att täcka förvaltningskostnader på andra anslag än anslag 1:1 Statens energimyndighet.

2. Statens energimyndighet medges undantag från kravet att anläggningstillgångar som används i verksamheten ska finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) avseende verksamheter som finansieras av anslaget 1:4 under utgiftsområde 21 Energi.