Utöver vad som framgår av bestämmelserna i 3 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska myndigheten definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa hur bidragsgivningen från anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård har främjat ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas samt hur bidragsgivningen skapat förutsättningar för ökad livskvalitet och en hållbar utveckling. Riksantikvarieämbetet ska särskilt redovisa hur bidragsgivningen använts för att förnya och utveckla kulturmiljöarbetet, t.ex. rörande med-
borgarnas delaktighet och tillgång till en mångfald av kulturmiljöer.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa hur myndigheten har använt eller fördelat medlen från anslag 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Redovisningen ska omfatta

• vilka strategiska prioriteringar som legat till grund vid användningen eller fördelningen av medel,
• vilka insatser som finansierats eller delfinansierats av anslaget under året,
• på vilket sätt insatserna förväntas bidra till kulturområdets utveckling, samt
• en resultatbedömning av genomförda insatser.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa resultaten av arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra den information om fornlämningar som myndigheten förvaltar. Regeringen har avsatt särskilda medel för att stärka detta arbete inom ramen för anslag 7:2 Bidrag till kulturmiljövård. Riksantikvarie-
ämbetet ska särskilt redovisa hur dessa medel har använts.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa resultaten av myndighetens arbete för att främja effektivitet och konkurrens på det uppdragsarkeologiska området.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa vilka som fått bidrag enligt förordningen (2003:248) om bidrag till lönekostnader inom verk-
samheten Kulturarvs-IT, med vilka belopp och för vilka ändamål. Redovisningen ska också innehålla en bedömning av statsbidragets effekter i förhållande till syftet med bidragen.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa genomförda projekt och aktiviteter i samarbete med Umeå kulturhuvudstad 2014. En slutredovisning ska lämnas senast den 1 mars 2015 till Regeringskansliet (Kultur-
departementet). Kopia ska lämnas till Statens kulturråd.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa utgiftsprognoser för 2014–2018 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras utförligt både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Utgiftsprognoserna lämnas senast:

• 21 februari
• 5 maj
• 27 oktober

Riksantikvarieämbetet ska i årsredovisningen specificera myndighetens totala lokalkostnader för 2014 enligt följande:

• hyra
• el och uppvärmning
• reparationer och underhåll
• övriga driftskostnader

Om myndigheten har fler än en hyresvärd ska kostnaderna fördelas per hyresvärd.

Riksantikvarieämbetet ska särredovisa eventuella sponsringsintäkter i not till resultaträkningen.

Riksantikvarieämbetet ska för myndighetens besöksmål redovisa

• den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken,
• de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

Riksantikvarieämbetet ska till Myndigheten för kulturanalys lämna uppgifter om besöksutvecklingen på myndighetens besöksmål. Redovisning ska ske i enlighet med de anvisningar Myndigheten för kulturanalys lämnar.

Riksantikvarieämbetet ska kartlägga, kommentera och redovisa det regionala utfallet av sin verksamhet enligt metodanvisningar från Statens kulturråd.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa hur kulturmiljöarbetet i Sverige utvecklas. I detta ingår att samlat redovisa vad ansvariga myndigheter har gjort och avser att göra för att de nya nationella målen för kultur-
miljöarbetet ska uppfyllas. Riksantikvarieämbetet ska också redovisa hur myndigheten, utifrån sitt överinseendeuppdrag, avser att regelbundet följa upp målens uppfyllelse.

Myndigheten ska vidare belysa och analysera samspelet mellan nationell, regional och kommunal nivå inom kulturmiljöområdet. Detta innebär bland annat att myndigheten ska kartlägga och redovisa hur läns-
museerna och motsvarande museer arbetar med kulturmiljöfrågor och hur förutsättningarna ser ut för samverkan och verksamhets-
utveckling på regional nivå. Vidare ska Riksantikvarieämbetet redovisa hur ansvariga statliga myndigheter arbetar med och planerar att arbeta med att främja det kommunala kulturmiljöarbetet.

Utifrån bilden av hur området i dag utvecklas ska Riksantikvarieämbetet skapa en bred plattform för samtal om kulturmiljöarbetets framtid. Samtalen ska utmynna i en samlande vision för hur kulturmiljöarbetet bör utvecklas och vilka resultat som bör uppnås fram till 2030. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt från de mål som beslutats av regering och riksdag och de befintliga ekonomiska och organisatoriska ramarna.

Uppdraget ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna och i bred dialog med övriga berörda aktörer. Länsstyrelserna har samtidigt fått i uppdrag att inkomma till Riksantikvarieämbetet med redovisningar om arbetet med de nationella målen för kulturmiljöarbetet respektive arbetet med att främja det kommunala kulturmiljöarbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 31 mars 2016. En delrapport rörande hur kulturmiljöarbetet i Sverige utvecklas ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 31 mars 2015.

Riksantikvarieämbetet ska administrera satsningen Kulturarvslyftet. Riksantikvarieämbetet ska i en rapport till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 31 maj 2015 redovisa det samlade utfallet av satsningen. Av redovisningen ska framgå hur bidraget fördelats samt för vilka ändamål bidrag beviljats. Rapporten ska också innehålla en bedömning av statsbidragets effekter i förhållande till syftet med bidragen.  

Farokonventionen – Framework Convention on the Value of Cultural Heritage for Society – behandlar viktiga frågor om kulturarvet och de sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling. Konven-
tionen antogs av Europarådet 2005 och trädde i kraft den 1 juni 2011.

Riksantikvarieämbetet ska utreda förutsättningar för och konsekvenser av en eventuell anslutning till konventionen samt bedöma vilka eventuella författningsändringar som krävs vid ratificering. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 31 mars 2014.  

Riksantikvarieämbetet ska redovisa hur myndigheten verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och hur arbetet integreras i genomförandet av myndighetens verksamhet. I uppdraget ingår också att belysa och analysera förutsättningarna för att myndigheten effektivt ska kunna företräda kulturmiljöaspekterna i arbetet för att nå miljökvalitets-
målen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kultur-
departementet) senast den 22 februari 2015.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa och analysera hur medel som avsätts för att vårda eller tillgängliggöra kulturmiljön kan stärka arbets-
marknaden och bidra till hållbar tillväxt. Goda exempel som kan tjäna som förebild för framtida insatser ska redovisas. Uppdraget ska genomföras i samråd med länsstyrelserna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 31 maj 2015.

Riksantikvarieämbetet ska också – som en fortsättning på den fördjupade samverkan mellan kulturpolitiken, näringspolitiken och den regionala tillväxtpolitiken – under 2014 utveckla och medverka i insatser för att främja kulturella och kreativa näringar samt delta i det strategiska samverkansarbete som leds av Tillväxtverket och VisitSweden AB för att stärka svensk turism och förutsättningarna för svensk besöksnäring.

Riksantikvarieämbetet ska under 2014 delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som ska hantera frågor om statens roll och ansvar inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att anpassa myndighetens verksamhet till kraven i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, vilken trädde i kraft den 1 juli 2010. Myndigheten ska redovisa vilken verk-
samhet som bedrivs som omfattas av lagen, vilka villkor som tillämpas och vilka avgifter som tas ut. Myndigheten ska särskilt redovisa om de villkor som tillämpas och de avgifter som tas ut har setts över med anledning av den nya lagen. Grunderna för avgiftssättningen ska redovisas. Myndigheten ska beskriva möjliga åtgärder för att öka tillgängligheten till myndighetens information. Myndigheten ska därvid särskilt analysera hur tillgängliggörandet kan underlättas genom den plattform för data som regeringen gett VINNOVA i uppdrag att utveckla. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 augusti 2014.

Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket ska gemensamt föreslå ett program för upp-
följning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens (GJP) miljöeffekter för perioden 2015–2019. Jordbruksverket har samordningsansvar för redovisning av uppdraget. Utgångspunkten för arbetet inom GJP:s miljöeffekter är att leverera framåtsyftande och policy-relevanta analyser på såväl EU-nivå som nationell nivå. Analyserna ska bland annat beakta kostnadseffektivitet och möjligheten att utveckla ekosystemtjänster samt bidra till uppfyllandet av nationella miljökvalitetsmål. GJP:s miljöeffekter på EU-nivå samt motsvarande arbete i andra länder och inom kommissionen bör följas. I programmet ska det finnas en flexibilitet att kunna analysera konsekvenser av eventuella förändringar i politiken. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 1 oktober 2014. 

Riksantikvarieämbetet ska bistå Regeringskansliet under program-
perioden för 2014–2020 för EU:s sammanhållningspolitik och politiken för landsbygdsfonden och havs- och fiskerifonden inklusive arbetet med en partnerskapsöverenskommelse med EU-kommissionen. Myndigheten ska vidare utifrån sitt ansvarsområde bistå de regionala aktörer som fått i uppdrag att utarbeta förslag till strukturfondsprogram eller motsvarande.

Riksantikvarieämbetet ska i samarbete med Statens kulturråd, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Riksarkivet redovisa antalet svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via EU:s strukturfonds-
program, inklusive de territoriella samarbetsprogrammen. Av redovis-
ningen ska framgå hur mycket medel som beviljats och utbetalats samt den nationella medfinansieringen. Statens kulturråd ska samordna redovisningen, som lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 30 juni 2014.

Anslaget får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.

Av anslagsposten får högst 4 500 000 kronor användas för bidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet.

Medlen ska användas till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT. Bidrag får beviljas i enlighet med vad som föreskrivs i förordningen (2003:248) om bidrag till lönekostnader inom verk-
samheten Kulturarvs-IT.

• Bidrag får beviljas i enlighet med vad som föreskrivs i 2–5, 7–9 och
  13 §§ förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer.  
• Av anslagsposten får högst 15 000 000 kronor användas för arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostads-
  byggande enligt 10 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer.  
• Av anslagsposten utgår ersättning enligt 3 kap. 10 § kulturmiljölagen (1988:950).
• Bidrag får beviljas för sådana kostnader som avses i 2 kap. 14 § kulturmiljölagen (1988:950) och för ersättning enligt 2 kap. 7, 8 och 15 §§ samma lag. 
• Av anslagsposten får högst 2 000 000 kronor användas till bidrag för sådana konserveringsinsatser som anges i 13 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Medel som inte används för konserveringsbidrag får användas för att bekosta konservering av fynd från äldre arkeologiska undersökningar.
• Intrångsersättning får betalas ut vid beslut om kulturreservat enligt
  7 kap. 9 § miljöbalken.
• Av anslagsposten får högst 2 500 000 kronor användas för förvaltning och utveckling av K-samsök.
• Av anslagsposten får högst 15 000 000 kronor användas för att utveckla och kvalitetssäkra information om fornlämningar samt för att utveckla de informationssystem som krävs för Riksantikvarie-
  ämbetets förvaltning av denna information.

Anslagsposten får användas till bidrag till arbetslivsmuseer. Bidrag får beviljas i enlighet med vad som föreskrivs i förordningen (2002:920) om bidrag till arbetslivsmuseer.

Riksantikvarieämbetets verksamhet inom avdelningen för arkeologiska undersökningar ska utgöra en separat verksamhetsgren som särredovisas i årsredovisningen.

Riksantikvarieämbetets verksamhet inom Svensk museitjänst ska utgöra en separat verksamhetsgren som särredovisas i årsredovisningen.

Riksantikvarieämbetet får ta emot och disponera bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer, samt medel från mellanstatliga organ såsom EU, FN och Nordiska ministerrådet.

Av årsredovisningen ska fördelningen av bidragsintäkterna mellan statliga bidrag, bidrag från mellanstatliga organ respektive icke-statliga bidrag framgå.