Havs- och vattenmyndigheten ska senast den 31 mars 2018 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) redovisa hur den del av anslaget 1:2 Miljöövervakning som står till Havs- och vattenmyndighetens disposition har använts för 2017. Rapporteringen ska samordnas med Naturvårdsverkets rapportering för motsvarande del av anslag 1:2 och även innehålla en redovisning av övervakning och datainsamling som finansieras med andra anslag och fonder som Havs- och vattenmyndigheten förfogar över.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa hur medlen inom anslag 1:11, Åtgärder för havs- och vattenmiljö, har använts under 2017. Underlaget ska redovisas till Miljö- och energidepartementet senast den 31 mars 2018. Av redovisningen ska framgå hur medlen använts inom förvaltningsområdena havsförvaltning, vattenförvaltning och fiskförvaltning. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av vilka sysselsättningseffekter som användningen av anslag 1:11 har gett upphov till.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa de insatser som har genomförts för att utveckla en strukturerad dialogform och en plan för vägledning för miljöanpassning av vattenkraften. Insatserna ska ske i samverkan med vattenmyndigheterna, andra berörda myndigheter och övriga intressenter på regional nivå. Syftet ska vara att underlätta delaktighet och dialog i arbetet med att identifiera lämpliga åtgärder för miljöanpassning utan betydande inverkan på balans- och reglerkraften. Målgruppen är främst länsstyrelserna och berörda centrala myndigheter. Arbetet ska utgå från de erfarenheter och resultat som hittills erhållits från dialogen om vattenkraft och från den långsiktiga politiska inriktningen som uttryckts i Energiöverenskommelsen 2016.

Havs- och vattenmyndigheten ska senast den 30 september 2017 redovisa hur frågor om dels minskad klimatpåverkan, dels klimatförändringar integreras i myndighetens samordnande roll av vattenmyndigheternas genomförande av förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa arbetet med att stärka det marina områdesskyddet, bl.a. med utgångspunkt i handlingsplanen för marint områdesskydd som myndigheten redovisade i juni 2016 (dnr M2016/00164/Nm). Myndigheten ska även redovisa hur nätverket av skyddade marina områden har kompletterats under året.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att nå bevarandemålen i marint skyddade områden, framförallt vad avser fiske som är skadligt i förhållande till bevarandemålen i dessa områden. Utöver denna redovisning ska myndigheten komma in med en begäran om åtgärd till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) när myndigheten identifierat bevarandeåtgärder som faller inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa de insatser som vidtagits för att säkerställa ett effektivt genomförande av det nya regelverket för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt avseende införandet av en landningsskyldighet och vad den förstärkta finansieringen i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) inneburit.

Havs- och vattenmyndigheten är förmedlande organ för åtgärden datainsamling inom ramen för Havs- och fiskeriprogrammet. Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa de insatser som vidtagits för att säkerställa en effektiv handläggning av ansökningar inom åtgärden.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa utvecklingen av fiskeflottans kapacitet och ekonomi i relation till tillgänglig fiskeresurs.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa sitt arbete med att ta fram en strategi för hur en ekosystembaserad fiskförvaltning kan utvecklas så den blir en integrerad del i uppfyllandet av målen i havs- och vattenförvaltningen. Strategin ska tas fram efter diskussion med Statens jordbruksverk och länsstyrelserna och i dialog med berörda aktörer. Havs- och vattenmyndigheten ska i sitt arbete med strategin uppmärksamma klimatförändringens påverkan på fiskförvaltningen. Även kostnadseffektiviteten ska beaktas.

Havs- och vattenmyndigheten ska inom ramen för sitt arbete med ett hållbart nyttjande och en hållbar förvaltning av fiskresurserna redovisa hur myndigheten beaktat fiskerinäringens, inklusive vattenbrukets, förutsättningar och vilka effekter myndighetens arbete och förvaltningsbeslut haft på fiskerinäringens utveckling. Redovisningen ska särskilt belysa utvecklingen av det småskaliga kustnära fisket.

Havs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2016 i uppdrag att upprätta en strategi för myndighetens arbete med 3R-frågor. Med 3R avses, efter engelskans replace, reduce och refine, åtgärder som syftar till att ersätta, begränsa och förfina användningen av försöksdjur. Havs- och vattenmyndigheten ska redogöra för hur arbetet med strategin fortlöper.

Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa prognoser för 2017–2021 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket

- den 18 januari

- den 17 februari

- den  3 maj

- den 31 juli

- den 25 oktober 2017.

Havs- och vattenmyndigheten ska tillsammans med Statens jordbruksverk redovisa en resultatbedömning och de viktigaste effekterna av verksamheten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik under 2017. Redovisningen ska inkludera en analys av den långsiktiga utvecklingen i biologiska och ekonomiska termer av bestånd som är föremål för svenskt fiske mot bakgrund av försiktighetsreferenspunkterna. Redovisningen ska inkludera en bedömning av eventuell påverkan av GFP på utvecklingsländer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 mars 2018.

Havs- och vattenmyndigheten ska bistå Regeringskansliet i förberedelser, genomförande och uppföljning av FN:s högnivåkonferens den 5—9 juni 2017 för att främja genomförandet av FN:s hållbarhetsmål för hav och marina resurser (SDG 14). Sverige är tillsammans med Fiji ordförande för konferensen. Arbetet med att ta fram underlag ska ske i dialog med andra berörda myndigheter.

Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet redovisa arealer och geografisk fördelning av kända värdefulla sjöar och vattendrag som saknar formellt skydd och analysera behovet av en kompletterande kartläggning av okända värdefulla sjöar och vattendrag. Myndigheten ska även komplettera underlaget med tillhörande information om varför områdena är utpekade som värdefulla, samt vad som utgör bevarandevärdena och hur de bäst beaktas från natur, kultur och/eller fisk/fiskeperspektivet. Havs- och vattenmyndigheten ska använda resultatet för att revidera den nationella strategin för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer, som därefter ska antas av myndigheterna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet med kopia till Näringsdepartementet och Kulturdepartementet) senast den 30 november 2017.

Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5000 personer 2020. För 2017 bör omfattning uppgå till minst 500 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Havs- och vattenmyndigheten ska lämna in en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret.

Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

1. Anslagsposten får användas för utgifter för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Anslagsposten får användas för statsbidrag, medfinansiering av EU-medel, medlemsskap i internationella organisationer samt för utvärdering av ovan angivna insatser och åtgärder.

2. Anslagsposten får användas för arbete enligt havsmiljöförordningen (2010:1341).

3. Anslagsposten får användas i enlighet med förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.

4. Anslagsposten får användas för stöd till fiskevården enligt förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården.

5. Anslagsposten får användas enligt bestämmelserna i havsplaneringsförordningen (2015:400).

6. Högst 72 800 000 kronor får användas för arbete enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Av dessa får högst 34 800 000 kronor betalas ut som bidrag till länsstyrelserna enligt den fördelningsnyckel som beslutas av Havs- och vattenmyndigheten efter samråd med länsstyrelserna.

Resterande medel får betalas ut som bidrag enligt följande:

- högst 17 000 000 kronor till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter

- högst 15 000 000 kronor till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

- högst 6 000 000 kronor till Sveriges geologiska undersökning.

7. Högst 75 000 000 kronor får användas för bidrag enligt förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA-projekt). Medel får även betalas ut till länsstyrelserna för deras administration av bidraget.

8. 5 000 000 kronor ska utbetalas till Göteborgs universitet för Havsmiljöinstitutet.

9. Högst 10 000 000 kronor får användas för utveckling av selektiva redskap i syfte att underlätta genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken.

10. Högst 7 000 000 kronor får användas för avancerad rening av avloppsvatten.

11. Högst 2 000 000 kronor får användas för bidrag till Internationella fiskesekretariatet (FISH). Medlen betalas ut mot rekvisition. Beslut om utbetalning ska ske efter samråd med regeringskansliet.

12. Anslaget får användas för kostnader i samband med förberedelser och genomförande av Internationella havsforskningsrådets vetenskapskonferens 2019.

13. 25 000 000 kr ska användas till förstärkt arbete med vägledning, tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter samt till restaurering och biologisk återställning  inom ramen för vattenförvaltningens åtgärdsprogram.  Av dessa får högst 20 000 000 kr fördelas ut till länsstyrelserna för förstärkt arbete med tillsyn, prövning och omprövning av vattenverksamheter enligt fördelningsnyckel som beslutas av Havs och vattenmyndigheten i samråd med länsstyrelserna.

14. 15 000 000 kronor ska användas för arbete med marint områdesskydd varav 12 000 000 ska utbetalas som bidrag till länsstyrelserna för en tillfällig insats för att slutföra ärenden och fatta beslut om marina naturreservat.

Anslagsposten får användas för arbete vid länsstyrelserna enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Länsstyrelserna fördelar medlen efter samråd med Havs- och vattenmyndigheten.

Anslagsposten får användas för Havs- och vattenmyndighetens förvaltningsutgifter.

För sådan verksamhet som kräver medfinansiering av Havs- och vattenmyndigheten ska sådan finansiering finnas innan beslut om medverkan fattas. Inkomsterna, vilka ska särredovisas i årsredovisningen, disponeras av myndigheten.