En utvecklad intern styrning och kontroll – i dag och i morgon

Vad innebär en god intern styrning och kontroll i praktiken? På spåret berättar två myndighetschefer med erfarenhet från flera myndigheter om hur de arbetar för att uppehålla och utveckla en god intern styrning och kontroll.

Att säkerställa att en myndighet har en betryggande intern styrning och kontroll är ett arbete som aldrig blir färdigt. Det gäller inte minst för de 70 myndigheter som ska följa förordningen om intern styrning och kontroll.

Det är utgångspunkten för ett samtal med Catarina Andersson Forsman, generaldirektör på Läkemedelsverket och Christina Gellerbrant Hagberg, rikskronofogde på Kronofogdemyndigheten. De delar med sig av sina erfarenheter av hur man kan tänka som myndighetsledning för att leva upp till kraven, organisera arbetet och hitta utvecklingsområden för att förbättra processen.

– De kommer från väldigt olika myndigheter. Det tror jag bidrar till en intressant diskussion om hur verksamhetens inriktning påverkar arbetet med intern styrning och kontroll, säger Annika Alexandersson, utredare på ESV och moderator på spåret.

Förändringar i förordningen om intern styrning och kontroll

Regeringen har beslutat om förändringar i förordningen om intern styrning och kontroll från den 1 januari 2019. Förändringarna innebär bland annat att myndighetsledningens ansvar förtydligas och att ledningen även ska ansvara för att säkerställa att det finns en god intern miljö. De kommande förändringarna blir också en del av diskussionerna under spåret.

– Vår förhoppning är att samtalet ska ge inspiration till det praktiska arbetet. Vi hoppas även att det ska bidra till en pågående diskussion i förvaltningen om vad som är en betryggande intern styrning och kontroll och hur myndigheterna ska kunna leva upp till kraven i praktiken, säger Karolina Larfors, utredare på ESV och moderator på spåret.

Spåret kommer att webbändas.

Kontakt

Senast uppdaterad: