Miljö- och energidepartementet


Regeringsbeslut
II:3

2016-12-20
M2016/02922/S
Affärsverket svenska kraftnät
Box 1200
17224 Sundbyberg
Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Affärsverket svenska kraftnät
Riksdagen har beslutat om Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet för budgetåret 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 21, bet. 2016/17:NU3, rskr. 2016/17:86).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2017 för Affärsverket svenska kraftnät och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

1

Mål och återrapporteringskrav

Återrapportering

Affärsverket svenska kraftnät ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av instruktionen.

1.1 El

Affärsverket svenska kraftnät ska verka för att relevanta samhällsekonomiska åtgärder vidtas för att säkerställa att Sverige har en god effekttillgång och att risken för effektbrist kan minskas.

Återrapportering

Affärsverket svenska kraftnät ska för verksamheten El redovisa uppnådda resultat uppdelat på Stamnätsverksamhet respektive Systemansvar för el. För dessa ska affärsverket redovisa och bedöma kostnader, intäkter, verksamhetsvolym, kvalitet och effekter av de aktiviteter och prestationer som genomförts. Resultatet ska i så stor utsträckning som möjligt redovisas i kvantitativa termer. Det ska framgå av årsredovisningen hur kostnader som är gemensamma för båda områdena fördelas.

Inkomster från kapacitetsavgifter (s.k. flaskhalsintäkter) som uppstår när elmarknaden delas upp i skilda elområden ska redovisas särskilt, liksom direkta kostnader orsakade av motköp.  

Resultat av verksamheten på nordisk nivå genom vidareutveckling av samarbetet mellan de nordiska respektive baltiska systemoperatörerna ska redovisas, bl.a. vad gäller identifierade behov av och genomförda harmoniseringsåtgärder. Resultat av verksamheten på europeisk nivå ska också redovisas.

1.2 Telekom

Affärsverket svenska kraftnät ska, främst på stamnätet, driva ett kostnadseffektivt elektroniskt kommunikationsnät för tele- och datakommunikation med hög säkerhet. Affärsverket svenska kraftnät ska på affärsmässiga grunder verka för att tele- och kommunikationsnätet görs tillgängligt för aktörer som tillhandahåller elektroniska kommunikationer på konkurrensneutrala och skäliga villkor. Affärsverket svenska kraftnät ska i sin verksamhet samråda med Post- och telestyrelsen och samverka med aktörer som tillhandahåller elektroniska kommunikationer vad gäller anläggning av tele- och kommunikationsnät.

Återrapportering

Affärsverket svenska kraftnät ska redovisa verksamheten Telekom skilt från annan verksamhet. För verksamheten Telekom ska affärsverket redovisa uppnådda resultat i förhållande till uppställda mål. Resultatet ska redovisas i kvantitativa termer i så hög grad som möjligt. Redovisningen av telekomverksamheten ska ske i form av en uppdelning på intern och extern verksamhet. I denna särredovisning ska ingå posterna intäkter och kostnader, inklusive gemensamma kostnader och resultat.

1.3 Utgiftsprognoser

Affärsverket svenska kraftnät ska redovisa utgiftsprognoser för 2017–2021, i tillämpliga delar i informationssystemet Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. Prognoserna ska omfatta samtliga anslag/anslagsposter, inklusive äldre anslag, som myndigheten disponerar vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten.

- den 18 januari 2017,

- den 17 februari 2017,

- den 3 maj 2017,

- den 31 juli 2017, och

- den 25 oktober 2017.

1.4 Jämställdhet

Affärsverket svenska kraftnät ska redogöra för hur affärsverket arbetat och avser arbeta, på strategisk nivå, för att främja jämställdhet inom affärsverket och i energisektorn.

1.5 Exportfrämjande

Affärsverket svenska kraftnät ska redogöra för hur verket arbetar med exportfrämjande inom ramen för sitt uppdrag.

2

Organisationsstyrning

Affärsverket svenska kraftnät ska verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.  

Affärsverket svenska kraftnät ska redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjningen i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Av redovisningen ska framgå

- i vilken omfattning affärsverkets mål för kompetensförsörjningen under 2017 har uppnåtts,

- vilka åtgärder som har vidtagits, och

- vilka mål som gäller för affärsverkets kompetensförsörjning 2018 och 2019–2020.

I redovisningen ska affärsverkets insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald och god hälsa samt för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur, könsfördelning och rörlighet bland personalen framgå. Redovisningen ska vara uppdelad på kön och göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna ledning samt kärn- och stödkompetens, om så är lämpligt.

3

Uppdrag

El

1. Affärsverket svenska kraftnät ska gemensamt med övriga nordiska systemansvariga stamnätsföretag redovisa nätutvecklingsplaner för det nordiska kraftnätet med nordisk samhällsekonomisk nytta. Nätutvecklingsplanerna ska inkludera de nätinvesteringar som krävs för att överföra ny förnybar elproduktion. Uppdraget har sin bakgrund i den kommuniké om en fortsatt utveckling mot en gränslös nordisk elmarknad som de nordiska energiministrarna antog den 25 oktober 2010. Den tredje tvååriga planen ska rapporteras till det nordiska ministermötet 2017. Nätutvecklingsplanen ska rapporteras till den nordiska elmarknadsgruppen och Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 21 augusti 2017. 

2. Affärsverket svenska kraftnät ska gemensamt med övriga nordiska systemansvariga stamnätsföretag ta fram en handlingsplan för hantering av effektfrågan i ett nordiskt perspektiv. Uppdraget har sin bakgrund i det nordiska Ministerrådsmötet om energi den 10 november 2015. De nordiska systemansvariga stamnätsoperatörerna ska i sin handlingsplan ange vilka åtgärder de avser att gå vidare med för implementering och inkludera en tydlig tidplan för ikraftträdande. I handlingsplanen ska det också finnas en motivering, för varje åtgärdsförslag i rapporten, till valet att gå vidare respektive att inte gå vidare mot en implementering. Här ska det framgå om det finns fall där de inte har mandatet eller ägandet av en fråga, exempelvis om en åtgärd innebär behov av anpassning av nationell lagstiftning. Uppdraget ska rapporteras till den nordiska elmarknadsgruppen och Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 juni 2017.

Krisberedskap och civilt försvar

1. Affärsverket svenska kraftnät ska inom sitt ansvarområde verka för att aktörer med uppgifter inom samhällets krisberedskap ansluter sig till och använder sig av det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Arbetet ska ske i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

2. Affärsverket svenska kraftnät ska, i egenskap av bevakningsansvarig myndighet enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, redovisa vilka övergripande åtgärder som affärsverket har vidtagit för att bedriva ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete i enlighet med säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). Uppdraget ska redovisas tillsammans med det som anges inom ramen för uppdraget om Planeringsanvisningar för det civila försvaret (dnr Ju2015/09669/SSK) till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet med kopia till Justitiedepartementet) senast den 22 februari 2018.

 

Moderna beredskapsjobb

Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5000 personer 2020. För 2017 bör omfattning uppgå till minst 500 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Affärsverket svenska kraftnät ska lämna in en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 21 Energi

1:9

Elberedskap (Ramanslag)

Disponeras av Affärsverket svenska kraftnät255 000
ap.1Elberedskap (ram)255 000

Villkor för anslag 1:9

ap.1 Elberedskap

Anslagsposten avser ersättning som beslutas enligt elberedskapslagen (1997:288) och för att täcka kostnader för Affärsverket svenska kraftnäts myndighetsutövning enligt lagen. Anslagsposten får användas för åtgärder och forskning som förbättrar den fredstida störnings- och krisberedskapen, för åtgärder som stärker den nationella förmågan och som kan merutnyttjas för den internationella fredsfrämjande och humanitära beredskapen. Anslagsposten får även användas för dammsäkerhet inklusive åtgärder som tillkommer med anledning av propositionen Dammsäkerhet (prop. 2013/14:38). Anslagsposten får vidare användas för länsstyrelsernas arbete med klassificering av dammar utifrån de konsekvenser som ett dammhaveri kan fåHögst 35 000 000 kronor får användas för att täcka förvaltningskostnader i verksamheten. Under anslagsposten har medel beräknats för arvoden åt ledamöter i insynsrådet för elberedskapsverksamheten vid Affärsverket svenska kraftnät.

Affärsverket svenska kraftnät ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Affärsverket svenska kraftnät ska betala totalt 3 705 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från MSB.

Ett beräknat avgiftsuttag avseende verksamheten inom elberedskapsområdet har fastställts till sammanlagt högst 255 000 000 kronor under 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 21, bet. 2016/17:NU3, rskr. 2016/17:86).

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 21 Energi

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2017Indrag av anslagsbelopp
1:9 Elberedskap
ap.17 650Inget0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

4.3.5

Beställningsbemyndiganden

Utgiftsområde 21 Energi

Anslag/ap2017201820192020 -
BemyndigandeInfriade åtagandenInfriade åtagandenInfriade åtagandenSlutår
1:9 Elberedskap
ap.1330 000120 000120 00090 0002020
Belopp angivna i tkr

Villkor

Beloppen under rubriken "infriade åtaganden" i tabellen ovan är indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna har beräknats för respektive period.

Affärsverket svenska kraftnät bemyndigas att, i fråga om ramanslaget 1:9 Elberedskap, besluta om beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 330 000 000 kronor 2018–2020.

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Övriga kreditramar (enl. 7 kap. 6 § budgetlagen)8 650 000
- varav ÖVRIGT8 650 000
Belopp angivna i tkr

Villkor

Övriga kreditramar (enl. 7 kap. 6 § budgetlagen)

Med stöd av riksdagens bemyndigande ger regeringen Affärsverket svenska kraftnät rätt att ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret till ett sammanlagt belopp om 8 650 000 000 kronor.

6

Avgifter och bidrag

6.3

Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet

- Affärsverket svenska kraftnät ska uppnå en räntabilitet på justerat eget kapital[1], efter schablonmässigt avdrag för skatt, på 6 procent under en konjunkturcykel, exklusive resultatandelar från avyttringar i intresseföretag. Kapacitetsavgifter (flaskhalsintäkter) som erhålls då prisskillnader uppstår mellan elområden ska hanteras i enlighet med den ordning som följer av Europaparlamentets och rådets förordning nr 714/2009[2] medförande en avsättning för ej utnyttjade kapacitetsavgifter. 

- Affärsverket svenska kraftnät ska ha en skuldsättningsgrad[3] på högst 115 procent.

- Kostnadseffektiviteten i Affärsverket svenska kraftnät ska vara minst lika hög som i jämförbara företag.

6.4

Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

En prognos för Affärsverket svenska kraftnäts samlade avgiftsinkomster för åren 2017–2019 redovisas i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1).

Investerings- och finansieringsplan för budgetåren 2017–2020

Nya investeringsprojekt, vars beräknade totalvärde överstiger 100 000 000 kronor ska underställas regeringens prövning. Överskridande av budgeterade kostnader för dessa investeringar ska utan dröjsmål anmälas till regeringen. Affärsverket svenska kraftnät ska till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 mars 2017 lämna ett förslag till investerings- och finansieringsplan för kommande fyraårsperiod i enlighet med den uppställning som redovisas i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1, utg.omr. 21). Alla projekt ska rymmas inom investerings- och finansieringsplanen. Förslaget till investerings- och finansieringsplan ska även innehålla beräknat resursbehov för elberedskap inklusive behov av bemyndiganden för ekonomiska åtaganden som innebär utgifter efter 2018, beräknade avgiftsintäkter och övriga behov av finansiella befogenheter för kommande år. 

Affärsverket svenska kraftnät får under 2017 besluta och genomföra de investeringar som följer av den investeringsplan som riksdagen godkänt (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU3, rskr. 2016/17:86) och som sammanfattas i nedanstående tabell.

Följande gäller som riktlinje för myndighetens samhällsinvesteringar.

tusen kronorBudget 2017Beräknat 2018Beräknat 2019Beräknat 2020Total kostnad
2017–2020
Anskaffning och utveckling av nya investeringar




Anslutning av ny elproduktion och nät785 9061 828 4971 993 9621 822 9876 431 352
Flaskhalsar och marknadsintegration239 051235 188237 334377 5391 089 112
Optofiberutbyggnad10 00000010 000
Övriga investeringar134 520147 000140 00050 000471 520
Summa utgifter för anskaffning och utveckling1 169 4772 210 6852 371 2962 250 5268 001 984
 




Varav investeringar i anläggningstillgångar




Byggnader, mark och annan fast egendom100 000300 000450 000600 0001 450 000
Maskiner, inventarier och installationer934 9571 763 6841 781 2961 600 5266 080 463
Övriga investeringar134 520147 000140 00050 000471 520
 




Finansiering




Övrig kreditram414 190872 639959 811984 6063 231 246
Egna medel428 808767 922959 810883 3313 039 871
Övrig finansiering326 479570 124451 675382 5891 730 867
Summa finansiering av anskaffning och utveckling1 169 4772 210 6852 371 2962 250 5268 001 984
 




Vidmakthållande av befintliga investeringar




Ledningar571 671713 838629 168682 4652 597 142
Stationer488 852725 4781 099 5361 007 0093 320 875
Gasturbiner AB170 000150 000100 00060 000480 000
Summa utgifter för vidmakthållande1 230 5231 589 3161 828 7041 749 4746 398 017
Varav investeringar i anläggningstillgångar1 230 5231 589 3161 828 7041 749 4746 398 017
 




Finansiering




Övrig kreditram435 810627 362740 189765 3942 568 755
Egna medel451 192552 078740 190686 6692 430 129
Övrig finansiering343 521409 876348 325297 4111 399 133
Summa finansiering1 230 5231 589 3161 828 7041 749 4746 398 017
 




Summa utgifter för investeringar2 400 0003 800 0004 200 0004 000 00014 400 000
Summa finansiering2 400 0003 800 0004 200 0004 000 00014 400 000

Utdelning

I samband med fastställande av årsbokslutet för Affärsverket svenska kraftnät beslutar regeringen om bl.a. vilket utdelningsbelopp som ska inlevereras till staten. Som riktlinjer för Affärsverket svenska kraftnät gäller i detta sammanhang regeringens beslut den 20 augusti 1998 (dnr N1998/00850/E). Det innebär bl.a. att affärsverkskoncernen för varje verksamhetsår från och med 1999 tills vidare ska inleverera utdelning motsvarande 65 procent av verksamhetsårets resultat till staten. Utdelningen inkluderar skattemotsvarighet om 22 procent. Inleverans av utdelning och skattemotsvarighet ska ske senast 30 dagar efter det att bokslutet har fastställts.

Redovisning

Delårsrapporterna ska lämnas av styrelsen eller, om styrelsen bestämmer det, av generaldirektören.

Affärsverket svenska kraftnät ska, utöver bestämmelserna i 10 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) lämna en delårsrapport för affärsverkskoncernen senast den 31 maj 2017. Rapporten ska avse de tre första månaderna av det pågående räkenskapsåret.

I Affärsverket svenska kraftnäts delårsrapporter och i årsredovisningen ska, utöver de ekonomiska mål för den avgiftsbelagda verksamheten och de nyckeltal som affärsverket självt bedömer som relevanta, följande nyckeltal återfinnas:

- avkastning på sysselsatt kapital,

- soliditet,

- nettoskuld,

- kapitalomsättningshastighet,

- rörelsemarginal,

- räntetäckningsgrad,

- självfinansieringsgrad,

- internt tillförda medel (FFO), och

- investeringar (CAPEX) [4].

[1] Med justerat eget kapital avses genomsnittet av årets in- och utgående bundna egna kapital samt 78 procent av det fria egna kapitalet.

[2] Artikel 16 punkt 6 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003.

[3] Med skuldsättningsgrad avses räntebärande skulder dividerat med justerat eget kapital inklusive minoritetsandelar.

[4] CAPital EXpenditures. Inkluderar investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar, dvs. exklusive förvärv och avyttringar.

UNDANTAG FRÅN EKONOMIADMINISTRATIVA REGELVERKET

Affärsverket svenska kraftnät omfattas inte av bestämmelserna i 10 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag rörande prognos för helåret över resultaträkningens poster.

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Styrelsen för Affärsverket svenska kraftnät utser statens företrädare vid bolags- och årsstämma i de bolag och andra företag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier och andelar.

Affärsverket svenska kraftnät får disponera ett räntebärande konto utan kredit i Riksgäldskontoret för att hantera säkerhetskrav vid inköp av el.

Förvärv och avyttring av aktier samt bildande av bolag

Med stöd av riksdagens bemyndigande ger regeringen Affärsverket svenska kraftnät rätt att under budgetåret 2017 besluta om förvärv och bildande av bolag som ska verka inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde intill ett belopp om 20 000 000 kronor samt avyttra aktier intill ett belopp om 20 000 000 kronor.

Delägarlån

Med stöd av riksdagens bemyndigande ger regeringen Affärsverket svenska kraftnät rätt att under budgetåret 2017 lämna delägarlån intill ett belopp om 500 000 000 kronor till förmån för bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier. Vid utgången av 2017 får dessa uppgå till ett belopp om högst 500 000 000 kronor. Full ersättning för statens risk i samband med långivning ska erhållas.

Lån för underlätta anslutning av produktion av förnybar el

Med stöd av riksdagens bemyndigande ger regeringen Affärsverket svenska kraftnät rätt att bevilja lån till företag som bedriver nätverksamhet enligt ellagen (1997:857) som uppgår till högst 700 000 000 kronor.

Placering av likvida medel

Med stöd av riksdagens bemyndigande ger regeringen Affärsverket svenska kraftnät rätt att placera likvida medel i och utanför Riksgäldskontoret. Upplåning för placeringsändamål får inte förekomma. Affärsverket svenska kraftnäts placering av likvida medel ska ske i enlighet med av affärsverkets styrelse fastställda riktlinjer.

På regeringens vägnar
Ibrahim Baylan
Åsa Persson








Kopia till

Statsrådsberedningen/Internrevisionen
Finansdepartementet, BA
Regeringskansliets förvaltningsavdelning/RK Ekonomi
Riksdagen, näringsutskottet
Riksrevisionen
Elsäkerhetsverket
Energimarknadsinspektionen
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Riksgäldskontoret
Post- och telestyrelsen
Statens energimyndighet