Mål 

Bidra till ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.

Återrapportering

Redovisning ska lämnas av hur arbetet med effektiv reglering, tillsyn, registrering och tillståndsprövning har bedrivits kopplat till målet.

Redovisning ska även lämnas för hur tillsynen fördelas på olika typer av tillsynsinsatser och på olika företagskategorier. Av redovisningen ska det också för varje företagskategori framgå hur stor andel av företagen som blir föremål för någon tillsynsinsats under året. Vidare ska arbetet  med att öka insatserna av finansiell tillsyn redovisas samt hur stor del som använts till finansiell tillsyn av de ytterligare 33 000 000 kronor som anvisats under 2016 .

Mål 

Stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden genom finansiell folkbildning.

Återrapportering 

Redovisning ska lämnas av hur insatser för att stärka konsumenternas finansiella förmåga har genomförts, bl.a. när det gäller sparande och skuldsättning. Redogörelse ska även lämnas för de modeller som används för utvärdering av de insatser som rör finansiell folkbildning och vilka insatser som vidtagits med anledning av resultatet av utvärderingen. 

Återrapporteringskrav i övrigt

1. De mått, indikatorer och nyckeltal som ingår i myndighetens underlag för analys av verksamhetens utveckling, prestationer och resultat ska så långt som möjligt redovisas. Därutöver ska även följande redovisas:

• uppgifter om genomsnittliga handläggningstider för olika tillståndsärenden och anmälningsärenden enligt förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen och
• antalet beslutade sanktioner uppdelat på olika regler.

2. Redovisa hur myndigheten har samverkat med Konsumentverket och Pensionsmyndigheten för att stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden.

1. Indikatorer och andra bedömningsgrunder

Med utgångspunkt från redovisningen i budgetpropositionen för 2016 (utgiftsområde 2 avsnitt 3.3) lämna en uppdaterad redovisning av indikatorerna avseende utfallet för 2014 och 2015.  I det fall data finns för tidigare år ska redovisningen kompletteras med sådana. Myndigheten ska även lämna förslag till möjliga indikatorer kopplade till det av riksdagen beslutade målet för finansmarknadsområdet om att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling.

Uppdraget ska redovisas senast den 18 april 2016.

2. Effektivitet och kvalitet

Finansinspektionen har under ett antal år redovisat arbetet med effektivitet och kvalitet inom myndigheten, eftersom ökade resurser har tillförts från 2010 och framåt. Även under 2016 tillförs ökade resurser. Myndigheten ska därför även redovisa hur arbetet under 2016 bedrivits med kvalitetshöjande insatser och med att effektivisera verksamheten.

Uppdraget ska redovisas senast den 4 april 2017.

3. Stabilitetsrapporter

De redovisningar (stabilitetsrapporter) som ska tas fram enligt 3 § första stycket 5 förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen ska även innehålla:

• en bedömning av den finansiella stabiliteten med särskilt fokus på tillståndet på de finansiella marknaderna och den ekonomiska situationen hos hushåll, icke-finansiella företag, kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag,
• en redogörelse för kreditinstitutens kreditgivning och kreditvillkor till företagen, uppdelat på små och medelstora företag, och till hushållen,
• en redogörelse för hushållens tillgångssida i form av hushållens finansiella sparande samt värdet av småhus uppdelat på hushållens finansiella respektive reala tillgångar,
• en redogörelse för i vilken grad olika finansiella företag bidrar till att öka risken i det finansiella systemet och
• en bedömning av finansiella obalanser som kan påverka kreditutbudet och kreditefterfrågan samt en redovisning av de åtgärder som vidtagits och kan komma att vidtas för att motverka dessa obalanser och de effekter åtgärderna bedöms få på samhällsekonomin.

4. Prognoser

Redovisa prognoser för anslagsbelastningen och för avgiftsintäkter som disponeras av myndigheten med tillhörande kommentarer för 2016—2020. Prognoserna för anslagsbelastningen ska redovisas i statsbudgetsystemet Hermes. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle, tillgängliga och beräknade medel samt till utfallet för 2015. Av kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som använts i prognosen och eventuella osäkerhetsfaktorer. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten även ange orsakerna till och, samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att verksamheten ska bedrivas inom ramen för tilldelade medel.

Prognoserna ska lämnas senast den 20 januari, 19 februari, 3 maj, 1 augusti och 26 oktober 2016.

5. Hållbar utveckling

Riksdagen har beslutat om ett ytterligare mål för finansmarknadsområdet. Målet anger att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. Finansinspektionen ska inom sitt ansvarsområde kartlägga och analysera vilka möjligheter myndigheten har för att bidra till målet.

Finansinspektionen kan i samband med denna kartläggning och analys t.ex. behandla följande frågeställningar:

1. Hur stimulera kunskapsuppbyggnad inom området.
2. Hur förbättra förutsättningarna för att öka tillgängligheten till information kring relevanta hållbarhetsaspekter och hur kan denna utvecklas bl.a. ur ett konsumentperspektiv.
3. Vilka metoder som kan behövas för att följa, mäta och utvärdera insatser inom hållbarhetsområdet.
4. Hur integrera hållbarhetsaspekter i reglering för det finansiella området där det är relevant och möjligt.

Redovisningen av kartläggningen och analysen bör även innehålla en handlingsplan för tänkbara fortsatta insatser inom området och ange prioriteringar. Svårigheter som komplicerar möjligheten att bidra till målet bör redovisas. Myndigheten bör i sitt arbete med uppdraget rådgöra med Konsumentverket, Naturvårdsverket samt även med andra i sammanhanget relevanta myndigheter eller organisationer. Uppdraget ska redovisas senast den 7 november 2016.  

6. Insatser för att minska utsläppen av koldioxid

Myndigheten ska i sitt arbete med att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter, inom ramen för sitt miljöledningsarbete, använda den metodik som tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i myndigheter, www.remm.se.

7. Avgifter

Den rapport som ska tas fram enligt 3 § första stycket 2 förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen ska även innehålla en analys och eventuella förslag till hur kostnadstäckningsgraden kan säkerställas enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Uppdraget ska redovisas i den rapport som enligt instruktionen årligen ska redovisas senast den 1 oktober.

8. Skadereglering vid personskada

Finansinspektionen ska kartlägga och analysera försäkringsbolagens processer och rutiner avseende personskadade, internt och i nämnder, för att klargöra om god försäkringsstandard avseende skadereglering upprätthålls. Hanteringen av de trafikskadade bör särskilt belysas. Kartläggningen ska bl.a. ta sin utgångspunkt i de rapporter som myndigheten har publicerat inom området mellan åren 1998 – 2007. I dessa rapporter har det exempelvis framkommit att handläggningstiderna generellt varit långa och att informationen till de skadade kunde förbättras. När det gäller granskningen av de processer och rutiner som försäkringsbolagen använder i samband med skadereglering så bör den omfatta t.ex. de rutiner och systemstöd som finns och en bedömning av om dessa rutiner fungerar tillfredsställande eller bör förbättras.

Följande frågor ska särskilt belysas:

1. Om personskadeärenden handläggs på ett betryggande och effektivt sätt och om de skadade får adekvat information under skaderegleringsprocessen.
2. De medicinska rådgivarnas (försäkringsläkarnas) roll. Det är fråga om bl.a. försäkringsläkarnas arbetsuppgifter, hur de anlitas och bland vilka läkare de väljs och om det finns ersättningssystem eller liknande system som medför att förtroendet för deras medicinska bedömningar kan skadas. Det bör även klargöras hur försäkringsläkarens roll förhåller sig till den behandlande läkarens roll.
3. Om det under de senaste tio åren har vidtagits självregleringsåtgärder eller andra reformer av betydelse på området och i så fall vilka dessa är och vilken betydelse de har haft.

Redovisningen av kartläggningen och analysen bör vid behov även innehålla en handlingsplan för fortsatta insatser. I uppdraget ska Finansinspektionen beakta jämställdhetsperspektivet så långt det är relevant och möjligt. I det fall regeländringar som rör försäkringsbolagens skadereglering skulle kunna bidra till bättre förutsättningar för de skadade bör förslag lämnas i dessa delar. Vid utformningen av sådana förslag bör såväl intresset av ett högt förtroende för skaderegleringen som en effektiv och rättssäker skadereglering övervägas. 

Finansinspektionen bör i sitt arbete med uppdraget rådgöra med Socialstyrelsen samt även med andra i sammanhanget relevanta myndigheter och instanser. Den del av uppdraget som avser försäkringsläkarens roll i förhållande till den behandlande läkarens roll ska genomföras i samråd med Socialstyrelsen. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2017.

Av medlen beräknas 7 000 000 kronor avsättas för satsningar inom konsumentområdet för genomförande av finansiell folkbildning.

Medlen får även användas för att bekosta Krigsförsäkringsnämndens verksamhet.

Medlen ska användas för samordningsorganet för insatser mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Verksamhet som rör ärenden som anges i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen ska över tiden finansieras fullt ut med de avgifter som tas ut för ändamålet.

Krigsförsäkringsnämnden undantas från förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.