|
| Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor m.m. |
Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2005 för verksamheten vid universitet och högskolor m.m. och nedan angivna anslag.
| 1 | VERKSAMHET |
| Politikområde | Verksamhetsområde | Verksamhetsgren |
| Utbildningspolitik | Högskoleverksamhet | Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner |
| Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner eller konstnärligt utvecklingsarbete med stödfunktioner m.m. |
| 1.1 | Verksamhetsstyrning |
Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa.
Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften skall öka inom högre utbildning och forskning. Den högre utbildningen skall svara mot såväl arbetsmarknadens behov som studenternas efterfrågan.
Myndigheter vars verksamhet skall bidra till målet är universitet och högskolor, Högskoleverket, Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, Verket för högskoleservice, Internationella programkontoret för utbildningsområdet samt Svenska institutet.
Mål 1
Universitet och högskolor skall bedriva ett aktivt och kontinuerligt kvalitetsarbete i syfte att säkra och utveckla kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Studenters och anställdas delaktighet i kvalitetsarbetet skall stärkas.
Kvalitetsarbetet skall i största möjliga utsträckning bygga på uppföljningsbara och lokalt uppsatta mål. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.
Återrapportering
Pedagogisk förnyelse
I syfte att förbättra kvaliteten skall universitet och högskolor särskilt arbeta med pedagogisk utveckling samt högskolepedagogisk utbildning av lärare inom såväl grund- som forskarutbildning. Av universitetens och högskolornas årsredovisning skall framgå antalet lärare som under 2005 har genomgått pedagogisk utbildning samt därav antalet lärare som deltagit i utbildning för handledare inom forskarutbildningen.
Övrigt kvalitetsarbete
Universitet och högskolor skall vartannat år och första gången i årsredovisningen för 2006 redovisa vilka mer omfattande egeninitierade utvärderingar som genomförts inom grundutbildning, forskarutbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete under åren 2005 och 2006. Universitet och högskolor skall i samband med årsredovisningen för 2006 redovisa vilka viktigare åtgärder som vidtagits med anledning av utvärderingarnas resultat.
Vetenskaplig publicering
Universitet och högskolor skall vart fjärde år och nästa gång i samband med årsredovisningen för 2007 redovisa lärosätets publicering i internationellt erkända tidskrifter eller andra publiceringsformer med s.k. referee-system. Redovisningen skall göras per vetenskapsområde med jämförelsedata för åren mellan redovisningarna. Redovisningen skall kompletteras med lärosätets analyser, kommentarer och åtgärder med anledning av utvecklingen jämfört med den redovisning som rapporterades till regeringen i årsredovisningen för 2003.
Mål 2
Universitet och högskolor skall samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.
Återrapportering
Universitet och högskolor skall vart fjärde år särskilt redovisa lärosätets samverkan med det omgivande samhället inom utbildning och forskning/forskarutbildning. Detta skall nästa gång ske i en separat redovisning i samband med årsredovisningen för 2007.
Av redovisningen skall framgå
- hur samverkan med det omgivande samhället ger effekt i olika delar av lärosätets verksamhet,
- vilken utveckling som skett efter redovisningen som rapporterades till regeringen för 2003,
- hur lärosätena informerar om sin verksamhet,
- på vilket sätt universitet och högskolor utformat sina utbildningar i samverkan med arbetslivet och hur utbildningarna tillgodoser såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov,
- hur samverkan med det omgivande samhället sker inom lärosätets forskning och forskarutbildning, och
- hur lärosätets samverkansaktiviteter följs upp och utvärderas.
Universitet och högskolor bör utifrån lärosätets särskilda ansvars- och kompetensområden medverka i arbetet med de regionala tillväxtprogrammen för att därmed bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås. Av redovisningen skall kortfattat framgå på vilket sätt lärosätet bidragit till måluppfyllelsen i denna del.
Mål 3
Universitet och högskolor skall bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja den grundläggande högskole- och forskarutbildningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Lärosätena skall utveckla sin uppföljning av internationaliseringsarbetet.
I målet ingår att
- stärka den internationella dimensionen i lärosätets utbildningar, och
- öka den internationella rörligheten bland studenter, doktorander, lärare och annan personal vid lärosätet, och att i detta arbete särskilt beakta utbildningsprogram inom den Europeiska unionen.
Återrapportering
Universitet och högskolor skall i årsredovisningen för 2006 redovisa hur internationaliseringsarbetet inom grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning bedrivs och följs upp. Redovisningen skall analyseras och kommenteras.
Redovisningen skall särskilt visa hur internationaliseringsarbetet ingår i det reguljära kvalitets- och utvecklingsarbetet samt vilka uppföljningsmodeller som används. Eventuella mål för internationaliseringsarbetet, såväl kvantitativa som kvalitativa, skall också redovisas särskilt.
Mål 4
Universitet och högskolor skall i sin verksamhet främja jämställdhet mellan kvinnor och män.
Återrapportering
I årsredovisningen skall universitet och högskolor redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att få en jämnare könsfördelning
- i utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom lärar- och vårdutbildningar samt naturvetenskapliga och tekniska utbildningar,
- inom områden i forskarutbildningen med ojämn könsfördelning,
- vid rekrytering och befordran av lärare, och
- vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande.
Vidare skall lärosätena för perioden 2005-2008 fastställa mål för andelen kvinnor bland nyrekryterade lärare inom samtliga lärarkategorier samt i årsredovisningen redovisa målen och utfallet. Även andelen kvinnor bland akademiska ledare såsom prefekter och dekaner skall redovisas.
Universitet och högskolor skall i årsredovisningen även redogöra för hur lärosätet stimulerar jämställdhetsarbetet och hur åtgärder för att främja jämställdhet följs upp.
Universitet och högskolor skall även rapportera hur jämställdhet och genusperspektiv ingår i utbildningen.
Mål 5
Universitetet och högskolor skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.
Återrapportering
Lärosätet skall redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjningen i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Inom ramen för detta skall myndighetens insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald och ökad hälsa samt för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur, jämn könsfördelning och rörlighet bland personalen framgå.
Lärosätet skall vart fjärde år med början den 1 mars 2006 redovisa vilka övergripande, långsiktiga mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning när det gäller kärnkompetens (lärare och forskare) under den närmaste tioårsperioden samt vilka mål som gäller för lednings- och stödkompetens under den närmaste femårsperioden. De långsiktiga målen avseende kärnkompetens skall ta hänsyn till bl.a. behovet av forskarutbildade, vetenskaplig och pedagogisk meritering efter doktorsexamen samt tydliga karriärvägar och anställningsvillkor.
Lärosätet skall i årsredovisningen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits under 2005 för att uppnå myndighetens mål för kompetensförsörjningen, analysera och kommentera i vilken omfattning uppsatta mål har uppnåtts samt redovisa vilka åtgärder som planeras för 2006.
Lärosätet skall vidare redovisa det totala antalet forskarassistenter och biträdande lektorer (antalet individer) samt antalet nyanställda forskarassistenter och biträdande lektorer för budgetåren 2005, 2004 och 2003. Större förändringar mellan åren eller skillnader mellan vetenskapsområden skall kommenteras.
Övriga mål och återapporteringar som är gemensamma för verksamhetsgrenarna
Universitet och högskolor skall under 2005 upprätta en handlingsplan för hur lokalerna, verksamheterna och informationen skall bli tillgänglig för personer med funktionshinder enligt förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Dessa handlingsplaner skall redovisas till regeringen senast den 1 mars 2006.
Mål 1
Som långsiktigt mål gäller att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder.
Återrapportering
Universitet och högskolor skall i årsredovisningen ange vilka åtgärder som vidtagits för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning.
Regeringen grundar bedömningen av måluppfyllelsen på uppgifter från Statistiska centralbyrån.
Mål 2
Universitet och högskolor skall aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.
Återrapportering
Universitet och högskolor skall redovisa resultat för detta mål vart tredje år och första gången i samband med årsredovisningen för 2005. Redovisningen skall innehålla kommentarer över vilka åtgärder som vidtagits för att främja och bredda rekryteringen.
Universitet och högskolor ålades i regleringsbrevet för budgetåret 2002 att senast den 31 december 2002 upprätta handlingsplaner för att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Handlingsplanerna skulle innehålla mätbara mål för arbetet. Av årsredovisningen för 2005 skall framgå vilka åtgärder respektive lärosäte vidtagit med anledning av dessa handlingsplaner och hur de uppställda målen uppnåtts under treårsperioden. Redovisningen skall kommenteras och analyseras. Handlingsplanerna skall vidare revideras utifrån resultaten och en ny handlingsplan med nya mätbara och uppföljningsbara mål skall upprättas för kommande treårsperiod och redovisas till Utbildnings- och kulturdepartementet senast den 31 december 2005.
Av årsredovisningen skall framgå antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom s.k. basårsutbildning enligt förordningen (1992:819) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor. Vidare skall av redovisningen framgå till vilket högskoleprogram sådan utbildning anordnats.
I årsredovisningen skall också redovisas av i vilken omfattning utbildning anordnats i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning. Av redovisningen skall framgå vilka övriga utbildningsanordnare som medverkat i utbildningssamarbetet, vilket innehåll utbildningen haft, hur många som genomgått utbildningen med godkänt resultat samt hur många som har fortsatt att studera på lärosätet. Lärosätena skall analysera och kommentera redovisningen. Utbildningen skall utvärderas i sin helhet 2006.
I målet att bredda rekryteringen ingår uppdraget enligt förordning (1995:889) om en särskild teoretisk och praktisk utbildning vid universitet och högskolor. Av årsredovisningen skall universitet och högskolor redogöra för vilka kompletterande utbildningar särskilt riktade till utländska akademiker som lärosätet anordnar, antalet studenter vid dessa utbildningar samt eventuella externa utbildningsfinansiärer.
Mål 3
Universitet och högskolor skall öka tillgängligheten till och omfattningen av antalet kurser i form av IT-stödd distansutbildning inom högre utbildning.
Återrapportering
Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa och kommentera hur de upprätthåller ett omfattande och brett utbud av kurser och program inom ramen för Sveriges nätuniversitet. Redovisningen skall avse endast kurser och program som under året registrerats hos Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Av redovisningen skall framgå antalet helårsstudenter som genomgått sådan utbildning.
Övriga mål och återrapporteringar avseende verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner
1. I årsredovisningen skall det göras en redovisning av och kommentarer ges till
- väsentliga förändringar i förhållande till föregående år i utbildningsutbudet,
- efterfrågan på lärosätets utbildningar,
- avvägningen mellan kurser och program, samt
- antalet helårsstudenter och helårsprestationer, såväl totalt som uppdelat på grundutbildning inom utbildningsuppdraget och beställd utbildning. Se vidare avsnitt 1.2 Övriga mål och återrapporteringskrav, 1.2.1 Ekonomisk redovisning, Verksamhetsgren: Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner punkterna 2 och 5.
2. Lärosäten som bedriver lärarutbildning skall efter hörande av Högskoleverket och Statens skolverk besluta om dimensionering av olika ämneskombinationer, inriktningar och specialiseringar. Vidare skall lärosätena ta hänsyn till studenternas val av olika ämneskombinationer, inriktningar och specialiseringar inom de lärarutbildningar som erbjuds. Åtgärder för att vägleda studenterna i detta val skall redovisas i årsredovisningen.
De lärosäten som bedriver lärarutbildning skall medverka i regionala centrum. Dessa centrum skall främja bl.a. utveckling av lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare. Av årsredovisningen skall i förekommande fall framgå antalet och inriktningen av samverkansprojekt och samverkansaktiviteter vid de regionala centrum.
3. Lärosätena skall erbjuda uppdragsutbildning.
Av årsredovisningen skall framgå de totala intäkterna av all uppdragsutbildning, såväl den poänggivande som den icke poänggivande utbildningen, och antalet helårsstudenter i den poänggivande uppdragsutbildningen.
4. Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa hur bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100) om s.k. reell kompetens och alternativt urval tillämpats. För alternativt urval skall det dessutom framgå för vilka utbildningar detta tillämpats, vilka urvalsgrunder som fastställts och vilka kategorier av sökande som antagits. Lärosätena skall kommentera redovisningen.
Mål 1
Forskarutbildning av hög kvalitet skall erbjudas. Utbildningen skall förbereda för en karriär såväl inom som utanför högskolan. Effektiviteten skall öka i forskarutbildningen.
Återrapportering
Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa hur deras verksamhet bidragit till måluppfyllelsen, vilka särskilda åtgärder som vidtagits för att öka effektiviteten i forskarutbildningen samt bedöma behovet av ytterligare åtgärder. För att beskriva genomströmningen skall en redovisning göras av den genomsnittliga studietiden för licentiat- respektive doktorsexamen 2004. Redovisningen skall göras per vetenskapsområde för dem som under 2004 avlagt licentiat- respektive doktorsexamen. Denna redovisning skall jämföras med motsvarande uppgifter avseende budgetåret 2002. Större förändringar mellan åren och mellan vetenskapsområden skall kommenteras.
Vidare skall en redovisning göras och större förändringar kommenteras vad avser
- antalet personer som under 2005 har påbörjat forskarutbildning, och
- antalet personer som under 2005 har påbörjat en forskarutbildning och har som målsättning att avsluta denna med en licentiatexamen.
Universitet och högskolor skall redovisa samtliga uppgifter fördelade på vetenskapsområden och kön.
De lärosäten som erhållit särskilda mål för antalet examina inom forskarutbildningen skall lämna följande redovisning i årsredovisningen för 2005. Av redovisningen skall framgå dels antal examina för 2005, dels inom parantes en prognos av antalet examina som beräknas för hela fyraårsperioden.
|
Vetenskapsområde |
Antal doktorsexamina som inte föregåtts av licentiatexamen1 |
Antal doktorsexamina som föregåtts av licentiatexamen1 |
Antal licentiat-examina1 |
Antal examina i forskarutbildningen, omräknade enligt fotnot2 |
|
Humanistisk-samhällsvetenskapligt |
. |
. |
. |
. |
|
Medicinskt |
. |
. |
. |
. |
|
Naturvetenskapligt |
. |
. |
. |
. |
|
Tekniskt |
. |
. |
. |
. |
1 Antal examina, utan omräkning.
2 Doktorsexamen räknas som en examen, om den inte föregås av licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen samt licentiatexamen räknas som en halv examen.
Mål 2
Universitet och högskolor skall i ökad utsträckning främja goda villkor för mång- och tvärvetenskaplig forskning.
Återrapportering
Av årsredovisningen skall kortfattat framgå vilka åtgärder som vidtagits för att främja mång- och tvärvetenskap.
I årsredovisningen skall universitet och högskolor redogöra för hur begreppen mång- respektive tvärvetenskap definierats i samband med redovisningen av vilka åtgärder som vidtagits för att främja detta mål.
Övrig återrapportering avseende verksamhetsgrenen Forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete med stödfunktioner m.m.
1. Förändringar av antalet anställda professorer (heltidsekvivalenter) skall redovisas i årsredovisningen.
2. Av årsredovisningen skall framgå den totala omfattningen av de medel som används för studiefinansiering i forskarutbildningen, uppdelat på anslagsmedel och externa medel, samt hur medlen fördelas på olika finansieringsformer. Detta skall redovisas enligt tabellen nedan. I tabellen skall endast ingå de medel som används av det redovisande lärosätet. De doktorander som är inskrivna vid lärosätet men som finansieras genom någon annan än det redovisande lärosätet skall alltså inte redovisas.
Vidare skall i förekommande fall uppgift lämnas om vilken annan anställning som avses. Av redovisningen skall det även kortfattat framgå hur uppgifterna tagits fram samt lärosätets bedömning av tillförlitligheten i lämnade uppgifter.
|
Finansierings form |
Humanistisk-samhällsvetenskapligt |
Medicinskt |
Naturvetenskapligt |
Tekniskt |
Summa |
|
Anställning som doktorand |
|||||
|
Utbildningsbidrag |
|||||
|
Annan anställning vid lärosätet |
|||||
|
Stipendier |
|||||
|
Summa |
|||||
|
varav anslagsmedel |
|||||
|
varav externa medel |
3. Universitet och högskolor som anordnar lärarutbildning skall i årsredovisningen redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att stärka forskning och forskarutbildning som bedrivs i nära anslutning till lärarutbildningen och pedagogisk yrkesverksamhet. De lärosäten som erbjuder forskning och forskarutbildning med denna inriktning skall i årsredovisningen redovisa omfattningen och genomförda insatser.
4. Redovisning i årsredovisning för 2005 utgår i denna del.
| 1.2 | Övriga mål och återrapporteringskrav |
1.2.1 Ekonomisk redovisning
Gemensam redovisning för verksamhetsgrenarna
1. För universitet och högskolor görs undantag från bestämmelserna om avräkning i anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret skall ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret.
Universitet och högskolor skall löpande under budgetåret 2005 avräkna utbetalade anslagsmedel till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret mot anslagen för Forskning och forskarutbildning respektive anslaget för Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. I årsredovisningen för 2005 skall universitet och högskolor avräkna de belopp som angetts som villkor för vad respektive lärosäte får högst avräkna mot anslagen för forskning och forskarutbildning. Resterande medel skall redovisas som ett anslagssparande efter utgången av budgetåret 2005.
2. Ersättning för kopiering inom högskoleområdet budgetåret 2005 skall enligt avtal mellan staten och Bonus Presskopia efter fakturering utbetalas till Bonus Presskopia. Ersättningen beräknas på antalet helårsstudenter budgetåret 2004. Underlaget för ersättningen beräknas av Högskoleverket enligt särskilt uppdrag.
3. Universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina skall beakta behovet av stöd för studenter med funktionshinder. Lärosätena kan hos Stockholms universitet ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd för de kostnader som överstiger 0,3 procent på anslaget för grundläggande högskoleutbildning. Dessa kostnader kan efter ansökan delvis täckas av de medel som disponeras av Stockholms universitet som särskilt åtagande under anslaget 25:28 Stockholms universitet: Grundutbildning.
4. Utöver de lärosäten som nämns i förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. skall Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet och Örebro universitet följa förordningen med undantag av 3 § första meningen. Vid dessa universitet gäller att internrevisionen i sin helhet får organiseras genom köp av tjänster som utförs av auktoriserade revisorer eller genom inrättande av en intern revisionsorganisation med motsvarande kompetens.
För övriga högskolor, som inte finns nämnda i förordningen eller uppräknade ovan, gäller vid inrättande av internrevision att denna i sin helhet får organiseras genom köp av tjänster som utförs av auktoriserade revisorer eller genom inrättande av en intern revisionsorganisation med motsvarande kompetens.
5. Universitet och högskolor får, enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen Personskadeskydd för studenter (prop. 1999/2000:5, bet. 1999/2000:UbU1, rskr. 1999/2000:94), belasta anslagen för grundutbildning, forskning och forskarutbildning samt anslaget för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor med kostnader hos Kammarkollegiet för personskadeförsäkringar för registrerade studenter. Kostnaderna får högst uppgå till 24 kronor per helårsstudent.
6. Universitet och högskolor får vid sidan av inkomster från anslag på statsbudgeten disponera inkomster, såsom
-
bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer, inklusive medel från EU, FN eller Nordiska ministerrådet,
-
avkastning från donationer, eller
-
avgifter för sådan verksamhet som återges nedan för vilken lärosätet som motprestation tillhandahåller uppdragsgivaren tjänster eller varor. Avgifternas storlek bestäms av lärosätet förutom avgifter enligt 15 § avgiftsförordningen (1992:191) och avgifter för högskoleprovet.
Universitet och högskolor får disponera inkomster som erhålls i form av avgifter och bidrag i den egna verksamheten. Inkomsterna skall tillföras lärosätets räntekonto. Samtliga kostnader för den verksamhet som finansieras på detta sätt inklusive verksamhetens andel av gemensamma kostnader skall täckas av dessa medel (full kostnadstäckning). En lägsta nivå för påslag för indirekta kostnader skall för lärosätet vara minst 18 procent av forskningsprojektens direkta kostnader exklusive lokalkostnader. Undantagna från kravet på full kostnadstäckning är endast EU-finansiärer och andra överstatliga organ där Sverige godkänt avtal med sådana undantag.
Universitet och högskolor får bedriva följande verksamheter mot avgift och disponera inkomsterna.
A) Beställd utbildning
Med beställd utbildning avses utbildning enligt avtal med annat svenskt lärosäte samt utbildning enligt avtal med annan svensk statlig finansiär.
B) Internationella utbildningssamarbeten
Med internationella utbildningssamarbeten avses utbildning enligt avtal med annat lärosäte inom EES.
C) Uppdragsutbildning
Med uppdragsutbildning avses grundläggande högskoleutbildning som anordnas mot avgift från annan än enskild och som uppdragsgivaren utser deltagarna till. Uppdragsutbildning ges enligt reglerna i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.
D) Uppdragsforskning
E) Högskoleprov
För anmälan till högskoleprov får universitet och högskolor ta ut en avgift om 350 kronor enligt 7 kap. 18 § högskoleförordningen (1993:100). Inkomsterna får disponeras av lärosätet, förutom 165 kronor per anmälan som skall betalas in till Högskoleverket senast 30 dagar efter anmälningstidens utgång.
F) Biljett- eller programintäkter
De lärosäten som i samband med slutproduktioner för avgångsstudenter inom konstnärlig utbildning säljer biljetter eller program medges disponera eventuella avgiftsintäkter i verksamheten. Dessa avgifter skall bidra till att finansiera verksamheten, utan krav på full kostnadstäckning.
Vidare medges att Uppsala universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Umeå universitet får ta ut avgifter från besökare för inträde till den museiverksamhet som lärosätet skall förvalta utan krav på full kostnadstäckning.
7. Intäkter från Centrala studiestödsnämnden avseende utbildning som avses genomföras i enlighet med förordning (2004:549) om vissa högskoleutbildningar som anordnas med särskilda medel, s.k. kombinationsutbildningar, skall redovisas som bidrag till verksamheten. Intäkterna skall redovisas inom ordinarie utbildning utan att ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer ingår i det som avräknas inom takbeloppet. Se även avsnittet 1.4 Uppdrag punkten 3.
8. I årsredovisningen skall den avgiftsbelagda verksamheten särredovisas. För respektive lärosäte finns i detta regleringsbrev uppfört en tabell 2.3 avseende budget för den avgiftsbelagda verksamheten. Redovisningen av avgiftsbelagd verksamhet skall följa den indelning och den struktur som framgår av tabell 2.3.
9. För avgiftsfinansierad verksamhet gäller 23 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Enligt denna bestämmelse skall en myndighet, om det ackumulerade överskottet uppgår till mer än 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, till regeringen lämna förslag till hur detta överskott skall disponeras.
10. Universitet och högskolor skall i årsredovisningen redovisa intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsgrenar samt kommentera denna redovisning.
Intäkterna skall redovisas på verksamhetsgrenarna fördelade på anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. Lunds universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet skall för respektive verksamhetsgren, i de fall det ekonomiska resultatet har sin grund i donationsmedelsförvaltningen, redovisa den påverkan detta innebär på verksamhetsgrenen.
Kostnaderna fördelade på verksamhetsgrenarna skall redovisas dels fördelade på personal, lokaler, övrig drift, finansiella kostnader som räntor och avskrivningar, dels för verksamhetsgrenen Forskning och forskarutbildning uppdelade på vetenskapsområden.
För verksamhetsgrenen Grundläggande högskoleutbildning skall en uppdelning göras på grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev och uppdragsverksamhet. För verksamhetsgrenen Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete skall en uppdelning göras på forskning och uppdragsforskning.
Väsentliga förändringar i förhållande till den prognos som lärosätet lämnat i delårsrapporten skall redovisas och kommenteras.
11. Universitet och högskolor skall balansera räkenskapsårets resultat i ny räkning. Samtliga lärosäten skall redovisa myndighetskapital och kapitalförändring enligt tabellerna 1 och 2. Under förutsättning att det ackumulerade överskottet i verksamheten överstiger tio procent av verksamhetens totala kostnader under det senast redovisade räkenskapsåret skall av redovisningen framgå hur hela det ackumulerade överskottet skall användas. Vidare skall en förklaring ges av hur överskottet uppstått.
Ett underskott i verksamheten för budgetåret enligt resultaträkningen skall förklaras och kommenteras med avseende på såväl hur det har uppstått som hur det skall täckas. När underskott inte kan täckas med för ändamålet balanserat överskott skall förslag till åtgärder lämnas. Förslagen skall redovisas i årsredovisningen tillsammans med beräkningsunderlaget i enlighet med tabell 1 Redovisning av myndighetskapital m.m.
Vidare skall samtliga universitet och högskolor redovisa kapitalförändring (balanserad och enligt resultaträkningen) per verksamhetsgren enligt tabell 2.
Tabell 1 Redovisning av myndighetskapital m.m.
|
. |
Belopp |
|
A. Ackumulerat över- eller underskott (årets och balanserad kapitalförändring) |
. |
|
- del som avser den avgiftsfinansierade verksamheten |
. |
|
- del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag |
. |
|
- del som avser donationsmedel |
. |
|
Summa A efter justeringar |
. |
|
B. Årets totala kostnader |
. |
|
- del som avser den avgiftsfinansierade verksamheten |
. |
|
- del som avser resultatandelar i dotterföretag och intresseföretag |
. |
|
- del som avser donationsmedel |
. |
|
Summa B efter justeringar |
. |
|
A i procent av B |
. |
Tabell 2 Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren
|
Verksamhetsgren |
Balanserad kapitalförändring (A) |
Årets kapital-förändring (B) |
Summa (A+B) |
|
Grundläggande högskoleutbildning |
. |
. |
. |
|
Grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev |
. |
. |
. |
|
Uppdragsverksamhet |
. |
. |
. |
|
Forskning/forskarutbildning/ konstnärligt utvecklingsarbete |
. |
. |
. |
|
Forskning och forskarutbildning |
. |
. |
. |
|
Uppdragsforskning |
. |
. |
. |
12. Lunds universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet, som har givits rätt enligt 12 § donationsförordningen (1998:140) att förvalta medel i aktier och andra värdepappersfonder, skall redovisa hur avkastningen har utvecklats i förhållande till marknadsindex.
13. Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall statliga myndigheter senast den 1 mars varje år till regeringen inkomma med ett budgetunderlag. Regeringen avser att för universitet och högskolor medge undantag från förordningens bestämmelser genom att besluta om särskilda anvisningar avseende redovisning av budgetunderlag. Redovisningen av detta underlag skall inte ske elektroniskt via datasystemet Hermes.
14. Universitets och högskolors delårsrapporter skall ha det innehåll som anges i 8 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
15. Delårsrapporten skall avse ett lärosätes totala verksamhet uppdelad på verksamhetsgrenar. Väsentliga förändringar i förhållande till tidigare lämnade redovisningar skall kommenteras.
Verksamhetsgren: Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner
1. Universitet och högskolor har rätt att bedriva verksamhet och avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområden enligt bilaga 1.
Med helårsstudenter avses antalet studenter som har påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40.
Om kursen sträcker sig över mer än ett budgetår, skall kursens poängtal fördelas på de aktuella budgetåren. Om kursen sträcker sig över mer än en termin, skall alla studenter som för första gången registrerats ingå i beräkningen men bara med studier under den första terminen. För varje termin krävs det att studenternas fortsatta deltagande i kursen bekräftas genom fortsatt registrering för att deras studier under denna period skall ingå i beräkningen.
De studenter som har avbrutit studierna inom tre veckor efter påbörjad kurs och som under den tiden inte har blivit godkända på något prov skall inte ingå i beräkningen.
Med helårsprestation avses antalet godkända poäng på en kurs eller delkurs dividerat med 40.
2. Anslagsbelastning för grundutbildningsanslagen i form av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer samt ersättning för särskilda åtaganden m.m. skall redovisas i årsredovisningen enligt beslut som regeringen avser att fatta. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer beräknas på grundval av redovisning i LADOK eller motsvarande. Eventuell skillnad mellan avräknade överföringar till räntekontot och den slutliga anslagsbelastningen redovisas som ett anslagssparande.
Om lärosätet redovisar fler helårsprestationer än vad som kan ge rätt till ersättning inom takbeloppet, kan överskjutande helårsprestationer sparas till följande budgetår för att då berättiga till ersättning. Med undantag av 11 § anslagsförordningen (1996:1189) får universitet och högskolor efter 2005 överföra såväl helårsprestationer som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår utan regeringens särskilda medgivande.
Ränteintäkter som erhållits på räntekonto och som hänför sig till anslagssparande för budgetåret 2005 skall senast den 15 mars 2006 betalas till Riksgäldskontoret. Ränteintäkter beräknas enligt den räntesats på räntekontot som gäller den 30 juni 2005 och på ett belopp som motsvarar halva anslagssparandet.
3. För flera lärosäten har det i regleringsbrevet angivits ett högsta antal helårsstudenter som får avräknas inom olika konstnärliga utbildningsområden. Det angivna högsta antalet helårsstudenter innebär även en övre gräns av antalet helårsprestationer som medges ersättning inom tilldelat takbelopp. Ett lärosäte kan inte avräkna helårsprestationer utöver det angivna antalet helårsstudenter inom nämnda konstnärliga utbildningsområden.
Om ett lärosäte redovisar fler helårsstudenter eller helårsprestationer än det antal som högst kan ersättas inom ett konstnärligt utbildningsområde, får lärosätet avräkna överskjutande helårsstudenter och helårsprestationer mot utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, teknik eller naturvetenskap. Av fakturan skall framgå hur många helårsstudenter och helårsprestationer som på detta sätt avräknas mot ett annat utbildningsområde.
4. Universitet och högskolor skall senast den 3 mars, den 3 maj, den 2 augusti och den 21 oktober 2005 till regeringen lämna en prognos över beräknat utfall för budgetåren 2005 och 2006 på anslaget för grundläggande högskoleutbildning. Av redovisningen skall framgå en prognos över antalet helårsstudenter för respektive budgetår. I samband med prognosen skall även en kommentar om avvikelser lämnas i förhållande till den föregående inlämnade prognosen. Särskilda anvisningar för redovisning av prognoser framgår av bilaga 3.
5. Universitet och högskolor får köpa kurser av svenska statliga eller enskilda utbildningsanordnare med relevant examenstillstånd (beställd utbildning). Sådana kurser skall av det säljande lärosätet inte klassificeras som uppdragsutbildning. Sådana kurser får endast omfatta studenter som antagits till utbildning hos det lärosäte som köper utbildningen och som finansieras med statliga anslag eller statsbidrag hos uppdragsgivaren. Om ett statligt lärosäte erhåller bidrag från en enskild utbildningsanordnare, skall inte åtta procent av det belopp som tagits emot under månaden inlevereras till Skatteverket enligt förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt.
6. Följande regler gäller för beräkning av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer.
A. Ersättning erhålls för redovisade helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret vilka ryms inom takbeloppet, inklusive utlandsförlagd utbildning som lärosätena ansvarar för samt för helårsprestationer som hänförs till december månad föregående budgetår och som ej redovisats för detta budgetår.
B. Ersättning för helårsstudenter erhålls för studenter som gör studieuppehåll för att bedriva en del av sina studier på utbytesprogram vid utländskt universitet motsvarande högst 80 poäng. Studenterna skall före utlandsvistelsen ha fullgjort minst 40 poängs studier vid berört lärosäte.
C. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer erhålls inte för
- kurser som anordnas på uppdrag av annan utbildningsanordnare,
- uppdragsutbildning, och
- tillgodoräknande av annan utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter som godkänt resultat på en eller flera kurser, utöver vad som anges i punkt B ovan.
7. Följande ersättningsbelopp (kronor) skall tillämpas för budgetåret 2005.
|
Utbildningsområde |
Ersättning per helårsstudent |
Ersättning per helårsprestation |
|
Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt |
17 217 |
16 958 |
|
Naturvetenskapligt, tekniskt |
43 431 |
37 421 |
|
Farmaceutiskt |
43 431 |
37 421 |
|
Vård |
48 241 |
41 783 |
|
Odontologiskt |
39 893 |
46 471 |
|
Medicinskt |
53 908 |
65 572 |
|
Undervisning 1 |
31 490 |
37 086 |
|
Övrigt 2 |
36 441 |
29 602 |
|
Design |
128 583 |
78 342 |
|
Konst |
182 547 |
78 372 |
|
Musik |
110 932 |
70 141 |
|
Opera |
264 364 |
158 146 |
|
Teater |
255 635 |
127 329 |
|
Media |
260 874 |
208 971 |
|
Dans |
179 788 |
99 343 |
|
Idrott |
93 688 |
43 356 |
1 Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet samt övrig verksamhetsförlagd utbildning.
2 Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar, praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år samt utbildning vid Grafiska institutet/Institutet för högre reklamutbildning vid Stockholms universitet.
Verksamhetsgren: Forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete med stödfunktioner
1. Universitet och högskolor får omfördela medel mellan anslagsposterna för respektive vetenskapsområde m.m. upp till ett belopp motsvarande tre procent av var och en av dessa poster. Medel under anslagsposten Ersättning för lokalhyror m.m. får fördelas fritt mellan vetenskapsområdena. Denna anslagspost inkluderar även ersättning för kostnader för lånefinansierade anläggningstillgångar.
2. Minst 75 procent av de medel som universitet och högskolor totalt avsätter för studiefinansiering inom forsknings- och forskarutbildningsanslagen skall avse anställning som doktorand.
Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras med medel från statsbudgeten. Med statsbudgeten avses såväl anslag för forskning och forskarutbildning som andra statliga medel som fördelas vidare via en statlig myndighet.
| 1.3 | Organisationsstyrning |
| 1.4 | Uppdrag |
1. Högskolan på Gotland skall senast den 31 januari 2005 till Regeringskansliet (Utbildnings- och kulturdepartementet) dels inkomma med en budget för 2005 avseende respektive högskolas totala verksamhet, dels i förekommande fall redovisa hur eventuella ekonomiska underskott skall åtgärdas.
Vidare skall de nämnda lärosätena kvartalsvis inkomma till Regeringskansliet (Utbildnings- och kulturdepartementet) med uppföljningar av budget och kommentera dessa uppföljningar. För första och tredje kvartalet skall uppföljningen lämnas senast en månad efter periodens slut. För andra och fjärde kvartalet kan uppföljningen lämnas som en särskild bilaga till delårsrapporten respektive årsredovisningen. Detta skall ske under hela den tid som åtgärdsprogrammet gäller.
2. Universitet och högskolor, som har fått i uppdrag att införa och arbeta med ett miljöledningssystem, skall redovisa sina uppdrag enligt riktlinjer som beslutades av regeringen den 15 november 2001 (dnr M2001/4509/Kn).
Universitet och högskolor skall ha genomföra en miljöutredning, utarbeta en miljöpolicy samt sätta upp egna mål och upprättat ett handlingsprogram med anledning av uppdraget om miljöledningssystem. Uppdraget har under ett antal år redovisats till regeringen. Redovisningen till regeringen skall ske med jämna intervaller och nästa redovisning skall göras i en särskild skrivelse i samband med årsredovisningen för 2008. Av denna redovisning skall framgå analyser och kommentarer över vilka förändringar som skett efter den senaste inlämnade redovisningen (2004). Det bör också framgå hur och på vilket sätt målen både uppnåtts och eventuellt justerats under perioden. Den särskilda rapporten skall inlämnas till Regeringskansliet/Miljödepartementet med kopia till Utbildnings- och kulturdepartementet.
3. Regeringen har uppdragit åt universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) att anordna utbildning enligt förordning (2004:549) om vissa högskoleutbildningar som anordnas med särskilda medel. Universitet och högskolor skall lämna den information som Centrala studiestödsnämnden efterfrågar avseende utbetalning av ersättning för den tidsbegränsade utbildningssatsningen, den s.k. kombinationsutbildningen. Se även avsnittet 1.2 Övriga mål och återrapporteringskrav, 1.2.1 Ekonomisk redovisning punkten 7.
Av årsredovisningarna skall framgå antalet studenter som deltagit i utbildning som anordnas med särskilda medel och i hur många fall särskilda kurser har anordnats för sådan utbildning. Vidare skall en kortfattad redogörelse lämnas över vilka kurser som studenterna antagits till.
4. Universitet och högskolor ges möjlighet att senast den 30 september 2005 till regeringen inkomma med förslag till uppgifter som kan ersätta den sammanställning av väsentliga uppgifter som skall redovisas i årsredovisningen enligt 2 kap. 4 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
5. Universitet och högskolor skall i samband med att årsredovisningen och delårsrapporten redovisas till regeringen skicka en kopia av redovisningarna till Högskoleverket.
6. Med utgångspunkt i det arbete och de slutsatser som Högskoleverket redovisar i sin slutrapport FN:s barnkonvention i högre utbildning (2003-06-11, dnr 12-4937-01) skall universitet och högskolor i samband med årsredovisningen för 2005 redogöra för hur lärosätet har arbetat med att införliva kunskap om FN:s konvention om barnets rättigheter i utbildningar där sådan kunskap bedöms betydelsefull.
7. I enlighet med förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap skall universitet och högskolor till Regeringskansliet (Utbildnings- och kulturdepartementet), i samband med årsredovisningen för 2005 inkomma med en redovisning av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys.
| 1.5 | Fristående återrapportering |
| 2 | FINANSIERING |
| 2.1 | Anslag |
| 2.1.1 | Tilldelade anslag |
| 25:74 | Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. (Ramanslag) | |
| Disponeras av Kammarkollegiet | 2 012 436 tkr | |
| 25:74 ap.1.1 | Grundläggande högskoleutbildning (Ram) | 666 035 tkr |
| 25:74 ap.1.2 | Forskning och forskarutbildning (Ram) | 408 972 tkr |
| 25:74 ap.2 | Handelshögskolan i Stockholm (Ram) | 50 504 tkr |
| 25:74 ap.3.1 | Grundläggande högskoleutbildning (Ram) | 374 725 tkr |
| 25:74 ap.3.2 | Forskning och forskarutbildning (Ram) | 37 938 tkr |
| 25:74 ap.4 | Teologiska Högskolan, Stockholm (Ram) | 6 048 tkr |
| 25:74 ap.6 | Evangeliska Fosterlandsstiftelsen för Johannelunds Teologiska högskola (Ram) | 2 117 tkr |
| 25:74 ap.7 | Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut (Ram) | 9 994 tkr |
| 25:74 ap.8 | Ericastiftelsen (Ram) | 6 146 tkr |
| 25:74 ap.9 | Stiftelsen Stora Sköndal (Ram) | 20 202 tkr |
| 25:74 ap.10 | Ersta Diakonisällskap (Ram) | 33 178 tkr |
| 25:74 ap.11 | Stiftelsen Rödakorshemmet (Ram) | 38 078 tkr |
| 25:74 ap.12 | Sophiahemmet, Ideell förening (Ram) | 28 641 tkr |
| 25:74 ap.13 | Beckmans skola AB (Ram) | 14 447 tkr |
| 25:74 ap.14 | Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping (Ram) | 312 689 tkr |
| 25:74 ap.15 | Evangeliska Frikyrkan (Ram) | 2 722 tkr |
Anslagsposterna 1-15 disponeras av Kammarkollegiet och betalas ut i enlighet med avtal eller efter rekvisition avrespektive bidragsmottagare.
För samtliga bidragsmottagare gäller redovisningsskyldighet, vilket innebär att de till Regeringskansliet (Utbildnings- och kulturdepartementet) skall lämna årsredovisningar som tillgodoser väsentligen samma krav som de årsredovisningar som universitet och högskolor har att avge. Årsredovisningarna skall lämnas senast den 22 februari 2006, om inte något annat har avtalats.
För bidragsmottagare under anslagsposterna 1-6 skall redovisning ske enligt avtal. Redovisningen skall minst omfatta nedanstående krav samt vid behov kommenteras avseende:
1. antal studenter,
2. antal helårsstudenter,
3. antal helårsprestationer,
4. antal avlagda examina redovisat per examenskategori,
5. efterfrågan av högskolans utbildningar,
6. former av internationella kontakter, och
7. ekonomin i form av resultaträkning och balansräkning.
För punkterna 1-4 skall uppgifter lämnas för de tre senaste kalenderåren.
Enskilda utbildningsanordnare, som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, skall på motsvarande sätt som statliga universitet och högskolor beakta behovet av stöd för studenter med funktionshinder. Nedan nämnda utbildningsanordnare kan hos Stockholms universitet ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder för de kostnader som överstiger 0,3 procent av tilldelade anslagsmedel på anslagsposterna 1-13. Dessa kostnader kan efter ansökan delvis täckas av de medel som disponeras av Stockholms universitet som särskilt åtagande under anslaget 25:28 Stockholms universitet: Grundutbildning.
Chalmers tekniska högskola AB skall bedriva verksamhet i enlighet med ett långsiktigt ramavtal med staten som gäller under perioden den 1 juli 1994 - den 30 juni 2009 samt avtal med staten om utbildnings- och forskningsuppdrag för perioden 2003-2005.
Utbildningsuppdrag
Mål för antalet avlagda examina
För fyraårsperioden 2005-2008 gäller tills vidare som mål följande lägsta antal avlagda examina.
|
Examen |
Mål 2005-2008 |
|
Civilingenjörsexamen och arkitektexamen |
3 570 |
Antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen bör tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik sammantaget öka 2005 i förhållande till 2004.
Återrapportering
Årliga utfall i förhållande till ovanstående mål skall redovisas i årsredovisningen. Härvid skall antalet examina inom högskoleingenjörsutbildning samt antalet högskoleexamina, kandidatexamina och magisterexamina med teknisk inriktning särredovisas.
Mål helårsstudenter
Inom det konstnärliga utbildningsområdet design får Chalmers tekniska högskola AB högst avräkna 22,5 helårsstudenter (respektive helårsprestationer).
Återrapportering
Helårsstudenter och helårsprestationer skall redovisas enligt anvisningar som regeringen avser att besluta om.
Chalmers tekniska högskola AB erhåller som ett särskilt åtagande 1 645 000 kronor som avser ett bidrag avseende utrustning till sjöbefälsutbildningen.
Chalmers tekniska högskola AB skall bedriva verksamhet i enlighet med ett långsiktigt ramavtal med staten som gäller under perioden den 1 juli 1994 - den 30 juni 2009 samt avtal med staten om utbildnings- och forskningsuppdrag för perioden 2003-2005.
Mål för antalet examina
För fyraårsperioden 2005-2008 gäller som mål följande lägsta antal avlagda examina i forskarutbildningen. Licentiatexamen skall räknas som en halv examen. En doktorsexamen där licentiatexamen tidigare tagits ut skall räknas som en halv examen.
|
Vetenskapsområde |
Mål 2005-2008 |
|
Tekniskt |
590 |
Återrapportering
Se Gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor m.m. under avsnittet 1.1.3 Verksamhetsgren: Forskning, forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete, återrapportering under mål 1.
Rekryteringsmål för professorer
Under fyraårsperioden 2005-2008 skall minst 15 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer, men inte adjungerade.
Återrapportering
Av årsredovisningen skall framgå antalet nyanställda professorer (inklusive befordrade professorer men exklusive adjungerade professorer) och antalet kvinnor bland dessa.
Forskarskola
Chalmers tekniska högskola AB är värd för en forskarskola i materialvetenskap. Som planeringsförutsättning gäller att denna forskarskola vid utgången av 2007 har utexaminerat minst 25 doktorer. Denna tidsgräns kan förlängas med upp till ett år beroende på den genomsnittliga tid som doktoranderna inom forskarskolan bedriver institutionstjänstgöring.
Av årsredovisningen skall framgå hur många doktorander som antagits till forskarskolan, deras kön och till vilket vetenskapsområde de knutits. Vidare skall samarbetet mellan värd- och partnerhögskolorna beskrivas.
Handelshögskolan i Stockholm har ett avtal med staten som gäller från den 10 juni 1993. Handelshögskolan har, enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina, tillstånd att utfärda doktorsexamen, licentiatexamen, magisterexamen, kandidatexamen och högskoleexamen.
Stiftelsen Högskolan i Jönköping skall bedriva verksamhet i enlighet med ett långsiktigt avtal med staten som gäller under perioden den 1 juli 1994 - den 30 juni 2009 samt avtal med staten om utbildnings- och forskningsuppdrag för perioden 2003-2005.
Utbildningsuppdrag
Mål för antalet avlagda examina
För fyraårsperioden 2005-2008 gäller tills vidare som mål följande lägsta antal avlagda examina.
|
Examen |
Mål 2005-2008 |
|
Sjuksköterskeexamen och röntgensjuksköterskeexamen |
760 |
|
Lärarexamen med inriktning mot tidigare år 1 |
710 |
|
Lärarexamen med inriktning mot senare år 1 |
315 |
1 Inklusive examina inom motsvarande äldre utbildningar.
Antalet avlagda examina inom högskoleingenjörsutbildningen bör tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat- och magisterexamina med inriktning mot teknik sammantaget öka 2005 i förhållande till 2004. Minst en tredjedel av antalet lärarexamina (inklusive tidigare grundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna 4-9 och gymnasielärarexamen) bör ha en inriktning med matematik, teknik eller naturvetenskap. För lärareexamina med inriktning mot senare år skall särskilt behovet av yrkeslärare beaktas.
För att högskolan skall nå målet för antalet examina med inriktning mot förskola och förskoleklass skall det vara möjligt att antingen välja inriktning mot förskola och förskoleklass som ett tydligt alternativ inför eller under lärarutbildningen eller att lärosätet vidtar andra åtgärder som säkerställer att ett tillräckligt antal lärarstudenter väljer inriktning mot arbete i förskola och förskoleklass.
Återrapportering
Årliga utfall i förhållande till ovanstående mål skall redovisas i årsredovisningen. Härvid skall antalet examina inom högskoleingenjörsutbildning samt antalet högskoleexamina, kandidatexamina och magisterexamina med teknisk inriktning särredovisas. Antalet lärarexamina och motsvarande äldre examina skall särredovisas och av dessa antalet examina med matematisk, teknisk eller naturvetenskaplig inriktning. Vidare skall antalet examinerade yrkeslärare redovisas. Högskolan skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa att ett tillräckligt antal lärarstudenter väljer inriktning mot arbete i förskola/förskoleklass.
Mål helårsstudenter
Antalet helårstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena bör uppgå till minst 1 950.
Återrapportering
Helårsstudenter och helårsprestationer skall redovisas enligt anvisningar som regeringen avser att besluta om.
Stiftelsen Högskolan i Jönköping skall bedriva verksamhet i enlighet med ett långsiktigt avtal med staten som gäller under perioden den 1 juli 1994 - den 30 juni 2009 samt avtal med staten om utbildnings- och forskningsuppdrag för perioden 2003-2005.
Mål för antalet examina
För fyraårsperioden 2005-2008 gäller som mål följande lägsta antal avlagda examina i forskarutbildningen. Licentiatexamen skall räknas som en halv examen. En doktorsexamen där licentiatexamen tidigare tagits ut skall räknas som en halv examen.
|
Vetenskapsområde |
Mål 2005-2008 |
|
Humanistisk-samhällsvetenskapligt 1 |
35 |
Återrapportering
Se Gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor m.m. under avsnittet 1.1.3 Verksamhetsgren: Forskning, forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete, återrapportering under mål 1.
Rekryteringsmål för professorer
Under fyraårsperioden 2005-2008 skall minst 28 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer, men inte adjungerade.
Återrapportering
Av årsredovisningen skall framgå antalet nyanställda professorer (inklusive befordrade professorer men exklusive adjungerade professorer) och antalet kvinnor bland dessa.
Teologiska Högskolan i Stockholm har ett avtal med staten som gäller från den 14 oktober 1993. Utöver detta erhåller Teologiska Högskolan, Stockholm medel för 50 helårsstudenter för utbildning i mänskliga rättigheter och demokratifrågor samt för 69 helårsstudenter för utbildning i teologi.
Teologiska Högskolan, Stockholm, har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina tillstånd att utfärda högskoleexamen, teologisk utbildning, högskoleexamen i mänskliga rättigheter och teologie kandidatexamen, 140 poäng.
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola har ett avtal med staten som gäller från den 14 oktober 1993. Utöver detta erhåller Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola medel för utbildning i teologi för 30 helårsstudenter.
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen har för Johannelunds teologiska högskola, enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina, tillstånd att utfärda högskoleexamen, teologisk utbildning.
Anslaget till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI) avser utbildning till högskoleexamen med inriktning musikpedagogisk utbildning, 80 och 120 poäng och högskoleexamen med inriktning logonomi, vilka stiftelsen har tillstånd att utfärda enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina. Anslaget avser även viss fortbildning och vidareutbildning i anslutning till dessa utbildningar. Bidraget avser 84 helårsstudenter.
Anslaget till Ericastiftelsen avser utbildning till psykoterapeut för vilken stiftelsen enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina har tillstånd att utfärda examen. Anslaget avser även viss fortbildning och vidareutbildning i anslutning till dessa utbildningar.
Anslaget till Stiftelsen Stora Sköndal avser utbildning som leder till socionomexamen, magisterexamen i socialt arbete, en samordnad sjuksköterske- och socionomutbildning på äldreområdet samt kyrkomusikerutbildning som leder till högskoleexamen respektive kandidatexamen, kyrkomusikalisk utbildning vilka stiftelsen enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina har tillstånd att utfärda.
I anslaget beräknas medel för 22 helårsstudenter i kyrkomusikalisk utbildning. Dessa medel står till Stiftelsen Stora Sköndals förfogande förutsatt att utbildningen bedrivs och att övriga finansiärer bidrar med sina delar av utbildningens finansiering.
Vidare beräknas medel för samordnad sjuksköterske- och socionomutbildning på äldreområdet för 139 helårsstudenter, för socionomutbildning 178 helårsstudenter, för magisterutbildning i socialt arbete 30 helårsstudenter samt 50 helårsstudenter i teologi.
Anslaget till Ersta Diakonisällskap avser ersättning för det utbildningsuppdrag som från och med den 1 januari 2002 överförts från Stockholms läns landsting till staten i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningarna (prop. 2000/01:71, bet. 2000/01:UbU17, rskr. 2000/01:262). Ersta Diakonisällskap har för Ersta Sköndal högskola tillstånd att utfärda sjuksköterskeexamen, specialistsjuksköterskeexamen, magister- respektive kandidatexamen i omvårdnad och högskoleexamen, teologisk utbildning enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.
Mål för antalet avlagda examina
För fyraårsperioden 2005-2008 gäller tills vidare som mål följande lägsta antal avlagda examina.
|
Examen |
Mål 2005-2008 |
|
Sjuksköterskeexamen |
505 |
Anslaget till Stiftelsen Rödakorshemmet avser ersättning för det utbildningsuppdrag som från och med den 1 januari 2002 överförts från Stockholms läns landsting till staten i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar (prop. 2000/01:71, bet. 2000/01:UbU17, rskr. 2000/01:262). Stiftelsen Rödakorshemmet har för Röda Korsets Högskola tillstånd att utfärda sjuksköterskeexamen, specialistsjuksköterskeexamen och kandidatexamen i omvårdnad enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.
Mål för antalet avlagda examina
För fyraårsperioden 2005-2008 gäller tills vidare som mål följande lägsta antal avlagda examina.
|
Examen |
Mål 2005-2008 |
|
Sjuksköterskeexamen |
510 |
Anslaget till Sophiahemmet, Ideell förening avser ersättning för det utbildningsuppdrag som från och med den 1 januari 2002 överförts från Stockholms läns landsting till staten i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Nytt huvudmannaskap för vårdhögskoleutbildningar (prop. 2000/01:71, bet. 2000/01:UbU17, rskr. 2000/01:262). Sophiahemmet, Ideell förening har för Sophiahemmet Högskola tillstånd att utfärda sjuksköterskeexamen, specialistsjuksköterskeexamen och kandidatexamen i omvårdnad enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina.
Mål för antalet avlagda examina
För fyraårsperioden 2005-2008 gäller tills vidare som mål följande lägsta antal avlagda examina.
|
Examen |
Mål 2005-2008 |
|
Sjuksköterskeexamen |
375 |
Anslaget till Beckmans skola AB avser utbildning till konstnärlig högskoleexamen i konst och design, vilken bolaget har tillstånd att utfärda enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina. Bidraget avser 123 helårsstudenter.
I enlighet med de avtal med staten som gäller från den 1 juli 1994 har Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping rätt till ersättning från staten avseende kompensation för ingående mervärdesskatt.
Av 5 § förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt framgår att en myndighet som för sin verksamhet tar emot bidrag senast den tionde dagen i påföljande månad skall betala in åtta procent av det belopp som har tagits emot under månaden till Riksskatteverket. På motsvarande sätt skall de båda Stiftelsehögskolorna inbetala åtta procent på mottagna bidrag under en månad till Kammarkollegiet senast den tionde dagen i påföljande månad.
När Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköpingrekvirerar kompensation för ingående mervärdesskatt från Kammarkollegiet på anslaget 25:74 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. skall först en avräkning göras av det belopp som skall inbetalas i enlighet med 5 § förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. Om inbetalning har gjorts för sent eller med ett för lågt belopp, skall Stiftelsehögskolorna i samband med nästa reglering betala ett belopp motsvarande räntan till Kammarkollegiet, om den tillgodoförda räntan inte är obetydlig.
För samtliga avtal som Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköpingtecknar skall åtta procent av bidraget betalas till Kammarkollegiet. Med bidrag avses medel utan krav på motprestation. Det innebär att den som lämnar bidraget inte har ställt krav på att som utbyte för lämnade medel erhålla varor eller tjänster eller krav på att åtnjuta särskild förmånsställning. Bidrag som har beslutats av en statlig myndighet eller av en mellanstatlig organisation som Sverige är ansluten till eller som är beslutade och utbetalade av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola eller Stiftelsen Högskolan i Jönköping är undantagna.
Vid rekvisition av medel från Kammarkollegiet skall en rekvisitionsblankett liknande den som används när statliga myndigheter rekvirerar ingående mervärdesskatt från Riksskatteverket användas. Av årsredovisningen skall framgå hur mycket som rekvirerats från Kammarkollegiet samt storleken på beloppet som reducerar den ingående mervärdesskatten.
Evangeliska Frikyrkan (tidigare Nybygget - kristen samverkan) för Örebro Teologiska Högskola har ett avtal med staten som gäller från och med den 14 oktober 1993. Utöver detta erhåller Evangeliska Frikyrkan för Örebro Teologiska Högskola medel för utbildning i teologi för 40 helårsstudenter.
Evangeliska Frikyrkan, har enligt förordningen (1993:956) om tillstånd att utfärda vissa examina, tillstånd att utfärda högskoleexamen, teologisk utbildning och teologie kandidatexamen 140 poäng.
| 25:75 | Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (Ramanslag) | |
| Disponeras av Kammarkollegiet | 278 694 tkr | |
| 25:75 ap.1 | Svenska studenthemmet i Paris (Ram) | 1 629 tkr |
| 25:75 ap.2 | Bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer (Ram) | 214 tkr |
| 25:75 ap.12 | Informationsinsatser och svenskundervisning i utlandet (Ram) | 7 597 tkr |
| 25:75 ap.13 | Akademisk mötesplats för Östersjön (Ram) | 2 000 tkr |
| 25:75 ap.14 | Linnéjubileet (Ram) | 1 000 tkr |
| 25:75 ap.16 | Södertörns högskola (Ram) | 8 000 tkr |
| 25:75 ap.18 | Utveckling av talböcker (Ram) | 2 775 tkr |
| 25:75 ap.21 | Fördelas efter beslut av regeringen (Ram) | 65 358 tkr |
| 25:75 ap.27 | Särskild utbildning för lärare i yrkesämnen (Ram) | 11 250 tkr |
| 25:75 ap.32 | Projekt för invandrade akademiker (Ram) | 8 500 tkr |
| 25:75 ap.35 | Särskilda lärarutbildningar (Ram) | 135 000 tkr |
| 25:75 ap.36 | Delegationen för regional samverkan, Kamk (Ram) | 0 tkr |
| 25:75 ap.115 | Statsbidrag till Teknik och naturvetenskapscentrum (Ram) | 23 100 tkr |
| 25:75 ap.117 | Studier inom North2north (Ram) | 500 tkr |
| 25:75 ap.118 | Stipendier för studier vid College of Europe (Ram) | 362 tkr |
| 25:75 ap.120 | Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram (Ram) | 1 409 tkr |
| 25:75 ap.121 | Stöd till IRECO (Ram) | 10 000 tkr |
| Disponeras av Uppsala universitet | 26 561 tkr | |
| 25:75 ap.9 | Statlig ålderspensionsavgift (Ram) | 26 561 tkr |
| Disponeras av Göteborgs universitet | 0 tkr | |
| 25:75 ap.33 | Hantverksskolan DaCapo (Ram) | 0 tkr |
| 25:75 ap.97 | Göteborgs universitet, särskild per capitaersättning för nätuniversitetskurser (Ram) | 0 tkr |
| 25:75 ap.98 | SÄL, Göteborgs universitet (Ram) | 0 tkr |
| Disponeras av regeringen | 1 723 tkr | |
| 25:75 ap.11 | Till regeringens disposition - utgiftsbegränsning (Ram) | 1 723 tkr |
| Disponeras av Regeringskansliet | 0 tkr | |
| 25:75 ap.41 | Delegationen för regional samverkan, RK (Ram) | 0 tkr |
Kammarkollegiet skall utbetala medlen efter rekvisition av Svenska studenthemmet i Paris med vardera en fjärdedel av beloppet före den 31 mars, den 30 juni, den 30 september och den 31 december 2005.
Styrelsen skall senast den 22 februari 2005 till regeringen lämna en ekonomisk redovisning av medlens användning och uppnådda resultat.
Kammarkollegiet skall utbetala medlen efter rekvisition av Sveriges Förenade studentkårer.
Uppsala universitet disponerar anslagsposten för de statliga ålderspensionsavgifterna som uppstår för utbildningsbidrag till doktorander. Anslaget skall finansiera samtliga avgifter för alla doktorander inom universitet och högskolor. Resurserna avser ökade utgifter för utbildningsbidrag för forskarstuderande med anledning av ålderspensionsreformen.
Kammarkollegiet skall utbetala medlen efter rekvisition till Svenska institutet.
Svenska institutet skall för medlen öka kunskapen om och intresset för dels Sverige i andra länder genom stöd till undervisning i svenska, dels om svenska förhållanden. Medlen under anslagsposten skall vidare finansiera information om och presentation av svensk högre utbildning i utlandet, inklusive drift, underhåll och utveckling av den elektroniska informationsportalen med information om svensk högre utbildning till utländska studenter.
Kammarkollegiet skall efter rekvisition utbetala 2 000 000 kronor till Högskolan på Gotland för att högskolan skall utveckla högre utbildning och forskning med inriktning på Östersjön. Högskolan skall i årsredovisningen redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå detta syfte samt antalet genomförda projekt.
Kammarkollegiet skall efter rekvisition utbetala 1 000 000 kronor till Uppsala universitet för vård och upprustning av Linnéminnen med anledning av 300-årsminnet 2007 av Carl von Linné. Universitetet skall i årsredovisningen redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå detta syfte.
Kammarkollegiet skall efter rekvisition utbetala 8 000 000 kronor till Södertörns högskola för att högskolan skall utveckla den naturvetenskapliga forskningen. Högskolan skall i årsredovisningen redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå detta syfte.
Kammarkollegiet skall efter rekvisition utbetala 2 775 000 kronor till Talboks- punktskriftsbiblioteket (TPB) för att utveckla en talboksproduktion baserad på en ny metod för inläsning genom talsyntes. TPB skall i årsredovisningen redovisa hur projektet genomförts under 2005.
Kammarkollegiet skall utbetala medel efter särskilda beslut av regeringen.
1. Kammarkollegiet skall snarast utbetala motsvarande 250 000 danska kronor till Danmarks Tekniske Universitet avseende sekretariatet vid Kommittén för forsknings- och utvecklingsinsatser i Öresundsregionen.
2. Kammarkollegiet skall snarast under budgetåret 2005 till Malmö högskola utbetala 25 000 kronor som arvode för uppdrag i kommittén för utveckling och forskning i Öresundsregionen.
3. Kammarkollegiet skall till Regeringskansliet utbetala 69 987 kronor för att slutligt reglera kostnader till Karolinska institutet för verksamhet med anledning av ett förhandlingsuppdrag inom högre utbildning.
4. Kammarkollegiet skall till Högskolan i Halmstad utbetala 3 000 000 kronor för att högskolan skall ges förutsättningar att på nytt bygga upp sitt bibliotek. Bakgrunden är att biblioteket förstördes kraftigt i samband med den storm som drog fram över västkusten i början av januari 2005.
5. Kammarkollegiet skall till Vetenskapsrådet utbetala 7 000 000 kronor för att rådet skall ansvara för den nationella samordningen inför Linnéjubileet 2007. Linnéjubileet har en stor potential att kunna ge positiva effekter inom allt från turism och Sverigebilden utomlands till ett ökat intresse hos unga för naturvetenskaplig utbildning och forskning.
6. Kammarkollegiet skall högst utbetala 500 000 kronor till Regeringskansliet för att finansiera en utvärdering av verksamheten som bedrivits av Rekryteringsdelegationen. Regeringskansliet skall efter rekvisition utbetala medel för ändamålet.
7. Regeringen har den 15 september 2005 uppdragit åt Umeå universitet, Linköpings universitet och Malmö högskola att utarbeta konkreta modeller för validering och tillgodoräknande av kunskaper och yrkeserfarenheter för förkortad utbildningstid inom sjuksköterskeutbildningen och lärarutbildningen med inriktning mot tidigare år och förskola.
För att finansiera denna insats skall Kammarkollegiet under 2005 utbetala 1 500 000 kronor vardera till Umeå universitet, Linköpings universitet och Malmö högskola. Vidare skall Kammarkollegiet utbetala ytterligare 150 000 kronor till Linköpings universitet som getts i uppdrag att samordna arbetet.
8. Kammarkollegiet skall till Handelshögskolan i Stockholm under 2005 utbetala totalt 3 283 487 kronor. Medlen avser slutbetalning av högskolans verksamhet under läsåret 2004/05.
9. Kammarkollegiet skall till Uppsala universitet under 2005 utbetala 500 000 kronor för en utvärdering av det arbete som utförts av Rekryteringsdelegationen. Regeringen har den 1 december 2005 gett en professor vid Uppsala universitet i uppdrag att utvärdera denna verksamhet.
10. Kammarkollegiet skall under 2005 utbetala 1 200 000 kronor till Vinnova för att myndigheten skall genomföra särskilda insatser för entreprenörskap och innovation.
11. Kammarkollegiet skall under 2005 utbetala 500 000 kronor till Svenska studenthemmet i Paris för omfattande renoveringsarbeten av studenthemmet.
Under anslaget disponerar ett antal lärosäten medel för särskild lärarutbildning enligt förordningen (2005:568) om särskild utbildning för lärare i yrkesämnen. Utbildningarna enligt nämnda förordning, skall anordnas av Göteborgs universitet, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Malmö högskola, Högskolan Dalarna, Lärarhögskolan i Stockholm och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Samordning av utbildningarnas genomförande skall ske av Malmö högskola.
Utbildningarna skall bedrivas under perioden från och med den 1 augusti 2005 till och med den 31 december 2008 och omfatta minst 1 000 studenter.
Malmö högskola skall inom ramen för sitt samordningsansvar senast den 15 november 2005 till Regeringskansliet (Utbildnings- och kulturdepartementet) inkomma med underlag avseende antalet antagna helårsstudenter vid respektive lärosäte. I underlaget skall det också finnas en beskrivning av utbildningarnas upplägg och genomförande. Regeringen avser därefter att besluta om att Kammarkollegiet skall utbetala medel till varje medverkande lärosäte för genomförande av utbildningarna. De medel som avses utbetalas bör täcka särskilda kostnader för kursutveckling, kurssamordning, administrativa merkostnader och mentorsutbildning.
Universitet och högskolor skall i sina respektive årsredovisningar redovisa sin medverkan i genomförandet av utbildningarna.
Högskoleverket skall i samverkan med Statens skolverk följa upp och utvärdera satsningen och årligen i årsredovisningen redovisa detta till Regeringskansliet (Utbildnings- och kulturdepartementet). Vidare skall Högskoleverket lämna en slutlig redovisning till Regeringskansliet senast den 1 juni 2009.
Kammarkollegiet skall för det ovan angivna ändamålet utbetala de belopp som framgår av tabellen nedan till respektive lärosäte. Medlen skall snarast, dock senast den 31 december 2005, utbetalas engångsvis till respektive lärosäte.
|
Lärosäten |
Utbetalning hösten 2005 |
|
Göteborgs universitet |
795 000 |
|
Umeå universitet |
692 000 |
|
Luleå tekniska universitet |
256 000 |
|
Karlstads universitet |
872 000 |
|
Malmö högskola |
4 328 000 |
|
Högskolan Dalarna |
1 256 000 |
|
Lärarhögskolan i Stockholm |
2 077 000 |
|
Högskolan i Jönköping |
974 000 |
|
Summa |
11 250 000 |
De medverkande universiteten och högskolorna skall i sina respektive årsredovisningar redovisa sin medverkan i projektet.
Malmö högskola skall inkomma med underlag avseende antalet antagna helårsstudenter vid respektive lärosäte. Underlaget skall lämnas till Regeringskansliet (Utbildnings- och kulturdepartementet) senast den 15 april 2006.
Kammarkollegiet skall snarast utbetala 5 000 000 kronor till Linköpings universitet och 5 000 000 kronor till Malmö högskola för den särskilda satsningen som aviserades i 2005 års ekonomiska vårproposition (prop. 2004/05:100) avseende kompletterande utbildningar för utländska akademiker vid Linköpings universitet och vid Malmö högskola. Detta innebär att lärosätena inte skall avräkna helårsstudenter och helårsprestationer för denna satsning inom ordinarie takbelopp. Finansiering av dessa studenter sker i stället genom denna anslagspost.
Linköpings universitet och Malmö högskola ges i uppdrag att under perioden den 1 juli 2005 till och med den 31 december 2006 anordna kompletterande utbildning enligt förordningen (1995:889) om en särskild teoretisk och praktisk utbildning vid universitet och högskolor motsvarande 50 helårsstudenter per lärosäte. Utbildningarna skall inom ramen för vad som föreskrivs i nämnda förordning rikta sig till personer som vill komplettera en tidigare lärarutbildning för att få lärarbehörighet och till personer som vill byta yrke till lärare. Utbildningarna kan också avse inriktningar mot förvaltning eller ge en generell komplettering.
Lärosätena skall i sina respektive årsredovisningar ge en kortfattad beskrivning av utbildningarnas inriktning samt redovisa antalet helårsstudenter som utbildats inom projektet. Redovisningen skall även omfatta en uppföljning av var studenterna tar vägen efter genomförd utbildning, särskilt i fråga om sysselsättningsgraden, antalet som går vidare med fortsatta studier samt motiv till eventuella avhopp från utbildningarna.
Linköpings universitet och Malmö högskola skall snarast till Kammarkollegiets plusgirokonto 95 06 55-1 återbetala 750 000 kronor vardera.
Medlen under anslagsposten skall användas för särskilda lärarutbildningar som genomförs i samverkan mellan lärosäten och kommuner enligt förordningen (2001:740) om särskilda lärarutbildningar. Ansvaret för dessa utbildningar skall ligga på Göteborgs universitet, Umeå universitet, Karlstads universitet, Malmö högskola, Lärarhögskolan i Stockholm och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Regeringen avser att vid två tillfällen under budgetåret 2005 fördela medlen under anslagsposten. I samband med dessa fördelningar skall Kammarkollegiet utbetala medlen till berörda lärosäten.
Utbildningen skall bedrivas under perioden 2002-2006 för studenter som studerar på halvfart och är anställda i en kommun på minst halvtid. Utbildningen skall leda till minst 4 000 behöriga lärare.
Antagning som sker under 2005 bör, vad gäller utbildning som leder till lärarexamen för undervisning och annan pedagogisk verksamhet i grundskolans tidigare år, begränsas till högst 20 procent av samtliga antagna.
Kammarkollegiet skall utbetala medel till de lärosäten som genomför de särskilda lärarutbildningarna. Vidare avser regeringen att under hösten 2005 besluta om att Kammarkollegiet skall utbetala ytterligare medel. Underlag till detta skall redovisas till Regeringskansliet (Utbildnings- och kulturdepartementet) av Göteborgs universitet som är samordnande lärosäte före den 15 oktober 2005.
Kammarkollegiet skall för det ovan angivna ändamålet utbetala de belopp som anges i det följande till respektive lärosäte från anslagsposten. Medlen för utbetalning, avseende slutlig reglering hösten 2005, skall snarast utbetalas av Kammarkollegiet som en engångsutbetalning.
|
Lärosäten |
Utbetalning våren 2005 |
Utbetalning hösten 2005 |
|
Göteborgs universitet |
35 552 955 |
|
|
Umeå universitet |
15 614 810 |
12 492 |
|
Karlstads universitet |
10 742 812 |
3 747 |
|
Malmö högskola |
25 661 608 |
8 876 |
|
Lärarhögskolan i Stockholm |
40 654 397 |
1 251 525 |
|
Högskolan i Jönköping |
5 481 299 |
15 479 |
|
För senare fördelning |
1 292 119 |
|
|
Summa |
135 000 000 |
1 292 119 |
De medverkande universiteten och högskolorna skall i sina respektive årsredovisningar redovisa sin medverkan i projektet.
Göteborgs universitet skall inkomma med underlag avseende antalet antagna helårsstudenter vid respektive lärosäte. Underlaget skall lämnas till Regeringskansliet (Utbildnings- och kulturdepartementet) senast den 15 mars 2006.
Eventuellt uppkommet anslagssparande på anslagsposten disponeras av Kammarkollegiet och skall utbetalas efter rekvisition av Delegationen för regional samverkan om högre utbildning. Medlen skall användas för att finansiera eventuella utbetalningar till följd av beslut av delegationen enligt förordningen (2002:8) om statligt stöd för regional tillväxt och rekrytering till högre utbildning samt ingå i finansiering av dels en utvärdering som regeringen avser att genomföra i fråga om delegationens verksamhet, dels administrativa kostnader med anledning av regeringens beslut den 26 februari 2004 om en förlängning av delegationens uppdrag.
Eventuellt uppkommet anslagssparande på anslagsposten disponeras av Regeringskansliet. Medlen skall användas för att finansiera administrativa kostnader för delegationen samt ingå i finansiering av en utvärdering som regeringen avser att genomföra avseende delegationens verksamhet.
Kammarkollegiet skall utbetala medlen efter rekvisition av Högskoleverket. Högskoleverket skall därefter fördela 23 100 000 kronor till teknik- och naturvetenskapscentrum i enlighet med vad som sägs i förordning (1997:153) om statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum.
Kammarkollegiet skall utbetala medlen efter rekvisition till Svenska institutet.
Medlen skall av Svenska institutet användas till student- och lärarutbytesprogrammet North2north inom ramen för Arktiska rådets universitetssamarbete UArctic. Samarbetet omfattar Danmark, Finland, Island, Kanada, Ryssland, Norge, Sverige och USA. Stipendier bör ges till personer som genomgått svensk högskoleutbildning. Programmet syftar till att åstadkomma en sammanhållning mellan de åtta arktiska staterna och till att öka förståelsen för och kunskapen om kulturella, språkliga, klimatmässiga, ekologiska och andra förhållanden i länderna. Inom programmet skall hänsyn tas till ursprungsbefolkningarnas särskilda behov och till att underlätta en hållbar samhällsutveckling.
År 2005 skall Svenska institutet fördela 382 000 kronor som stipendiemedel, 50 000 kronor som bidrag till det informationsarbete som det gemensamma programkontoret för North2north utför samt 68 000 kronor för att täcka förvaltningskostnaderna för programmet.
Kammarkollegiet skall utbetala medlen efter rekvisition till Svenska institutet. Medlen skall av Svenska institutet användas till stipendier och administration av stipendierna vid College of Europe. Stipendier bör ges till personer som genomgått svensk högskoleutbildning och avlagt akademisk examen.
Kammarkollegiet skall utbetala medlen efter rekvisition till Internationella programkontoret för utbildningsområdet.
Medlen skall av Internationella programkontoret för utbildningsområdet användas enligt följande. För Tempus, EU:s samarbetsprogram inom högre utbildning med oberoende staters samvälde, Västra Balkan, Mongoliet samt MEDA-länderna har 1 097 000 kronor beräknats för att främja svenskt deltagande genom råd och information vid planering och ansökan samt genom att stödja projektkoordinatörer och genomförande av projekt. Vidare avser 104 000 kronor stöd till utveckling av projektansökningar inom EU:s utbildningsprogram Leonardo da Vinci och stöd för insatser som syftar till att vidareutveckla och sprida resultat från programmet. Av beloppet utgör 208 000 kronor delfinansiering av universitets och högskolors kostnader för intensivkurser i svenska språket för Erasmusstudenter, s.k. EILC (Erasmus Intensive Language Courses), 2005. EILC utgör en permanent aktivitet inom ramen för EU:s utbildningsprogram Sokrates.
Kammarkollegiet skall utbetala medlen till Verket för innovationssystem (VINNOVA). Medlen avses att användas för Institute for Research and Competence Holding AB (IRECO:s) samarbete med VINNOVA för en omstrukturering av IRECO under perioden 2003-2005 med målet att skapa färre och större institut med internationell konkurrenskraft och en stark förankring hos näringslivet.
| 25:76 | Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor (Ramanslag) | |
| Disponeras av Högskolan i Halmstad | 36 357 tkr | |
| 25:76 ap.7 | Högskolan i Halmstad (Ram) | 36 357 tkr |
| Disponeras av Högskolan Kristianstad | 28 169 tkr | |
| 25:76 ap.8 | Högskolan Kristianstad (Ram) | 28 169 tkr |
| Disponeras av Dramatiska institutet | 3 272 tkr | |
| 25:76 ap.2 | Dramatiska institutet (Ram) | 3 272 tkr |
| Disponeras av Kungl. Musikhögskolan i Stockholm | 4 283 tkr | |
| 25:76 ap.14 | Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (Ram) | 4 283 tkr |
| Disponeras av Operahögskolan i Stockholm | 2 667 tkr | |
| 25:76 ap.16 | Operahögskolan i Stockholm (Ram) | 2 667 tkr |
| Disponeras av Teaterhögskolan i Stockholm | 2 904 tkr | |
| 25:76 ap.18 | Teaterhögskolan i Stockholm (Ram) | 2 904 tkr |
| Disponeras av Danshögskolan | 3 417 tkr | |
| 25:76 ap.1 | Danshögskolan (Ram) | 3 417 tkr |
| Disponeras av Kungl. Konsthögskolan | 2 233 tkr | |
| 25:76 ap.13 | Kungl. Konsthögskolan (Ram) | 2 233 tkr |
| Disponeras av Konstfack | 4 202 tkr | |
| 25:76 ap.12 | Konstfack (Ram) | 4 202 tkr |
| Disponeras av Lärarhögskolan i Stockholm | 27 818 tkr | |
| 25:76 ap.15 | Lärarhögskolan i Stockholm (Ram) | 27 818 tkr |
| Disponeras av Idrottshögskolan i Stockholm | 21 590 tkr | |
| 25:76 ap.11 | Idrottshögskolan i Stockholm (Ram) | 21 590 tkr |
| Disponeras av Södertörns högskola | 19 873 tkr | |
| 25:76 ap.17 | Södertörns högskola (Ram) | 19 873 tkr |
| Disponeras av Högskolan Dalarna | 37 418 tkr | |
| 25:76 ap.4 | Högskolan Dalarna (Ram) | 37 418 tkr |
| Disponeras av Högskolan i Gävle | 64 894 tkr | |
| 25:76 ap.6 | Högskolan i Gävle (Ram) | 64 894 tkr |
| Disponeras av Högskolan i Borås | 32 247 tkr | |
| 25:76 ap.3 | Högskolan i Borås (Ram) | 32 247 tkr |
| Disponeras av Högskolan i Skövde | 24 432 tkr | |
| 25:76 ap.9 | Högskolan i Skövde (Ram) | 24 432 tkr |
| Disponeras av Högskolan i Trollhättan/Uddevalla | 23 173 tkr | |
| 25:76 ap.10 | Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (Ram) | 23 173 tkr |
| Disponeras av Högskolan på Gotland | 16 695 tkr | |
| 25:76 ap.5 | Högskolan på Gotland (Ram) | 16 695 tkr |
Medel skall av respektive högskola användas för forskning, konstnärligt utvecklingsarbete eller för studiefinansiering av doktorander.
Övrigt
Verksamhetsmål och återrapporteringskrav för verksamheten återfinns under Gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor m.m. avsnittet Verksamhetsgren: Forskning och forskarutbildning med stödfunktioner eller konstnärligt utvecklingsarbete med stödfunktioner m.m.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 3 396 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får Dramatiska institutet högst avräkna 3 252 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 32 054 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 37 193 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 16 643 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 64 505 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 36 139 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 28 000 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 24 285 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 23 034 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 21 460 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
I anslagsposten ingår medel för Centrum för idrottsforskning med 6 157 640 kronor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 4 177 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 2 220 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 4 257 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 27 651 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 2 651 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 19 754 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Under 2005 får högskolan högst avräkna 2 887 000 kronor på anslaget till forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
| 25:77 | Ersättningar för klinisk utbildning och forskning (Ramanslag) | |
| Disponeras av Lunds universitet | 354 254 tkr | |
| 25:77 ap.2 | Lunds universitet (Ram) | 354 254 tkr |
| Disponeras av Umeå universitet | 258 121 tkr | |
| 25:77 ap.4 | Umeå universitet (Ram) | 207 086 tkr |
| 25:77 ap.8 | Umeå universitet (Ram) | 51 035 tkr |
| Disponeras av Karolinska institutet | 511 058 tkr | |
| 25:77 ap.6 | Karolinska institutet (Ram) | 511 058 tkr |
| Disponeras av Uppsala universitet | 225 533 tkr | |
| 25:77 ap.1 | Uppsala universitet (Ram) | 225 533 tkr |
| Disponeras av Göteborgs universitet | 426 662 tkr | |
| 25:77 ap.3 | Göteborgs universitet (Ram) | 367 672 tkr |
| 25:77 ap.7 | Göteborgs universitet (Ram) | 58 990 tkr |
| Disponeras av Linköpings universitet | 159 043 tkr | |
| 25:77 ap.5 | Linköpings universitet (Ram) | 159 043 tkr |
| Disponeras av Regeringskansliet | 0 tkr | |
| 25:77 ap.9 | Ersättn.klinutb.f - RKs disposition (Ram) | 0 tkr |
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.
Enligt avtal den 13 juni 2003 om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården skall minst 50 217 000 kronor användas för ersättning för landstingets medverkan i grundutbildningen av läkare. Resterande medel avser ersättning för landstingets medverkan i den kliniskt inriktade medicinska forskningen. Avräkning mot anslagsposten skall göras i samband med att medel utbetalas till universitetets räntekonto i Riksgäldskontoret.
Vissa författningar m.m.
Lag (1982:764) om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter, m.m.
Regeringsbeslut 2003-12-11, nr 15, angående godkännande av avtal den 13 juni 2003 om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.
Enligt avtal den 13 juni 2003 om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården skall minst 62 952 000 kronor användas för ersättning för landstingets medverkan i grundutbildningen av läkare. Resterande medel avser ersättning för landstingets medverkan i den kliniskt inriktade medicinska forskningen. Avräkning mot anslagsposten skall göras i samband med att medel utbetalas till universitetets räntekonto i Riksgäldskontoret.
Vissa författningar m.m.
Lag (1982:764) om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter, m.m.
Regeringsbeslut 2003-12-11, nr 15, angående godkännande av avtal den 13 juni 2003 om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.
Enligt avtal den 13 juni 2003 om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården skall minst 54 242 000 kronor användas för ersättning för landstingets medverkan i grundutbildningen av läkare. Resterande medel avser ersättning för landstingets medverkan i den kliniskt inriktade medicinska forskningen. Avräkning mot anslagsposten skall göras i samband med att medel utbetalas till universitetets räntekonto i Riksgäldskontoret.
Vissa författningar m.m.
Lag (1982:764) om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter, m.m.
Regeringsbeslut 2003-12-11, nr 15, angående godkännande av avtal den 13 juni 2003 om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.
Enligt avtal den 13 juni 2003 om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården skall minst 50 679 000 kronor användas för ersättning för landstingets medverkan i grundutbildningen av läkare. Resterande medel avser ersättning för landstingets medverkan i den kliniskt inriktade medicinska forskningen. Avräkning mot anslagsposten skall göras i samband med att medel utbetalas till universitetets räntekonto i Riksgäldskontoret.
Vissa författningar m.m.
Lag (1982:764) om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter, m.m.
Regeringsbeslut 2003-12-11,nr 15, angående godkännande av avtal den 13 juni 2003 om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.
Enligt avtal den 13 juni 2003 om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården skall minst 41 638 000 kronor användas för ersättning för landstingets medverkan i grundutbildningen av läkare. Resterande medel avser ersättning för landstingets medverkan i den kliniskt inriktade medicinska forskningen. Avräkning mot anslagsposten skall göras i samband med att medel utbetalas till universitetets räntekonto i Riksgäldskontoret.
Vissa författningar m.m.
Lag (1982:764) om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter, m.m.
Regeringsbeslut 2003-12-11, nr 15, angående godkännande av avtal den 13 juni 2003 om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.
Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.
Enligt avtal den 13 juni 2003 om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården skall minst 97 662 000 kronor användas för ersättning för landstingets medverkan i grundutbildningen av läkare. Resterande medel avser ersättning för landstingets medverkan i den kliniskt inriktade medicinska forskningen. Avräkning mot anslagsposten skall göras i samband med att medel utbetalas till Karolinska institutets räntekonto i Riksgäldskontoret.
Vissa författningar m.m.
Lag (1982:764) om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter, m.m.
Regeringsbeslut 2003-12-11, nr 15, angående godkännande av avtal den 13 juni 2003 om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.
Från anslaget utgår ersättning till visssa landsting enligt avtal om samarbete om tandläkarutbildning och odontologisk forskning.
Enligt avtal den 31 augusti 2004 om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården skall minst 19 500 000 kronor användas för ersättning för landstingets medverkan i grundutbildningen av tandläkare. Vidare skall 30 000 000 kronor användas till ersättning av basorganisation i form av bl.a. infrastruktur. Resterande medel avser ersättning för landstingets medverkan i den odontologiska forskningen. Avräkning mot anslagsposten skall göras i samband med att medel utbetalas till universitetets räntekonto i Riksgäldskontoret.
Från anslaget utgår ersättning till visssa landsting enligt avtal om samarbete om tandläkarutbildning och odontologisk forskning.
Enligt avtal den 31 augusti 2004 om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården skall minst 14 625 000 kronor användas för ersättning för landstingets medverkan i grundutbildningen av tandläkare. Vidare skall 30 000 000 kronor användas till ersättning av basorganisation i form av bl.a. infrastruktur. Resterande medel avser ersättning för landstingets medverkan i den odontologiska forskningen. Avräkning mot anslagsposten skall göras i samband med att medel utbetalas till universitetets räntekonto i Riksgäldskontoret.
| 2.1.2 | Äldre anslag som disponeras budgetår 2005 |
| 2.1.3 | Finansiella villkor för anslag |
| Anslag/anslagspost | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2005 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 25:74 ap.1.1 | 0 | 10 % | 0 |
| 25:74 ap.1.2 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:74 ap.2 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:74 ap.3.1 | 0 | 10 % | 0 |
| 25:74 ap.3.2 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:74 ap.4 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:74 ap.6 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:74 ap.7 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:74 ap.8 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:74 ap.9 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:74 ap.10 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:74 ap.11 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:74 ap.12 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:74 ap.13 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:74 ap.14 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:74 ap.15 | 0 | 3 % | 0 |
| Anslag/anslagspost | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2005 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 25:75 ap.1 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.2 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.12 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.13 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.14 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.16 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.18 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.21 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.27 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.32 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.35 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.36 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.115 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.117 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.118 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.120 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.121 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:75 ap.9 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.33 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:75 ap.97 | 0 | Allt | 0 |
| 25:75 ap.98 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:75 ap.11 | 0 | Allt | 1 723 |
| 25:75 ap.41 | 0 | Allt | 0 |
| Anslag/anslagspost | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2005 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 25:76 ap.7 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.8 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.2 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.14 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.16 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.18 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.1 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.13 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.12 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.15 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.11 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.17 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.4 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.6 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.3 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.9 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.10 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:76 ap.5 | 0 | 3 % | 0 |
| Anslag/anslagspost | Anslagskredit (tkr) | Anslagsbehållning som disponeras 2005 | Indrag av anslagsbelopp (tkr) |
| 25:77 ap.2 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:77 ap.4 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:77 ap.8 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:77 ap.6 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:77 ap.1 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:77 ap.3 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:77 ap.7 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:77 ap.5 | 0 | 3 % | 0 |
| 25:77 ap.9 | 0 | Inget | 0 |
| 2.1.4 | Finansiella villkor för omfördelning av anslagssparande |
| Omfördelning från anslag/ap1 | Omfördelning till anslag/ap2 | Belopp (tkr)/andel (%) |
| 25:73 ap.1 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.2 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.9 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.10 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.20 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.21 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.22 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.31 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.34 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.35 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.36 | 25:75 ap.41 | 2 004 tkr |
| 25:73 ap.37 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.38 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.40 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.42 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.43 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.44 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.45 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.46 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.47 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.48 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.49 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.50 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.51 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.52 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.115 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.116 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.118 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.119 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.120 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.121 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 25:73 ap.122 | 25:75 ap.11 | 100 % |
| 2.1.5 | Avslutade anslagsposter |
| Anslag/anslagspost | År | Anslagstyp |
| 25:75 ap.3 | Ram | |
| 25:75 ap.4 | Ram | |
| 25:75 ap.5 | Ram | |
| 25:75 ap.6 | Ram | |
| 25:75 ap.7 | Ram | |
| 25:75 ap.8 | Ram | |
| 25:75 ap.15 | Ram | |
| 25:75 ap.17 | Ram | |
| 25:75 ap.19 | Ram | |
| 25:75 ap.20 | Ram | |
| 25:75 ap.22 | Ram | |
| 25:75 ap.23 | Ram | |
| 25:75 ap.24 | Ram | |
| 25:75 ap.25 | Ram | |
| 25:75 ap.26 | Ram | |
| 25:75 ap.28 | Ram | |
| 25:75 ap.29 | Ram | |
| 25:75 ap.30 | Ram | |
| 25:75 ap.31 | Ram | |
| 25:75 ap.34 | Ram | |
| 25:75 ap.37 | Ram | |
| 25:75 ap.38 | Ram | |
| 25:75 ap.40 | Ram | |
| 25:75 ap.42 | Ram | |
| 25:75 ap.43 | Ram | |
| 25:75 ap.44 | Ram | |
| 25:75 ap.45 | Ram | |
| 25:75 ap.46 | Ram | |
| 25:75 ap.47 | Ram | |
| 25:75 ap.48 | Ram | |
| 25:75 ap.49 | Ram | |
| 25:75 ap.50 | Ram | |
| 25:75 ap.51 | Ram | |
| 25:75 ap.52 | Ram | |
| 25:75 ap.53 | Ram | |
| 25:75 ap.54 | Ram | |
| 25:75 ap.55 | Ram | |
| 25:75 ap.56 | Ram | |
| 25:75 ap.57 | Ram | |
| 25:75 ap.58 | Ram | |
| 25:75 ap.59 | Ram | |
| 25:75 ap.60 | Ram | |
| 25:75 ap.61 | Ram | |
| 25:75 ap.62 | Ram | |
| 25:75 ap.63 | Ram | |
| 25:75 ap.64 | Ram | |
| 25:75 ap.65 | Ram | |
| 25:75 ap.66 | Ram | |
| 25:75 ap.67 | Ram | |
| 25:75 ap.68 | Ram | |
| 25:75 ap.69 | Ram | |
| 25:75 ap.70 | Ram | |
| 25:75 ap.71 | Ram | |
| 25:75 ap.72 | Ram | |
| 25:75 ap.73 | Ram | |
| 25:75 ap.74 | Ram | |
| 25:75 ap.75 | Ram | |
| 25:75 ap.76 | Ram | |
| 25:75 ap.77 | Ram | |
| 25:75 ap.78 | Ram | |
| 25:75 ap.79 | Ram | |
| 25:75 ap.80 | Ram | |
| 25:75 ap.81 | Ram | |
| 25:75 ap.82 | Ram | |
| 25:75 ap.83 | Ram | |
| 25:75 ap.84 | Ram | |
| 25:75 ap.85 | Ram | |
| 25:75 ap.86 | Ram | |
| 25:75 ap.87 | Ram | |
| 25:75 ap.88 | Ram | |
| 25:75 ap.89 | Ram | |
| 25:75 ap.90 | Ram | |
| 25:75 ap.91 | Ram | |
| 25:75 ap.92 | Ram | |
| 25:75 ap.93 | Ram | |
| 25:75 ap.94 | Ram | |
| 25:75 ap.95 | Ram | |
| 25:75 ap.96 | Ram | |
| 25:75 ap.99 | Ram | |
| 25:75 ap.100 | Ram | |
| 25:75 ap.101 | Ram | |
| 25:75 ap.102 | Ram | |
| 25:75 ap.103 | Ram | |
| 25:75 ap.104 | Ram | |
| 25:75 ap.105 | Ram | |
| 25:75 ap.106 | Ram | |
| 25:75 ap.107 | Ram | |
| 25:75 ap.108 | Ram | |
| 25:75 ap.109 | Ram | |
| 25:75 ap.110 | Ram | |
| 25:75 ap.111 | Ram | |
| 25:75 ap.112 | Ram | |
| 25:75 ap.113 | Ram | |
| 25:75 ap.114 | Ram | |
| 25:75 ap.116 | Ram | |
| 25:75 ap.119 | Ram | |
| 25:75 ap.122 | Ram |
| 2.1.6 | Medgivet överskridande |
| 2.1.7 | Bemyndiganden |
| Anslag/anslagspost | 2005 | 2006 | 2007 - | |
| Bemyndiganderam | Infriade förpliktelser | Infriade förpliktelser | Slutår | |
| 25:75 ap.12 | 3 000 | 3 000 | 3 000 | 2007 |
Svenska institutet bemyndigas att fatta beslut, som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 3 miljoner kronor för 2006. Bemyndigandet avser de stipendier som Svenska institutet beviljar under ett år som avser ett senare läsår.
| 2.2 | Övriga villkor |
| 2.2.1 | Låneram och krediter |
| 2.2.2 | Utbetalningsplan |
- 354 254 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 25:77 ap.2.
- 36 357 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.7.
- 28 169 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.8.
- 258 121 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 25:77 ap.4 och 25:77 ap.8.
- 511 058 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 25:77 ap.6.
- 3 272 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.2.
- 4 283 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.14.
- 2 667 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.16.
- 2 904 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.18.
- 3 417 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.1.
- 2 233 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.13.
- 4 202 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.12.
- 27 818 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.15.
- 21 590 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.11.
- 19 873 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.17.
- 225 533 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 25:77 ap.1.
- 37 418 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.4.
- 64 894 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.6.
- 426 662 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 25:77 ap.3 och 25:77 ap.7.
- 32 247 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.3.
- 24 432 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.9.
- 23 173 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.10.
- 159 043 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 25:77 ap.5.
- 8 695 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-01-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.5.
- 8 000 tkr fördelat per månad fr.o.m. 2005-07-25 t.o.m. 2005-12-25. Beloppet avser anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 25:76 ap.5.
| 2.3 | Avgifter och bidrag |
| 2.4 | Övriga intäkter |
| 3 | UNDANTAG FRÅN EA-REGLER |
| Leif Pagrotsky |
| Eva Svensson |