Svårare göra prognoser i kristider

Ann-Sofie ÖbergStora kriser påverkar samhällsekonomin och de offentliga finanserna. Det blev tydligt under coronapandemin, och detsamma gäller efter Rysslands invasion av Ukraina. Kriget leder självklart i första hand till ett enormt lidande för alla människor som direkt drabbas. Men det har också stor påverkan på både den globala och den nationella ekonomin.

Efter att kriget startade har ny information tillkommit varje dag som har stor betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen. Det sker stora förändringar på kort tid och det är osäkert hur länge kriget pågår, vilket leder till att det är svårare än normalt att göra tillförlitliga ekonomiska prognoser.

Vi behöver avsluta beräkningarna omkring tio dagar innan vi publicerar ESV:s prognoser, för att få tid att bland annat skriva texter som presenterar myndighetens bedömningar. Det är många variabler som påverkar varandra, så om vi exempelvis justerar inflationen behöver vi även räkna om andra variabler, vilket tar tid. Och det finns också en risk för att prognosen då inte blir konsistent.

Tio dagar är lång tid när det sker stora svängningar i börskurser, oljepriser, marknadsräntor och i växelkursen samtidigt som riksdagen beslutar om stödpaket med betydligt kortare framförhållning än normalt, vilket varit fallit under de senaste veckorna. Så vid stora kriser brukar vi därför indikera hur vi har beräknat att Sveriges ekonomi kommer att påverkas och att osäkerheten i prognosen är extra stor.

Ann-Sofie Öberg,
biträdande avdelningschef, ESV