Mål 

Bidra till ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.

Återrapportering

Redovisning ska lämnas av hur arbetet med effektiv reglering, tillsyn, registrering och tillståndsprövning har bedrivits kopplat till målet samt på vilket sätt insatserna bidragit till att det finansiella systemet medverkar till en hållbar utveckling.

Redovisning ska vidare lämnas för hur tillsynen fördelats på olika typer av tillsynsinsatser och på olika företagskategorier. Av redovisningen ska det också för varje företagskategori framgå hur stor andel av företagen som blivit föremål för någon tillsynsinsats under året. Hur tillsynen fördelas på olika verksamhetsområden ska också redovisas. Redovisning ska även lämnas för hur de ökade resurserna omfattande 80 miljoner kronor har använts för:

1. att öka tillsynsinsatserna inom bankområdet, 
2. att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism,
3. att genomföra nya regelverk, samt
4. att integrera hållbarhet i befintliga och nya regelverk och i den finansiella tillsynen.

Återrapporteringen om insatserna för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism ska innehålla en redogörelse för hur tillsynen inom området har utvecklats och utvidgats.

Återrapporteringen om att integrera hållbarhet ska göras med avseende på nationella initiativ men även med avseende på insatserna inom internationellt samarbete.

Mål 

Stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden genom finansiell folkbildning.

Återrapportering 

Redovisning ska lämnas av hur insatser för att stärka konsumenternas finansiella förmåga har genomförts. Redogörelse ska även lämnas för de modeller som används för utvärdering av de insatser som rör finansiell folkbildning och vilka insatser som vidtagits med anledning av resultatet av utvärderingen. 

Återrapporteringskrav i övrigt

1. De mått, indikatorer och nyckeltal som ingår i myndighetens underlag för analys av verksamhetens utveckling, prestationer och resultat ska så långt som möjligt redovisas. Därutöver ska även följande redovisas:

• Uppgifter om genomsnittliga handläggningstider för olika tillståndsärenden och anmälningsärenden enligt förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen och
• antalet beslutade sanktioner uppdelat på olika regler.

2. Redovisa resultatet av myndighetens samverkan med Konsumentverket och Pensionsmyndigheten för att stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden.

3. Redovisa hur myndighetens samarbete med Ekobrottsmyndigheten har utformats för att underlätta utredningar om marknadsmissbruk i enlighet med 3 kap. 14 § lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning. Därutöver ska även redovisning lämnas om storleken på de sanktionsavgifter som har påförts och en redogörelse för hur avgifterna förhåller sig till påföljder på det straffrättsliga området.

4. Redovisa samarbetet med Riksgäldskontoret som resolutionsmyndighet avseende samspelet mellan kapitalkrav och minimikravet på nedskrivningsbara skulder.

5. Redovisa hur myndigheten vid upphandlingar som överstiger gällande tröskelvärden har arbetat med att uppfylla de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor som följer av 17 kap. 2-5 §§ lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. 

6. Redovisa prognoser för anslagsbelastningen och för de avgiftsintäkter som disponeras av myndigheten för 2018—2021. Prognoserna för anslagsbelastningen ska redovisas i statsbudgetsystemet Hermes. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle, tillgängliga och beräknade medel samt till utfallet för 2017. Av kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som använts i prognosen och eventuella osäkerhetsfaktorer. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten även ange orsakerna till utvecklingen, samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att verksamheten ska bedrivas inom ramen för tilldelade medel. Prognoserna ska lämnas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast

den 17 januari, 

den 16 februari, 

den 2 maj,

den 29 juli och 

den 8 november 2018.

1. Indikatorer för resultatuppföljning

Finansinspektionen ska med utgångspunkt i redovisningen i budgetpropositionen för 2018 (utgiftsområde 2 avsnitt 4.4) lämna en uppdaterad redovisning av indikatorerna avseende utfallet för 2016 och 2017. I de fall data finns för tidigare år ska redovisningen kompletteras med sådana. Myndigheten ska även lämna förslag till, ytterligare indikatorer kopplade till, det av riksdagen beslutade målet för finansmarknadsområdet om att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. Redovisningen av indikatorerna ska om möjligt delas upp på kön.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 16 april 2018.

2. Effektiviseringar inom statsförvaltningen

Finansinspektionen ska utarbeta metoder för att genomföra effektiviseringar i sin verksamhet även 2018. De effektiviseringsinsatser som genomförs ska syfta till att effektivisera verksamheten inom tillståndsprövningen. Regeringen avser att ge Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att stödja Finansinspektionen i genomförandet av detta uppdrag.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 20 december 2018.

3. Utveckla och redovisa metoder för att utvärdera makrotillsynen

Finansinspektionen ska utveckla och redovisa metoder för identifiering och värdering av makroekonomiska och finansiella stabilitetsrisker samt för att utvärdera de verktyg för makrotillsyn som kan tillämpas enligt regelverket för kapitaltäckning och 6 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, verktyg för verktyg och sammantaget.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 14 juni 2019 och en delrapport som beskriver arbetets inriktning och prioriteringar ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 12 juni 2018.

4. Konsumentkrediter

Finansinspektionen ska redovisa resultaten av en genomförd kartläggning som myndigheten initierat av konsumentkrediter, framför allt effekterna av de ökade konsumentkrediterna.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 20 juni 2018.

5. Bidra till en hållbar utveckling

Finansinspektionen ska enligt återrapporteringskraven redovisa hur hållbarhet integreras som en naturlig del i den finansiella tillsynen och regleringen. En förutsättning för en sådan integrering är tillgången till relevant information. Finansinspektionen ges i uppdrag att med utgångspunkt i probleminventeringen i rapporten, Finansinspektionens arbete under 2017 för att bidra till en hållbar utveckling (Fi2017/04240/FMASTAB), ta särskilda initiativ för att öka transparensen och jämförbarheten för hållbarhetsrelaterad information, samt ta initiativ för att utveckla hur scenarioanalyser kan användas av finansiella företag för att identifiera och kvantifiera olika klimatrelaterade riskfaktorer. I arbetet med scenarioanalyser ska Finansinspektionen fortsätta att arbeta tillsammans med branschen och andra relevanta aktörer på den svenska marknaden men även beakta och delta i det internationella arbete som görs eftersom internationellt förankrade ingångsvärden är en förutsättning för sådan analys.

Redovisningen bör bl.a. innehålla en beskrivning av:

1. Arbetet med att följa upp implementeringen av G20/FSB initiativet Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD), rapportens rekommendationer om finansiella företags rapportering av klimat och övriga relevanta hållbarhetsaspekter samt användande av scenarioanalyser för att identifiera och kvantifiera relaterade riskfaktorer. 
2. Arbetet med att främja tillgången till relevant och jämförbar information om hållbarhet på den svenska fondmarknaden samt hur branschens arbete för att standardisera den information om hållbarhet som fondbolag och AIF-förvaltare ska lämna fr.o.m. den 1 januari 2018 har följts upp.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 7 november 2018.

6. Preciserad inriktning för arbetet med civilt försvar

Finansinspektionen ska i arbetet med civilt försvar särskilt prioritera följande områden:

1. Planering för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster.
2. Stärka arbetsformer, inklusive utrustning och tekniska system, för samverkan som möter de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap.
3. Planering för att kunna verka från alternativ eller skyddad ledningsplats.
4. Översyn av tillämpbarhet och eventuella behov av ändringar i författningar för totalförsvaret samt ansvarsförhållanden inom myndighetens ansvarsområde.

Vidtagna åtgärder och uppnådda resultat ska redovisas inom ramen för uppdraget om Planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK).

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till Justitiedepartementet) senast den 22 februari 2019.

Den personal som behövs för verksamheten under höjd beredskap ska krigsplaceras senast den 31 december 2018. Arbetet ska ske med utgångspunkt i 16 § förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap samt 4 och 6 §§ förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap. Under arbetet ska samverkan ske med Totalförsvarets rekryteringsmyndighet.

7. Moderna beredskapsjobb

Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införts successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2018 bör omfattningen uppgå till minst 2 000 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända, för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten.

Finansinspektionen ska senast den 3 april 2018 till Statskontoret redovisa hur myndigheten bidragit till regeringens satsning enligt närmare instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

 Skadereglering vid personskada

Finansinspektionen ska med utgångspunkt i rapporten Skadereglering vid personskada som lämnades till regeringen i december 2017 redovisa vidtagna åtgärder (Fi2017/04750/FPM). I rapporten redogörs för ett antal brister när det gäller handläggning, kompetens, systemstöd och information till skadelidande vid personskador. Finansinspektionen avser att genom dialog med företagen och inom ramen för tillsynen och regleringen arbeta vidare med frågorna och anger ett antal förbättringsområden.

Finansinspektionen framhåller i rapporten bl.a. att företagen bör säkerställa att systemstödet är anpassat till verksamheten för att uppnå en effektiv och rättssäker skadereglering och att företagen bör säkerställa att skadeärenden är ordentligt utredda. Företagen bör också aktivt och kontinuerligt arbeta med att utveckla individuell information och dialog med skadelidande. Företagen bör därutöver regelbundet kvalitetssäkra hela skaderegleringsprocessen, oavsett om skaderegleringen sker i egen regi eller i utlagd verksamhet.

Redovisningen ska innehålla en redogörelse för de uppföljande aktiviteter som vidtagits av Finansinspektionen, resultatet av dessa och vilka fortsatta insatser som planeras. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 15 april 2019.

Finansinspektionen ska utreda och klargöra konsekvenser för svenska aktörer på finansmarknaden, avseende de finansiella marknadernas funktionssätt, finansiell stabilitet och myndighetens verksamhetsområde till följd av Storbritanniens beslut att lämna EU (brexit). Uppdraget syftar till att stärka regeringens förmåga att möta de frågeställningar och behov som kan uppkomma till följd av brexit. I uppdraget ingår följande: 

1. Att kartlägga konsekvenserna av brexit i Sverige uppdelat på olika marknadsområden t.ex. bank-, försäkrings- och värdepappermarknaden. Kartläggningen ska omfatta både legala och operativa konsekvenser för aktörerna på finansmarknaden, samt en bedömning av konsekvenserna för de finansiella marknadernas funktionssätt, den finansiella stabiliteten och konsumentskyddet. 
2. Att identifiera eventuella specifika svenska utmaningar, frågeställningar eller konsekvenser, inklusive eventuella behov av ny eller förändrad reglering.
3. Att uppskatta effekterna av brexit för Finansinspektionens verksamhet. 

Därutöver ska Finansinspektionen bistå Regeringskansliet vid förhandlingen om ett eventuellt frihandelsavtal mellan EU och Storbritannien avseende finansiella tjänster.  

Uppdraget ska redovisas i en delrapport senast den 22 juni 2018 och i en slutrapport avseende punkterna 1 till 3 när konsekvenserna av brexit kan klargöras. Uppdraget att bistå Regeringskansliet om ett eventuellt frihandelsavtal ska inte redovisas.

Myndigheten ska ta initiativ till utvecklingsåtgärder för att statistik i redovisningar och andra rapporter framöver ska kunna delas upp på kön när det avser individbaserad statistik. Av redovisningen ska det framgå vilken statistik som är möjlig att dela upp på kön och en tidsplan för det fortsatta arbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 29 oktober 2018.

Av medlen beräknas 7 000 000 kronor avsättas för satsningar inom konsumentområdet för genomförande av finansiell folkbildning.

Medel ska användas för att täcka utgifter inom Regeringskansliet (Finansdepartementet) för krisövningar inom ramen för Nordic Baltic Stability Group (NBSG) avseende den finansiella sektorn.

Medlen får användas för att bekosta Krigsförsäkringsnämndens verksamhet.

Medlen ska användas för samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Anslagsposten disponeras av Polismyndigheten och medlen utbetalas genom en engångsbetalning till Polismyndigheten. Finansinspektionen ska inte redovisa anslagsprognos för anslagsposten eller redovisa anslagsposten i anslagsredovisningen i årsredovisningen.

Verksamhet som rör ärenden som anges i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen ska över tiden finansieras fullt ut med de avgifter som tas ut för ändamålet.