Riksantikvarieämbetet ska redovisa vilka effekter på kulturmiljön som bidragsgivningen från anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård har haft.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa de insatser som gjorts för att utveckla myndighetens arkeologiska uppdragsverksamhet samt resultatet av dessa insatser. Av redovisningen ska framgå vilka insatser som vidtagits för att förbättra det ekonomiska resultatet, servicen gentemot uppdragsbeställaren samt för att öka tillgängligheten till undersökningsresultaten.

Riksantikvarieämbetet ska redovisa utgiftsprognoser för 2011–2015 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras utförligt både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Utgiftsprognoserna lämnas senast:

• 19 januari

• 5 maj

• 28 oktober

Riksantikvarieämbetet ska i årsredovisningen specificera myndighetens totala lokalkostnader för 2011 enligt följande:

• hyra
• el och uppvärmning
• reparationer och underhåll
• övriga driftskostnader

Om myndigheten har fler än en hyresvärd ska kostnaderna fördelas per hyresvärd.

Riksantikvarieämbetet ska särredovisa eventuella sponsringsintäkter i not till resultaträkningen.

Utöver vad som framgår av bestämmelserna i 3 kap. i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska myndigheten lyfta fram de kvalitativa aspekterna vid redovisningen av verksamhetens resultat.

Riksantikvarieämbetet ska för myndighetens besöksmål redovisa:

• den verksamhet som svarar mot den unga publikens behov samt insatser för att öka den unga publiken,
• förändring i besöksutveckling jämfört med föregående år i antal och i procent,
• antal besökare med fördelning på ålder, kön, geografisk hemvist samt antal skolbesök,
• uppgifter om respektive besöksmåls entréavgift,
• uppgifter om årets insatser för att öka tillgängligheten till myndighetens besöksmål.

Riksantikvarieämbetet ska kartlägga, kommentera och redovisa det regionala utfallet av sin verksamhet enligt metodanvisningar från Statens kulturråd.

Riksantikvarieämbetet ska medverka till att genomföra den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013, inklusive de tydliggöranden som framgår av regeringens skrivelse 2009/10:221. Sverige ska i slutet av 2012 lämna en uppföljning av denna strategi till Europeiska kommissionen. Riksantikvarieämbetet ska därför senast den 16 mars 2012 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet och Kulturdepartementet) redovisa:

• vilka av den nationella strategins prioriteringar som Riksantikvarieämbetet har arbetat med fr.o.m. den 1 juli 2009 t.o.m. 2011 och avser att arbeta med under 2012,
• vilka verksamheter som berörts och vilka resultat som har uppnåtts,
• insatser i samverkan med andra myndigheter och aktörer samt de organ som har det regionala tillväxtansvaret i länen.

Riksantikvarieämbetet ska i samråd med Jordbruksverket och Naturvårdsverket t.o.m. 2014 följa upp och utvärdera miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Uppdraget ska genomföras i linje med det förslag som presenterats av myndigheterna (Jordbruksverkets rapport 2009:19). Jordbruksverket har samordningsansvar för uppdraget och rapporteringen.

Riksantikvarieämbetet ska i årsredovisningen lämna en samlad redovisning av genomförda insatser och en bedömning av resultatet av samverkan med andra myndigheter och aktörer, däribland ideella organisationer och andra delar av det civila samhället.

Riksantikvarieämbetet ska samordna den del av Kulturarvs-IT som genomförs vid regionala och kommunala kulturinstitutioner. Riksantikvarieämbetet ska i en särskild rapport i anslutning till årsredovisningen redovisa antalet institutioner som medverkar i Kulturarvs-IT samt vilka dessa är. Riksantikvarieämbetet ska också redovisa antalet anställda (arbetsledare och anställda med lönebidrag) på varje institution. Riksantikvarieämbetet ska också, utifrån redovisningar från respektive institution, till regeringen redovisa en övergripande analys av såväl den verksamhet, som dess resultat och effekter, satsningen har bidragit till vid respektive institution.

Riksantikvarieämbetet ska – som en fortsättning på den fördjupade samverkan mellan kulturpolitiken, näringspolitiken och den regionala tillväxtpolitiken – under 2011 utveckla och medverka i insatser för att främja kulturella och kreativa näringar.

Riksantikvarieämbetet ska i samverkan med Statens kulturråd och Riksteatern ta fram en rapport med goda exempel på hur kulturinstitutioner kan involvera det civila samhällets organisationer och andra ideella krafter i sina respektive verksamheter. Arbetet ska ske i samverkan med det civila samhället. Uppdraget ska redovisas av Statens kulturråd till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 31 januari 2012. I anslutning till redovisningen ska Statens kulturråd arrangera en presentation av resultaten till vilken berörda aktörer bjuds in.

Riksantikvarieämbetet ska i samråd med länsstyrelserna redovisa genomförandet av det samverkansarbete som utvecklats i länsstyrelsernas och Riksantikvarieämbetets gemensamma uppdrag inom kulturmiljöområdet (uppdrag 70 i regleringsbrevet för 2010 avseende länsstyrelserna). Av redovisningen ska framgå om det finns svårigheter i genomförandet av arbetet och hur dessa avses lösas. Redovisningen samordnas av Länsstyrelsen i Södermanlands län som avrapporterar till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 1 juli 2011.

Riksantikvarieämbetet ska under 2011 delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som ska hantera frågor om statens roll och ansvar inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Regeringen har gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att samverka med Statens konstråd, Boverket och Arkitekturmuseet för att vidareutveckla och stärka en helhetssyn i planeringen och gestaltningen av offentliga miljöer. I uppdraget ligger att etablera samarbeten mellan planerare och plangenomförare, arkitekter, antikvarier, formgivare, designer och konstnärer samt andra professioner som arbetar med utveckling av den fysiska miljön, liksom en bred samverkan med berörda kommuner, fastighetsägare och boende.

Genom samverkan mellan myndigheterna ska goda exempel spridas på hur platsspecifik konstnärlig utformning och en medveten arkitektur kan ingå i och bidra positivt till en helhetsplanering av offentliga områden, platser eller byggnader.

En delrapport om uppdragets genomförande ska lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) den 1 juni 2011. Statens konstråd ansvarar för redovisningen och de andra myndigheterna ska medverka till redovisningen.

Riksantikvarieämbetet ska i samarbete med Statens kulturråd, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Riksarkivet redovisa antalet svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via EU:s strukturfondsprogram, inklusive de territoriella samarbetsprogrammen, samt hur mycket EU-medel som har utbetalats. Statens kulturråd ska samordna redovisningen, som lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 15 augusti årligen till och med 2013. Av redovisningen ska framgå omfattningen av den nationella medfinansieringen samt de myndigheter, institutioner m.fl. som huvudsakligen bidragit till denna. Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Filminstitutet och Riksarkivet ska gemensamt komma överens om hur redovisningen ska disponeras.

Riksantikvarieämbetet ska i samarbete med Statens kulturråd årligen redovisa antalet svenska ansökningar till EU:s ramprogram för kultur (Kultur 2007), antalet svenska ansökningar som beviljats stöd samt hur mycket EU-medel som utbetalats. Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet ska gemensamt komma överens om hur redovisningen ska disponeras. Kulturrådet ska samordna redovisningen, som ska lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 15 augusti årligen till och med 2013.

Riksantikvarieämbetet ska utforma en strategi för sin barn- och ungdomsverksamhet för åren 2012–2014. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 1 oktober 2011.

Av anslaget får högst 3 500 000 kronor användas för bidrag till organisationer inom kulturmiljöområdet.

I anslaget ingår 1 200 000 kronor för Riksantikvarieämbetets övergripande ansvar för miljömålsfrågor relaterade till kulturmiljön.

Av anslaget får högst 2 500 000 kronor användas för kostnader för Svensk museitjänst.

Medlen ska användas till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT.

• Beslut om bidrag får beviljas i enlighet med vad som föreskrivs i 2-5, 7, 8 och 13 §§ förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer.
• Av anslagsposten får högst 25 000 000 kronor beviljas till att ta fram regionala och kommunala kunskapsunderlag i enlighet med vad som föreskrivs i 9 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer.
• Av anslagsposten får högst 15 000 000 kronor disponeras för arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande enligt 10 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer.  
• Av anslagsposten utgår ersättning enligt 3 kap. 10 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
• Bidrag får beviljas för sådana kostnader som avses i 2 kap. 14 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., för ersättning enligt 2 kap. 7, 8 och 15 §§ samma lag. 
• Av anslagsposten får högst 4 000 000 kronor användas till bidrag för sådana konserveringsinsatser som anges i 13 § förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Medel som inte används för konserveringsbidrag får användas för att bekosta konservering av fynd från äldre arkeologiska exploateringsundersökningar.
• Intrångsersättning får betalas ut vid beslut om kulturreservat enligt 7 kap. 9 § miljöbalken.
• Av anslagsposten får högst 15 000 000 kronor användas för projektet Hus med historia. Inom ramen för projektet kan stöd fördelas till vård av hembygdsgårdarnas byggnader som representerar lokal byggnadskultur och som förvaltas av hembygdsrörelsen samt används i publik verksamhet. Medel kan fördelas till byggnader som är flyttade ur sitt ursprungliga kulturhistoriska sammanhang. Vårdinsatser som också bidrar till att fler människor kan ta del av kulturarvet bör särskilt prioriteras. Medel, högst 3 000 000 kronor, får avsättas till Sveriges hembygdsförbund för samordningen av projektet. Vid fördelningen inom respektive län bör länsstyrelsen samråda med Sveriges hembygdsförbunds regionala organisation för att garantera att de lokala insatserna kopplas samman med de aktiviteter som bedrivs på regional och nationell bas inom projektet. Möjligheterna till medfinansiering bör också beaktas vid bidragsfördelningen.
• Av anslagsposten får högst 1 000 000 kronor användas för Riksantikvarieämbetets licensavgifter för digital fornminnesinformation.  
• Av anslagsposten får högst 5 000 000 kronor användas för förvaltning och utveckling av K-samsök.

Anslagsposten får användas till bidrag till arbetslivsmuseer. Beslut om bidrag får beviljas i enlighet med vad som föreskrivs i förordningen (2002:920) om bidrag till arbetslivsmuseer.

• Riksantikvarieämbetet får mot avgift förmedla det arkeologiska dokumentations- och analysverktyget INTRASIS till andra myndigheter och enskilda, inom och utom landet. Inkomsterna disponeras av Riksantikvarieämbetet.
• Riksantikvarieämbetets ekonomiska resultat av verksamheten inom avdelningen för arkeologiska undersökningar ska särredovisas i årsredovisningen.
• Riksantikvarieämbetets verksamhet inom enheten för museitjänster ska utgöra en separat verksamhetsgren som på sikt ska finansieras med avgiftsintäkter.

Riksantikvarieämbetet får ta emot och disponera bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer, samt medel från mellanstatliga organ såsom EU, FN och Nordiska ministerrådet. Av årsredovisningen ska fördelningen av bidragsintäkterna mellan statliga bidrag, bidrag från mellanstatliga organ respektive icke-statliga bidrag framgå.