Målet är

• att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och i näringslivet som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, samt
• att utveckla teknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader.

1. Myndigheten ska redovisa på vilket sätt verksamheten bidrar till de energipolitiska målen.

2. Myndigheten ska redovisa vilka områden som prioriterats och hur verksamheten utformats och genomförts utifrån den metodik som fastlagts av riksdagen (prop. 2005/06:127 bilaga 4, bet. 2005/06:NU19, rskr. 2005/06:347).

3. Myndigheten ska redovisa väsentliga resultat av genomförda utvärderingar av vetenskaplig kvalitet och relevans.

4. Myndigheten ska rapportera vilka sammanställningar och analyser som genomförts av resultat från energiforskning och innovation. 

5. Myndigheten ska redovisa hur myndigheten samverkat med andra statliga forskningsfinansiärer.

6. Myndigheten ska redovisa väsentliga resultat av deltagande i internationellt energiforskningssamarbete.

7. Myndigheten ska den 15 mars 2010 kortfattat redovisa den samverkan som myndigheten har bedrivit med samarbetsparter i de länder med vilka Sverige har ett bilateralt avtal om energiforskningssamarbete.

Målet är att utveckla och driva internationell marknadsfrämjande verksamhet för svensk energiteknik i nära samarbete med andra myndigheter och organisationer i syfte att bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och energisystemets utveckling, såväl i Sverige som på andra marknader.

Myndigheten ska redovisa väsentliga åtgärder som vidtagits för att bidra till målet om främjande av svensk energiteknik.

Målet är att resultat och metoder från forskning inom temaområdet energisystemstudier ska användas i och integreras med myndighetens löpande verksamhet.

Myndigheten ska redovisa väsentliga insatser för att integrera resultat och metoder i den löpande verksamheten.

Ett ökat utnyttjande av vindkraft är nödvändigt för att uppnå EU-målet för förnybar energi. För att möjliggöra detta krävs olika typer av insatser exempelvis fysisk planering. Riksdagen har beslutat om en planeringsram för vindkraft på 30 TWh till 2020. Planeringsramen för vindkraft motsvarar en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20TWh till lands och 10 TWh till havs. Myndigheten ska stödja och skapa förutsättningar för denna omfattande utbyggnaden av vindkraften. Som nationell expertmyndighet ska Statens energimyndighet vara pådrivande i det nationella arbetet med att främja vindkraften. Myndigheten ska som ett led i detta arbete höja kunskapsnivån om vindkraftens egenskaper och möjligheter. Energiforskningen är en viktig del av detta.

Myndigheten ska samlat redovisa de väsentligaste aktiviteterna som utförts under året i relation till målen. Myndigheten ska därvid särskilt redovisa arbetet med

• att skapa planmässiga förutsättningar inom planeringsramen och att stärka vindkraftens situation genom att löpande uppdatera riksintressen för vindkraft och regionala planeringsramar,
• att genom insatser för marknadsintroduktion av vindkraft bidra till en avsevärt ökad produktion av el från vindkraft i syfte att minska kostnaderna för nyetablering av vindkraft ,
• att genom insatser inom forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering skapa förutsättningar för utveckling av ny teknik och nya företag samt utbyggnaden av vindkraften,
• att genom informationsinsatser öka kunskapen om vindkraftens egenskaper och möjligheter, och hur hänsyn kan tas till konkurrerande intressen,
• att vid behov understödja vindkraftssamordnarna i deras arbete,
• att fortsätta att utveckla det nationella nätverket för vindbruk,
• att aktivt delta i samråd, och
• att genomföra kompetensutvecklingsinsatser för övriga myndigheter, särskilt länsstyrelserna och kommunerna. 

Myndigheten ska med bistånd av berörda myndigheter, redovisa väsentliga aktiviteter som har utförts under året för att stödja och främja utbyggnaden av vindkraft vid Sjöfartsverket, Försvarsmakten, Fiskeriverket, Kammarkollegiet, Transportstyrelsen SMHI, Luftfartsverket och Statens fastighetsverk.

I samband med utgiftsprognosen i augusti ska även följande redovisas: vilka åtgärder som genomförts avseende stödet för marknadsintroduktion av vindkraft, vilka resultat som uppnåtts och en bedömning av stödets framtida utfall. Vidare ska redovisas på vilket sätt insatser inom energiforskningen bidrar till att skapa förutsättningar för en omfattande utbyggnad av vindkraften.

Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som den vidtagit i syfte att nå de nationella målen för energieffektivisering. Myndigheten ska särskilt redovisa vilka resultat den nått i fråga om energieffektivisering eller andra kvantifierbara effekter hos berörda aktörer eller mottagare av myndighetens insatser.

Myndigheten ska vidare redovisa vilka åtgärder som vidtagits samt resultaten härav för att främja medvetenhet och kunskap hos små och medelstora företag samt hos barn och ungdomar om energieffektivisering och klimatfrågor.

Myndigheten ska även redovisa vilka åtgärder som den vidtagit för att förstärka och utveckla insatserna inom ramen för genomförandet av ekodesigndirektivet.

Myndigheten ska redovisa:

• kostnader för statistik,
• kostnader för internationellt arbete samt
• programanknutna kostnader.

Myndigheten ska i samband med utgiftsprognosen i augusti redogöra för vilka rutiner och processer som tillämpas för att säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt.

Statens energimyndighet ska i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Svensk Energi, Affärsverket svenska kraftnät, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och andra berörda myndigheter och aktörer, förbereda och genomföra utbildning av kommuner, länsstyrelser och elnätsföretag samt genomföra andra förberedande åtgärder så att en första landsomfattande planeringsomgång för prioritering av elanvändare i händelse av förutsedd eller plötsligt uppkommen kortsiktig elbrist kan genomföras 2011.

Myndigheten ska delta i arbetet inom Internationella energiorganet (IEA) avseende systemet för krisåtgärder enligt avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP) och därvid ha beredskap för att organisera ett svenskt s.k. NESO-organ vid oljekriser. Myndigheten ska även medverka i arbetet på oljeberedskapsområdet inom EU och ansvara för uppföljningen av de bilaterala oljelagringsavtal som Sverige ingått. Statens energimyndighet ska även medverka i delegationen för viss tjänsteexport till Kina vad avser miljövänlig byggnation och utveckling av underjordslagring av råolja och raffinerade produkter.

Statens energimyndighet ska i samråd med Boverket, Energimarknadsinspektionen och Naturvårdsverket och efter samråd med Försvarsmakten, Lantmäteriet, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Sjöfartsverket, SMHI, Svenska kraftnät, Transportstyrelsen, Vägverket samt Länsstyrelserna förvalta och utveckla webbplattformen för alla tillståndsfrågor (Vindlov.se) som kan bli aktuella för vindkraftsutbyggnad.  

Myndigheten ska fortsätta utvecklingen av det statistiska underlaget avseende delområdena bebyggelse, transporter, bioenergi samt vindkraft samt initiera ett arbete om lokal och regional energistatistik. En redogörelse för detta arbete, samt en övergripande redogörelse för EU-arbetet om statistik för förnybar energi samt slutanvändning av energi, ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 november 2010.

Under våren 2010 ska regeringen lämna en slutredovisning av det regelförenklingsarbete som bedrivits under mandatperioden. Myndigheten ska därför inom sitt ansvarsområde bistå Tillväxtverket i mätningarna av företagens administrativa kostnader, dels med en uppdatering av förändringarna i regelverken för 2009, dels med en prognos för 2010. Det underlag som behövs ska redovisas vid den tidpunkt som Tillväxtverket anger i särskild ordning.

Statens energimyndighet ska tillsammans med Energimarknadsinspektionen analysera utvecklingen på fjärrvärmemarknaden i relation till konkurrerande alternativ på värmemarknaden med avseende på priser, konkurrens och miljö. I redovisningen ska även en bedömning ske av effekterna av stödsystemen för konvertering av olika uppvärmningssystem. Resultatet av dessa analyser ska redovisas till regeringen i en gemensam rapport senast den 30 juni 2010.

Myndigheten ska till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 februari 2010 redovisa ett förslag till den nationella handlingsplan som Sverige enligt artikel 4 i EU:s direktiv för användningen av energi från förnybara energikällor är ålagda att ta fram. I uppdraget ingår att redovisa alternativa vägar till måluppfyllelse, dvs nivåer på sektorsmål och åtgärder, samt beakta klimat- och energieffektiviseringsaspekter i valet av förslag till åtgärder. Redovisningen ska innehålla en särskild redogörelse för biogas. Myndigheten ska därtill redovisa på vilket sätt insatserna för forskning och innovation kan bidra till uppfyllandet av målet. Uppdraget ska genomföras efter samråd med Naturvårdsverket, Boverket, SIKA och Vägverket. Synpunkter ska inhämtas från berörda myndigheter och organisationer.

Myndigheten ska ansvara för genomförandeåtgärder enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EG. Myndighetens uppgifter inbegriper:

• att svara för den samlade kontrollen och övervakningen av den ram som upprättats för de nationella energibesparingsmålen om att energibesparingen till år 2016 är minst 9 procent av det årliga energianvändningsgenomsnittet 2001–2005, att energibesparingen år 2010 är minst 6,5 procent av det årliga energianvändningsgenomsnittet 2001–2005, uppnådda energibesparingar samt rapportera om resultaten,
• att svara för administration, ledning och genomförande av åtgärderna för att integrera krav på förbättrad energieffektivitet i offentlig sektor,
• att bevaka utvecklingen på marknaderna för energitjänster och energieffektiva produkter samt uppmärksamma behov av åtgärder för att stoppa verksamhet som kan hämma eller hindra utvecklingen på marknaden för energitjänster,
• att främja utvecklingen av marknaderna för energitjänster och energieffektiva produkter, bl.a. genom att tillhandahålla information, modellavtal och samverkansmodeller för energitjänster, och
• i samråd med berörda myndigheter genom Energieffektiviseringsrådet, förbereda underlag för att senast den 30 september 2010 redovisa förslag till Sveriges andra nationella handlingsplan för energieffektivitet. 

Vita certifikat är en typ av certifikat med vilka man kan handla inom  området energieffektivisering. Det grundläggande syftet med systemen är att marknaden får styra var åtgärderna genomförs för att energieffektiviseringen ska kunna ske så kostnadseffektivt som möjligt. Europeiska kommissionen arbetar för närvarande med en revidering av EU:s handlingsplan för energieffektivisering. Det är troligt att kommissionen kommer att föreslå ett direktiv med bindande krav på samtliga medlemsstater att införa ett nationellt system för vita certifikat. Med syftet att ta fram underlag inför kommande förhandling ska myndigheten utreda fördelar och nackdelar med ett nationellt system för vita certifikat. Aspekter som ska analyseras är förväntade effekter på energianvändningen i stort samt för relevanta sektorer och energislag. Myndigheten ska även utreda hur ett sådant system kan samverka med övriga styrmedel på området och hur det kan bidra till kostnadseffektiv uppfyllelse av de klimat- och energipolitiska målen för 2020. Bedömningar över systemets samhällsekonomiska effektivitet ska redovisas. Vidare ska myndigheten utreda och beskriva de ekonomiska konsekvenserna som ett system för vita certifikat kan komma att få för individer, företag och offentlig sektor. Erfarenheter från genomförande av system för vita certifikat i andra europeiska länder ska analyseras, särskilt avseende verifiering och kontroll. Möjligheter till olika systemutformning ska beaktas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast 30 september 2010.

Energieffektiviseringsutredningen påtalade i sitt slutbetänkande (SOU 2008:110) behovet av ytterligare ekonomiska styrmedel för att realisera energieffektiviseringspotentialen i sektorn bostäder och service. Frågan om finansiering av åtgärder i byggnadssektorn är central även i Europeiska kommissionens arbete med revidering av EU:s handlingsplan för energieffektivisering, och det är troligt att Kommissionen kommer att ställa krav på nationella insatser. Myndigheten ska mot denna bakgrund kartlägga hur eventuella behov av finansiellt stöd till investeringar i energieffektiv teknik inom sektorn för bostäder och service ser ut, särskilt för åtgärder inom det befintliga byggnadsbeståndet. Myndigheten ska kartlägga befintliga finansieringsinstrument på nationell och EU-nivå som kan användas för energieffektivisering av byggnader, huruvida dessa är lämpliga för att uppnå kostnadseffektiv styrning mot energieffektiviseringar av byggnader, samt, vid behov, analysera förutsättningarna för att införa finansieringsinstrument som inte tidigare använts i Sverige. Vidare ska myndigheten analysera och beskriva de ekonomiska konsekvenserna som eventuella förslag kan komma att få för individer, företag och offentlig sektor. Uppdraget ska genomföras efter samråd med Boverket och Statens bostadskreditnämnd och redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast 31 oktober 2010.

Statens energimyndighet ska, i samverkan med Konkurrensverket och efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), genomföra en förstudie om nyttan med, verktygen för och samordningen av produktrelaterad energistatistik vid offentlig upphandling. Förutsättningar för att förbättra statistiken inom ramen för befintliga upphandlingsdatabaser ska utredas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast 15 december 2010.

Myndigheten ska, med syfte att främja energitjänster, informera om olika samverkansmodeller för att öka energieffektiviteten. Myndigheten ska utreda behov av att utveckla standardavtal för energitjänster, och vid behov föreslå sådana. Uppdraget ska genomföras efter samråd med Konkurrensverket och Boverket samt berörda aktörer i energieffektiviseringsbranschen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast 30 september 2010.

Statens energimyndighet ska i samråd med Boverket och andra berörda aktörer inom bygg- och fastighetsområdet ta fram en strategi för att främja ett ökat antal lågenergibyggnader i Sverige. Målsättningar och övriga förutsättningar för denna strategi ska utformas i enlighet med såväl regeringens bedömningar avseende arbete för att främja lågenergibyggnader i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (prop. 2008/09:163) som kommande krav i det omarbetade EG-direktivet om byggnaders energiprestanda. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast 30 september 2010. Uppdraget kan enligt särskild överenskommelse mellan företrädare för Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och myndigheten rapporteras vid annan tidpunkt än vad som här angivits.

Statens energimyndighet ska i samråd med Boverket utforma och inrätta en informations- och rådgivningsportal för att främja genomförande av energideklarationer för bostäder och lokaler samt energieffektiviserande åtgärder i enlighet med dessa. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast 15 december 2010.

Myndigheten ska senast den 1 april 2010 upprätta en statusrapport avseende arbetet med ”Uthållig kommun”. Rapporten ska redovisa de väsentliga aktiviteterna som vidtagits med avseende på kunskapsspridning, samverkan och nätverksbyggande. Rapporten ska också redovisa vilka kvantitativa och kvalitativa mål för energieffektivisering som satts på kommunal eller regional nivå och i vilken utsträckning dessa mål nåtts samt vilka effekter som uppnåtts.

Myndigheten ska senast den 30 juni 2010 upprätta en statusrapport med analys avseende arbetet med utveckling och genomförande av regionala klimat- och energistrategier. Myndigheten ska analysera innehållet i de framtagna strategierna vad gäller visioner och mål samt insatser, åtgärder och verktyg för att förverkliga visioner och mål. Myndigheten ska även analysera hur och med vilka lokala och regionala aktörer länsstyrelserna har samverkat i utvecklingen respektive genomförandet av strategierna.

Myndigheten ska samordna det svenska deltagandet i Internationella frysinstitutets verksamhet.

Statens energimyndighet ska efter samråd med Naturvårdsverket redovisa behovet och konsekvenserna av att ge kommunerna utökade möjligheter att inskrida i de fall enskilda anläggningar för lokal uppvärmning (småskalig eldning med fasta bränslen m.m.) skapar olägenheter i den närmaste omgivningen som höga utsläpp av hälsofarliga luftföroreningar. En utgångspunkt för analysen bör vara dagens samlade kunskap om relevanta tekniska system, förekommande utsläpp samt därmed förenade olägenheter samt hälsorisker i den närmaste omgivningen. Analysen bör innefatta myndighetens bedömning av vilka komponenter i utsläpp samt vilka föroreningssituationer i omgivningen som kan motivera ingripande samt en bedömning av i vilken utsträckning dålig vedeldning kan förväntas ersättas med modernare system såsom pellets eller värmepumpar även utan ändring av dagens regelverk. Om myndigheten bedömer att det är motiverat med åtgärder bör ett författningsförslag ingå i redovisningen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 januari 2011.

Kommissionen beslutade förslaget till förordning om åtgärder för att garantera en trygg gasförsörjning den 17 juli 2009 KOM (2009) 363 slutlig. Förslaget är för närvarande föremål för förhandling. Enligt den föreslagna art 3. 3 ska medlemsstaterna senast tre månader efter ikraftträdande notifiera kommissionen om vem som utsetts till behörig myndighet enligt förordningen.

Statens energimyndighet ska i samråd med Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svenska kraftnät och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, lämna förslag till behörig myndighet för naturgas. Synpunkter ska inhämtas från de myndigheter och organisationer som i övrigt kan beröras. Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2010.

Myndigheten ska senast 30 juni 2010 redogöra för hur myndigheten kan bidra i det arbete som föranleds av de nya riktlinjerna beträffande kärnkraften i den nyligen beslutade långsiktiga klimat- energipolitiken. Det handlar dels om ett minskat beroende av kärnkraft och vattenkraft, dels om förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften.

Anslagsposten finansierar Statens energimyndighets verksamhetskostnader

Anslagsposten ska finansiera:

1. Utgifter för arvoden till ledamöter i Oljekrisnämnden.

2. Utgifter för internationellt samarbete, bl.a. inom ramen för EU och OECD.

3. Utgifter för eget deltagande i EU:s program.

4. Fjärrvärmenämndens verksamhet utöver de ansökningavgifter som disponeras enligt 12 § fjärrvärmelagen (2008:263).

Anslagsposten ska finansiera Energimarknadsinspektionens verksamhetskostnader.

Anslagsposten får användas för utredning, utvärdering och samordning. Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Boverket disponerar anslagsposten för att täcka administrations- och programanknutna kostnader knutna till stödet enligt förordningen (2005:205) om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet.

Anslagsposten får användas för:

1. åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:1322) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning, 
2. kompetensutveckling och organisering av kommunal energirådgivning, de regionala energikontorens m.fl. samordning av den kommunala energirådgivningen samt planering, utveckling av system, uppföljning och utvärdering av verksamheten,
3. åtgärder för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg, system, metoder och utbildning om energieffektivisering och energieffektiv teknik som riktas till berörda aktörer på lokal, regional eller central nivå,
4. att finansiera projekt vid de regionala energikontoren eller som bedrivs av andra aktörer som har en nyckelfunktion vad gäller energieffektivisering,
5. myndighetens arbete med framtagning och utveckling av officiell och annan statistik inom energiområdet samt
6. finansiering av EU-projekt och genomförande av EU-direktiv.

Beslut om bidrag ska förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med myndighetens anvisningar.

Anslagsposten får användas för: 

1. utveckling av metoder för marknadsintroduktion av befintlig eller ny energieffektiv teknik, energieffektiva produkter, teknikupphandling samt programanknutna aktiviteter, dvs. planering, utveckling av system samt uppföljning och utvärdering av verksamheten,
2. informations- och utbildningsinsatser, nätverksaktiviteter, utveckling av metoder, verktyg och system,
3. provning av el- eller annan energirelaterad utrustning och därmed sammanhängande verksamheter,
4. myndighetens arbete med framtagning och utveckling av officiell och annan statistik inom energiområdet samt
5. finansiering av EU-projekt och genomförande av EU-direktiv.

För punkten 1 gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser teknikupphandling och utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser åtgärder som främjar expansion av fjärrvärmenäten samt ny energieffektiv teknik och användning av befintliga energieffektiva produkter.

Högst 20 000 000 kronor får användas för myndighetens arbete med program "Uthållig kommun" för aktiviteter som kunskapsspridning, samverkan och nätverksbyggande m.m. i syfte att använda energianvändningen som utgångspunkt för att förändra samhället så att det blir ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart.

Projekten avseende teknikupphandling ska samordnas med berörda sektorsmyndigheters respektive verksamheter.

Anslagsposten får användas för utredning, utvärdering och samordning. Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Anslagsposten får användas för genomförandearbete och uppföljning avseende direktiv 2002/91/EG.

För anslagsposten gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning avseende utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser investeringar i storskaliga vindkraftstillämpningar. 

Högst 3 500 000 kronor får användas för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

samt anslagsposterna 3, 9 och 11

Förordning (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet gäller för anslagsposterna.

Anslagsposterna får även användas för sådana åtaganden som myndigheten ingått med stöd av tidigare förordningar om statligt stöd till energiforskning, energiteknik och energiteknikbidrag.

Anslagsposterna får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning, utvärdering och systemkostnader.

Anslaget får användas för medfinansiering av insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtprogram, medfinansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program samt finansiering av annat internationellt samarbete, förutsatt att verksamheten överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål.

Myndigheten ska medverka i Nordiska ministerrådets toppforskningsprogram om klimat, miljö och energi. Energimyndigheten ska tillsammans med Vinnova, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Vetenskapsrådet finansiera forskning inom programmet med minst 21 miljoner kronor under 2010, för de fyra myndigheterna sammantaget.

Myndigheten ska använda minst 2 miljoner kronor till den utlandsbaserade verksamheten vid Tillväxtanalys. Dessa skall användas för av Energimyndigheten formulerade uppdrag med syfte att konkret stödja Energimyndighetens verksamhet och mål.

Högst 2 miljoner kronor får disponeras för myndighetens finansiering av en nationell testarena, ”Test Site Sweden”, som genomförs med utgångspunkt i strategiprogrammet för fordonsindustrin.

Anslagsposten får bl.a användas för myndighetens arbete med hållbarhetskriterier och livscykelanalyser av bioenergi. 

Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas för utredning, utvärdering och samordning.

Anslagsposten får användas för myndighetens arbete med av regeringen ingångna bilaterala samarbetsavtal inom energiområdet.

Anslagsposten ska användas för att stärka myndighetens kompetens inom framtagande, utveckling och användning av modeller för prognoser och utvärderingar. Anslagsbeloppet ska vidare användas för studier i energisystemets och energimarknadernas funktion, vilket inbegriper interaktioner mellan de tekniska systemen, energimarknaderna, miljön och klimatet.

Anslagsposten används för forskings-, utvecklings- och innovationsinsatser i enlighet med de övergripande riktlinjer som framgår av prop. 2005/06:127 och prop. 2008/09:1.  

Åtaganden som gjorts inom ramen för tidigare anslagsposterna 2, 4 och 5 får belasta anslagsposten.

Anslagsposten ska användas för ett nationellt nätverk för vindbruk. Högst 2 500 000 kronor får användas för programanknutna kostnader såsom planering, administration, uppföljning och utvärdering av stödet.

Med undantag av 20 a § anslagsförordningen (1996:1189) får myndigheten med stöd av tilldelat anslag ingå åtaganden som medför utgifter under budgetåret 2010 motsvarande högst 20 miljoner kronor av tilldelat anslag.

Anslagsposten får användas för planeringsstöd för vindkraft enligt förordningen (2007:160) om stöd till planeringsinsatser för vindkraft.

Med undantag av 20 a § anslagsförordningen (1996:1189) får Boverket med stöd av tilldelat anslag ingå åtaganden som medför utgifter efter budgetåret 2010 motsvarande högst 20 miljoner kronor av tilldelat anslag.

Förordning (2009:938) om statligt stöd för solceller gäller för anslagsposten.  

Högst 2 500 000 kronor får användas för administrativa kostnader anknutna till stödet. Inom denna ram får medel motsvarande högst en procent av beslutade stöd användas för att täcka administrationskostnader knutna till länsstyrelsernas verksamhet.

Förordningen (2009:938) om statligt stöd till åtgärder för produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser gäller för anslagsposten. 

Högst 2 500 000 kronor får användas för administrativa kostnader anknutna till stödet.

Delposten får användas för förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete, särskilt kommuners och landstings arbete med energieffektivisering i enlighet med frivilliga energieffektiviseringsavtal

Delposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting.

Delposten får användas för förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete, särskilt regionala samverkansprojekt.

Delposten får användas för att finansiera regionala samverkansprojekt och nätverksaktiviteter som syftar till ökad energieffektivitet, med deltagande från minst två av följande typer av aktörsgrupper: offentlig sektor, näringsliv, högskolor och ideella organisationer.

Beslut om bidrag ska förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med myndighetens anvisningar.

Statens energimyndighet ska till samtliga länsstyrelser utom till länsstyrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götalands län utbetala från anslagsposten till var och en 1 300 000 kronor som ett stöd för arbete med regionala klimat- och energistrategier. Av dessa medel får högst 1 000 000 kronor användas för respektive länsstyrelses arbete med strategisk samordning och ledning samt vidareutveckling och genomförande av regionala klimat- och energistrategier. Till länsstyrelserna i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län ska myndigheten utbetala till var och en 2 200 000 kronor. Av dessa medel får högst 1 700 000 kronor användas för respektive länsstyrelses arbete med strategisk samordning och ledning samt vidareutveckling och genomförande av regionala klimat- och energistrategier.

Resterande medel får användas till bidrag till andra lokala och regionala aktörers medverkan i vidareutvecklingen av regionala klimat och energistrategier.

Myndigheten ska till länsstyrelserna i Dalarnas, Skåne och Norrbottens län utbetala till var och en 1 000 000 kronor för arbete i enlighet med regeringens beslut om särskilt uppdrag avseende pilotlän för grön utveckling.

Beslut om stöd till länsstyrelserna ska förenas med rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med anvisningar från myndigheten.

Länsstyrelsernas beslut om bidrag till andra lokala och regionala aktörer ska förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med anvisningar i samverkansavtal som träffas mellan respektive länsstyrelse och en annan lokal eller regional aktör.

Anslagsposten får användas för:

1. åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2009:1577) om statligt stöd till energikartläggning, samt planering, utveckling av system, uppföljning och utvärdering av verksamheten,

2. experimentell utveckling och teknikupphandling av energieffektiva produkter och system samt utveckling av metoder för marknadsintroduktion av befintlig eller ny energieffektiv teknik, med särskilt fokus på energieffektiva vägtransportfordon samt energieffektiva maskiner inom de areella näringarna, respektive energieffektiv teknik i små och medelstora företag,

3. informations- och utbildningsinsatser, nätverksaktiviteter, utredningar, utveckling och tillhandahållande av metoder, verktyg och system för energieffektivisering, med särskilt fokus på offentlig upphandling, små och medelstora företag samt barn och ungdomar,

4. informationsinsatser kring samt utveckling och tillhandahållande av metoder, modeller och standardavtal för energitjänster,

5. informationsinsatser för att främja genomförande av energideklarationer för bostäder och lokaler samt energieffektiviserande åtgärder i enlighet med dessa,

6. stöd till Miljöstyrningsrådet för utveckling och tillhandahållande av förteckningar över energieffektiva varor som stöd till upphandlare. Beslutat stöd utbetalas efter rekvirering från Miljöstyrningsrådet,

För punkten 2 gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser teknikupphandling såvitt avser åtgärder som främjar ny energieffektiv teknik och användning av befintliga energieffektiva produkter, samt förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet i de delar som avser experimentell utveckling, inbegripet demonstrationsprojekt, inom energiområdet.

Projekten avseende experimentell utveckling, teknikupphandling och marknadsintroduktion ska samordnas med berörda sektorsmyndigheters respektive verksamheter.

Förordningen (1998:654) om energiteknikbidrag gäller för anslaget.

Anslaget ska användas för utveckling av teknik inriktad på förnybara energislag och på effektiv energianvändning i industriella processer med försöks- eller fullskaleanläggningar.

Högst 6 300 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

De åtaganden som gjorts med stöd av förordningen (1992:854) om stöd för att främja användningen av biobränsle ska finansieras med medel från anslaget.

Anslaget får disponeras för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.

Villkor

Villkor

Utdömda viten med anledning av förelägganden enligt 16 § fjärrvärmelagen (2008:263), lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller 6 kap. 2, 3 och 10 §§ lagen (2003:113) om elcertifikat samt förseningsavgifter enligt 12 kap. 8 § ellagen och 5 § lagen (1992:1232) om märkning av hushållsapparater skall levereras in i anslutning till uppbörd och redovisas på inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter.

Villkor

36 miljoner kronor avser bidrag för verksamhet som finansieras från sjätte utgiftsområdets ansag 2:4 Krisberedskap. 1 miljon kronor avser beräknade intäkter från försörjningstrygghetsavgifter för naturgas enligt förordningen (2008:13330) om vissa avgifter på naturgasområdet som överförs från Affärsverket svenska kraftnät.

Statens energimyndighet får använda den förenklade räntekontorutin som regeringen medgav föregående budgetår för att täcka förvaltningskostnader under anslagen 1:2-1:5, 1:7, 1:13, äldre anslag och extern finansiering.

Med stöd av riksdagens bemyndigande ger regeringen Statens Energimyndighet bemyndigande att delta i och bli delägare i GRETA International Limited. Vid ett deltagande ska myndigheten förvalta statens aktier i bolaget.