Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa prognoser för 2010–2014 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV.

18 januari

25 februari

6 maj

29 juli

28 oktober

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ska inom myndighetens ansvarsområde verka för att aktörer med uppgifter inom samhällets krisberedskap ansluter sig till det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Arbetet ska ske i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Under våren 2010 ska regeringen lämna en slutredovisning av det regelförenklingsarbete som bedrivits under mandatperioden. Strålsäkerhetsmyndigheten ska därför inom sitt ansvarsområde bistå Tillväxtverket i mätningarna av företagens administrativa kostnader, dels med en uppdatering av förändringarna i regelverken för 2009, dels med en prognos för 2010. Det underlag som behövs ska redovisas vid den tidpunkt som Tillväxtverket anger i särskild ordning.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska senast i samband med budgetunderlaget föreslå förändringar av strukturen i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Syftet ska vara att förenkla avgiftsstrukturen samt att öka flexibiliteten i myndighetens tillsynsverksamhet.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska senast den 5 oktober 2010 lämna förslag till nödvändiga justeringar av avgiftsnivåer i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Uppdraget ska utföras efter samråd med Ekonomistyrningsverket.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska senast den 3 maj 2010 till regeringen redovisa strålsäkerhetsläget vid de svenska kärnkraftverken.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bidra till att stärka strålskyddet för människa och miljö, höja reaktorsäkerheten samt utveckla den nationella och regionala beredskapen mot radiologiska olyckor i Östeuropa. SSM ska vidare bidra till att förhindra spridning av kärnvapen, kärnämne och kärnteknisk utrustning, bl.a. genom att förbättra fysiskt skydd samt bidra till att stärka säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall.

Inom ramen för ovannämnda arbete ska SSM också bistå Regeringskansliet med expertstöd vid t.ex. internationella möten och förhandlingar samt i kontakter med Europeiska kommissionen och EBRD.

Insatser av principiellt viktig natur, som beslutas av SSM, ska under beredningsstadiet vara föremål för samråd och policydiskussion med Utrikesdepartementet.

SSM ska göra en analys av effekterna av myndighetens stöd till respektive land. Återrapporteringen ska ske i myndighetens årsredovisning.

Strålsäkerhetsmyndigheten erhåller medel för biståndsverksamhet och ska sammanställa samt rapportera statistik till Sida i enlighet med OECD:s biståndskommittés (DAC) direktiv. Sida kommer att meddela tidpunkter för rapportering.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bidra till att stärka strålskyddet för människa och miljö, stärka reaktorsäkerheten, stärka säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall samt utveckla den nationella och regionala beredskapen mot radiologiska och kärntekniska olyckor i nordvästra Ryssland.

Myndighetens arbete i Ryssland ska bidra till att förhindra spridning av kärnvapen, kärnämnen och kärnteknisk utrustning.

Inom ramen för ovannämnda arbete ska SSM också bistå Regeringskansliet med expertstöd vid t.ex. internationella möten och förhandlingar samt i kontakter med Europeiska kommissionen och Europeiska utvecklingsbanken (EBRD).

SSM ska göra en analys av effekterna av myndighetens stöd.

SSM ska också redovisa hur stödet förhåller sig till Europeiska kommissionens stödprogram för regionen och till stöd som lämnas via Nordliga dimensionens miljöpartnerskaps (NDEP) stödfond.

Återrapporteringen ska ske i myndighetens årsredovisning.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska genomföra ett stödprogram till Internationella atomenergiorganet (IAEA). Kostnaderna för programmet ska särredovisas.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska sammanställa den svenska nationalrapporten enligt kärnsäkerhetskonventionen inför det femte granskningsmötet som börjar den 4 april 2011. Denna rapport ska vara regeringen tillhanda senast den 15 juni 2010 för att kunna redovisas till konventionens sekretariat senast den 1 september 2010. Sammanställningen av nationalrapporten ska göras i lämplig samverkan med industrin.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten bedömer kompetensläget i Sverige inom myndighetens ansvarsområde och hur detta möter framtida behov utifrån hur verksamheterna kan komma att utvecklas. SSM ska vidare utreda myndighetens framtida behov av kompetens utifrån vunna erfarenheter av sammanläggningen och den utveckling som kan förutses i samhället. SSM ska också bedöma eventuell påverkan på strålsäkerheten utifrån dessa frågeställningar. Uppdraget ska redovisas i samband med årsredovisningen 2011.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska utreda vilka förändringar av myndighetens ansvar, uppgifter och ambition som är nödvändiga med anledning av ändringarna av principerna för bidrag från anslaget 2.4 - Krisberedskap. Utredningen ska också omfatta en översyn av finansieringen av myndighetens beredskapsarbete.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska senast den 1 februari 2011, med delrapportering den 1 oktober 2010, redovisa hur en tillståndsprocess kan komma att se ut för de kärnkraftsreaktorer som kan komma att ersätta befintliga sådana i enlighet med regeringens avsikt att skapa förutsättningar för kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften. Redovisningen bör särskilt omfatta en bedömning av vilka underlag som kommer erfordras för tillståndsgivningen och dess eventuella olika steg.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska betala totalt 557 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som abonnemangsavgift för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från MSB.

Av anslagsposten får högst 4 000 000 kronor utbetalas till andra myndigheter, landsting, kommuner och frivilligorganisationer för att täcka kostnader i samband med hälsoupplysning om UV-strålningens risker.

Anslagsposten får användas för grundläggande och tillämpad forskning samt studier och utredningar för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens tillsyn.

Anslagsposten får användas till myndighetskostnader för resor, information och administration, inklusive personalkostnader som är direkt föranledda av forskningsverksamheten.

Från anslagsposten ska medel för de lokala säkerhetsnämnderna vid Barsebäcks, Forsmarks, Oskarshamns och Ringhals kärnkraftverk samt vid Studsvik AB:s forskningsanläggning utbetalas. Medlen ska betalas kvartalsvis i förskott efter rekvisition och får högst uppgå till 400 000 kronor per nämnd under budgetåret 2010.

Anslaget disponeras för samarbete med Ryssland inom miljö- och kemikalieområdet som främjar en miljömässigt hållbar utveckling med särskilt fokus på Östersjön, Barentsregionen och Arktis.

Anslaget får användas för insatser i enlighet med den bilaterala överenskommelsen och den rysk-svenska samarbetskommitténs Arbetsprogram 2009-2010 inkl. Naturvårdsverkets eget arbete med programmet. Anslaget får även användas för andra insatser som stärker miljöarbetet i Ryssland, utvecklar nätverk mellan berörda myndigheter och bidrar till ökat ryskt deltagande i regionalt och internationellt samarbete.

Minst 450 000 kronor ska användas för stöd till verksamhet inom Arktiska rådet och 500 000 kronor till aktiviteter inom Barents Euro-Arktiska Råd.

Av anslagsposten får högst 1 000 000 användas till administration och samordning.

Anslagsposten ska främst disponeras för Nordiska miljöfinansieringsbolagets (NEFCO) miljöutvecklingsfond, samnordiskt stöd till miljö- och energiprojekt i Ryssland och för stöd till aktiviteter som drivs inom Barentsrådet eller andra regionala organisationer och som syftar till miljöförbättringar i Ryssland.

Anslagsposten ska användas till samarbete inom områdena reaktorsäkerhet, strålskydd, beredskap, icke-spridning samt kärnavfallssäkerhet i Ryssland.

Den svenska årsavgiften till det internationella samordningsorganet Contact Expert Group (CEG) ska betalas från anslagsposten.

Av anslagsposten får högst 5 000 000 användas till administration och samordning.

Anslagsposten får användas för engångspremier till SPV för de personer som erhåller pensionsersättning.

Anslagsposten får användas till lön och arbetsgivaravgifter för avvecklaren.

Anslagsposten får användas till kostnader som hänför sig till Avvecklingsmyndigheten för Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion.

Användandet av anslagssparandet ska ske i enlighet med villkoren för anslag 06 03 01 Strålsäkerhetsmyndigheten.

Användandet av anslagssparandet ska ske i enlighet med villkoren för anslag 06 03 01 Strålsäkerhetsmyndigheten ap.2.