Försvarsmakten ska ha en operativ förmåga som möjliggör att Försvarsmakten kan genomföra omvärldsbevakning, insatser och utveckling av insatsorganisationen. Denna operativa förmåga ska uppnås enskilt och tillsammans med andra.

Operativ förmåga avseende omvärldsbevakning

Försvarsmakten ska ha förmåga att:

• upptäcka hot mot Sverige,
• analysera förhållanden av betydelse för Sveriges medverkan i insatser,
• skapa underlag för beslut om beredskapshöjningar och insatser samt
• skapa underlag för beslut om förändring av operativ förmåga.

Försvarsmakten ska vidare ha förmåga att enskilt eller i samverkan med andra länder och myndigheter:

• kontinuerligt följa den militära omvärldsutvecklingen,
• analysera aktörers verksamhet, förmåga och avsikter gentemot Sverige och insatser som Sverige deltar i samt
• genomföra militärteknisk omvärldsbevakning med särskild inriktning på vårt närområde.

Operativ förmåga avseende insatser vid kränkningar, incidenter och terrorism

Försvarsmakten ska ha förmåga att:

• upptäcka och hantera kränkningar av Sveriges territorium,
• hantera incidenter i Sverige och i närområdet,
• följa flyg- och fartygsrörelser i syfte att upptäcka säkerhetshot eller överträdelser mot nationell eller internationell rätt,
• genomföra underrättelse- och säkerhetsoperationer,
• tidigt upptäcka CBRN-händelser i Sverige och i närområdet,
• förebygga och minska verkningar vid incidenter innefattande CBRN-hot,
• skydda egen verksamhet och anläggningar inkluderande skydd av Försvarsmaktens system mot IT-attacker samt
• med tillgängliga resurser stödja andra myndigheter och det övriga samhället vid kriser, katastrofer och andra händelser inklusive bidra med stöd till polisen i samband med bekämpning av terrorism.

Operativ förmåga avseende insatser vid förebyggande samt hantering av konflikter och krig 

Försvarsmakten ska ha förmåga att:

• påbörja insats omedelbart efter beslut,
• verka självständigt och tillsammans med andra civila och militära aktörer för att förebygga och hantera konflikter och krig nationellt, i närområdet och utanför närområdet,
• genomföra strid i hela skalan från lågintensiva till högintensiva konfliktnivåer,
• möta såväl kvalificerade som okvalificerade aktörer, samt i en och samma insats hantera strid, stabiliseringsuppgifter och bidra med stöd till humanitära insatser,
• genomföra kortvariga insatser samt uthålligt deltaga i långvariga insatser,
• hantera såväl reguljära som irreguljära motståndare och verka nationellt och internationellt,
• uppträda stridskraftsgemensamt i samtliga typer av insatser,
• över tiden genomföra snabba räddnings-, evakuerings- och förstärkningsoperationer med markförband upp till kompanistorlek och stödjande resurser ur andra stridskrafter,
• periodvis ansvara för ledningen av en större multinationell insats (brigadnivå),
• periodvis upprätthålla en planerad snabbinsatsberedskap motsvarande ramnationsansvaret i EU:s stridsgruppskoncept,
• efter begränsad förberedelsetid kraftsamla insatsorganisationen för att enskilt och i samverkan med andra kunna möta ett allvarligt militärt hot,
• ta emot militärt stöd från andra länder eller organisationer för att försvara landet mot väpnat angrepp,
• ge militärt stöd till andra samt
• förändra beredskapen på insatsorganisationens förband för att kunna hantera förändrade behov, såsom ökad hotnivå och ökat behov av snabbinsatsberedskap.

Vidare ska Försvarsmakten under 2010 utveckla sin förmåga för att, i enlighet med prop. 2008/09:140 Ett användbart försvar, på några års sikt ha förmågan att:

• över tiden hålla cirka 2000 personer ur insatsorganisationen insatta, nationellt och internationellt samt
• kontinuerligt delta i upp till fyra förbandsinsatser varav minst en ska kunna vara av bataljonsstridsgruppsstorlek.

Operativ förmåga avseende utveckling

Försvarsmakten ska ha förmåga att kunna utveckla befintliga och nya förband samt nya kompetenser för att kunna möta förändrade krav på operativ förmåga eller en förändrad säkerhetspolitisk situation.

Försvarsmakten ska redovisa en värdering av sin operativa förmåga. Redovisningen ska innehålla exemplifieringar av operativ förmåga i olika situationer. Där så är möjligt ska den operativa förmågan redovisas i kvantitativa termer. En utgångspunkt vid värdering av operativ förmåga ska vara fastställda kris- och krigsfall.

Insatsorganisationen ska i huvudsak ha en utformning som framgår av tabellen nedan. Förbandens närmare utformning, inriktning och beredskap ska svara mot uppgifter och krav på förmåga i enlighet med förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten, den av regeringen fastställda militärstrategiska planeringen samt pågående och planerade internationella insatser.

Försvarsmakten ska redovisa de olika krigsförbandens beredskapskrav samt antal individer per olika beredskapsgrader per den 30 juni och den 31 december.

Inom ramen för utvecklingen av insatsorganisationen ska Försvarsmakten under 2010 fastställa förbandsmålsättningar för alla de insatsförband som planeras att ingå i insatsorganisationen 2014. Förbandsmålsättningarna ska utarbetas med utgångspunkt från

• befintlig materiel alternativt materiel som med säkerhet levereras före 2014 samt
• att viss totalförsvarspliktig personal kan komma att ersättas av rekryterad personal först efter 2014.

Vidare ska Försvarsmakten under 2010 vid sidan av rekryteringen till den nordiska stridsgruppen 2011, rekrytera huvuddelen av personalen till minst två förbandsenheter inom arméstridskrafterna av kompanistorlek, varav en kontrakterad och en stående.

Nordiska stridsgruppen 2011 

Försvarsmakten ska förbereda det svenska åtagandet som ramnation för den nordiska stridsgruppen (NBG) med beredskap första halvåret 2011, där det svenska bidraget omfattar 1 600 personer. Förberedelserna ska ske i samarbete med Estland, Finland, Irland och Norge. Det svenska åtagandet ska ekonomiskt motsvara det alternativ om 1 600 personer som redovisades i Försvarsmaktens kompletterande budgetunderlag den 15 maj 2008 inklusive ett svenskt bidrag till den föridentifierade militärstrategiska ledningsfunktionen.

De svenska delarna i av NBG 11 ska sättas samman av ordinarie förband ur insatsorganisationen. Avseende den militärstrategiska ledningsfunktionen ska Försvarsmakten samarbeta med Storbritannien.

Försvarsmakten ska kunna ge personellt stöd till de politisk-militära konsultationerna som ska genomföras till stöd för förberedelserna och genomförandet av NBG-beredskapen och eventuell insats.

Försvarsmakten ska redovisa översiktliga sammanställningar av innehållet i de fastställda förbandsmålsättningarna.

Vidare ska Försvarsmakten, för varje kvartal, till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa arbetsläget avseende användbarhet och utveckling av den nordiska stridsgruppen. Försvarsmakten ska vid dessa tillfällen dessutom särskilt redovisa om åtgärder, t.ex. materielanskaffning, avses genomföras kopplat till uppsättandet av NBG som ligger utanför den planerade utvecklingen av insatsorganisationen. Redovisningen ska även omfatta kostnader för varje åtgärd. Redovisning ska ske den 30 april, den 31 augusti, den 29 oktober samt den 16 december.

Försvarsmakten ska i även budgetunderlaget för 2011 redovisa beräknad anslagsförbrukning på anslagen 1:1 och 1:2 mot utgångspunkten att NBG nyttjas alternativt inte nyttjas inom ramen för en internationell insats under sin beredskapsperiod.

Vid utformningen av styrkebidrag, ska hänsyn tas till Försvarsmaktens förmågeutveckling.

Försvarsmakten ska genomföra följande insatser:

• En väpnad styrka om cirka 500 personer till den Nato-ledda insatsen ISAF i Afghanistan. Bidraget ska bl.a. omfatta ledningsansvar för en regional enhet för säkerhet och återuppbyggnad med chef och ledningsfunktion samt personal till manöverenheter, vakt-, eskort-, logistikenheter. Vidare ska bidraget bl.a. omfatta stabs- och understödspersonal i olika staber samt under fyra månader en transportflygenhet.
• En väpnad styrka om cirka 250 personer till den Nato-ledda insatsen KFOR i Kosovo. Bidraget ska bl.a. omfatta ett mekaniserat skyttekompani, samverkans- och observationsteam, underrättelsefunktioner, militära rådgivare som stöd för SSR och stabsofficerare. Det mekaniserade skyttekompaniet ska avvecklas under oktober månad. Det svenska bidraget ska därefter bestå av högst 70 personer (exklusive avvecklingspersonal).

• En väpnad styrka om cirka 175 personer till den EU-ledda insatsen Atalanta utanför Somalias kust under sex månader. Bidraget ska bl.a. omfatta HMS Carlskrona med en helikopterenhet, en säkrings- och bordningsstyrka samt stabsofficerare. Under de första fyra månaderna ska Försvarsmakten även ha ledningsansvaret för Atalantas styrkehögkvarter (FHQ). Det svenska bidraget ska därefter under ytterligare två månader bestå av HMS Carlskrona med en säkrings- och bordningsstyrka samt stabsofficerare.

Försvarsmakten får vid behov och efter samråd med den organisation som leder insatsen, med anledning av temporära operativa behov, förbands- och metodutveckling samt rotationer, tillfälligt utöka antalet personer under förutsättning att en sådan tillfällig ökning kan inrymmas inom den av regeringen angivna ekonomiska ramen samt den av riksdagen beslutade personella ramen för respektive insats.

Regeringen bemyndigar Försvarsmakten att förhandla och ingå avtal samt att överenskomma om eventuella ändringar av eller att säga upp befintliga avtal med anledning av de svenska bidragen i Afghanistan och Kosovo samt det avslutade bidraget utanför Somalias kust.

Försvarmakten får efter närmare anvisning från Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) planera och vidta förberedelser för insatser internationellt.

Försvarsmakten ska redovisa;

• en bedömning av operativ effekt i insatsområdet av myndighetens verksamhet från genomförda och pågående insatser där så är tillämpligt,
• en sammanställning av under året tjänstgörande personal vid de internationella insatserna; av sammanställningen ska det framgå hur många kvinnor resp. män som tjänstgjort,
• en bedömning av på vilket sätt respektive insats bidragit till Försvarsmaktens förmågeutveckling samt
• en redogörelse för hur FN säkerhetsrådsresolution 1325 (2000) och 1820 (2008) implementerats i de insatser Försvarsmakten deltagit i samt myndighetens bedömning av uppnådda effekter; redovisningen ska beakta den nationella handlingsplanen 2009-2012 för genomförande av resolution 1325 (2000).

Försvarsmakten ska rekrytera, utbilda och utrusta den personal som regeringen beslutar ställa till förfogande för internationell freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet. Försvarsmakten ska med kort varsel kunna ställa lämplig personal till förfogande. Verksamheten finansieras via utgiftsområde 5 Internationell samverkan anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

Försvarsmakten ska redovisa

• vilka insatser som föregåtts av en analys ur ett jämställdhetsperspektiv (bl.a. FN:s resolution 1325[2000] och 1820[2008] inkl. vad detta inneburit för genomförandet av dessa insatser),
• en sammanställning av under året tjänstgörande personal vid de internationella insatserna samt
• eventuella förslag, utifrån dragna erfarenheter av genomförda insatser.

Försvarsmakten forskning och utveckling (FoU) ska stödja utvecklingen av ett flexibelt och användbart försvar. Verksamheten ska vidare skapa förutsättningar för kostnadseffektiv materielförsörjning och minskade kostnader för materielnära forskning och utveckling. Utgångspunkten ska vara att andelen utveckling i förhållande till direktanskaffning ska minska. Vidare bör andelen verksamhetsnära FoU öka, t.ex. analys- och expertstöd nära Försvarsmaktens kärnverksamhet och i anslutning till operativa behov under insatser.

Försvarsmakten ska beskriva i vilken utsträckning civil forskning och utveckling har tillgodogjorts inom Försvarsmaktens FoU samt myndighetens bedömning av nyttan. Vidare ska Försvarsmakten rapportera hur andelen internationellt samarbete inom FoU-området har utvecklats.

Försvarsmakten ska, som en av tre beställare av CBRN-forskning, i sina beställningar beakta behovet av att säkerställa Totalförsvarets forskningsinstituts långsiktiga kompetensbas avseende skydd mot kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) stridsmedel samt vidmakthålla förmågan att göra relevanta hotbedömningar och säkerhetspolitiska bedömningar avseende massförstörelsevapen och dess bärare.

Försvarsmakten ska genomföra internationell utbildningsverksamhet i Sverige och utomlands. Försvarsmakten ska även stödja utländskt deltagande vid PFF-aktiviteter samt aktiviteter i andan av PFF och motsvarande i Sverige och utlandet.

Försvarsmakten ska arbeta för att fördjupa det nordiska samarbetet samt i alla delar eftersträva ökad rationalitet och effektivitet. Försvarsmakten ska tillsammans med de andra nordiska länderna konkretisera samarbetet inom NORDEFCO.

Försvarsmakten ska i arbetet samverka med Försvarsmaktens materielverk, Försvarshögskolan och Totalförsvarets forskningsinstitut i frågor som faller inom dessa myndigheters respektive kompetensområden.

Försvarsmakten ska även delta i samarbetet inom ramen för det nordisk-baltiska initiativet och därigenom också samverka med de baltiska länderna.

Försvarsmakten ska i samband med års- och delårsredovisning rapportera hur arbetet med att konkretisera samarbetet har fortskridit. Redovisningen ska även visa hur olika delar av Försvarsmakten omfattas av, och deltar i, den struktur som har byggts upp för att hantera det nordiska samarbetet.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2010–2013 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket;

• 18 januari,
• 25 februari,
• 6 maj,
• 29 juli och 
• 28 oktober.

Försvarsmakten ska genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa om myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. Av redovisningen ska om möjligt framgå en jämförelse med de två senast föregående åren. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras.

Försvarsmakten ska skriftligen och muntligen varje kvartal för Regeringkansliet (Försvarsdepartementet) redovisa läget inom Försvarsmakten. Den kvartalsvisa redovisningen ska syfta till att informera om identifierade brister och avvikelser i förhållande till uppgifter och mål i instruktion och regleringsbrev.

Skriftlig redovisning ska ske senast vid följande tillfällen;

• 30 april,
• 31 augusti samt
• 29 oktober.

Försvarsmakten ska, i enlighet med bilaga 3, redovisa årets anslagsavräkning enligt tabellen.

Vidare ska Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2011 redovisa planerad avräkning per anslag för perioden 2011-2013 i enlighet med tabellen i bilaga 3.

Försvarsmakten ska redovisa anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar samt 1:4 Vidmakthållande av materiel, anläggningar m.m. fördelade för 2009 på delfaktorer i försvarsprisindex enligt bilaga 4. Redovisningen ska ske senast den 2 februari 2010 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

Försvarsmakten ska utgå ifrån att inga nedläggningar av organisationsenheter inom grundorganisationen ska ske under 2010.

Försvarsmakten får inom sitt verksamhetsområdet bedriva internationell militär test-, utbildnings- och övningsverksamhet i Sverige (ITÖ) med den inriktning som redovisas i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, utg.omr. 06, s.44).

Vidare ska Försvarsmakten i Livgardet, Upplands-Bro, inordna den verksamhet som fram till den 31 december 2009 bedrivits vid organisationsenheten Försvarsmusikcentrum, Upplands-Bro.

Vind- och vågkraft 

Försvarsmakten ska redovisa dels hur myndigheten har deltagit i beredningsprocessen för vind- och vågkraftärenden samt de åtgärder myndigheten har vidtagit inom ramen för beredningsprocessen för att bidra till att nå det nationella planeringsmålet för vindkraft (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317).

Sanering

1. Försvarsmakten ska sanera förorenade områden inom fastigheter som avvecklats till följd av statsmakternas beslut om reduceringar av Försvarsmaktens organisation. Sanering av sådana fastigheter som kan antas ha ett inte obetydligt marknadsvärde ska prioriteras. Saneringen ska planeras i samråd med Fortifikationsverket.

2. Försvarsmakten ska, i enlighet med den av myndigheten gjorda inventeringen av områden som skadats av militär verksamhet, sanera sådana områden.

Åtgärderna får genomföras i den takt resurserna medger. 

Strategiska miljöbedömningar

Materielförsörjningen ska prioritera anskaffning av materiel som krävs för att göra förband insatsberedda. Försvarsmaktens materiel ska vara tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig.

Följande prioriteringar ska gälla för materielförsörjningen:

• Vidmakthållande och uppgradering av befintlig materiel ska, om det är ekonomiskt försvarbart och operativa krav kan uppnås, väljas före nyanskaffning.
• Nyanskaffning ska, när sådan är nödvändig, i första hand ske av på marknaden befintlig, färdigutvecklad och beprövad materiel.
• Utveckling ska genomföras först när behoven inte kan tillgodoses med vidmakthållande, uppgradering eller nyanskaffning enligt beskrivning ovan.

Vid materielanskaffning ska vidare följande beaktas:

• Vid identifiering av anskaffningsalternativ som till lägsta kostnad kan tillfredställa identifierade behov bör en anpassning av kraven i förhållande till på marknaden befintlig materiel göras.
• Vid nyanskaffning ska nationella särkrav undvikas i så stor utsträckning som möjligt. En anpassning av kraven i förhållande till på marknaden befintlig materiel bör göras.
• Jämförelser mellan olika anskaffningsalternativ bör utgå från en värdering av kostnadseffektiviteten ur ett helhetsperspektiv, som förutom den direkta investeringen även omfattar kostnader för vidmakthållande och drift.
• Oavsett anskaffningsform ska möjligheterna till internationellt samordnad anskaffning undersökas.
• Möjligheter att utnyttja olika former av tillgänglighetsåtaganden, till exempel offentlig-privat samverkan (OPS), ska alltid prövas.
• Vid planering och beslut avseende materiel ska marknadsanalyser som omfattar både efterfrågan och utbud i omvärlden konsekvent utnyttjas.
• Försvarsmakten ska i ökad utsträckning tidsmässigt komprimera satsningar inom materielområdet så att anskaffningen av materiel växelvis kan fokuseras mot olika behovsområden.
• Försvarsmakten ska i sin avvägning av materielförsörjningen sörja för att inga materielsystem ges för hög kapacitet i relation till befintliga system med fortsatt lång teknisk livslängd och andra planerade system.

Investeringsplan

Följande ska gälla för Försvarsmaktens investeringsplan för 2010-2012 (miljoner kronor) avseende anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar:

Regeringsärenden 

Nedanstående ärenden utgörs av Försvarsmaktens planerade beställningar definierade som investeringar och som finansieras via anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. Försvarsmakten får ej beställa nedanstående materielobjekt utan regeringens medgivande. Skriftlig framställning ska lämnas in minst tio veckor före den dag då behov av regeringens beslut föreligger. Av framställan ska framgå planerade livscykelkostnader. Framställan bör även hänvisa till fastställda förbandsmålsättningar.

Vidare ska Försvarsmakten inhämta regeringens medgivande för beställning av verksamheter som får större betydelse för insatsorganisationens utveckling, viktig inhemsk försvarsindustriell förmåga och kompetens eller Sveriges relationer till andra nationer (internationella samarbetsprojekt e.d). Försvarsmakten ska även inhämta regeringens medgivande då beställning av verksamheter som medför stora ekonomiska bindningar eller som påverkar regeringens handlingsfrihet.

Försvarsmakten ska även under 2010 förebereda myndigheten på inför förändrade krav vad gäller redovisning av materielförsörjningen. Från och med 2011 ska framställan från Försvarsmakten om nyanskaffning eller utveckling kunna knytas till en specifik förmåga enligt fastställda förbandsmålsättningar. Försvarsmakten ska även kunna redovisa kopplingen mellan olika objekt i materielplanen till fastställda förbandsmålsättningar.

Återrapportering

Försvarsmakten ska senast den 1 november 2010 inkomma med en uppdaterad tabell över planerade beställningar som överstiger 150 miljoner kronor samt är av särskild betydelse under 2011. Vidare ska denna redovisning innehålla läget avseende planerade men ej beställda verksamheter under 2010 som erfordrar regeringens medgivande.

Försvarsmakten ska även redovisa de totala kostnaderna för avveckling av övertalig materiel samt kostnaderna direkt förknippade med försäljningen. En uppbrytning av kostnaderna bör bland annat innehålla kostnader för försäljning, destruktion samt förrådsavveckling. Försvarsmakten ska vidare redovisa de totala intäkterna från försäljning av övertalig materiel. Med intäkt avses menas även betalning i form av varor eller tjänster. Intäkterna bör delas upp i tre kategorier, från mängdmateriel till avancerade krigsmaterielsystem.

Budgetunderlaget för 2011 

Försvarsmakten ska redovisa myndighetens planering för 2011-2020 för materielförsörjning, inklusive investeringsplan för anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar, 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar samt anslaget 1:5 Forskning och teknikutveckling i prisläge 2010. Den ska redovisas årsvis för åren 2011-2015 och översiktligt för perioden 2016-2020 och ska utöver planerad verksamhet även omfatta ekonomiska konsekvenser för perioden av beställd verksamhet. Indelningen i materielobjekt för anslaget 1:3 och 1:4 ska vara direkt jämförbar samt strukturerad så att de objekt som ska särredovisas återfinns som likformiga planeringselement i planeringen för anslaget 1:3 och anslaget 1:4.

Försvarsmakten ska komplettera sin materielplanering för anslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar med en redovisning avseende de 30 ekonomiskt största beslutade och planerade planeringselementen som omfattar följande;

• beställningens totala värde/planerade anslagsbelastning,
• ledtid från beställning till planerad leverans,
• vilka andra länder som använder samma materiel samt
• vilken del av insatsorganiationen som materielen är avsedd för.

Vidare ska Försvarsmakten redovisa en avvecklingsplan vad avser övertalig materiel. Utformning, struktur och innehåll ska stämmas av med Försvarsdepartementet.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2011 ge förslag på den långsiktiga respektive kostsiktiga handlingsfriheten ska följas upp samt ge förslag på hur omsättningstakten i materielförsörjningen ska definieras och följas upp. Försvarsmakten ska även i budgetunderlaget för 2011 redovisa om behovet av tester och evalueringar kommer förändras med den förändrade materielförsörjningsstrategin.

Försvarsmakten ska vidta åtgärder för att öka den militära personalens tjänstgöringstid i sina befattningar inom central ledning och administration: åtgärder ska även vidtas för att öka tjänstgöringstiden i internationella lednings- och stabsbefattningar.

Försvarsmakten ska verka för att öka andelen kvinnor som fullgör militär grundutbildning, antas till officerare samt deltar i insatser internationellt.

Övrig återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa en personalberättelse som motsvarar de som lämnats de senaste åren med de förändringar och kompletteringar som Försvarsmakten anser vara lämpliga. I berättelsen ska även ingå en redovisning av de erfarenheter som vunnits av att anställa och nyttja soldater och sjömän.

Budgetunderlaget för 2011

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2011 redovisa årligt behov och planerat antal individer för samtliga personalkategorier fram till dess att insatsorganisationen 2014 med tillhörande stödorganisation är i balans.

Försvarsmakten ska tillhandhålla de statistiska uppgifter som föreslås i Veteransoldatutredningens betänkande (SOU 2007:77, s.58). Ett system för detta ska vara infört senast den 30 juni 2010.

Återrapportering

Försvarsmakten ska lämna en lägesredovisning den 1 februari samt den 1 maj.

Försvarsmakten ska redovisa antalet totalförsvarspliktiga som påbörjat och fullgjort värnpliktsutbildning, antalet avgångar och andelen krigsplaceringsbara av de totalförsvarspliktiga som fullgjort utbildningen. Vidare ska Försvarsmakten redovisa antalet totalförsvarspliktiga som efter värnpliktsutbildningen har rekryterats till tredje terminen respektive därefter följande tjänstgöring eller beredskap. Redovisningen av avgångar ska innehålla en analys av vilka faktorer som påverkar andelen avgångar och omfatta vidtagna åtgärder. Redovisningen ska även omfatta den frivilliga utbildning som motsvarar värnpliktsutbildningen.

Försvarsmakten ska i sin verksamhetsplanering avvakta med åtgärder som kan försvåra den reformering av stödverksamheten som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, utg.omr. 06, sid. 16).

Vidare ska Försvarsmakten påbörja arbetet med att genomföra effektiviseringar och rationaliseringar inom materiel- och logistikförsörjningen som ekonomiskt motsvarar de förslag som Försvarsmakten redovisade i myndighetens budgetunderlag för 2010-2012 (Fö2009/512/MIL) och Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiska proposition 2009 (Fö2009/249/MIL).

Försvarsmakten ska i årsredovisningen och i delårsrapporten redovisa genomförd internationell övningsverksamhet. I redovisningen ska ingå en förteckning över genomförda övningar samt till dem kopplade erfarenheter.

Försvarsmakten ska senast den 31 augusti redovisa förslag till årsplan för 2011(arrangemangsplan) för samarbetet med Ukraina respektive Georgien.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2011 redovisa det framtida behovet av resurser till den frivilliga försvarsverksamheten, uppdelat på organisationsbidrag och utbildningsverksamhet (inkl. ungdomsverksamhet). Utgångspunkter för beräkningarna ska vara regeringens inriktning för verksamheten i prop. 2008/09:140 Ett användbart försvar och i budgetpropositionen för 2010 prop 2009/10:1. I propositionerna framgår bl.a. att Försvarsmaktens behov ska vara styrande för de uppdrag som lämnas till de frivilliga försvarsorganisationerna. För Försvarsmaktens del utgörs behovet i huvudsak av bemanning av hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2011 lämna förslag till åtgärder för att åstadkomma betydande och bestående kostnadsminskningar för myndighetens centrala ledning.

1. Ekonomi

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa det ekonomiska utfallet i enlighet med vad som anges i bilaga 2.

2. Insatsorganisationen

Försvarsmakten ska redovisa insatsorganisationens utveckling i enlighet med vad som anges i bilaga 2. Uppföljningen av insatsorganisationen ska utgå ifrån respektive förbandsindivid i insatsorganisationen och ska hållas aktuellt över tiden. Redovisningen ska vara relaterad till fastställda förbandsmålsättningar för insatsorganisationen och fastställd planering.

3. Personalförsörjning

Försvarsmakten ska redovisa utvecklingen inom personalförsörjningsområdet i enlighet med vad som anges i bilaga 2. Redovisning av statistik som belyser utvecklingen ska göras i  delårsrapporten och kvartalsrapporterna samt i årsredovisningen. Analyser ska redovisas i samband med delårs- och årsredovisning, där tyngdpunkten ska ligga på årsredovisningen. De delar av redovisningen som är beroende av införandet av ett nytt administrativt stödsystem får anstå till andra kvartalsrapporten 2010. 

4. Materielförsörjning

Försvarsmakten ska, vid behov med stöd från Försvarets materielverk, i årsredovisningen redovisa materielförsörjningen i enlighet med vad som anges i bilaga 2.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2011 redovisa vilka delar av insatsorganisationen som bör anmälas till styrkeregister samt i vilken utsträckning och till vilken beredskapsnivå dessa kan komma att vara anmälda under perioden fram till 2014. Redovisningen ska beakta att uppdelningen mellan utlandsstyrka, förband anmälda till styrkeregister och särskilda snabbinsatsförband för beredskap i EU-stridsgrupper på sikt kommer att upphöra.

Utgående från den planerade utvecklingen av insatsorganisationen som framgår av Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiska proposition 2009 (Fö2009/249/MIL) ska Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2011 redovisa de bedömda särutgifterna, såsom de definieras för anslaget 1:2, för att vid utgången av år 2014 ha cirka 1 700 personer kontinuerligt insatta nationellt och internationellt.

Redovisningen ska innehålla en bedömning av hur insatsförmågan successivt ökas i termer av hur många personer som kan vara kontinuerligt insatta nationellt och internationellt under perioden fram till 2014 samt bedömda särutgifter på årsbasis för insatser motsvarande denna förmågeutveckling.

Vidare ska redovisningen även innehålla de bedömda särutgifterna för en tillfällig förstärknings- och/eller evakueringsinsats om ca 300 personer samt de bedömda särutgifterna för en insats med snabbinsatsförmåga motsvarande ramnationansvaret i EU:s stridsgruppskoncept.

Försvarsmakten ska i sin redovisning beskriva hur kostnaderna för anställd personal som tjänstgör i insatser internationellt ökar respektive minskar för varje år inom anslagen 1:1 och 1:2 mot bakgrund av den planerade utökade volymen av anställd personal i insatsorganisationen.

Försvarsmakten ska i sin redovisning utgå från nuvarande särutgiftsmodell.

Försvarsmakten ska utarbeta en redovisningsmodell för att följa upp direkta och indirekta kostnader för myndighetens exportstödsverksamhet, så att det från och med 2011 är möjligt att till regeringen redovisa intäkter och kostnader för denna verksamhet.

1. Anslagsposten får användas för att finansiera utbildnings- och övningsverksamhet för utveckling av insatsorganisationen samt efter närmare anvisning från regeringskansliet (Försvarsdepartementet) för planering och förberedelser för insatser internationellt. Anslaget får användas för stöd till frivilliga försvarsorganisationer. Anslagsposten får användas till stöd till i Sverige verksam försvarsindustri genom exportfrämjande verksamhet, Försvarsmaktens säkerhetsfrämjande samarbete med andra länder samt avveckling av materiel. Även utgifter för multinationella samarbeten som Strategic Airlift Interim Solution (SALIS) och Strategic Airlift Capability (SAC) finansieras via anslagsposten. Anslagsposten får användas för kostnader för ordförandeskapet i den europeiska militärkommittéen samt för bidrag till den internationella helikopterfonden. 

2. Anslagsposten får användas för utgifter för personal samt för drift av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.

3. Försvarsmakten ska när den lämnar statsbidrag enligt de villkor som gäller för anslagsposten 1, till idrottsförbund och andra organisationer eller ersättning till de frivilliga försvarsorganisationerna utfärda föreskrifter om redovisning m.m. av beloppen. Försvarsmakten ska som villkor bl.a. föreskriva att mottagaren på begäran ska ge Riksrevisionen tillfälle att granska hur beloppen har använts.

4. Anslagsposten får användas för familjebidrag och dagpenning enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt samt administrationskostnader för dessa bidrag. Utbetalning sker efter rekvisition från Försäkringskassan.

5. Anslagsposten får användas för ekonomiskt stöd enligt förordningen(1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt. Utbetalning sker efter rekvisition från Totalförsvarets pliktverk.

6. Anslagsposten får användas för Försvarsmaktens statscermoniella verksamhet, inklusive de aktiviteter som planeras i anslutning till kronprinsessan Victorias bröllop.

7. Högst 2 450 000 kronor får användas till stöd för utländskt deltagande vid PFF-aktiviteter samt aktiviteter i andan av PFF och motsvarande i Sverige och utlandet.

8. Högst 82 600 000 kronor får användas för ersättning till de frivilliga försvarsorganisationerna för deras utbildningsverksamhet, inklusive ungdomsverksamhet.

9. 45 211 000 kronor ska användas till organisationsbidrag för den del av de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet som omfattar ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, funktionärsutbildning för den egna organisationen samt viss ungdomsverksamhet. Av dessa medel får högst 1 560 000 kronor användas för bidrag till vissa militära tidskrifter och till Försvarets civila idrottsförbund.

10. Högst 2 000 000 kronor får användas för generalläkarens tillsynsverksamhet exklusive lönekostnader. Erforderlig personal ska ställas till generalläkarens förfogande så att tillsynsuppgiften kan lösas enligt lag och andra föreskrifter.

11. Högst  3 146 000 kronor får användas för betalning av administrativa kostnader till Statens haverikommission.

12. Högst 16 000 000 kronor får användas för SSR-verksamhet enligt regeringens närmare bestämmande.

13. Högst 400 000 kronor ska utbetalas efter faktura för stöd till Geneva Center for Security Policy (GCSP).

14. Försvarsmakten ska betala totalt 5 570 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

15. Försvarsmakten får använda högst 15 000 000 kronor för grundavgiften för Strategic Airlift Interim Solution (SALIS).

För anslagsposten har 145 708 910 kronor beräknats för statliga ålderspensionsavgifter för totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt. Beloppet ska i enlighet med förordningen (1998:512) om statliga ålderspensionsavgifter m.m. inbetalas till Försäkringskassan.

67 337 090 kronor av tillgängliga medel på anslagsposten får disponeras av Försvarsmakten först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas i enlighet med vad regeringen beslutar i hemligt beslut.

Anslagsposten får användas för utredning kring effektivisering och rationalisering av stödverksamheten i och kring Försvarsmakten.

1. För respektive insats får Försvarsmakten använda högst följande belopp per insats (beloppen avser särutgifter): 

(Kronor)

2. Försvarsmakten ska till Europeiska unionen (EU) inbetala belopp enligt de fakturor som kommer avseende både Sveriges nationella kostnader och Sveriges del av de gemensamma kostnaderna inom Athena. Högst 60 000 000 kronor får betalas för Athena under 2010.

3. Försvarsmakten ska till Kustbevakningen utbetala belopp enligt de fakturor som kommer avseende Kustbevakningens deltagande i EU:s marina insats Atalanta. Högst 60 000 000 kronor får betalas ut till Kustbevakningen under 2010. 

1. Anslagsposten får användas för utgifter för anskaffning av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.

2. Anslagsposten får användas för utgifter för verksamhet inom ramen för det multinationella arbetet Strategic Airlift Capability.

1. Försvarsmakten ska efter rekvisition betala högst 405 000 kronor till Försvarets materielverk för tillsyn av efterlevnaden av förordningen (1993:1067) om elektromagnetisk kompatibilitet samt föreskrifter med stöd av förordningen.

2. Försvarsmakten ska till Europeiska försvarsbyrån (EDA) inbetala belopp enligt de fakturor som kommer avseende Sveriges del av de gemensamma kostnaderna som kan komma att uppstå i samband med den Europeiska försvarsbyrån.

3. Anslagsposten får användas för utgifter för vidmakthållande av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.  

Anslaget får användas för utgifter för forskning och teknikutveckling. Anslaget finansierar vidare det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP), deltagande i det internationella teknikutvecklingsprogrammet ETAP inom flygområdet, verksamhet vid luftsstridssimuleringscentrum (FLSC), forskning avseende skydd mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära stridsmedel (CBRN) samt övrig flygteknisk forskning.

1. Högst 15 000 000 kronor får användas för det strategiska samverkansprogrammet för flygteknisk forskning, i enlighet med de beslut som fattas inom ramen för programmet.

2. Försvarsmakten ska till Europeiska försvarsbyrån (EDA) inbetala belopp enligt de fakturor som avser Sveriges del i kostnaderna i samband med forsknings- och utvecklingssamarbetet inom den europeiska försvarsbyrån.

1. Undantag medges från kravet på full kostnadstäckning i 5 § avgiftsförordningen (1992:191) vad avser extern transportverksamhet, marketenteriverksamhet och inkomster vid tillhandahållande av internationell militär test-, utbildnings- och övningsverksamhet i Sverige (ITÖ). I dessa fall ska utgifter som inte kan finansieras med avgifter finansieras från anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap.

2.

a) Kostnader för mark- och sjötransport ska till minst 80 procent täckas med avgifter. Kostnader för flygtransporter ska till minst 80 procent täckas med avgifter, exklusive kostnader för statsflyget.

b) Avgiften per flygtimme (timpriset) med statsflygets flygplan Gulfstream IV ska vara 14 500 kronor.

c) Kostnader för marketenteri ska till minst 75 procent täckas med avgifter.

d) Vid ITÖ där Försvarsmakten deltar ska avgiftens storlek beräknas så att minst myndighetens merkostnader för externa deltagare täcks. Om Försvarsmakten inte deltar ska full kostnadstäckning gälla.

1. Avgiftsintäkter som redovisas mot anslaget ska redovisas brutto mot anslaget 1:1  Förbandsverksamhet och beredskap, 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar, 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar samt 1:5 Forskning och teknikutveckling och vilka beräknas uppgå till 725 000 000 kronor.

2. Utöver vad som anges i 4 § avgiftsförordningen (1992:191) får följande verksamheter finansieras med avgifter och inkomsterna disponeras av Försvarsmakten;

a) inkomster från hyror avseende elev- och befälshotell,

b) inkomster från extern verkstadsverksamhet,

c) inkomster från försäljning av reservmateriel,

d) inkomster från försäljning av drivmedel,

e) inkomster från extern transportverksamhet,

f) inkomster från personalbutiksverksamhet,

g) inkomster från marketenteri,

h) inkomster från övrig förplägnadsverksamhet,

i) inkomster av mindre ekonomisk omfattning,

j) inkomster med anledning av verksamhet enligt förordningen(2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet,

k) inkomster avseende tillhandahållande av utbildnings- och övningsresurser i och utom Sverige,

l) inkomster i samband med andra länders nyttjande av utlandsstyrkans drift i campverksamhet samt

m) inkomster vid tillhandahållande av internationell militär test-, utbildnings- och övningsverksamhet i Sverige (ITÖ).

3. Försvarsmakten får mot full kostnadstäckning godkänna kryptosystem avsedda för internationella organisationer samt för användning vid internationellt samarbete.

4. Försvarsmakten får i samband med stöd till svensk försvarsindustri vid exportfrämjande åtgärder inom ramen för full kostnadstäckning ta ut avgifter så att minst merkostnaden täcks. Inkomsterna disponeras av myndigheten.

5. Kostnader för deltagande i PFF-aktiviteter för de deltagare som inte omfattas av de nordiska ländernas samarbete eller som inte finansieras från anslag under utgiftsområde 5 Internationell samverkan, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap eller utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, ska finansieras genom avgifter. Avgifterna får disponeras av Försvarsmakten.

6. Avgifternas storlek bestäms av Försvarsmakten, dock ej i de fall som avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191).

Villkor

1. Samtliga inkomster från FM avseende svenska FN-styrkor ska redovisas mot inkomsttitel 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor. Försvarsmakten kan efter framställning till och särskilt beslut av regeringen få disponera dessa inkomster.

2. När Försvarsmakten tar emot inkomster hänförliga till kommersiella avtal och icke-statliga medel till följd av överenskommelser med industrin i samband med utveckling och anskaffning av materiel får högst 20 000 000 kronor disponeras för ett enskilt avtal. För överstigande inkomster ska de anmälas till regeringen. Regeringen kommer därefter att fatta beslut om hur dess inkomster ska disponeras.

3. Inkomster från annonsering m.m. i tidningen Värnpliktsnytt får disponeras av Försvarsmakten.

4. Vid försäljning av övertalig materiel får Försvarsmakten disponerar totala nettointäkter om 20 miljoner kronor på årsbasis. (Nettointäkter definieras som inkomst av försäljning med avdrag för kostnader direkt relaterade till försäljningen, till exempel hyra av utställningslokal, annonskostnader eller kostnader för nödvändig modifiering av materiel för att möjliggöra försäljning.) Därutöver gäller nedanstående;

5. Försvarsmakten ska ge stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) genom att, vid behov, ställa körcentral och statsflyg till förfogande vid tjänsteresor.

1. Försvarsmakten undantas från 16 § anslagsförordningen (1996:1189) enligt nedan.

a) Försvarsmakten får, vad avser förstagångsanskaffning (dvs. första lageruppbyggnad) för nya materielsystem, anskaffa ammunition, reservdelar m.m. under anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. Försvarsmakten får under anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m av materiel och anläggningar återanskaffa ammunition och reservdelar m.m. Efter hand som förbrukning av förnödenheter sker i förbandsverksamheten ska kostnaden för detta föras mot anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap och motsvarande belopp föras som intäkt mot anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar eller anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar. Denna princip får även tillämpas vad gäller förnödenheter, inklusive drivmedel, anskaffade före 1 januari 2008.

b) När Försvarsmakten förbrukar ammunition m.m. i den fredsfrämjande verksamheten ska kostnaden för detta föras mot anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser och motsvarande belopp föras som intäkt mot anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap eller 1:4 Vidmakthållande och avveckling m.m. av materiel och anläggningar.

c) Försvarsmakten får vad avser tjänster som genomförs inom verksamhetsgrenarna Insatser, Uppbyggnad av insatsorganisationen och beredskap, Utveckling samt Övrig verksamhet, och där slutprodukten finns planerad och beslutad inom någon annan av dessa verksamhetsgrenar, föra kostnaden för tjänsten till det anslag där slutproduktien finns planerad och beslutad, samt föra intäkten till det anslag som bekostar den verksamhetsgren inom vilken tjänsten utförts.

2. När Försvarsmakten tillämpar de principer för redovisning av beredskapstillgångar som framgår av regeringsbeslut den 7 december 2000 (Fö nr 11) får myndigheten direktavskriva beredskapsinventarier i de fall anskaffningsutgiften per styck understiger 250 000 kronor.

3. Försvarsmakten behöver inte finansiera investeringar i anläggningstillgångar som används eller kommer att användas i samband med fredsfrämjande förbandsinsatser med lån i Riksgäldskontoret enligt kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).