Mål 1

Varningstjänsten för skydd av liv och egendom och för att upprätthålla beredskap för akuta insatser i samband med katastrofer ska ha en träffsäkerhet på minst 80 procent.

Återrapportering

Varningarnas träffsäkerhet och andelen falska larm ska redovisas. Metoden för beräkning av träffsäkerhet ska redovisas. Åtgärder ska föreslås som ökar varningarnas träffsäkerhet.

Mål 2

SMHI:s väderprognoser ska ha en träffsäkerhet på minst 85 procent.

Återrapportering

Prognosernas träffsäkerhet ska redovisas. Metoden för beräkning av träffsäkerhet ska redovisas.

Mål 3

Minst 95 procent av uppmätta data i SMHI:s observationssystem avsedda för prognosproduktion ska kunna användas i prognosverksamheten.

Återrapportering

SMHI ska redovisa hur stor del av uppmätta data som har kommit till institutet i tid för att kunna användas i prognosverksamheten.

Övrig återrapportering  

1. SMHI ska senast den 15 september 2016 återrapportera till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) enligt såväl befintliga mål och mätetal som de mål och mätetal som föreslagits i tidigare återrapportering (dnr M2015/03400/Kl). Återrapporteringen ska täcka första halvåret av 2016 och kompletterar den årliga återrapporteringen. I samband med detta ska SMHI även föreslå möjlig kompletterande redovisning av verksamhet inom varningar, prognoser och beredskap.

2. SMHI ska redogöra för hur myndigheten har bidragit till att öka kunskapen om klimatförändringarna gentemot relevanta nationella målgrupper och hur kommunikationsinsatser om klimatförändringarna genomförts, samt analysera vilket genomslag insatserna har fått.

3. SMHI ska redovisa hur myndigheten har använt tilldelade medel från anslag 1:10 Klimatanpassning – del till SMHI, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, vilka insatser som har genomförts och en bedömning av vilka effekter insatserna har fått. I redovisningen ska särskilt ingå: 

- vilka aktiviteter som vidtagits inom ramen för Kunskapscentrum för klimatanpassning

- redovisning av arbetet med riktlinjer för beräkning av dimensionerande havsnivåer samt med metod för beräkning av värsta möjliga korttidsnederbörd (skyfall)

- redovisning av utbetalade stöd samt hur samverkan har skett med andra myndigheter samt länsstyrelser och kommuner. 

4. SMHI ska redovisa prognoser för 2016–2020 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket. 

- den 20 januari

- den 19 februari 

- den 3 maj

- den 1 augusti

- den 26 oktober 2016.

1. SMHI ska senast den 20 december 2016 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) redovisa ett förslag på hur det nationella arbetet med klimatanpassning fortlöpande kan följas upp. Uppföljningen ska bland annat ge svar på effekten av det nationella arbetet kopplat till identifierade problem och behov och kunna användas för rapportering till EU och internationella organisationer. SMHI ska också lämna underlag för redovisning av det nationella arbetet med klimatanpassning inför europeiska kommissionens uppföljning 2017.

2. SMHI ska i sitt arbete med att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter, inom ramen för sitt miljöledningsarbete, använda den metodik som tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i myndigheter, www.remm.se.

Anslagsposten får användas för klimatanpassningsinsatser inom myndighetens ansvarsområde såsom karteringar, konsekvensbedömningar och riskhanteringsplaner avseende översvämningar, värmeböljor, skogsbrand samt ras- och skred.

Högst 1 500 000 kronor får användas för framtagande av en metod för kartering och konsekvensanalyser av skyfall i tätbebyggelse. 

Anslagsposten får användas för klimatanpassningsinsatser inom myndighetens ansvarsområde genom ras- och skredriskkarteringar, karteringar av erosionsrisker, metodutveckling samt nyttiggörande och komplettering av material från utförda ras- och skredriskkarteringar samt för framtagande av handledning om naturanpassade erosionsskydd. Av anslaget får högst 600 000 kronor användas för finansiering av samordning och harmonisering av de kartunderlag som rör ras, skred och erosion som olika myndigheter tillhandahåller.

Anslagsposten får användas för att ta fram en rikstäckande markmodell med täta och noggranna höjddata, vilket är ett viktigt planeringsunderlag för klimatanpassningsändamål. Av anslaget får högst 800 000 kronor användas för informationsinsatser om projektet. Anslaget får även användas för utgifter för investering i en ny teknisk lösning för lagring och tillhandahållande av höjddata.

Länsstyrelsen har en central roll i arbetet med anpassningen till ett förändrat klimat. Anslagsposten får användas för att stödja länsstyrelserna i samordningen av det lokala och regionala arbetet med anpassning till ett förändrat klimat.  

Länsstyrelsen i Uppsala län fördelar medlen till samtliga länsstyrelser.

Anslagsposten ska användas för att finansiera verksamheten vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, såsom att samla, sprida och tillgängliggöra kunskap om klimatanpassning, framtagande av beslutsunderlag, information och publikationer samt deltagande i utåtriktade aktiviteter, internationella möten och omvärldsbevakning.

SMHI får betala ut 5 600 000 kronor till andra myndigheter för att inom sina respektive ansvarsområden utveckla verktyg och handlingsplaner för anpassning till ett förändrat klimat. Medlen betalas ut mot rekvisition.

Därutöver får högst 7 000 000 kronor användas för finansiering av SMHI:s arbete med:  

• framtagande av riktlinjer för beräkning av dimensionerande havsnivåer för olika delar av Sverige för dagens och framtidens klimatförhållanden
• genomförande av en studie om metod för beräkning av värsta möjliga korttidsnederbörd (skyfall).

Underlagen ska syfta till att öka tillgången till klimatinformation och beslutsunderlag om klimatanpassning för att därmed stödja länsstyrelser, kommuner och landsting med anpassning till ett förändrat klimat.