Samarbetet inom ramen för Partnerskap för fred (PFF)

Myndigheten skall delta i kontaktgruppen för civila myndigheter verksamma inom PFF-samarbetet som leds av Krisberedskapsmyndigheten (KBM).

Återrapportering:

Myndigheten skall redovisa genomförd verksamhet samt kostnader för denna och en analys av samarbetets inriktning och utveckling. Dessutom skall myndigheten lämna underlag till KBM:s kvartalsrapporter vad avser PFF-verksamhet.

Myndigheten skall i sitt arbete bidra till att uppfylla de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen som är relevanta för energisektorn, med inriktning på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Därvid skall myndigheten, tillsammans med berörda myndigheter, vidareutveckla strategin för effektivare energianvändning och transporter. Beträffande energipolitiska insatser för begränsad klimatpåverkan bör dessa bidra till att det klimatpolitiska delmålet för perioden 2008-2012 uppnås och att en god grund läggs för att det långsiktiga klimatmålet till 2050 kan uppnås.

Myndigheten skall redovisa väsentliga aktiviteter som genomförts för att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål. Bedömningen skall inriktas på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Myndigheten skall också redovisa hur samverkan har skett med Miljömålsrådet och berörda miljömålsmyndigheter. Myndigheten skall även redovisa erfarenheter, kostnader och tidsåtgång för beredning av ärenden som genomförts i enlighet med förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram.

Myndigheten skall även redovisa sitt arbete med att vidareutveckla strategin för effektivare energianvändning och transporter. Rapporteringen av arbetet skall ske till det Miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket enligt de riktlinjer som Miljömålsrådet utfärdar i samråd med myndigheten. Myndigheten skall vidare rapportera om sitt arbete med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet till Miljömålsrådet vart fjärde år. Rapporteringen skall ske enligt de riktlinjer som Miljömålsrådet utfärdar i samråd med myndigheten.

Myndigheten skall i samband med årsredovisningen, dock senast den 1 mars, redovisa sitt miljöledningsarbete enligt riktlinjer i regeringsbeslut den 10 november 2005.

Myndigheten skall vara en samverkanspart i de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvars- och kompetensområde.

Myndigheten skall bistå Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) med underlag vid uppföljningen av regionala tillväxtprogram avseende 2006 enligt närmare anvisningar från NUTEK. Myndigheten skall vid förfrågan från länens programansvariga redovisa beslutade och utbetalade belopp inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen.

Myndigheten skall, i tillämpliga delar, i det ekonomiadministrativa systemet Hermes redovisa utgiftsprognoser för 2006-2009 på samtliga anslag och anslagsposter, inklusive äldre anslag, som myndigheten disponerar vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten.

Om möjligt skall prognosen också månadsfördelas för innevarande år så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall. En avvikelseanalys skall göras för samtliga anslag som myndigheten disponerar.

Redovisningen skall ske senast

- den 19 januari 2006,

- den 8 mars 2006,

- den 2 maj 2006,

- den 21 augusti 2006 och

- den 2 november 2006.

Statliga myndigheter skall vara ledande i omställningen till ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt samhälle och i detta syfte verka för en ökad energieffektivisering i sina lokaler. Vid upphandling av all energirelaterad utrustning skall, med beaktande av funktionskrav och andra relevanta krav, det alternativ väljas som är det mest fördelaktiga med hänsyn tagen till merkostnaden vid inköpet och den minskade energianvändningen under produktens tekniska livslängd.

Myndigheten skall redovisa storleken på den totala energianvändningen i sina lokaler och vilken energiform som har använts. Myndigheten skall vidare redovisa vilka åtgärder inklusive upphandlingsförfaranden som har vidtagits för att minska och effektivisera den totala energianvändningen.

Mål

Myndigheten skall kvalitetssäkra sina tjänster och insatser.

Återrapportering

Resultaten av kvalitetsarbetet skall redovisas. I detta ingår information om hur arbetet bedrivits, vilka erfarenheter som vunnits och vilka åtgärder myndigheten avser att vidta till följd av dessa.

Mål

Myndigheten skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Återrapportering

Myndigheten skall redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjningen i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Av redovisningen skall framgå

- i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2006 har uppnåtts,

- vilka åtgärder som har vidtagits, och

- vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning 2007 och 2008-2009.

Inom ramen för detta skall myndighetens insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald och ökad hälsa samt för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur, könsfördelning och rörlighet bland personalen framgå. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna ledning samt kärn- och stödkompetens, om så är lämpligt.

Myndigheten skall fortsätta arbetet med att ta fram indikatorer på energiområdet, vilka kan tjäna som underlag för uppföljning av de energipolitiska målen. Rapporten som lämnades i juni 2005 skall uppdateras och vidareutvecklas. I 2006 års rapport skall särskilt beaktas behovet av indikatorer för uppföljning av oljeanvändningen. Uppdraget skall redovisas senast den 15 juni 2006.

Energimarknadsinspektionen skall senast den 30 juni 2006 redovisa fakta och statistik kring den svenska och den nordiska elmarknadens utveckling.

Energimarknadsinpektionen skall löpande tillhandahålla statistik inom sitt verksamhetsområde.

4.a Rapportering enligt EG:s direktiv för de inre marknaderna för el och naturgas

Energimarknadsinspektionen skall årligen utarbeta en rapport i enlighet med de rapporteringskrav som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv om de inre marknaderna för el och naturgas (art. 23, §1, 2003/54/EG respektive art. 26, § 1, 2003/55/EG). Rapporten skall i tillämpliga delar tas fram i samråd med Konkurrensverket och redovisas till regeringen senast den 30 juni 2006.

4.b Utvecklingen på el- och naturgasmarknaderna

Energimarknadsinspektionen skall i en årlig rapport offentliggöra resultatet av myndighetens tillsyn och reglering på el- och naturgasmarknaderna.

I rapporten skall Energimarknadsinspektionen kartlägga samt redovisa arten och omfattningen av de klagomål på el- eller naturgasmarknadens funktionssätt som framförts från allmänheten och marknadens aktörer. I rapporten skall Energimarknadsinspektionen uttala sig om el- och naturgasmarknadernas funktion.

Energimarknadsinspektionen skall följa och analysera utvecklingen på el- och naturgasmarknaderna, särskilt vad gäller planer på utbyggnad av stamnätet och överföringsförbindelser till utlandet, kapacitetsutveckling och strukturförändringar inom produktion, handel och nätverksamhet, dominerande marknadsställning, prisutvecklingen på el, naturgas och nättjänster samt utvecklingen avseende leverantörsbyten och leveranssäkerhet. Resultatet av dessa analyser skall redovisas i rapporten. Rapporten skall redovisas senast den 30 juni 2006.

Energimarknadsinspektionen skall senast den 30 juni utarbeta en årlig rapport om sin övervakning av försörjningstryggheten för naturgas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 98/30/EG, art.5. Övervakningen skall särskilt omfatta uppgifter om balansen mellan tillgång och efterfrågan, förväntad framtida efterfrågan och tillgängliga leveranser, nytillkommande kapacitet, nätets kvalitet och nivån på dess underhåll samt åtgärder för att täcka efterfrågetoppar och bristande leveranser. Uppgiften skall utföras i samråd med Affärsverket svenska kraftnät.

Energimarknadsinspektionen skall analysera aktuella frågor på el- och naturgasmarknaderna och föreslå de ändringar av regelverket och andra åtgärder som kan behövas för att främja väl fungerande och öppna marknader med tjänster som är anpassade efter kundernas behov till internationellt konkurrenskraftiga priser. Redovisningen omfattar även det egna föreskriftsarbetet. Energimarknadsinspektionen skall vid minst två tillfällen till regeringen redovisa resultaten av dessa analyser.

Myndigheten skall analysera utvecklingen på värmemarknaderna, särskilt i fjärrvärmesektorn i relation till konkurrerande alternativ på värmemarknaderna med avseende på priser, konkurrens och miljö. I redovisningen skall även en bedömning ske av effekterna av stödsystemen för konvertering av olika uppvärmningssystem. Uppdraget skall genomföras i samråd med Konkurrensverket och Boverket. Myndigheten skall senast den 30 juni 2006 redovisa resultatet av dessa analyser.

Myndigheten skall i samråd med Boverket vidta erforderliga åtgärder för att tillämpa informations- och rådgivningsalternativet i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda. Uppdraget skall bedrivas utifrån redovisningen den 30 september 2005 (dnr M2005/5044/E). Underlag för rapportering till Europeiska kommissionen skall redovisas senast den 1 oktober 2006.

Myndigheten skall analysera och redovisa uppfyllelsen av hur kvantitativa mål beträffande nationell energieffektivisering kan påvisas enligt vad som kommer att föreskrivas i det förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om effektiv slutanvändning av energi och energitjänster som förväntas antas inom kort. Analysen skall särskilt beakta verifierbar och bestående effekt av sedan 1995 (för energiskatter 1991) genomförda åtgärder, förväntad effekt under kommande år av redan fattade beslut samt betydelsen av olika relevanta viktningsfaktorer för el, fjärrvärme/kraftvärme och olja. Delredovisning skall lämnas den 15 mars 2006 och slutredovisning den 30 augusti 2006.

Myndigheten skall senast den 4 april 2006 föreslå de andelar av basmängder för lagringsbränslen (lagringsprocenttal) som skall lagras under det följande lagringsåret enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol.

Myndigheten skall delta i arbetet inom Internationella energiorganet (IEA) avseende systemet för krisåtgärder enligt avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP) och därvid ha beredskap för att organisera ett svenskt s.k. NESO-organ vid oljekriser. Myndigheten skall även medverka i arbetet på oljeberedskapsområdet inom EU och ansvara för uppföljningen av de bilaterala oljelagringsavtal som Sverige ingått.

Myndigheten skall senast den 1 december 2006 redovisa statistiska uppgifter om nationell kraftvärmeproducerad elkraft och värme i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG.

Myndigheten skall vidta nödvändiga förberedelseåtgärder utifrån Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EG så att producenter av högeffektiv kraftvärme kan begära ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärme .

Myndigheten skall senast den 15 februari och den 15 augusti 2006 till Regeringskansliet redovisa importstatistik avseende stenkol under föregående halvår i enlighet med rådets förordning (EG) nr 405/2003 av den 27 februari 2003 om övervakning på gemenskapsnivå av import av stenkol med ursprung i tredje land.

Myndigheten skall senast den 15 mars 2006 till Regeringskansliet redovisa investeringsprojekt av intresse för gemenskapen inom petroleum-, naturgas-, och elektricitetssektorerna i enlighet med bilagan till rådets förordning (EG) nr 736/96 av den 22 april 1996 om anmälan till kommissionen av investeringsprojekt av intresse för gemenskapen.

Myndigheten skall se till att rapporteringsrutiner för olika former av bidrag är så utformade att de tillgodoser EG:s statsstödsregler samt WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder. Samordnande myndighet för denna rapportering är Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS).

Myndigheten skall tillsammans med Naturvårdsverket delta i arbetet med att genomföra och förbättra Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. Myndigheterna skall senast 3 månader efter det att kommissionen avlämnat sin rapport redovisa en översiktlig analys av EG-kommissionens rapport som enligt artikel 30 i direktivet för handel med utsläppsrätter skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet senast den 30 juni 2006. Senast den 31 december 2006 skall myndigheterna redovisa förslag till hur EU:s system för handel med utsläppsrätter bör utvecklas efter 2012, utifrån den övergripande inriktningen om fortsatt minskade utsläpp i syfte att uppnå klimatkonventionens långsiktiga mål.

Myndigheterna får fördela uppgiften mellan sig utifrån respektive kompetensområden men slutrapporteringen skall ske samlat.

Regeringen kan under 2006 komma att komplettera och precisera detta uppdrag ytterligare.

Myndigheten skall tillsammans med Naturvårdsverket bistå med en översiktlig analys av EU-medlemsstaters nationella fördelningsplaner, särskilt deras förenlighet med kriterierna i bilaga 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter avseende växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. En samlad slutrapport skall lämnas efter det att samtliga medlemsstaters fördelningsplaner lämnats till EG-kommissionen. Myndigheterna får fördela uppgiften mellan sig utifrån respektive kompetensområde men rapporteringen skall ske samlat.

Myndigheten skall tillsammans med Naturvårdsverket senast den 10 juni 2006 redovisa förslag till rapport på engelska till EG-kommissionen i enlighet med artikel 21 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter av växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG.

Myndigheten skall utarbeta och redovisa en analys av utvecklingen av utsläppshandeln globalt och inom EU. Analysen bör avse större händelser under året, omsatta volymer samt kommentarer till denna utveckling. Redovisning skall ske senast den 31 december 2006.

Myndigheten skall i samråd med Naturvårdsverket analysera vilken roll och utformning de flexibla mekanismernas roll kan och bör ha i en framtida global klimatregim efter 2012. Analysen bör utgå från redan befintliga studier och den internationella diskussion som pågår inom området. Viktiga kriterier för att systematiskt utvärdera olika konstruktioner av de flexibla mekanismerna är t.ex. kostnadseffektivitet, miljömässig integritet, global hållbar utveckling och möjligheten till en bred global tillämpning. Myndigheten skall även ge förslag på fortsatta svenska klimatpolitiska insatser på mekanismområdet för att främja en internationell klimatöverenskommelse efter Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Redovisning skall ske senast den 31 oktober 2006.

Myndigheten skall senast den 31 maj 2006 redovisa förslag till underlag till rapport till EG-kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel angående föregående års totala försäljning av drivmedel samt andelen biodrivmedel, rena eller blandade, och andra förnybara drivmedel som släppts ut på marknaden. Utvecklingen vad gäller tankställen och fordon för förnybara drivmedel skall också redovisas.

Myndigheten skall vidta nödvändiga förberedelser för genomförande av åtgärder för ett utvecklat elcertifikatsystem. Utgångspunkt för myndighetens arbete skall vara Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets promemoria Förslag om ett utvecklat elcertifikatsystem (Ds 2005:29). Förberedelserna omfattar bl.a. tillämpning av den föreslagna begränsningsregeln för den tidsperiod som anläggningar kan tilldelas elcertifikat, den administrativa hanteringen av kvotplikt, anpassning till en internationell marknad, information till aktörer, föreskrifter, anpassning av IT-system och statistik. Regeringen avser att återkomma med närmare riktlinjer för arbetet under 2006 och myndigheten skall fortlöpande hålla Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet underrättat om förberedelsearbetets fortskridande.

Myndigheten skall den 15 mars 2006 och den 15 augusti 2006 redovisa kortsiktsprognoser för energiförsörjningen i Sverige. Rapporterna skall omfatta en redovisning av energiförsörjningsläget under 2004 samt prognoser för 2006, 2007 och 2008.

Inom ramen för FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) ingår uppföljning av de mål som överenskoms vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002. Under 2006 - 2007 kommer CSD:s arbetsprogram att fokuseras på bl.a. frågor om industriell utveckling, klimat, energi, och luftföroreningar. Som ett bidrag till de svenska insatserna skall myndigheten bistå regeringen i detta arbete.

Myndigheten skall inom ramen för de delar av sin verksamhet som har anknytning till miljödriven teknikutveckling, miljödriven affärsutveckling samt marknadsintroduktion och export av miljöteknik samt miljöanpassade produkter, processer och tjänster samverka med Sveriges Miljöteknikråd - SWENTEC (Swedish Environmental Technology Council).

Myndigheten skall för respektive 2004, 2005 och 2006 redovisa vilka insatser som genomförts samt hur resurserna fördelats när det gäller de medel för arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med miljömålspropositionerna (prop. 2000/01:130 och 2004/05:150) som tillförts anslaget 35:1 Statens energimyndighet från utgiftsområde 20 under perioden 2001 - 2006. Redovisningen lämnas i separat rapport till regeringen (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet) senast den 23 mars 2007.

Myndigheten och Naturvårdsverket får i uppdrag att, i samråd med Konjunkturinstitutet och Skatteverket och efter samråd med berörda miljömåls- och sektorsmyndigheter, göra en övergripande, heltäckande utvärdering av dagens ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. Myndigheterna skall sammanställa befintlig kunskap om ekonomiska styrmedels effekt ur ett miljömålsperspektiv. I de fall där utvärderingar av miljörelaterade ekonomiska styrmedel saknas eller inte är av tillräckligt god kvalitet skall nya utvärderingar genomföras. Omfattningen av dessa utvärderingar skall stämmas av med Regeringskansliet.

Utgångspunkten för arbetet skall vara en långsiktigt samhällsekonomiskt effektiv miljöstyrning. De synergieffekter som olika ekonomiska styrmedel kan ha på ett eller flera miljökvalitetsmål skall beaktas liksom eventuella motverkande effekter. Analysen skall därför kopplas till åtgärdsstrategierna Effektivare energianvändning och transporter, Giftfria och resurssnåla kretslopp och Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Arbetet skall särskilt fokusera på de miljökvalitetsmål och delmål som kommer att bli svåra eller mycket svåra att nå inom en generation enligt miljömålspropositionen (prop. 2004/05:150).

Med ekonomiska styrmedel på miljöområdet avses i detta uppdrag skatter, inklusive eventuella nedsättningar och krediteringar på skattekonto, avgifter och direkta bidrag. Myndigheterna skall beskriva hur dessa styrmedel samverkar med handel med utsläppsrätter och elcertifikat. Uppdraget omfattar även skatter och avgifter vars primära syfte är fiskalt men som har en påverkan på miljön och därmed kan utgöra hinder mot en effektiv miljöstyrning. Myndigheterna får fördela uppgiften mellan sig utifrån sina respektive kompetens- och ansvarsområden. Arbetet utgör en första del av två i en studie som skall ingå i den fördjupade utvärderingen 2008 och är ett komplement till miljömålsmyndigheternas arbete med förslag till åtgärder, inklusive ekonomiska styrmedel, inom sina respektive mål. "Kontrollstation 2008" skall särskilt beaktas.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 2006.

Myndigheten skall vidta nödvändiga förberedelseåtgärder så att satsningen på teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan kan fortsätta under femårsperioden 2008-2012 inom den beräknade ramen om 350 miljoner kronor inom anslaget 35:4 Stöd till marknadsintroduktion av vindkraft. Förberedelserna skall syfta till att myndigheten så snart som statsstödsprövning har skett snabbt skall kunna fatta beslut om nya åtaganden. Utgångspunkten för arbetet skall vara målet för verksamhetsgrenen Främjande av vindkraft och regeringens bedömning att det är angeläget att hittills beviljade stödprojekt kan slutföras. Inriktningen på det förlängda stödet framgår av beslut om propositionen Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143, bet. 2005/06:NU21, rskr. 2005/06:362).

Anslagsposten skall finansiera:

1. Utgifter för arvoden till ledamöter i Oljekrisnämnden.

2. Utgifter för internationellt samarbete, bl.a. inom ramen för EU och OECD.

3. Utgifter för eget deltagande i EU:s program.

Anslagsposten skall finansiera Energimarknadsinspektionens verksamhetskostnader vid Statens energimyndighet.

Anslagsposten skall vidare finansiera 100 000 kronor som ett engångbidrag till Konkurrensverket avseende analyser av konkurrensen på elmarknaden.

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:1322) om bidrag till kommunal energirådgivning.

Under anslagsposten får högst 15 000 000 kronor av tilldelade medel 2006 användas för kompetensutveckling och organisering av kommunal energirådgivning, de regionala energikontorens m.fl. samordning av den kommunala energirådgivningen samt planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten.

Anslagsposten får användas för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.

Anslagsposten får användas för åtgärder för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg, metoder och utbildning om energieffektiv teknik som riktas till berörda aktörer på lokal, regional eller central nivå.

Av anslagsposten får högst 15 000 000 kronor användas för att finansiera projekt vid de regionala energikontoren eller som bedrivs av andra aktörer som har en nyckelfunktion vad gäller energieffektivisering.

Högst 2 000 000 kronor får användas för myndighetens medverkan i dialogprojektet Bygga, bo och förvalta för framtiden, bl.a. avseende kompetensutvecklingsprogram och informationsinsatser.

Bedömning av bidragsansökningar skall ske med utgångspunkt i regeringens och riksdagens energipolitiska riktlinjer (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317). Beslut om bidrag skall förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med myndighetens anvisningar.

Anslagsposten får användas för programanknutna aktiviteter, dvs. planering, uppföljning och utvärdering samt särskilda stödjande insatser i form av utrednings- och utvecklingsprojekt.

Anslagsposten får användas för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.

Högst 2 000 000 kronor får användas i arbetet för att förbättra statistik- och kunskapsunderlaget avseende bebyggelsens energianvändning och olika system för uppvärmning.

Högst 4 000 000 kronor får användas för informations- och utbildningsinsatser, nätverksaktiviteter, utveckling av metoder och verktyg samt sammanställningar av utländska erfarenheter kopplade till introduktionen av programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri.

Anslagsposten får även användas för informations-, utbildnings-, uppföljnings- och utvärderingsinsatser avseende stöden för konvertering från direktverkande elvärme respektive oljeuppvärmning i bostadshus.

Anslagsposten får användas för genomförande av marknadsöversikter och spridande av resultaten av dessa till hushåll och leverantörer.

Anslagsposten får användas för att täcka programanknutna kostnader som verksamheten ger upphov till. Under anslagsposten får medel användas för eget deltagande i EU:s energiprogram.

Anslagsposten disponeras av Regeringskansliet. Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet).

Anslagsposten får användas för informations-, uppföljnings- och utvärderingsinsatser avseende stödet för energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor enligt förordningen (2005:205) om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet. Anslagsposten får vidare användas för insatser för att främja installation av solcellssystem.

Boverket får använda högst 2 500 000 kronor för att täcka administrations- och programanknutna kostnader knutna till stödet enligt förordningen (2005:205) om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet. Därutöver får högst 125 kronor per beslutat ärende användas för att täcka kostnader knutna till dataadministration. Medel motsvarande högst 19 500 000 kronor får användas för att täcka administrationskostnader knutna till länsstyrelsens verksamhet. Ersättningen utgår med ett belopp per beslutat ärende.

Boverket får använda högst 2 500 000 kronor till uppföljning och utvärdering av stödet samt anpassning av Boverkets databaserade statistiksystem.

Boverket får använda högst 2 500 000 kronor för utbildnings- och informationsinsatser. Vissa av dessa insatser kan komma att utföras av länsstyrelserna.

Boverket får använda anslagsposten för att täcka administrations- och programanknutna kostnader enligt kommande förordning. Även länsstyrelsernas tillkommande administrationskostnader för ärendehantering skall finansieras inom anslagsposten.

Anslagsposten får användas för följande verksamheter:

· utveckling av metoder för provning av energiförbrukning hos el- eller annan energikrävande utrustning,

· provning av el- eller annan energikrävande utrustning,

· spridning av resultat från provning och kunskap om användning av el- och annan energikrävande utrustning till hushåll och leverantörer,

· utveckling av metoder i syfte att underlätta för konsumenterna att installera tekniskt komplicerad energieffektiv utrustning,

· genomförande av marknadsöversikter och spridande av resultaten av dessa till hushåll och leverantörer och

· forskning och utredningsverksamhet som är av väsentlig betydelse för verksamhetens genomförande.

Anslagsposten får användas för att täcka programanknutna kostnader som verksamheten ger upphov till. Under anslagsposten får medel användas för eget deltagande i EU:s energiprogram. Anslagsposten får även användas för förberedelsearbete avseende genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter.

För anslagsposten gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser teknikupphandling och utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser expansion av fjärrvärmenäten samt ny energieffektiv teknik och användning av befintliga energieffektiva produkter.

Högst 6 000 000 kronor får användas för utveckling av metoder för marknadsintroduktion av befintlig eller ny energieffektiv teknik, energieffektiva produkter samt programanknutna aktiviteter, dvs. planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten.

Anslagsbeloppet under anslagsposten får användas för teknikupphandling. I teknikupphandling ingår bl.a. följande.

1. Bidrag till teknikupphandling av sådana produkter för vilka det finns särskilda skäl eller förutsättningar att stimulera produkt- och systemutveckling genom en sådan metod. Bidraget skall stimulera till utveckling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik.

2. Analys av förutsättningarna för teknikupphandling av en viss produkt.

3. Utveckling av metoder för utvärdering av produkter som upphandlats i teknikupphandlingsprojekt.

4. Utvärdering av projekt avseende teknikupphandling.

5. Deltagande i utformning av kravspecifikationer inom teknikupphandlingsprojekt.

6. Utveckling av metoder för mätning av energiförbrukning, om det är nödvändigt för genomförandet av en viss teknikupphandling.

Myndigheten skall sträva efter att sådana kostnader som anges under punkterna 3-6 skall ingå som en del i det bidragsberättigade projektet.

Projekten avseende teknikupphandling skall samordnas med berörda sektorsmyndigheters respektive verksamheter.

Högst 6 000 000 kr får användas för kostnader för programanknutna aktiviteter enligt punkterna 2-6 ovan samt för planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsposten får användas för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.

Högst 6 000 000 kronor får användas i arbetet för att förbättra statistik- och kunskapsunderlaget avseende bebyggelsens energianvändning och olika system för uppvärmning.

Högst 6 000 000 kronor får användas för myndighetens arbete avseende genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda.

Högst 1 000 000 kronor får användas för uppföljning, utvärderings- och utredningsinsatser samt marknadsstödjande åtgärder i anslutning till förordningen (2000:287) om statligt bidrag till investeringar i solvärme.

Högst 500 000 kronor får även användas för förberedelsekostnader avseende införandet av ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärme enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EG.

Anslagsposten disponeras av Regeringskansliet. Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet).

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2000:287) om statligt bidrag för investeringar i solvärme.

Boverket får använda högst 400 000 kronor för att täcka programanknutna kostnader. Därutöver får högst 100 kronor per beslutat ärende användas för att täcka kostnader knutna till dataadministration av utbetalningar och kontrolluppgifter. Medel motsvarande högst en procent av utbetalt stöd får användas för att täcka administrationskostnader knutna till länsstyrelsens verksamhet.

Boverket får därutöver disponera högst 500 000 kronor för uppdraget att särskilt följa upp och utvärdera bidragen för investeringar i solvärme.

Anslagsposten får användas för genomförandearbete avseende Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda.

För anslagsposten gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning avseende utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser investeringar i storskaliga vindkraftstillämpningar till havs och i fjällområden.

Högst 3 000 000 kronor får användas för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Högst 1 000 000 kronor får användas för samverkansinsatser med länsstyrelser, vindkraftssamordnare, vindkraftsberedningen samt övriga berörda myndigheter för att främja marknadsintroduktion av storskaliga vindkraftstillämpningar.

samt anslagsposterna 2, 3, 4 och 5

Förordningen (1998:222) om statligt stöd till energiforskning, förordningen (1998:653) om statligt stöd till energiteknik samt förordningen (1998:654) om energiteknikbidrag gäller för anslagsposterna.

I fråga om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid institution inom högskolan skall samråd ske med Vetenskapsrådet. I fråga om bidrag till utrustning för provningsverksamhet skall samråd ske med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Aktiebolag.

Anslaget får användas för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.

Anslaget får användas för medfinansiering av insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtprogram som överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål för verksamheten.

De åtaganden som gjorts med stöd av förordningen (1992:854) om stöd för att främja användningen av biobränsle får finansieras med medel från anslaget.

ap1. Strategisk energisystemkompetens på Statens energimyndighet

Anslagsposten skall användas för att främja myndighetens kompetens vid framtagande, utveckling och användning av modeller för prognoser och utvärderingar som används inom EU. Anslagsbeloppet skall vidare användas för studier i energisystemets och energimarknadernas funktionssätt, vilket inbegriper interaktioner mellan det tekniska systemet, energimarknaden, miljön och klimatet.

Energisystemmodeller för prognoser och utvärderingar är exempel på prognoser och utvärderingar. Vid omvärldsbevakningen skall myndigheten och Energimarknadsinspektionen prioritera de modeller som tas fram och utvecklas inom EU. Anslagsposten får också disponeras för kunskapsöversikter för prioriterade områden där också resultat från internationellt forskningsarbete skall inkluderas.

Anslagsbeloppet får disponeras för kontroll och utvärdering av pilotprojekt enligt 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringsbeslut 19 november 1998 nr I 14).

Högst 26 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning, utvärdering och systemkostnader i samband med handläggning av stödet.

De åtaganden som gjorts inom ramen för 1997 års långsiktiga energipolitiska program enligt förordningen (1998:222) om statligt stöd till energiforskning som tidigare finansierats inom anslaget 35:5 Energiforskning vid Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Verket för innovationssystem (Vinnova) skall finansieras inom anslagsposten. Medel rekvireras från Statens energimyndighet av respektive myndighet. Även ingångna åtaganden från 2004 eller tidigare enligt förordningarna (1998:653) om statligt stöd till energiteknik och (1998:654) om energiteknikbidrag får till den delen verksamheten avser Basteknologier belasta anslagsposten.

Högst 2 000 000 kronor får användas av myndigheten för att främja samverkan mellan näringsliv och forskning på området elkraftteknik mot bakgrund av de planer på en nationellt kraftsamlande plattform som presenterats av aktörer på området.

Högst 6 000 000 kronor får användas i arbetet för att förbättra statistik- och kunskapsunderlaget avseende bebyggelsens energianvändning och olika system för uppvärmning.

Av anslagsposten får 1 500 000 kronor disponeras för myndighetens finansiering inom ramen för utlandsbaserad omvärldsbevakning som bedrivs av Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Högst 5 000 000 kronor får användas för utvecklingsinsatser avseende ett utvecklat elcertifikatsystem.

Högst 4 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Högst 8 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Ingångna åtaganden från 2004 eller tidigare enligt förordningarna (1998:653) om statligt stöd till energiteknik och (1998:654) om energiteknikbidrag får till den delen verksamheten avser Bioenergi och alternativa drivmedel belasta anslagsposten.

Högst 2 500 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet) efter beslut av regeringen.

Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet) efter beslut av regeringen.

Anslagsposten disponeras av Verket för innovationssystem för Programrådets för fordonsteknisk forskning räkning. Högst 1 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Myndigheten skall genomföra projekt i enlighet med reglerna för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer samt förvärva utsläppsenheter. Utgångspunkter för val av projekt skall vara förenlighet med regelverket för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer.

Regeringen avser att återkomma beträffande villkoren för bidrag i en förordning.

Återbetalda medel skall redovisas på inkomsttitel 4526 Återbetalningar övriga lån. Detta gäller även anslaget E11 Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa på tolfte huvudtitelns anslag för budgetåret 1995/96 inklusive motsvarande anslag för budgetåren 1993/94 och 1994/95, 1997 års anslag A3 samt 1998 - 2000 års anslag B7. Ränteinkomster på lån skall tillföras statsverkets checkräkning och redovisas under statsbudgetens inkomsttitel 2394 Övriga ränteinkomster.

Eventuell eftergift av lånefordran eller ränta skall beslutas särskilt av Statens energimyndighet.

Högst 2 000 000 kronor får disponeras för till insatserna knutna kostnader för planering, uppföljning, utvärdering, utbildning och kompetensuppbyggnad i mottagarländerna.

Högst 500 000 kronor får användas för att förbereda, utarbeta och utveckla underlag för bilaterala överenskommelser mellan Sverige och mottagarländer för tillgodoräknande av utsläppsreduktioner samt för kostnader relaterade till bilaterala och multilaterala samarbeten.

Högst 2 000 000 kr får användas för att att informera och stödja svenska företag som önskar engagera sig i de projektbaserade mekanismerna och för funktionen som nationell expertmyndighet för de två projektbaserade mekanismerna under Kyotoprotokollet.

Högst 1 500 000 kronor får användas som stöd till det fortsatta arbetet inom CDM-styrelsen (Executive Board) samt stöd till processen med att etablera den övervakningskommitté för gemensamt genomförande (JI Supervisory Committee) som skall inrättas i FN:s regi.

Anslagsposten får användas för att täcka kostnader förenade med specifika projektavtal om överlåtelser av utsläppsreduktionsenheter mellan myndigheten och behörig juridisk person i mottagarlandet.

Projekten får finansieras och genomföras i samarbete med andra intressenter och genom klimatinvesteringsfonder. Förberedelser, investeringar och drift skall följa de riktlinjer som gäller för gemensamt genomförande eller mekanismen för en ren utveckling enligt klimatkonventionen och dess Kyotoprotokoll. Vid insatser i utvecklingsländerna skall samråd ske med Sida.

Projekten skall bidra till att kompetens och kapacitet för administration för hantering av gemensamt genomförande och mekanismen för en ren utveckling byggs upp i värdländerna.

För varje projekt upprättas ett förvärvsavtal om överlåtelser av utsläppsreduktionsenheter mellan myndigheten och behörig juridisk person i mottagarlandet. Myndigheten får ingå överenskommelse om gemensam finansiering av projekt och om administration av finansieringsåtaganden med internationella finansieringsinstitut.

Anslagsposten disponeras av Regeringskansliet. Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet).

Anslagsposten är avsedd för att finansiera förberedelser för och deltagande i Världsbankens pilotverksamhet för flexibla mekanismer och andra internationellt motiverade internationella klimatinsatser samt utvecklingsinsatser för de flexibla mekanismernas funktion.

Anslagsbeloppet får användas till introduktions- och utvecklingsinsatser avseende systemet för handel med utsläppsrätter.

Anslaget får användas för utbetalning av garantipris för elcertifikat enligt förordningen (2003:120) om elcertifikat.

Högst 4 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsposten får disponeras för eget deltagande vid resultatspridning och informationsaktiviteter relaterade till EG:s pågående och planerade ramprogram för att främja forskning och teknisk utveckling.

Återbetalda medel och royaltyintäkter på lämnade villkorslån skall redovisas på inkomsttitel 4526 Återbetalningar övriga lån. Ränteinkomster på lån skall tillföras statsverkets checkräkning och redovisas under statsbudgetens inkomsttitel 2394 Övriga ränteinkomster.

Förordningen (1998:654) om energiteknikbidrag gäller för anslaget.

Anslaget skall användas för utveckling av teknik inriktad på förnybara energislag och på effektiv energianvändning i industriella processer med försöks- eller fullskaleanläggningar.

Högst 6 300 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

De åtaganden som gjorts med stöd av förordningen (1992:854) om stöd för att främja användningen av biobränsle skall finansieras med medel från anslaget.

Anslaget får disponeras för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.

Villkor

Villkor

Villkor

Avser bidrag om 43 000 000 kronor för verksamhet som finansieras från sjätte utgiftsområdets anslag 7:5 Krisberedskap, samverkansområdena teknisk infrastruktur och Ekonomisk säkerhet.

Statens energimyndighet får använda den förenklade räntekontorutin som regeringen medgav myndigheten för budgetåret 2000 för att täcka förvaltningskostnader under anslagen 35:2-35:6, äldre anslag och extern finansiering.

Med stöd av riksdagens bemyndigande ger regeringen Statens energimyndighet bemyndigande att delta i och bli delägare i GRETA International Limited. Vid ett deltagande skall myndigheten förvalta statens aktier i bolaget.