
M2006/3739/E
Box 310
631 04 ESKILSTUNA
Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2006 för Statens energimyndighet och nedan angivna anslag.
VERKSAMHET
Politikområde | Verksamhetsområde | Verksamhetsgren |
Energipolitik | Elmarknadspolitik | Elmarknad |
Övrig energimarknadspolitik | Tillsyn enligt naturgaslagen | |
Utveckling av övriga ledningsburna energimarknader | ||
Utveckling av övriga energimarknader | ||
Politik för ett uthålligt energisystem | 2002 års energipolitiska program | |
Program för energieffektivisering i energiintensiva företag | ||
Främjande av vindkraft | ||
Elcertifikatsystemet | ||
Långsiktig utveckling av energisystemet | ||
Internationellt samarbete | ||
Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser | ||
Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar | Svåra påfrestningar | Åtgärder inom Samverkansområde Teknisk infrastruktur |
Åtgärder inom Samverkansområde Ekonomisk säkerhet |
1 | Verksamhetsstyrning |
1.1 | Politikområde Energipolitik |
Mål
Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige.
Energipolitiken skall bidra till ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.
Övriga relevanta mål för energipolitiken framgår av riksdagens beslut i juni 2002 (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317).
Återrapportering
Myndigheten skall lämna en sammanfattande samlad bedömning av utvecklingen inom energiområdet utifrån de energipolitiska målen.
1.1.1 | Verksamhetsområde Elmarknadspolitik |
Mål
Målet för elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv elmarknad med väl fungerande konkurrens som genererar en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Målet innebär en strävan mot en väl fungerande marknad med effektivt utnyttjande av resurser och effektiv prisbildning. Målet omfattar en vidareutveckling av den gemensamma elmarknaden i Norden. Detta innebär en fortsatt satsning på harmonisering av regler och ett utökat samarbete mellan de nordiska länderna.
1.1.1.1 | Verksamhetsgren Elmarknad |
Mål
Bidra till att säkerställa att elnätsföretagens överföring av el är leveranssäker, håller god kvalitet och sker till skäliga priser.
Återrapportering
Energimarknadsinspektionen skall, med utgångspunkt från målet, redogöra för relevanta delar av myndighetens tillsyn, reglering och marknadsuppföljning.
Energimarknadsinspektionen skall redovisa antalet till inspektionen inkomna och avgjorda ärenden samt antal ärenden som handlagts. Ärenden skall redovisas fördelade på relevanta ärendekategorier med angivande av handläggningstider.
Mål för övervakning
Bidra till en väl fungerande och öppen elmarknad genom att följa och analysera utvecklingen på elmarknaden.
Återrapportering
Energimarknadsinspektionen skall lämna en sammanfattning av de viktigaste rapporterna och remissyttranden samt förslag till ändring av regelverket som lämnats inom verksamhetsområdet. Förslagen skall kommenteras utifrån hur de bidrar till att främja en öppen och väl fungerande elmarknad.
Mål för information
Bidra till att konsumenter samt små och medelstora företag har nödvändig information för att kunna agera på den konkurrensutsatta elmarknaden.
Återrapportering
Energimarknadsinspektionen skall redogöra för de väsentligaste insatserna som genomförts för att ge konsumenter samt små och medelstora företag nödvändig information för att kunna agera på den konkurrensutsatta elmarknaden.
Mål för internationellt samarbete
Vidareutveckla den gemensamma elmarknaden i Norden och verka för att likvärdiga förutsättningar skapas inom EU:s inre marknad för el i samarbete med övriga europeiska tillsynsmyndigheter.
Återrapportering
Energimarknadsinspektionen skall redovisa det samarbete med övriga europeiska tillsynsmyndigheter som bedrivs inom European Regulators Group for Electricity and Gas (ERGEG), Council of European Energy Regulators (CEER) och Forum of Nordic Energy Regulators (NordREG).
1.1.2 | Verksamhetsområde Övrig energimarknadspolitik |
Mål
Målet är att energipolitiken skall utformas så att energimarknaderna ger en säker tillgång på energi - värme, bränslen och drivmedel - till rimliga priser.
Målet för naturgasmarknadspolitiken är att vidareutveckla gasmarknadsreformen så att en effektiv naturgasmarknad med verklig konkurrens kan uppnås.
Målet för värmemarknadspolitiken är att genom ökad genomlysning stimulera till konkurrens och högre effektivitet.
Som vägledande mål för användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel i Sverige gäller att denna från och med 2005 skall utgöra minst tre (3) procent den totala användningen av bensin och diesel för transportändamål beräknat på energiinnehåll.
1.1.2.1 | Verksamhetsgren Tillsyn enligt naturgaslagen |
Mål
Målet för tillsynen är att en fungerande konkurrens etableras på naturgasmarknaden och att överföringen av naturgas sker till skäliga priser.
Återrapportering
Energimarknadsinspektionen skall, med utgångspunkt från målet, redogöra för relevanta delar av myndighetens tillsyn, reglering och marknadsuppföljning. Energimarknadsinspektionen skall redovisa antalet till inspektionen inkomna och avgjorda ärenden som handlagts. Ärendena skall redovisas fördelat på relevanta ärendekategorier med angivande av handläggningstider.
1.1.2.2 | Verksamhetsgren Utveckling av övriga ledningsburna energimarknader |
Mål
Målet är att genom ökad genomlysning av värmemarknaderna stimulera till konkurrens och högre effektivitet, särskilt avseende fjärrvärmemarknaderna.
Återrapportering
Energimarknadsinspektionen skall redovisa väsentliga insatser för att öka genomlysningen av värmemarknaderna, särskilt avseende fjärrvärmemarknaderna.
Mål för övervakning av naturgasmarknaden
Målet för övervakningen är att etablera en väl fungerande och effektiv naturgasmarknad i konkurrens.
Återrapportering
Energimarknadsinspektionen skall lämna en sammanfattning av de viktigaste rapporterna och remissyttrandena samt de viktigaste förslagen till ändring av regelverket som lämnats under verksamhetsområdet. Förslagen skall kommenteras utifrån hur de bidrar till att främja en effektiv och väl fungerande naturgasmarknad i konkurrens.
Mål för information
Målet för informationsverksamheten är att de naturgasanvändare som har tillträde till den konkurrensutsatta naturgasmarknaden har nödvändig information för att kunna agera på denna marknad.
Återrapportering
Energimarknadsinspektionen skall redogöra för de insatser som genomförts för att de naturgasanvändare som har tillträde till den konkurrensutsatta naturgasmarknaden skall ha nödvändig information.
Mål för internationellt samarbete
Målet för internationellt samarbete är att verka för att likvärdiga förutsättningar skapas för EU:s inre marknad för naturgas. Detta omfattar att följa utvecklingen av den europeiska naturgasmarknaden i samarbete med övriga europeiska tillsynsmyndigheter.
Återrapportering
Energimarknadsinspektionen skall redovisa det samarbete med övriga europeiska tillsynsmyndigheter som bedrivs inom European Regulators Group for Electricity and Gas (ERGEG), Council of European Energy Regulators (CEER).
1.1.2.3 | Verksamhetsgren Utveckling av övriga energimarknader |
Mål
Som vägledande mål gäller att användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel i Sverige från och med 2005 skall utgöra minst tre (3) procent av den totala användningen av bensin och diesel för transportändamål beräknat på energiinnehåll.
Återrapportering
Myndigheten skall i samband med kontrollen och utvärderingen av pilotprojekt enligt 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringsbeslut den 19 november 1998, nr I 14) följa upp och redovisa användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel för transportändamål i Sverige.
1.1.3 | Verksamhetsområde Politik för ett uthålligt energisystem |
Mål
Målet är att energin skall användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga krav skall ställas på säkerhet, och omsorg om hälsa och miljö vid användning och utveckling av all energiteknik.
Målet för satsningen på forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik är
- att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och i näringslivet som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, samt
- att utveckla teknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader.
Återrapportering
Myndigheten skall lämna en samlad bedömning av den faktiska utvecklingen inom områdena effektiv energianvändning och förnybara energikällor avseende kostnad, miljöpåverkan, särskilt med avseende på att begränsa klimatpåverkan, samt utvecklingstakten.
1.1.3.1 | Verksamhetsgren 2002 års energipolitiska program |
Åtgärder för effektivare energianvändning
1. Målet är att öka kunskaperna om och stimulera intresset för ekonomiskt och miljömässigt motiverad energieffektivisering hos specifika användargrupper och allmänheten.
2. Målet är att öka andelen kvinnor som nås av informations- och utbildningsinsatser såväl hos specifika användargrupper som allmänheten.
Återrapportering
Myndigheten skall redovisa väsentliga insatser som genomförts under året och bedömda effekter. Myndigheten skall därvid särskilt redovisa:
- bedömda effekter av större informations- och utbildningsinsatser som genomförts med avseende på spridning, uppmärksamhet och kunskapshöjning samt ur ett jämställdhetsperspektiv,
- antalet projekt som har fått bidrag för särskilda informations- och utbildningsinsatser, vilka grupper som erhållit medel samt totalt belopp för detta,
- vilka slag av utbildnings- och samordningsinsatser de regionala energikontoren har genomfört,
- vilka slag av aktiviteter som de kommunala energirådgivarna har genomfört i syfte att nå allmänheten,
- antalet kommuner som beviljats medel för kommunal energirådgivning samt totalbeloppet för detta,
- andel av allmänheten respektive i möjlig mån specifika användargrupper som känner till att deras kommun erbjuder kommunal energirådgivning, andel som varit i kontakt med en energirådgivare och andel som till följd av detta vidtagit någon åtgärd för energieffektivisering, samtliga andelar fördelade på kvinnor och män,
- insatser inom dialogprojektet Bygga, bo och förvalta för framtiden inom ramen för den under 2003 undertecknade överenskommelsen mellan regeringen och ett antal privata och offentliga aktörer inom bygg- och fastighetssektorn,
- insatser och resultat inom verksamheten för provning, märkning och certifiering av energianvändande utrustning,
- insatser för att främja kostnadseffektiv individuell värme- och varmvattenmätning och andra aktiviteter för en energieffektivare uppvärmning,
- insatser för att främja en effektivare energianvändning i lokaler, och
- insatser för att främja och följa upp stöden för energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler för offentlig verksamhet samt för konvetering från direktverkande elvärme och oljeuppvärmning i bostadshus samt för att främja mer kostnadseffektiv konverteringsteknik.
Teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik
Mål 1
Att påskynda marknadsintroduktion av ny och befintlig energieffektiv teknik.
Återrapportering 1
Myndigheten skall redovisa väsentliga aktiviteter som utförts under året i relation till målet. Myndigheten skall särskilt redovisa insatser för att främja marknadsintroduktion av energieffektiv teknik i lokaler.
Mål 2
Att genom teknikupphandlingar stimulera utveckling och öka marknadsintroduktion av energieffektiv teknik.
Återrapportering 2
Myndigheten skall redovisa väsentliga insatser som genomförts under året i relation till målet. Myndigheten ska också redovisa hur nära marknadsintroduktion de teknikupphandlade systemen/produkterna är, kostnadseffektivitet samt bedömd teknisk potential för minskad energianvändning på nationell nivå för respektive produkt/system. Myndigheten skall vidare, då det är möjligt, redovisa kvantitativa uppföljningar av spridningseffekterna och påverkan på marknaden i stort.
1.1.3.2 | Verksamhetsgren Program för energieffektivisering i energiintensiva företag |
Mål
Målet med programmet är att främja en effektiv användning av energi, särskilt el, bland deltagande företag.
Återrapportering
Myndigheten skall efter programmets första år (2005) och under resten av programperioden rapportera antal företag som under året ansökt om deltagande i programmet liksom antal ansökningar som godkänts. Denna rapportering skall även innehålla uppgifter om företagens totala elanvändning och elproduktion samt beräknad sammanlagd skattenedsättning under det första året.
Myndigheten skall efter programmets andra år (2006) rapportera antal företag som infört ett certifierat energiledningssystem samt på en aggregerad nivå redovisa vilken effekt som deltagande företag samlat bedömer kommer att uppnås till följd av de åtgärder för effektivare elanvändning som man åtagit sig. Denna rapportering skall även innehålla uppgifter om företagens totala energi/elförbrukning och produktion samt beräknad sammanlagd skattenedsättning under första och andra året.
Myndigheten skall löpande redovisa programmets genomförande i företagen.
Myndigheten skall efter programmets femte år (2009) redovisa den samlade måluppfyllelsen för programmet i följande termer.
-Antal företag som uppfyllt respektive inte uppfyllt sina åtaganden i programmet.
-Verkligt uppnådd effektivisering av elanvändning relativt den bedömda vid sammanställningen av åtaganden år två.
-Verkligt uppnådd effektivisering av elanvändning relativt den effektivisering man kunde ha förväntat sig vid en alternativ tillämpning av elskatt.
1.1.3.3 | Verksamhetsgren Främjande av vindkraft |
Mål
Planeringsmålet för vindkraft är en årlig produktionskapacitet på 10 TWh till 2015. Myndigheten skall stödja och underlätta en kraftig expansion av vindkraften i syfte att möjliggöra att Sverige på lång sikt baserar hela sin energiförsörjning på förnybar energi. Myndigheten skall som ett led i detta arbete höja kunskapsnivån om vindkraftens egenskaper och möjligheter. Som nationell expertmyndighet skall myndigheten vara pådrivande i det nationella arbetet med att främja vindkraften.
Återrapportering
Myndigheten skall samlat redovisa de väsentligaste aktiviteterna som utförts under året i relation till målen. Myndigheten skall därvid särskilt redovisa arbetet med
- att skapa planmässiga förutsättningar för att planeringsmålet kan uppnås och att stärka vindkraftens situation genom att löpande uppdatera riksintressen för vindkraft och regionala planeringsmål,
- att genom insatser för marknadsintroduktion av vindkraft bidra till en avsevärt ökad produktion av el från vindkraft i syfte att minska kostnaderna för nyetablering av storskalig vindkraft i havs- och fjällområden,
- att genom forskning, utveckling och demonstration skapa förutsättningar för en storskalig expansion av vindkraften,
- att genom informationsinsatser öka förståelsen för vindkraftens egenskaper och möjligheter och säkerställa att en aktuell och tillförlitligt driftstatistik för vindkraftsproduktionen finns tillgänglig,
- att vid behov understödja vindkraftssamordnarna och vindkraftsberedningen i deras arbete,
- att aktivt delta i samråd, och
- kompetensutvecklingsinsatser för övriga myndigheter, särskilt länsstyrelserna.
Myndigheten skall även tre gånger per år, i samband med utgiftsprognoserna i januari, maj och augusti, redovisa vilka åtgärder som genomförts avseende stödet för marknadsintroduktion av vindkraft, vilka resultat som uppnåtts och en bedömning av stödets framtida utfall. Myndigheten skall särskilt redovisa det ekonomiska utfallet och i vilken omfattning åtgärderna snabbt leder till ökad elproduktion.
1.1.3.4 | Verksamhetsgren Elcertifikatsystemet |
Mål
Målet är att under perioden 2002-2010 öka användningen av el från förnybara energikällor med 10 TWh.
Återrapportering
Myndigheten skall redovisa väsentliga aktiviteter som utförts under året inom elcertifikatsystemet. I detta ingår att följa upp och rapportera erfarenheter från arbetet, särskilt avseende deklarationer och tillsyn samt utvecklingsinsatser. Efterlevnaden av villkoren i förordningen (2003:120) om elcertifikat avseende de anläggningar som använder biobränslen skall särskilt redovisas. Myndigheten ska även redovisa en bedömning av måluppfyllnaden. Myndigheten skall även redovisa eventuella aktiviteter kopplade till den statliga prisgarantin för elcertifikat.
1.1.3.5 | Verksamhetsgren Långsiktig utveckling av energisystemet |
Långsiktig utveckling av energisystemet består av insatser för forskning, utveckling och demonstration samt introduktion av energiteknik. Medlen kan disponeras för stöd till grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete i program eller fristående projekt. Stödformerna kan kombineras och disponeras inom skilda utvecklingsområden. Medlen kan även användas för fullgörande av myndighetens uppgift att verka för ökat nyttiggörande och kommersialisering av tekniker och tjänster inom energiområdet genom att myndigheten stödjer projekt så att marknadsmässiga förutsättningar kan prövas och utvecklas.
Mål 1
Målet är
- att bidra till att inom energiområdet skapa stabila förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv, inklusive producenter av förnybar energi, och till en förnyelse och utveckling av den svenska industrin, samt
- att forskning, utveckling och demonstration skall prioriteras och genomföras så att nyttiggörandet av resultaten för kommersialisering och marknadsintroduktion underlättas. Projekt som bedöms ha kommersiell potential skall även ges ett sådant stöd att deras marknadsmässiga förutsättningar kan prövas.
Återrapportering 1
Myndigheten skall redovisa antalet beslut, beviljade program- och projektmedel och andelen samfinansiering från olika forskningsfinansiärer. Vidare skall fördelningen av projektmedel mellan grupper av bidragstagare, t.ex. universitet, högskolor, företag, branschorgan och offentliga organ fördelade på utvecklingsområden redovisas.
Myndigheten skall också följa upp och redovisa hur miljöhänsyn beaktas i forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekten.
Myndigheten skall analysera och redovisa hur verksamheten bidragit till näringslivets konkurrenskraft och hur nyttiggörandet av resultaten för kommersialisering och marknadsintroduktion beaktats.
Myndigheten skall rapportera vilka synteser och sammanställningar som genomförts av resultat från forsknings- och utvecklingsverksamhet på energiområdet och hur dessa dels spridits externt, dels använts för att underbygga prioriteringen av satsningsområden.
Myndigheten skall vidare följa upp och redovisa konkurrensförutsättningar, produktionsutveckling, efterfrågeutveckling och den kommersiella mognaden för prioriterade utvecklingsområden. Myndigheten skall även redovisa arbetet med att öka kunskapen om mäns och kvinnors energianvändning.
Mål 2
Målet är
- att stöd till forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet skall bidra till att skapa vetenskaplig och teknisk kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringslivet samt
- att forskningens inomvetenskapliga kvalitet skall vara hög och insatserna skall vara relevanta.
Återrapportering 2
Myndigheten skall under perioden 2005-2011 låta genomföra oberoende utvärderingar av stödet till forskning, utveckling och demonstration med avseende på kvalitet och relevans. Myndigheten skall redovisa resultatet och en samlad analys av under 2006 genomförda utvärderingar samt antalet finansierade licentiat- och doktorsexamina fördelat på utvecklingsområden.
Mål 3
Att verksamheten skall planeras och genomföras så att resurserna i högre grad koncentreras till ett mindre antal prioriterade satsningsområden.
Återrapportering 3
Myndigheten skall redovisa vilka satsningsområden som prioriterats och hur verksamheten utformats utifrån den analys som redovisats inom projektet FOKUS (dnr M2005/1318/E och M2005/5782/E).
Mål 4
Målet är
- att metodutvecklingen som finansieras inom ramen för programmet för energisystemstudier med tiden skall integreras med den löpande utrednings-, prognos- och redovisningsverksamheten, samt
- att genom samhällsorienterad energiforskning bygga upp kunskap om styrmedel, marknadsintroduktion och innovationssystem, acceptansfrågor och beteende samt marknadsfrågor till stöd för arbetet med prioritering och utformning av insatser kring forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion på energiområdet.
Återrapportering 4
Myndigheten skall redovisa hur arbetet fortskrider med att integrera metodutvecklingen i den löpande utrednings-, prognos- och redovisningsverksamheten.
Energimyndigheten skall redovisa väsentliga aktiviteter kring hur och i vilken omfattning myndigheten samverkat med Formas och Byggsektorns innovationscentrum (BIC) i frågor som rör energianvändning i byggnader, Vinnova vad gäller transporter samt Vetenskapsrådet vad gäller energirelaterad grundforskning.
1.1.3.6 | Verksamhetsgren Internationellt samarbete |
Mål 1
Målet är att omställningen och den långsiktiga utvecklingen av energisystemet skall främjas genom internationellt samarbete. Detta skall ske bl.a. genom att Statens energimyndighet bidrar till att föra vidare internationella erfarenheter av teknikutveckling på energiområdet till svenska avnämare och i tillämpliga delar sprida svenska erfarenheter internationellt i syfte att bidra till att öka svensk ekonomisk tillväxt. Myndigheten skall också delta direkt i internationellt energi- och klimatsamarbete i enlighet med instruktion från regeringen.
Återrapportering 1
Myndigheten skall redovisa sitt deltagande i internationella samarbetsfora och de prestationer som utförts. Myndigheten skall uppskatta effekterna av och kostnaderna för sitt internationella arbete och redovisa hur samverkan skett med internationella organisationer.
Mål 2
Målet är att myndigheten snabbt skall kunna ta fram underlag för det svenska deltagandet inom ramen för EU- och IEA-samarbetet samt i energisamarbetet med de andra nordiska länderna och länderna runt Östersjön, Barentssamarbetet och övrigt internationellt energisamarbete.
Myndigheten skall vid behov bistå Regeringskansliet vid Sveriges förhandlingar inom EU med löpande analysarbete, mindre utredningsarbete och remissammanställningar. Vidare skall myndigheten bistå Regeringskansliet i det arbete med energiscenarier som bedrivs inom EU. Myndigheten skall särskilt bidra med analyser av de modellkörningsresultat och indata för Sverige som tas fram inom ramen för detta arbete.
Myndigheten skall även bistå Regeringskansliet med arbete inom ramen för FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet. Myndigheten skall bidra med underlag inför arbetet i IEA:s styrelse (Governing Board) och dess beredande kommittéer samt medverka med insatser för att sprida resultaten av samarbetet inom IEA. Energimyndigheten skall bl.a. utarbeta förslag till instruktioner och minnesanteckningar för sammanträden i IEA:s Standing Group on Long-Term Co-operation (SLT) och IEA:s Committee on Energy Research and Technology (CERT).
Återrapportering 2
Myndigheten skall redovisa hur myndigheten bidragit till det svenska deltagandet inom ramen för EU- och IEA-samarbetet, FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet, inklusive energirelaterat klimatsamarbete, samt i energisamarbetet med de nordiska länderna, Östersjösamarbetet och Barentssamarbetet samt övrigt internationellt samarbete.
Mål 3
Målet är att myndigheten inom sitt ansvarsområde skall bistå Regeringskansliet med underlag inför rapportering till EG-kommissionen avseende genomförandet av vissa EG-rättsakter där sådan rapportering föreskrivs.
Återrapportering 3
Myndigheten skall redovisa en sammanställning av redovisade underlag för rapportering till Europeiska kommissionen.
Mål 4
Målet är att myndigheten tar aktiv del i genomförandet av energistadgefördragets protokoll om energieffektivisering och därtill hörande miljöaspekter.
Återrapportering 4
Myndigheten skall redovisa sitt deltagande i genomförandet av energistadgefördragets protokoll om energieffektivisering och därtill hörande miljöaspekter.
Mål 5
Målet är att myndigheten inom sina verksamhetsområden skall delta i projekt inom ramen för det nordiska samarbetet, Östersjösamarbetet, Barentssamarbetet, EU, IEA-samarbetet samt i programverksamhet inom ramen för utlandsbaserad omvärldsbevakning som bedrivs av Institutet för tillväxtpolitiska studier.
Återrapportering 5
Myndigheten skall redovisa de projekt myndigheten deltagit i. För de aktuella projekten skall kostnader för administration och programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering särredovisas.
Mål 6
Målet är ett fokuserat och ökat svenskt deltagande i EU:s program. Områden som är av särskild betydelse för omställningen och den långsiktiga utvecklingen av det svenska energisystemet skall prioriteras. Myndigheten skall i samverkan med övriga berörda intressenter fullgöra uppgifter avseende främjande av svenska aktörers deltagande i delprogrammen i gemenskapens ramprogram Intelligent energi Europa (energieffektivisering i SAVE, förnybara energikällor i ALTENER, energianvändningen i transportsektorn i STEER och energisamarbete med utvecklingsländerna i COOPENER), Energy Star-programmet samt den europeiska gemenskapens sjätte ramprogram för forskning och utveckling.
Återrapportering 6
Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som myndigheten genomför för att främja svenskt deltagande i EU:s program samt utvecklingen i deltagandet fördelat på relevanta kategorier. En koppling till utvecklingsområden skall göras i redovisningen. För de aktuella projekten skall kostnader för administration och programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering särredovisas.
1.1.3.7 | Verksamhetsgren Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser |
Mål
Målet är att myndigheten skall bidra till att utveckla Kyotoprotokollets flexibla mekanismer till trovärdiga och effektiva instrument i det internationella klimatsamarbetet. Erfarenheter av och underlag och rutiner för de två s.k. projektbaserade mekanismerna gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling utvecklas så att dessa instrument kan bli verksamma medel i svensk och internationell klimatpolitik. Myndigheten skall stödja och underlätta för svenska företag som önskar engagera sig i de projektbaserade mekanismerna.
Som nationell svensk expertmyndighet för de två projektbaserade mekanismerna skall myndigheten formellt granska och godkänna klimatprojekt enligt vad som föreskrivs i beslut 16/CP.7 respektive 17/CP.7 under FN:s klimatkonvention men även utföra övriga formella uppgifter som kan bli aktuella för att projekt skall kunna genomföras. Dessutom skall myndigheten utgöra officiell svensk kontaktpunkt för frågor som rör den praktiska tillämpningen av de projektbaserade mekanismerna, vilket även skall omfatta viss informationsspridning.
Myndigheten skall själv initiera och tillsammans med intressenter i andra länder samarbeta för att genomföra insatser i de projektbaserade mekanismerna som bidrar till att begränsa atmosfärens halt av växthusgaser och uppfyller högt ställda miljökrav. Myndigheten skall sträva efter en jämn geografisk spridning av projekten samt att projekt också kan initieras och genomföras i de minst utvecklade länderna. Myndigheten skall i dessa avseenden i tillämpliga fall samverka med Sida.
Myndigheten skall bistå Regeringskansliet och medverka i svenska insatser på det klimatpolitiska området inom ramen för Östersjösamarbetet på energiområdet (BASREC) och svara för sekretariatsfunktionen i den s.k. Testing Ground Committee. Myndigheten skall ansvara för Sveriges deltagande i den s.k. klimatinvesteringsfonden (Testing Ground Facility) inom BASREC och representera Sverige i den s.k. Investors' Committee som skall utgöra styrgrupp för Testing Ground Facility och som administreras av NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation). Efter samråd med Naturvårdsverket skall myndigheten för Sveriges del ta ställning till godkännande av dessa projekt i enlighet med Kyotoprotokollets artikel 6.
Myndigheten skall stödja CDM-styrelsen (Executive Board) i dess genomförande av arbetet med registrering av projekt, godkännande av nya metoder och ackreditering av oberoende granskningsinstitut. Myndigheten skall också bidra till processen med att etablera den Övervakningskommitté för gemensamt genomförande (JI Supervisory Committee) som skall inrättas i FN:s regi och den internationella transaktionsbeteckningen, ITL, som skall verka under FN:s klimatkonvention. Myndigheten skall också bistå Regeringskansliet i frågor rörande Övervakningskommitténs arbete.
Målet med EU:s system för handel med utsläppsrätter är att minska utsläppen av koldioxid inom EU på ett kostnadseffektivt sätt. Myndigheten skall bidra till detta genom att fullgöra sina uppgifter inom ramen för handelssystemet med god kvalitet och på ett effektivt sätt.
Återrapportering
Myndigheten skall redovisa väsentliga insatser som utförts under året. Redovisningen skall innefatta kostnader för förvärv av utsläppsenheter fördelade på kategorier och länder. För varje projekt skall också lämnas beräknade additionella utsläppsförändringar, startdatum och så långt möjligt uppskattade reduktionskostnader samt det uppskattade bidraget till hållbar utveckling i värdländerna. Återrapporteringen skall även innefatta referat av studier med relevans för området vilka myndigheten bidragit till eller medverkat i samt en översikt av förutsedda och planerade insatser på området. Myndigheten skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att stödja och underlätta för svenska företag att engagera sig i de projektbaserade mekanismerna.
Myndigheten skall redovisa väsentliga aktiviteter som myndigheten utfört under året för att fullgöra sina uppgifter inom handelssystemet med utsläppsrätter. I detta arbete ingår att följa upp och rapportera erfarenheter från arbetet, särskilt avseende tilldelning av utsläppsrätter, registerhantering, utfärdande av utsläppsrätter, elektronisk rapportering inklusive användningsgrad samt problem som uppstått. Myndigheten ska även redovisa sina informationsinsatser på området.
1.2 | Politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar |
Mål
Målet för politikområdet är att minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder.
1.2.1 | Verksamhetsområde Svåra påfrestningar |
Mål
Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan påfrestning skulle inträffa skall kvinnors, mäns och barns liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas.
Återrapportering
Myndigheten skall redovisa en bedömning av förmågan såvitt avser myndighetens ansvarsområden inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Ekonomisk säkerhet i enlighet med förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap samt en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen.
1.2.1.1 | Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Teknisk infrastruktur |
Mål
Verksamheter inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur skall bedrivas så att riskerna för störningar i den tekniska infrastrukturen i samhället minimeras och att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
Målet för myndigheten inom verksamhetsgrenen Teknisk infrastruktur är att myndigheten i samverkan med andra aktörer inom verksamhetsgrenen verkar för att förmågan att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred är tillräcklig. Myndigheten skall fortsatt verka för att berörda myndigheter utvecklar en helhetssyn för elberedskapsåtgärder som omfattar beredskapsåtgärder såväl på den eloperativa sidan som på användarsidan.
Myndigheten skall i samverkan med Affärsverket svenska kraftnät och andra berörda myndigheter fortsätta arbetet med att skapa möjligheter för att i fredstid styra knappa eltillgångar till prioriterade användare utifrån ett tekniskt, juridiskt och organisatoriskt perspektiv. I uppdraget ingår att ha en helhetssyn kring styrning av el till prioriterade användare och samordna olika myndigheters fortsatta arbete inom prioriteringsområdet. Statens energimyndighet skall vidare i samverkan med Affärsverket svenska kraftnät fortsätta arbetet med en analys av möjliga system för styrning av el till prioriterade användare. Analysen bör resultera i ett rimligt system för styrning av el till prioriterade användare vid fredstida bristsituationer. Analysen bör ta hänsyn till aspekter kring kostnader och nytta av bl.a. möjliga planeringsmässiga, driftsmässiga och tekniska förutsättningar.
Återrapportering
Inom ramen för myndighetens uppgifter inom samverkansområdet skall myndigheten redovisa en bedömning av förmågan vid svåra påfrestningar på samhället i fred samt en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen. Väsentliga avvikelser från inriktning och planerad verksamhet skall redovisas. Insatser som genomförs inom ramen för myndighetens andra politikområden och som utgör ett väsentligt bidrag till detta politikområdes måluppfyllnad skall redovisas.
Myndigheten skall också redovisa de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet eller inom myndighetens ansvarsområde som utgör en allvarlig begränsning av samhällets förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
1.2.1.2 | Verksamhetsgren Åtgärder inom Samverkansområde Ekonomisk säkerhet |
Mål
Verksamheter inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet skall bedrivas så att riskerna för störningar minimeras och att samhällets grundläggande behov av ekonomisk säkerhet kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
Energimyndighetens verksamhet inom samverkansområdet syftar till att kunna trygga försörjningen med fossila bränslen vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
Återrapportering
Inom ramen för myndighetens uppgifter inom samverkansområdet skall myndigheten redovisa en bedömning av förmågan vid svåra påfrestningar på samhället i fred samt en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen. Väsentliga avvikelser från inriktning och planerad verksamhet skall redovisas. Insatser som genomförs inom ramen för myndighetens andra politikområden och som utgör ett väsentligt bidrag till detta politikområdes måluppfyllnad skall redovisas.
Myndigheten skall också redovisa de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet eller inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt utgör en begränsning av samhällets förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
Samarbetet inom ramen för Partnerskap för fred (PFF)
Myndigheten skall delta i kontaktgruppen för civila myndigheter verksamma inom PFF-samarbetet som leds av Krisberedskapsmyndigheten (KBM).
Återrapportering:
Myndigheten skall redovisa genomförd verksamhet samt kostnader för denna och en analys av samarbetets inriktning och utveckling. Dessutom skall myndigheten lämna underlag till KBM:s kvartalsrapporter vad avser PFF-verksamhet.
2 | Övriga mål och återrapporteringskrav |
Miljökvalitetsmål
Myndigheten skall i sitt arbete bidra till att uppfylla de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen som är relevanta för energisektorn, med inriktning på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Därvid skall myndigheten, tillsammans med berörda myndigheter, vidareutveckla strategin för effektivare energianvändning och transporter. Beträffande energipolitiska insatser för begränsad klimatpåverkan bör dessa bidra till att det klimatpolitiska delmålet för perioden 2008-2012 uppnås och att en god grund läggs för att det långsiktiga klimatmålet till 2050 kan uppnås.
Myndigheten skall redovisa väsentliga aktiviteter som genomförts för att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål. Bedömningen skall inriktas på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Myndigheten skall också redovisa hur samverkan har skett med Miljömålsrådet och berörda miljömålsmyndigheter. Myndigheten skall även redovisa erfarenheter, kostnader och tidsåtgång för beredning av ärenden som genomförts i enlighet med förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram.
Myndigheten skall även redovisa sitt arbete med att vidareutveckla strategin för effektivare energianvändning och transporter. Rapporteringen av arbetet skall ske till det Miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket enligt de riktlinjer som Miljömålsrådet utfärdar i samråd med myndigheten. Myndigheten skall vidare rapportera om sitt arbete med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet till Miljömålsrådet vart fjärde år. Rapporteringen skall ske enligt de riktlinjer som Miljömålsrådet utfärdar i samråd med myndigheten.
Miljöledningsarbete
Myndigheten skall i samband med årsredovisningen, dock senast den 1 mars, redovisa sitt miljöledningsarbete enligt riktlinjer i regeringsbeslut den 10 november 2005.
Regionala tillväxtprogram
Myndigheten skall vara en samverkanspart i de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvars- och kompetensområde.
Myndigheten skall bistå Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) med underlag vid uppföljningen av regionala tillväxtprogram avseende 2006 enligt närmare anvisningar från NUTEK. Myndigheten skall vid förfrågan från länens programansvariga redovisa beslutade och utbetalade belopp inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen.
Utfall och utgiftsprognoser
Myndigheten skall, i tillämpliga delar, i det ekonomiadministrativa systemet Hermes redovisa utgiftsprognoser för 2006-2009 på samtliga anslag och anslagsposter, inklusive äldre anslag, som myndigheten disponerar vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten.
Om möjligt skall prognosen också månadsfördelas för innevarande år så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall. En avvikelseanalys skall göras för samtliga anslag som myndigheten disponerar.
Redovisningen skall ske senast
- den 19 januari 2006,
- den 8 mars 2006,
- den 2 maj 2006,
- den 21 augusti 2006 och
- den 2 november 2006.
Energieffektivisering i lokaler
Statliga myndigheter skall vara ledande i omställningen till ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt samhälle och i detta syfte verka för en ökad energieffektivisering i sina lokaler. Vid upphandling av all energirelaterad utrustning skall, med beaktande av funktionskrav och andra relevanta krav, det alternativ väljas som är det mest fördelaktiga med hänsyn tagen till merkostnaden vid inköpet och den minskade energianvändningen under produktens tekniska livslängd.
Myndigheten skall redovisa storleken på den totala energianvändningen i sina lokaler och vilken energiform som har använts. Myndigheten skall vidare redovisa vilka åtgärder inklusive upphandlingsförfaranden som har vidtagits för att minska och effektivisera den totala energianvändningen.
3 | Organisationsstyrning |
Mål
Myndigheten skall kvalitetssäkra sina tjänster och insatser.
Återrapportering
Resultaten av kvalitetsarbetet skall redovisas. I detta ingår information om hur arbetet bedrivits, vilka erfarenheter som vunnits och vilka åtgärder myndigheten avser att vidta till följd av dessa.
Mål
Myndigheten skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.
Återrapportering
Myndigheten skall redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjningen i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Av redovisningen skall framgå
- i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2006 har uppnåtts,
- vilka åtgärder som har vidtagits, och
- vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning 2007 och 2008-2009.
Inom ramen för detta skall myndighetens insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald och ökad hälsa samt för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur, könsfördelning och rörlighet bland personalen framgå. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna ledning samt kärn- och stödkompetens, om så är lämpligt.
4 | Uppdrag |
1. Energiindikatorer
Myndigheten skall fortsätta arbetet med att ta fram indikatorer på energiområdet, vilka kan tjäna som underlag för uppföljning av de energipolitiska målen. Rapporten som lämnades i juni 2005 skall uppdateras och vidareutvecklas. I 2006 års rapport skall särskilt beaktas behovet av indikatorer för uppföljning av oljeanvändningen. Uppdraget skall redovisas senast den 15 juni 2006.
2. Fakta och statistik avseende elmarknaden
Energimarknadsinspektionen skall senast den 30 juni 2006 redovisa fakta och statistik kring den svenska och den nordiska elmarknadens utveckling.
3. Statistikfunktion på elmarknadsområdet
Energimarknadsinpektionen skall löpande tillhandahålla statistik inom sitt verksamhetsområde.
4. Uppdrag inom el- och naturgasmarknaderna
4.a Rapportering enligt EG:s direktiv för de inre marknaderna för el och naturgas
Energimarknadsinspektionen skall årligen utarbeta en rapport i enlighet med de rapporteringskrav som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv om de inre marknaderna för el och naturgas (art. 23, §1, 2003/54/EG respektive art. 26, § 1, 2003/55/EG). Rapporten skall i tillämpliga delar tas fram i samråd med Konkurrensverket och redovisas till regeringen senast den 30 juni 2006.
4.b Utvecklingen på el- och naturgasmarknaderna
Energimarknadsinspektionen skall i en årlig rapport offentliggöra resultatet av myndighetens tillsyn och reglering på el- och naturgasmarknaderna.
I rapporten skall Energimarknadsinspektionen kartlägga samt redovisa arten och omfattningen av de klagomål på el- eller naturgasmarknadens funktionssätt som framförts från allmänheten och marknadens aktörer. I rapporten skall Energimarknadsinspektionen uttala sig om el- och naturgasmarknadernas funktion.
Energimarknadsinspektionen skall följa och analysera utvecklingen på el- och naturgasmarknaderna, särskilt vad gäller planer på utbyggnad av stamnätet och överföringsförbindelser till utlandet, kapacitetsutveckling och strukturförändringar inom produktion, handel och nätverksamhet, dominerande marknadsställning, prisutvecklingen på el, naturgas och nättjänster samt utvecklingen avseende leverantörsbyten och leveranssäkerhet. Resultatet av dessa analyser skall redovisas i rapporten. Rapporten skall redovisas senast den 30 juni 2006.
5. Försörjningstryggheten på naturgasmarknaden
Energimarknadsinspektionen skall senast den 30 juni utarbeta en årlig rapport om sin övervakning av försörjningstryggheten för naturgas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 98/30/EG, art.5. Övervakningen skall särskilt omfatta uppgifter om balansen mellan tillgång och efterfrågan, förväntad framtida efterfrågan och tillgängliga leveranser, nytillkommande kapacitet, nätets kvalitet och nivån på dess underhåll samt åtgärder för att täcka efterfrågetoppar och bristande leveranser. Uppgiften skall utföras i samråd med Affärsverket svenska kraftnät.
6. Analyser av el- och naturgasmarknaderna
Energimarknadsinspektionen skall analysera aktuella frågor på el- och naturgasmarknaderna och föreslå de ändringar av regelverket och andra åtgärder som kan behövas för att främja väl fungerande och öppna marknader med tjänster som är anpassade efter kundernas behov till internationellt konkurrenskraftiga priser. Redovisningen omfattar även det egna föreskriftsarbetet. Energimarknadsinspektionen skall vid minst två tillfällen till regeringen redovisa resultaten av dessa analyser.
7. Utvecklingen på värmemarknaderna
Myndigheten skall analysera utvecklingen på värmemarknaderna, särskilt i fjärrvärmesektorn i relation till konkurrerande alternativ på värmemarknaderna med avseende på priser, konkurrens och miljö. I redovisningen skall även en bedömning ske av effekterna av stödsystemen för konvertering av olika uppvärmningssystem. Uppdraget skall genomföras i samråd med Konkurrensverket och Boverket. Myndigheten skall senast den 30 juni 2006 redovisa resultatet av dessa analyser.
8. Uppföljning av rådgivningsinsatser avseende värmepannor
Myndigheten skall i samråd med Boverket vidta erforderliga åtgärder för att tillämpa informations- och rådgivningsalternativet i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda. Uppdraget skall bedrivas utifrån redovisningen den 30 september 2005 (dnr M2005/5044/E). Underlag för rapportering till Europeiska kommissionen skall redovisas senast den 1 oktober 2006.
9. Effektiv slutanvändning av energi och energitjänster
Myndigheten skall analysera och redovisa uppfyllelsen av hur kvantitativa mål beträffande nationell energieffektivisering kan påvisas enligt vad som kommer att föreskrivas i det förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om effektiv slutanvändning av energi och energitjänster som förväntas antas inom kort. Analysen skall särskilt beakta verifierbar och bestående effekt av sedan 1995 (för energiskatter 1991) genomförda åtgärder, förväntad effekt under kommande år av redan fattade beslut samt betydelsen av olika relevanta viktningsfaktorer för el, fjärrvärme/kraftvärme och olja. Delredovisning skall lämnas den 15 mars 2006 och slutredovisning den 30 augusti 2006.
10. Beredskapslagring
Myndigheten skall senast den 4 april 2006 föreslå de andelar av basmängder för lagringsbränslen (lagringsprocenttal) som skall lagras under det följande lagringsåret enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol.
11. Olje- och drivmedelsberedskap
Myndigheten skall delta i arbetet inom Internationella energiorganet (IEA) avseende systemet för krisåtgärder enligt avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP) och därvid ha beredskap för att organisera ett svenskt s.k. NESO-organ vid oljekriser. Myndigheten skall även medverka i arbetet på oljeberedskapsområdet inom EU och ansvara för uppföljningen av de bilaterala oljelagringsavtal som Sverige ingått.
12. Kraftvärmestatistik
Myndigheten skall senast den 1 december 2006 redovisa statistiska uppgifter om nationell kraftvärmeproducerad elkraft och värme i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG.
13. Ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärme
Myndigheten skall vidta nödvändiga förberedelseåtgärder utifrån Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EG så att producenter av högeffektiv kraftvärme kan begära ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärme .
14. Stenkol
Myndigheten skall senast den 15 februari och den 15 augusti 2006 till Regeringskansliet redovisa importstatistik avseende stenkol under föregående halvår i enlighet med rådets förordning (EG) nr 405/2003 av den 27 februari 2003 om övervakning på gemenskapsnivå av import av stenkol med ursprung i tredje land.
15. Investeringsprojekt inom petroleum- elektricitets- och gassektorerna
Myndigheten skall senast den 15 mars 2006 till Regeringskansliet redovisa investeringsprojekt av intresse för gemenskapen inom petroleum-, naturgas-, och elektricitetssektorerna i enlighet med bilagan till rådets förordning (EG) nr 736/96 av den 22 april 1996 om anmälan till kommissionen av investeringsprojekt av intresse för gemenskapen.
16. Rapportering om statsstöd
Myndigheten skall se till att rapporteringsrutiner för olika former av bidrag är så utformade att de tillgodoser EG:s statsstödsregler samt WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder. Samordnande myndighet för denna rapportering är Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS).
17. Utveckling av EU:s system för handel med utsläppsrätter
Myndigheten skall tillsammans med Naturvårdsverket delta i arbetet med att genomföra och förbättra Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. Myndigheterna skall senast 3 månader efter det att kommissionen avlämnat sin rapport redovisa en översiktlig analys av EG-kommissionens rapport som enligt artikel 30 i direktivet för handel med utsläppsrätter skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet senast den 30 juni 2006. Senast den 31 december 2006 skall myndigheterna redovisa förslag till hur EU:s system för handel med utsläppsrätter bör utvecklas efter 2012, utifrån den övergripande inriktningen om fortsatt minskade utsläpp i syfte att uppnå klimatkonventionens långsiktiga mål.
Myndigheterna får fördela uppgiften mellan sig utifrån respektive kompetensområden men slutrapporteringen skall ske samlat.
Regeringen kan under 2006 komma att komplettera och precisera detta uppdrag ytterligare.
18. Granskning av nationella fördelningsplaner
Myndigheten skall tillsammans med Naturvårdsverket bistå med en översiktlig analys av EU-medlemsstaters nationella fördelningsplaner, särskilt deras förenlighet med kriterierna i bilaga 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter avseende växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. En samlad slutrapport skall lämnas efter det att samtliga medlemsstaters fördelningsplaner lämnats till EG-kommissionen. Myndigheterna får fördela uppgiften mellan sig utifrån respektive kompetensområde men rapporteringen skall ske samlat.
19. Rapportering enligt direktivet om handel med utsläppsrätter
Myndigheten skall tillsammans med Naturvårdsverket senast den 10 juni 2006 redovisa förslag till rapport på engelska till EG-kommissionen i enlighet med artikel 21 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter av växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG.
20. Utvecklingen på utsläppsrättsmarknaden
Myndigheten skall utarbeta och redovisa en analys av utvecklingen av utsläppshandeln globalt och inom EU. Analysen bör avse större händelser under året, omsatta volymer samt kommentarer till denna utveckling. Redovisning skall ske senast den 31 december 2006.
21. De flexibla mekanismernas roll efter 2012
Myndigheten skall i samråd med Naturvårdsverket analysera vilken roll och utformning de flexibla mekanismernas roll kan och bör ha i en framtida global klimatregim efter 2012. Analysen bör utgå från redan befintliga studier och den internationella diskussion som pågår inom området. Viktiga kriterier för att systematiskt utvärdera olika konstruktioner av de flexibla mekanismerna är t.ex. kostnadseffektivitet, miljömässig integritet, global hållbar utveckling och möjligheten till en bred global tillämpning. Myndigheten skall även ge förslag på fortsatta svenska klimatpolitiska insatser på mekanismområdet för att främja en internationell klimatöverenskommelse efter Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Redovisning skall ske senast den 31 oktober 2006.
22. Biodrivmedel
Myndigheten skall senast den 31 maj 2006 redovisa förslag till underlag till rapport till EG-kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel angående föregående års totala försäljning av drivmedel samt andelen biodrivmedel, rena eller blandade, och andra förnybara drivmedel som släppts ut på marknaden. Utvecklingen vad gäller tankställen och fordon för förnybara drivmedel skall också redovisas.
23. Utvecklat elcertifikatsystem
Myndigheten skall vidta nödvändiga förberedelser för genomförande av åtgärder för ett utvecklat elcertifikatsystem. Utgångspunkt för myndighetens arbete skall vara Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets promemoria Förslag om ett utvecklat elcertifikatsystem (Ds 2005:29). Förberedelserna omfattar bl.a. tillämpning av den föreslagna begränsningsregeln för den tidsperiod som anläggningar kan tilldelas elcertifikat, den administrativa hanteringen av kvotplikt, anpassning till en internationell marknad, information till aktörer, föreskrifter, anpassning av IT-system och statistik. Regeringen avser att återkomma med närmare riktlinjer för arbetet under 2006 och myndigheten skall fortlöpande hålla Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet underrättat om förberedelsearbetets fortskridande.
24. Kortsiktsprognoser
Myndigheten skall den 15 mars 2006 och den 15 augusti 2006 redovisa kortsiktsprognoser för energiförsörjningen i Sverige. Rapporterna skall omfatta en redovisning av energiförsörjningsläget under 2004 samt prognoser för 2006, 2007 och 2008.
25. FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD)
Inom ramen för FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) ingår uppföljning av de mål som överenskoms vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002. Under 2006 - 2007 kommer CSD:s arbetsprogram att fokuseras på bl.a. frågor om industriell utveckling, klimat, energi, och luftföroreningar. Som ett bidrag till de svenska insatserna skall myndigheten bistå regeringen i detta arbete.
26. Samverkan med Sveriges Miljöteknikråd - SWENTEC
Myndigheten skall inom ramen för de delar av sin verksamhet som har anknytning till miljödriven teknikutveckling, miljödriven affärsutveckling samt marknadsintroduktion och export av miljöteknik samt miljöanpassade produkter, processer och tjänster samverka med Sveriges Miljöteknikråd - SWENTEC (Swedish Environmental Technology Council).
27. Miljömålsarbete
Myndigheten skall för respektive 2004, 2005 och 2006 redovisa vilka insatser som genomförts samt hur resurserna fördelats när det gäller de medel för arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med miljömålspropositionerna (prop. 2000/01:130 och 2004/05:150) som tillförts anslaget 35:1 Statens energimyndighet från utgiftsområde 20 under perioden 2001 - 2006. Redovisningen lämnas i separat rapport till regeringen (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet) senast den 23 mars 2007.
28. Utvärdering av ekonomiska styrmedel inom miljöområdet
Myndigheten och Naturvårdsverket får i uppdrag att, i samråd med Konjunkturinstitutet och Skatteverket och efter samråd med berörda miljömåls- och sektorsmyndigheter, göra en övergripande, heltäckande utvärdering av dagens ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. Myndigheterna skall sammanställa befintlig kunskap om ekonomiska styrmedels effekt ur ett miljömålsperspektiv. I de fall där utvärderingar av miljörelaterade ekonomiska styrmedel saknas eller inte är av tillräckligt god kvalitet skall nya utvärderingar genomföras. Omfattningen av dessa utvärderingar skall stämmas av med Regeringskansliet.
Utgångspunkten för arbetet skall vara en långsiktigt samhällsekonomiskt effektiv miljöstyrning. De synergieffekter som olika ekonomiska styrmedel kan ha på ett eller flera miljökvalitetsmål skall beaktas liksom eventuella motverkande effekter. Analysen skall därför kopplas till åtgärdsstrategierna Effektivare energianvändning och transporter, Giftfria och resurssnåla kretslopp och Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Arbetet skall särskilt fokusera på de miljökvalitetsmål och delmål som kommer att bli svåra eller mycket svåra att nå inom en generation enligt miljömålspropositionen (prop. 2004/05:150).
Med ekonomiska styrmedel på miljöområdet avses i detta uppdrag skatter, inklusive eventuella nedsättningar och krediteringar på skattekonto, avgifter och direkta bidrag. Myndigheterna skall beskriva hur dessa styrmedel samverkar med handel med utsläppsrätter och elcertifikat. Uppdraget omfattar även skatter och avgifter vars primära syfte är fiskalt men som har en påverkan på miljön och därmed kan utgöra hinder mot en effektiv miljöstyrning. Myndigheterna får fördela uppgiften mellan sig utifrån sina respektive kompetens- och ansvarsområden. Arbetet utgör en första del av två i en studie som skall ingå i den fördjupade utvärderingen 2008 och är ett komplement till miljömålsmyndigheternas arbete med förslag till åtgärder, inklusive ekonomiska styrmedel, inom sina respektive mål. "Kontrollstation 2008" skall särskilt beaktas.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 2006.
29. Marknadsintroduktion av vindkraft
Myndigheten skall vidta nödvändiga förberedelseåtgärder så att satsningen på teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan kan fortsätta under femårsperioden 2008-2012 inom den beräknade ramen om 350 miljoner kronor inom anslaget 35:4 Stöd till marknadsintroduktion av vindkraft. Förberedelserna skall syfta till att myndigheten så snart som statsstödsprövning har skett snabbt skall kunna fatta beslut om nya åtaganden. Utgångspunkten för arbetet skall vara målet för verksamhetsgrenen Främjande av vindkraft och regeringens bedömning att det är angeläget att hittills beviljade stödprojekt kan slutföras. Inriktningen på det förlängda stödet framgår av beslut om propositionen Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk (prop. 2005/06:143, bet. 2005/06:NU21, rskr. 2005/06:362).
FINANSIERING
5 | Anslag |
5.1 | Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr) |
Utgiftsområde 21 Energi
35:1 | Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader (Ramanslag) |
Disponeras av Statens energimyndighet | 193 780 |
ap.1 | Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader (ram) | 123 786 |
ap.2 | Energimarknadsinspektionen (ram) | 69 994 |
Villkor för anslag 35:1
ap.1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader
Anslagsposten skall finansiera:
1. Utgifter för arvoden till ledamöter i Oljekrisnämnden.
2. Utgifter för internationellt samarbete, bl.a. inom ramen för EU och OECD.
3. Utgifter för eget deltagande i EU:s program.
ap.2 Energimarknadsinspektionen
Anslagsposten skall finansiera Energimarknadsinspektionens verksamhetskostnader vid Statens energimyndighet.
Anslagsposten skall vidare finansiera 100 000 kronor som ett engångbidrag till Konkurrensverket avseende analyser av konkurrensen på elmarknaden.
35:2 | Insatser för effektivare energianvändning (Ramanslag) |
Disponeras av Konsumentverket | 2 000 |
ap.3 | Informationsspridning m.m. (ram) | 2 000 |
Disponeras av Statens energimyndighet | 133 000 |
ap.1 | Kommunal energirådgivning (ram) | 90 000 |
ap.2 | Information, utbildning m.m. (ram) | 29 000 |
ap.5 | Administrationskostnader för stöd avseende investeringar i energieffektivisering m.m. i offentliga lokaler (ram) | 3 000 |
ap.8 | Provning, märkning och certifiering av energianvändande utrustning m.m. (ram) | 11 000 |
Disponeras av Boverket | 31 000 |
ap.6 | Administrationskostnader avseende investeringsstöd för energieffektivisering m.m. i offentliga lokaler (ram) | 27 000 |
ap.7 | Administrationskostnader för investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus (ram) | 4 000 |
Disponeras av Regeringskansliet/Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet | 2 000 |
ap.4 | Till Regeringskansliets disposition (ram) | 2 000 |
Villkor för anslag 35:2
ap.1 Kommunal energirådgivning
Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:1322) om bidrag till kommunal energirådgivning.
Under anslagsposten får högst 15 000 000 kronor av tilldelade medel 2006 användas för kompetensutveckling och organisering av kommunal energirådgivning, de regionala energikontorens m.fl. samordning av den kommunala energirådgivningen samt planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten.
Anslagsposten får användas för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.
ap.2 Information, utbildning m.m.
Anslagsposten får användas för åtgärder för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg, metoder och utbildning om energieffektiv teknik som riktas till berörda aktörer på lokal, regional eller central nivå.
Av anslagsposten får högst 15 000 000 kronor användas för att finansiera projekt vid de regionala energikontoren eller som bedrivs av andra aktörer som har en nyckelfunktion vad gäller energieffektivisering.
Högst 2 000 000 kronor får användas för myndighetens medverkan i dialogprojektet Bygga, bo och förvalta för framtiden, bl.a. avseende kompetensutvecklingsprogram och informationsinsatser.
Bedömning av bidragsansökningar skall ske med utgångspunkt i regeringens och riksdagens energipolitiska riktlinjer (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317). Beslut om bidrag skall förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med myndighetens anvisningar.
Anslagsposten får användas för programanknutna aktiviteter, dvs. planering, uppföljning och utvärdering samt särskilda stödjande insatser i form av utrednings- och utvecklingsprojekt.
Anslagsposten får användas för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.
Högst 2 000 000 kronor får användas i arbetet för att förbättra statistik- och kunskapsunderlaget avseende bebyggelsens energianvändning och olika system för uppvärmning.
Högst 4 000 000 kronor får användas för informations- och utbildningsinsatser, nätverksaktiviteter, utveckling av metoder och verktyg samt sammanställningar av utländska erfarenheter kopplade till introduktionen av programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri.
Anslagsposten får även användas för informations-, utbildnings-, uppföljnings- och utvärderingsinsatser avseende stöden för konvertering från direktverkande elvärme respektive oljeuppvärmning i bostadshus.
ap.3 Informationsspridning m.m.
Anslagsposten får användas för genomförande av marknadsöversikter och spridande av resultaten av dessa till hushåll och leverantörer.
Anslagsposten får användas för att täcka programanknutna kostnader som verksamheten ger upphov till. Under anslagsposten får medel användas för eget deltagande i EU:s energiprogram.
ap.4 Till Regeringskansliets disposition
Anslagsposten disponeras av Regeringskansliet. Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet).
ap.5 Administrationskostnader för stöd avseende investeringar i energieffektivisering m.m. i offentliga lokaler
Anslagsposten får användas för informations-, uppföljnings- och utvärderingsinsatser avseende stödet för energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor enligt förordningen (2005:205) om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet. Anslagsposten får vidare användas för insatser för att främja installation av solcellssystem.
ap.6 Administrationskostnader avseende investeringsstöd för energieffektivisering m.m. i offentliga lokaler
Boverket får använda högst 2 500 000 kronor för att täcka administrations- och programanknutna kostnader knutna till stödet enligt förordningen (2005:205) om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet. Därutöver får högst 125 kronor per beslutat ärende användas för att täcka kostnader knutna till dataadministration. Medel motsvarande högst 19 500 000 kronor får användas för att täcka administrationskostnader knutna till länsstyrelsens verksamhet. Ersättningen utgår med ett belopp per beslutat ärende.
Boverket får använda högst 2 500 000 kronor till uppföljning och utvärdering av stödet samt anpassning av Boverkets databaserade statistiksystem.
Boverket får använda högst 2 500 000 kronor för utbildnings- och informationsinsatser. Vissa av dessa insatser kan komma att utföras av länsstyrelserna.
ap.7 Administrationskostnader för investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus
Boverket får använda anslagsposten för att täcka administrations- och programanknutna kostnader enligt kommande förordning. Även länsstyrelsernas tillkommande administrationskostnader för ärendehantering skall finansieras inom anslagsposten.
ap.8 Provning, märkning och certifiering av energianvändande utrustning m.m.
Anslagsposten får användas för följande verksamheter:
· utveckling av metoder för provning av energiförbrukning hos el- eller annan energikrävande utrustning,
· provning av el- eller annan energikrävande utrustning,
· spridning av resultat från provning och kunskap om användning av el- och annan energikrävande utrustning till hushåll och leverantörer,
· utveckling av metoder i syfte att underlätta för konsumenterna att installera tekniskt komplicerad energieffektiv utrustning,
· genomförande av marknadsöversikter och spridande av resultaten av dessa till hushåll och leverantörer och
· forskning och utredningsverksamhet som är av väsentlig betydelse för verksamhetens genomförande.
Anslagsposten får användas för att täcka programanknutna kostnader som verksamheten ger upphov till. Under anslagsposten får medel användas för eget deltagande i EU:s energiprogram. Anslagsposten får även användas för förberedelsearbete avseende genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter.
35:3 | Teknikupphandling och marknadsintroduktion (Ramanslag) |
Disponeras av Statens energimyndighet | 39 000 |
ap.1 | Teknikupphandling och marknadsintroduktion (ram) | 39 000 |
Disponeras av Boverket | 24 000 |
ap.3 | Solvärme (ram) | 5 000 |
ap.4 | Byggnaders energiprestanda (ram) | 19 000 |
Disponeras av Regeringskansliet/Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet | 2 000 |
ap.2 | Till Regeringskansliets disposition (ram) | 2 000 |
Villkor för anslag 35:3
ap.1 Teknikupphandling och marknadsintroduktion
För anslagsposten gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser teknikupphandling och utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser expansion av fjärrvärmenäten samt ny energieffektiv teknik och användning av befintliga energieffektiva produkter.
Högst 6 000 000 kronor får användas för utveckling av metoder för marknadsintroduktion av befintlig eller ny energieffektiv teknik, energieffektiva produkter samt programanknutna aktiviteter, dvs. planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten.
Anslagsbeloppet under anslagsposten får användas för teknikupphandling. I teknikupphandling ingår bl.a. följande.
1. Bidrag till teknikupphandling av sådana produkter för vilka det finns särskilda skäl eller förutsättningar att stimulera produkt- och systemutveckling genom en sådan metod. Bidraget skall stimulera till utveckling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik.
2. Analys av förutsättningarna för teknikupphandling av en viss produkt.
3. Utveckling av metoder för utvärdering av produkter som upphandlats i teknikupphandlingsprojekt.
4. Utvärdering av projekt avseende teknikupphandling.
5. Deltagande i utformning av kravspecifikationer inom teknikupphandlingsprojekt.
6. Utveckling av metoder för mätning av energiförbrukning, om det är nödvändigt för genomförandet av en viss teknikupphandling.
Myndigheten skall sträva efter att sådana kostnader som anges under punkterna 3-6 skall ingå som en del i det bidragsberättigade projektet.
Projekten avseende teknikupphandling skall samordnas med berörda sektorsmyndigheters respektive verksamheter.
Högst 6 000 000 kr får användas för kostnader för programanknutna aktiviteter enligt punkterna 2-6 ovan samt för planering, uppföljning och utvärdering.
Anslagsposten får användas för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.
Högst 6 000 000 kronor får användas i arbetet för att förbättra statistik- och kunskapsunderlaget avseende bebyggelsens energianvändning och olika system för uppvärmning.
Högst 6 000 000 kronor får användas för myndighetens arbete avseende genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda.
Högst 1 000 000 kronor får användas för uppföljning, utvärderings- och utredningsinsatser samt marknadsstödjande åtgärder i anslutning till förordningen (2000:287) om statligt bidrag till investeringar i solvärme.
Högst 500 000 kronor får även användas för förberedelsekostnader avseende införandet av ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärme enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EG.
ap.2 Till Regeringskansliets disposition
Anslagsposten disponeras av Regeringskansliet. Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet).
ap.3 Solvärme
Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2000:287) om statligt bidrag för investeringar i solvärme.
Boverket får använda högst 400 000 kronor för att täcka programanknutna kostnader. Därutöver får högst 100 kronor per beslutat ärende användas för att täcka kostnader knutna till dataadministration av utbetalningar och kontrolluppgifter. Medel motsvarande högst en procent av utbetalt stöd får användas för att täcka administrationskostnader knutna till länsstyrelsens verksamhet.
Boverket får därutöver disponera högst 500 000 kronor för uppdraget att särskilt följa upp och utvärdera bidragen för investeringar i solvärme.
ap.4 Byggnaders energiprestanda
Anslagsposten får användas för genomförandearbete avseende Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda.
35:4 | Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft (Ramanslag) |
Disponeras av Statens energimyndighet | 89 400 |
ap.1 | Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan (ram) | 89 400 |
Villkor för anslag 35:4
ap.1 Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan
För anslagsposten gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning avseende utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser investeringar i storskaliga vindkraftstillämpningar till havs och i fjällområden.
Högst 3 000 000 kronor får användas för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.
Högst 1 000 000 kronor får användas för samverkansinsatser med länsstyrelser, vindkraftssamordnare, vindkraftsberedningen samt övriga berörda myndigheter för att främja marknadsintroduktion av storskaliga vindkraftstillämpningar.
35:5 | Energiforskning (Ramanslag) |
Disponeras av Statens energimyndighet | 784 100 |
ap.2 | Basteknologier (ram) | 534 100 |
ap.1 | Strategisk energisystemkompetens på Statens energimyndighet (ram) | 20 000 |
ap.3 | Allmänna energisystem- och klimatstudier (ram) | 25 000 |
ap.4 | Bioenergi och alternativa drivmedel (ram) | 155 000 |
ap.5 | Utvecklings- och demonstrationsprojekt avseende förgasning av biomassa m.m. (ram) | 50 000 |
Disponeras av Verket för innovationssystem | 20 000 |
ap.8 | Samverkansprogram för miljöanpassad fordonsteknik (ram) | 20 000 |
Disponeras av regeringen | 11 000 |
ap.7 | Till regeringens disposition (ram) | 7 500 |
ap.6 | Internationellt samarbete (ram) | 3 500 |
Villkor för anslag 35:5
ap.1 Strategisk energisystemkompetens på Statens energimyndighet
samt anslagsposterna 2, 3, 4 och 5
Förordningen (1998:222) om statligt stöd till energiforskning, förordningen (1998:653) om statligt stöd till energiteknik samt förordningen (1998:654) om energiteknikbidrag gäller för anslagsposterna.
I fråga om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid institution inom högskolan skall samråd ske med Vetenskapsrådet. I fråga om bidrag till utrustning för provningsverksamhet skall samråd ske med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Aktiebolag.
Anslaget får användas för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.
Anslaget får användas för medfinansiering av insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtprogram som överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål för verksamheten.
De åtaganden som gjorts med stöd av förordningen (1992:854) om stöd för att främja användningen av biobränsle får finansieras med medel från anslaget.
ap1. Strategisk energisystemkompetens på Statens energimyndighet
Anslagsposten skall användas för att främja myndighetens kompetens vid framtagande, utveckling och användning av modeller för prognoser och utvärderingar som används inom EU. Anslagsbeloppet skall vidare användas för studier i energisystemets och energimarknadernas funktionssätt, vilket inbegriper interaktioner mellan det tekniska systemet, energimarknaden, miljön och klimatet.
Energisystemmodeller för prognoser och utvärderingar är exempel på prognoser och utvärderingar. Vid omvärldsbevakningen skall myndigheten och Energimarknadsinspektionen prioritera de modeller som tas fram och utvecklas inom EU. Anslagsposten får också disponeras för kunskapsöversikter för prioriterade områden där också resultat från internationellt forskningsarbete skall inkluderas.
Anslagsbeloppet får disponeras för kontroll och utvärdering av pilotprojekt enligt 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringsbeslut 19 november 1998 nr I 14).
ap.2 Basteknologier
Högst 26 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning, utvärdering och systemkostnader i samband med handläggning av stödet.
De åtaganden som gjorts inom ramen för 1997 års långsiktiga energipolitiska program enligt förordningen (1998:222) om statligt stöd till energiforskning som tidigare finansierats inom anslaget 35:5 Energiforskning vid Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Verket för innovationssystem (Vinnova) skall finansieras inom anslagsposten. Medel rekvireras från Statens energimyndighet av respektive myndighet. Även ingångna åtaganden från 2004 eller tidigare enligt förordningarna (1998:653) om statligt stöd till energiteknik och (1998:654) om energiteknikbidrag får till den delen verksamheten avser Basteknologier belasta anslagsposten.
Högst 2 000 000 kronor får användas av myndigheten för att främja samverkan mellan näringsliv och forskning på området elkraftteknik mot bakgrund av de planer på en nationellt kraftsamlande plattform som presenterats av aktörer på området.
Högst 6 000 000 kronor får användas i arbetet för att förbättra statistik- och kunskapsunderlaget avseende bebyggelsens energianvändning och olika system för uppvärmning.
Av anslagsposten får 1 500 000 kronor disponeras för myndighetens finansiering inom ramen för utlandsbaserad omvärldsbevakning som bedrivs av Institutet för tillväxtpolitiska studier.
Högst 5 000 000 kronor får användas för utvecklingsinsatser avseende ett utvecklat elcertifikatsystem.
ap.3 Allmänna energisystem- och klimatstudier
Högst 4 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.
ap.4 Bioenergi och alternativa drivmedel
Högst 8 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.
Ingångna åtaganden från 2004 eller tidigare enligt förordningarna (1998:653) om statligt stöd till energiteknik och (1998:654) om energiteknikbidrag får till den delen verksamheten avser Bioenergi och alternativa drivmedel belasta anslagsposten.
ap.5 Utvecklings- och demonstrationsprojekt avseende förgasning av biomassa m.m.
Högst 2 500 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.
ap.6 Internationellt samarbete
Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet) efter beslut av regeringen.
ap.7 Till regeringens disposition
Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet) efter beslut av regeringen.
ap.8 Samverkansprogram för miljöanpassad fordonsteknik
Anslagsposten disponeras av Verket för innovationssystem för Programrådets för fordonsteknisk forskning räkning. Högst 1 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.
35:6 | Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser (Ramanslag) |
Disponeras av Statens energimyndighet | 16 100 |
ap.1 | Energipolitiskt motiverade klimatinsatser (ram) | 14 300 |
ap.3 | Handel med utsläppsrätter (ram) | 1 800 |
Disponeras av Regeringskansliet/Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet | 2 000 |
ap.2 | Till Regeringskansliets disposition (ram) | 2 000 |
Villkor för anslag 35:6
ap.1 Energipolitiskt motiverade klimatinsatser
Myndigheten skall genomföra projekt i enlighet med reglerna för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer samt förvärva utsläppsenheter. Utgångspunkter för val av projekt skall vara förenlighet med regelverket för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer.
Regeringen avser att återkomma beträffande villkoren för bidrag i en förordning.
Återbetalda medel skall redovisas på inkomsttitel 4526 Återbetalningar övriga lån. Detta gäller även anslaget E11 Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa på tolfte huvudtitelns anslag för budgetåret 1995/96 inklusive motsvarande anslag för budgetåren 1993/94 och 1994/95, 1997 års anslag A3 samt 1998 - 2000 års anslag B7. Ränteinkomster på lån skall tillföras statsverkets checkräkning och redovisas under statsbudgetens inkomsttitel 2394 Övriga ränteinkomster.
Eventuell eftergift av lånefordran eller ränta skall beslutas särskilt av Statens energimyndighet.
Högst 2 000 000 kronor får disponeras för till insatserna knutna kostnader för planering, uppföljning, utvärdering, utbildning och kompetensuppbyggnad i mottagarländerna.
Högst 500 000 kronor får användas för att förbereda, utarbeta och utveckla underlag för bilaterala överenskommelser mellan Sverige och mottagarländer för tillgodoräknande av utsläppsreduktioner samt för kostnader relaterade till bilaterala och multilaterala samarbeten.
Högst 2 000 000 kr får användas för att att informera och stödja svenska företag som önskar engagera sig i de projektbaserade mekanismerna och för funktionen som nationell expertmyndighet för de två projektbaserade mekanismerna under Kyotoprotokollet.
Högst 1 500 000 kronor får användas som stöd till det fortsatta arbetet inom CDM-styrelsen (Executive Board) samt stöd till processen med att etablera den övervakningskommitté för gemensamt genomförande (JI Supervisory Committee) som skall inrättas i FN:s regi.
Anslagsposten får användas för att täcka kostnader förenade med specifika projektavtal om överlåtelser av utsläppsreduktionsenheter mellan myndigheten och behörig juridisk person i mottagarlandet.
Projekten får finansieras och genomföras i samarbete med andra intressenter och genom klimatinvesteringsfonder. Förberedelser, investeringar och drift skall följa de riktlinjer som gäller för gemensamt genomförande eller mekanismen för en ren utveckling enligt klimatkonventionen och dess Kyotoprotokoll. Vid insatser i utvecklingsländerna skall samråd ske med Sida.
Projekten skall bidra till att kompetens och kapacitet för administration för hantering av gemensamt genomförande och mekanismen för en ren utveckling byggs upp i värdländerna.
För varje projekt upprättas ett förvärvsavtal om överlåtelser av utsläppsreduktionsenheter mellan myndigheten och behörig juridisk person i mottagarlandet. Myndigheten får ingå överenskommelse om gemensam finansiering av projekt och om administration av finansieringsåtaganden med internationella finansieringsinstitut.
ap.2 Till Regeringskansliets disposition
Anslagsposten disponeras av Regeringskansliet. Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet).
Anslagsposten är avsedd för att finansiera förberedelser för och deltagande i Världsbankens pilotverksamhet för flexibla mekanismer och andra internationellt motiverade internationella klimatinsatser samt utvecklingsinsatser för de flexibla mekanismernas funktion.
ap.3 Handel med utsläppsrätter
Anslagsbeloppet får användas till introduktions- och utvecklingsinsatser avseende systemet för handel med utsläppsrätter.
35:7 | Statlig prisgaranti elcertifikat (Ramanslag) |
Disponeras av Statens energimyndighet | 59 520 |
ap.1 | Statlig prisgaranti elcertifikat (ram) | 59 520 |
Disponeras av regeringen | 0 |
ap.2 | Regeringens disposition utgiftsbegränsning (ram) | 0 |
Villkor för anslag 35:7
ap.1 Statlig prisgaranti elcertifikat
Anslaget får användas för utbetalning av garantipris för elcertifikat enligt förordningen (2003:120) om elcertifikat.
5.2 | Äldre anslag/anslagsposter som disponeras (belopp angivna i tkr) |
Utgiftsområde 21 Energi
Budgetår 2004
35:6 | Energiteknikstöd (Ramanslag) |
Disponeras av Statens energimyndighet | 0 |
ap.1 | Energiteknikstöd (ram) | 0 |
Disponeras av Verket för innovationssystem | 0 |
ap.2 | Samverkansprogrammet för miljövänlig fordonsteknik (ram) | 0 |
Villkor för anslag 35:6
ap.1 Energiteknikstöd
Högst 4 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.
Anslagsposten får disponeras för eget deltagande vid resultatspridning och informationsaktiviteter relaterade till EG:s pågående och planerade ramprogram för att främja forskning och teknisk utveckling.
Återbetalda medel och royaltyintäkter på lämnade villkorslån skall redovisas på inkomsttitel 4526 Återbetalningar övriga lån. Ränteinkomster på lån skall tillföras statsverkets checkräkning och redovisas under statsbudgetens inkomsttitel 2394 Övriga ränteinkomster.
ap.2 Samverkansprogrammet för miljövänlig fordonsteknik
35:7 | Introduktion av ny energiteknik (Ramanslag) |
Disponeras av Statens energimyndighet | 0 |
ap.1 | Introduktion av ny energiteknik (ram) | 0 |
Villkor för anslag 35:7
ap.1 Introduktion av ny energiteknik
Förordningen (1998:654) om energiteknikbidrag gäller för anslaget.
Anslaget skall användas för utveckling av teknik inriktad på förnybara energislag och på effektiv energianvändning i industriella processer med försöks- eller fullskaleanläggningar.
Högst 6 300 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.
De åtaganden som gjorts med stöd av förordningen (1992:854) om stöd för att främja användningen av biobränsle skall finansieras med medel från anslaget.
Anslaget får disponeras för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program.
5.3 | Finansiella villkor |
5.3.1 | Finansiella villkor för anslag/anslagsposter |
Utgiftsområde 21 Energi
Anslag/ap | Anslagskredit | Anslagsbehållning som disponeras 2006 | Indrag av anslagsbelopp |
35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader | |||
ap.1 | 5 779 | 3 % | 65 |
ap.2 | 0 | 3 % | 36 |
35:2 Insatser för effektivare energianvändning | |||
ap.1 | 0 | Allt | 0 |
ap.2 | 0 | Allt | 0 |
ap.3 | 0 | 3 % | 0 |
ap.4 | 0 | 3 % | 0 |
ap.5 | 0 | Allt | 0 |
ap.6 | 0 | Allt | 0 |
ap.7 | 0 | Allt | 0 |
ap.8 | 0 | Allt | 0 |
35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion | |||
ap.1 | 0 | Allt | 0 |
ap.2 | 0 | 3 % | 0 |
ap.3 | 0 | Allt | 0 |
ap.4 | 0 | Allt | 0 |
35:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft | |||
ap.1 | 0 | Allt | 0 |
35:5 Energiforskning | |||
ap.1 | 0 | Allt | 0 |
ap.2 | 0 | Allt | 0 |
ap.3 | 0 | Allt | 0 |
ap.4 | 0 | Allt | 0 |
ap.5 | 0 | Allt | 0 |
ap.6 | 0 | 3 % | 0 |
ap.7 | 0 | 3 % | 0 |
ap.8 | 0 | Allt | 0 |
35:6 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser | |||
ap.1 | 0 | 3 % | 0 |
ap.2 | 0 | 3 % | 0 |
ap.3 | 0 | 3 % | 0 |
35:6 (2004) Energiteknikstöd | |||
ap.1 (2004) | 0 | Allt | 0 |
ap.2 (2004) | 0 | Inget | 0 |
35:7 Statlig prisgaranti elcertifikat | |||
ap.1 | 0 | Inget | 0 |
ap.2 | 0 | Inget | 0 |
35:7 (2004) Introduktion av ny energiteknik | |||
ap.1 (2004) | 0 | Allt | 0 |
5.3.2 | Omfördelning av anslagssparande |
Utgiftsområde 21 Energi
Omfördelning från anslag/ap1 | Omfördelning till anslag/ap2 | Belopp (tkr) | Belopp andel (%) |
35:5 Energiforskning | |||
35:5 ap.10 | 35:5 ap.1 | 100 % | |
35:5 ap.14 | 35:5 ap.3 | 100 % | |
35:5 ap.15 | 35:5 ap.4 | 100 % | |
35:5 ap.9 | 35:5 ap.6 | 100 % | |
35:6 (2004) Energiteknikstöd | |||
35:6 ap.2 (2004) | 35:6 ap.1 (2004) | 100 % |
2 Anslag och anslagsposter är angivna med 2006 års nomenklatur
5.3.3 | Avslutade anslagsposter |
Utgiftsområde 21 Energi
Anslag/ap | Anslagstyp |
35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader | |
ap.3 | ram |
35:2 (2002) Bidrag för att minska elanvändning | |
ap.1 (2002) | ram |
ap.2 (2002) | ram |
ap.3 (2002) | ram |
ap.4 (2002) | ram |
ap.5 (2002) | ram |
ap.6 (2002) | ram |
35:3 (2002) Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor | |
ap.1 (2002) | ram |
ap.2 (2002) | ram |
ap.3 (2002) | ram |
35:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft | |
ap.2 | ram |
35:4 (2002) Åtgärder för effektivare energianvändning | |
ap.1 (2002) | ram |
ap.2 (2002) | ram |
ap.3 (2002) | ram |
ap.4 (2002) | ram |
35:5 Energiforskning | |
ap.9 | ram |
ap.10 | ram |
ap.13 | ram |
ap.14 | ram |
ap.15 | ram |
35:9 (2003) Skydd för småskalig elproduktion | |
ap.1 (2003) | ram |
5.3.5 | Bemyndiganden |
Utgiftsområde 21 Energi
Anslag/ap | 2006 | 2007 | 2008 - | |
Bemyndiganderam | Infriade förpliktelser | Infriade förpliktelser | Slutår | |
35:2 Insatser för effektivare energianvändning | ||||
ap.1 | 105 000 | 105 000 | 2008 | |
35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion | ||||
ap.1 | 60 000 | 60 000 | 2008 | |
ap.3 | 5 000 | 5 000 | 2008 | |
ap.4 | 0 | 0 | 2008 | |
35:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft | ||||
ap.1 | 100 000 | 50 000 | 50 000 | 2008 |
35:5 Energiforskning | ||||
ap.1 | 4 000 | 2 000 | 2 000 | 2010 |
ap.2 | 1 093 000 | 530 000 | 563 000 | 2010 |
ap.3 | 50 000 | 22 000 | 28 000 | 2010 |
ap.4 | 322 000 | 155 000 | 167 000 | 2010 |
ap.5 | 100 000 | 50 000 | 50 000 | 2010 |
ap.8 | 10 000 | 5 000 | 5 000 | 2008 |
ap.6 | 10 000 | 5 000 | 5 000 | 2010 |
ap.7 | 15 000 | 10 000 | 5 000 | 2010 |
35:6 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser | ||||
ap.1 | 34 800 | 16 000 | 18 800 | 2008 |
ap.2 | 5 200 | 2 100 | 3 100 | 2010 |
6 | Övriga villkor |
6.1 | Låneram och krediter |
Låneram (enl 20 § budgetlagen) | 40 000 |
Räntekontokredit (enl 21 § budgetlagen) | 19 300 |
Övriga kreditramar (enl 23 § budgetlagen) |
6.2 | Utbetalningsplan |
Utbetalningsdatum | Belopp |
2006-01-25 | 16 147 |
2006-02-25 | 16 147 |
2006-03-25 | 16 147 |
2006-04-25 | 16 147 |
2006-05-25 | 16 147 |
2006-06-25 | 16 147 |
2006-07-25 | 16 046 |
2006-08-25 | 16 147 |
2006-09-25 | 16 147 |
2006-10-25 | 16 147 |
2006-11-25 | 16 147 |
2006-12-25 | 16 163 |
35:1 ap.1 | Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader |
35:1 ap.2 | Energimarknadsinspektionen |
7 | Avgifter och bidrag |
7.1 | Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras |
Verksamhet | +/- t.o.m. 2004 | +/- 2005 | Int. 2006 | Kost. 2006 | +/- 2006 | Ack. +/- utgå. 2006 |
Offentligrättslig verksamhet | ||||||
Avgifter enligt förordningen (2000:672) om naturgasavgifter | 229 | -1 600 | 3 000 | 5 000 | -2 000 | -3 371 |
Avgifter enligt 6 kap. 12 § lagen om elcertifikat (2003:113) | -81 | -61 | 10 | 105 | -95 | -237 |
Avgifter enligt förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter | 0 | 0 | 50 | 50 | 0 | 0 |
Summa | 148 | -1 661 | 3 060 | 5 155 | -2 095 | -3 608 |
Uppdragsverksamhet | ||||||
Analysverksamhet | 0 | 0 | 300 | 300 | 0 | 0 |
Provningsverksamhet | 0 | 0 | 3 000 | 3 000 | 0 | 0 |
Summa | 0 | 0 | 3 300 | 3 300 | 0 | 0 |
Villkor
Avgifter enligt förordningen (2000:672) om naturgasavgifter
Statens energimyndighet får disponera de avgifter som tas ut enligt förordningen (2000:672) om naturgasavgift.
Avgifter enligt 6 kap. 12 § lagen om elcertifikat (2003:113)
Statens energimyndighet får disponera de avgifter som tas ut enligt 6 kap. 12 § lagen (2003:113) om elcertifikat.
Avgifter enligt förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter
Statens energimyndighet får disponera de avgifter som tas ut enligt förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter.
Analysverksamhet
Statens energimyndighet får disponera avgiftsinkomsterna för viss avgiftsfinansierad analysverksamhet på uppdrag från externa beställare.
Provningsverksamhet
Statens energimyndighet får disponera intäkterna från test- och provningsverksamhet på uppdrag från externa beställare.
7.2 | Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras |
Verksamhet | Ink. tit. | +/- t.o.m. 2004 | +/- 2005 | Int. 2006 | Kost. 2006 | +/- 2006 | Ack. +/- utgå. 2006 |
Offentligrättslig verksamhet | |||||||
Lagringsavgifter | 281106 | 0 | 1 350 | 2 000 | 0 | 2 000 | 3 350 |
Expeditions- och ansökningsavgifter | 2511 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Kvotplikts- och förseningsavgifter | 255212 | 181 325 | 15 500 | 5 000 | 0 | 5 000 | 201 825 |
Summa | 181 325 | 16 850 | 7 000 | 0 | 7 000 | 205 175 |
Villkor
Lagringsavgifter
Lagringsavgifter som Statens energimyndighet tagit ut med stöd av lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet skall levereras in i anslutning till uppbörd och redovisas på inkomsttitel 281106 Statens energimyndighet.
Expeditions- och ansökningsavgifter
Avgifter som Statens energimyndighet tar ut för ansökningar om rörledningskoncessioner enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar och för handläggning av ärenden enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem skall redovisas mot inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter.
Kvotplikts- och förseningsavgifter
Kvotpliks- och förseningsavgifter enligt 5 kap. respektive 6 kap. 13 § lagen (2003:113) om elcertifikat redovisas mot inkomsttitel 255212 Kvotplikts- och förseningsavgifter.
8 | Övriga intäkter |
Beräknade övriga inkomster som disponeras | 43 000 |
Villkor
Avser bidrag om 43 000 000 kronor för verksamhet som finansieras från sjätte utgiftsområdets anslag 7:5 Krisberedskap, samverkansområdena teknisk infrastruktur och Ekonomisk säkerhet.
UNDANTAG FRÅN EKONOMIADMINISTRATIVA REGELVERKET
Statens energimyndighet får använda den förenklade räntekontorutin som regeringen medgav myndigheten för budgetåret 2000 för att täcka förvaltningskostnader under anslagen 35:2-35:6, äldre anslag och extern finansiering.
ÖVRIGA BESTÄMMELSER
Med stöd av riksdagens bemyndigande ger regeringen Statens energimyndighet bemyndigande att delta i och bli delägare i GRETA International Limited. Vid ett deltagande skall myndigheten förvalta statens aktier i bolaget.