Målet för politikområdet är att det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, att tillsynen skall bedrivas effektivt, att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken beaktas, samt att statens finansförvaltning bedrivs effektivt.

RGK skall lämna en samlad bedömning av hur myndighetens verksamhet bidragit till att uppnå målen för verksamhetsområdena och politikområdet samt hur verksamheten påverkat tillståndet och utvecklingen inom de områden som målen omfattar.

Målet för delområdet anges i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Målet är att statens skuld skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Därtill skall förvaltningen ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

1. RGK skall, med beaktande av risken i förvaltningen, minimera kostnaden för statsskulden inom ramen för de av regeringen fastställda riktlinjerna. RGK skall genom marknadsvårdande åtgärder bidra till att förbättra marknadens funktion. Sådana åtgärder får inte medföra att målet om kostnadsminimering åsidosätts.

2. RGK skall förbättra styrningen och utvärderingen av statsskuldsförvaltningen.

3. Upplåningen i instrument riktade direkt till privatmarknaden skall uppnå största möjliga kostnadsbesparing i förhållande till RGK:s alternativa upplåningsformer på kapitalmarknaden. Målet avser den samlade upplåningen från privatmarknaden.

4. Prognoserna över statens lånebehov skall ske i samarbete med Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket.

1. RGK:s förslag till riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2006 skall bl.a. innehålla en mer ingående analys av hur fluktuationsintervall kring skuldandelarnas riktvärden bör utformas samt en ingående analys av ett samlat löptidsmått för hela statsskulden. I samband med riktlinjeförslaget för 2006 skall genomfört utvecklingsarbete under året redovisas.

2. Underlag till utvärdering av statsskuldens förvaltning enligt vad som fastställts i regeringens riktlinjebeslut för 2005 skall lämnas.

3. Kostnadsbesparingen i upplåningen från privatmarknaden jämfört med alternativa upplåningsformer under 2005 och perioden 2001-2005 skall analyseras och redovisas såväl för de enskilda upplåningsformerna som för upplåningen totalt. RGK:s position på marknaden för sparprodukter skall belysas.

4. Statspapper för alla skiljer sig åt från produkter som Premieobligationer och RiksgäldsSpar, vilka är direkt riktade och utformade för privatmarknaden. Statspapper för alla är främst tänkt som en brygga mellan institutionsmarknad och den direkta privatmarknadsupplåningen. Kostnadsuppföljning och redovisning av erfarenheter från sparformen Statspapper för alla skall därför ske genom särskild redovisning i RGK:s årsredovisning.

Målet för Statens internbank är att bidra till en effektiv likviditetsstyrning och finansförvaltning i staten.

1. RGK skall sätta marknadsmässiga villkor på lån och placeringar (baserat på upplåningskostnaderna på kapitalmarknaden) till statliga myndigheter och vissa bolag.

2. RGK skall verka för att det statliga betalningssystemet möjliggör effektiva betalningar, håller en hög säkerhet, är anpassat till statens redovisningssystem, tillgodoser statens informationsbehov och är konkurrensneutralt.

3. RGK skall verka för minskade räntekostnader i staten.

4. Myndigheterna skall erbjudas en god service.

5. RGK skall vidareutveckla statens betalningssystem.

1. Ändringar i tillämpningen av principerna för ränte- och avgiftssättning skall redovisas.

2. Redovisning av uppnådda förbättringar skall ske i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer.

3. Kundernas uppfattning om verksamhetens kvalitet och service skall redovisas.

4. Större steg i utvecklingsarbetet och viktigare förslag till strukturella åtgärder skall redovisas och åtgärdernas effekter analyseras.

RGK skall bedriva garanti- och kreditverksamhet på ett effektivt sätt och verka för att andra statliga myndigheters garanti- och kreditverksamhet bedrivs effektivt. Garantier skall hanteras inom ramen för garantimodellen.

En rapport skall lämnas till Finansdepartementet i anslutning till årsredovisningen med följande uppgifter;

1. Ramar för enskilda garanti- och kreditåtaganden och grupper av åtaganden.

2. Utestående garantiåtaganden och lån med kreditrisk.

3. Riskredovisning och utestående subventioner.

1. Genom att bedöma och värdera ekonomiska risker, sätta avgifter och bestämma villkor, bevaka och driva in fordringar och annan hantering avseende garantier inom RGK:s ansvarsområde skall RGK tillse att statens risk begränsas, att statens rätt tryggas och att uppföljning och redovisning sker.

2. Prissättningen skall ske enligt försäkringsmässiga principer så att statens ekonomiska resurser utnyttjas effektivt. Kostnaden för verksamheten skall över en längre tidsperiod motsvaras av dess intäkter (inklusive anvisade anslagsmedel). RGK skall utveckla och effektivisera hanteringen av statens risktagande i garantiverksamheten.

3. RGK skall verka för att garantiverksamhet i myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. RGK skall fortsätta att utveckla hanteringen av statliga garantier i samverkan med övriga garantimyndigheter samt verka för utbyte av metoder och erfarenheter mellan statens garantimyndigheter. RGK skall vidare lämna underlag till Årsredovisning för staten avseende statliga garantier.

Verksamhetens ekonomiska resultat skall redovisas och faktorer som påverkat utfallet skall analyseras. Följande uppgifter redovisas i årsredovisning och delårsrapport:

1. Totala åtaganden.

2. Garantireserv i förhållande till reservering för framtida garantiförluster.

3. Utgifter till följd av infrianden.

4. Garantiavgifter.

5. Anslagsmedel motsvarande subventionerade avgifter.

6. Återvinningar.

7. Administrativa kostnader.

8. Saldo på garantireserverna.

RGK skall övervaka riskerna i de garantier som inte bevakas av andra garantimyndigheter och utan fördröjning till Finansdepartementet rapportera väsentliga förändringar i dessa risker. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner som undantagits från garantimodellen sker genom ansvariga departements försorg.

1. Genom att bedöma och värdera ekonomiska risker, sätta avgifter och bestämma villkor, bevaka och driva in fordringar och annan hantering avseende krediter inom RGK:s ansvarsområde skall RGK tillse att statens risk begränsas, att statens rätt tryggas och att uppföljning och redovisning sker.

2. Prissättningen skall ske enligt marknadsmässiga villkor så att statens ekonomiska resurser utnyttjas effektivt. Kostnaderna för verksamheten skall över en längre tidsperiod motsvaras av dess intäkter (inklusive anvisade anslagsmedel). RGK skall utveckla och effektivisera hanteringen av statens risktagande i kreditverksamheten.

3. RGK skall verka för att kreditverksamhet i myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. RGK skall fortsätta att utveckla hanteringen av statliga krediter i samverkan med övriga kreditgivande myndigheter samt verka för utbyte av metoder och erfarenheter mellan statens kreditgivande myndigheter. RGK skall vidare lämna underlag till Årsredovisning för staten avseende statliga krediter.

Verksamhetens ekonomiska resultat skall redovisas och faktorer som påverkat utfallet skall analyseras.

Utestående lån med kreditrisk, uttagna kreditriskavgifter samt verksamhetens administrativa kostnader skall rapporteras i årsredovisning och delårsrapport.

RGK skall i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå bästa marknadspraxis ("best practice"). RGK skall se till att hanteringen av finansiella och administrativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav som ställs i lagstiftning gällande finansiella företag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Graden av måluppfyllelse skall redovisas. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål skall orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

Målet för verksamheten inom verksamhetsområdena Svåra påfrestningar respektive Det civila försvaret (politikområdena Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar respektive Totalförsvaret) är att samhällets grundläggande behov skall kunna upprätthållas även vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp.

RGK skall redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället i fred och en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. Här avsedd innebörd av begreppen el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för ovan nämnda förmågor, samt vilka åtgärder som vidtagits för att höja robustheten i systemen och förbättra krishanteringsfrågan.

Mål

Myndigheten skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Återrapportering

RGK skall redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjning i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Av redovisningen skall framgå i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2005 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits, och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning 2006 och 2007-2008. Inom ramen för detta skall myndighetens insatser för att främja etniskt och kulturell mångfald och ökad hälsa samt för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur, könsfördelning, och rörlighet bland personalen framgå. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn-, och stödkompetens, om så är lämpligt.

1. RGK skall halvårsvis redovisa kontorets utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen skall indelas efter vilken paragraf (20 och 21 §§ alternativt 23 §) i lagen (1996:1059) om statsbudgeten som riksdagen och regeringen har bemyndigat finansieringen. Redovisningarna lämnas senast den 15 februari och den 15 augusti 2005.

2. RGK skall redovisa utgiftsprognoser för 2005 till och med 2008 för samtliga anslag och avgiftsintäkter som disponeras. Prognoserna skall kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle, i förhållande till statsbudgeten, samt i förhållande till utfallet för 2004. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. RGK skall redovisa utgiftsprognoser för 2005-2008 i Hermes vid nedanstående prognostillfällen under 2005;

· 20 januari,

· 8 mars,

· 3 maj,

· 2 augusti,

· 31 oktober.

3. RGK skall på begäran av Finansdepartementet redovisa utfall och utgiftsprognoser för posterna Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden. RGK skall vidare tillhandahålla underlag för känslighetsberäkningar av räntor på statsskulden med avseende på saldo-, ränte- och valutakursförändringar. Prognos avseende posten Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret samt uppdaterade känslighetsberäkningar skall lämnas senast en vecka efter det att RGK lämnar sina anslagsprognoser. Övriga prognoser lämnas inför vårpropositionen och budgetpropositionen eller efter särskild förfrågan från Regeringskansliet. Samtliga prognoser skall innehålla kommentar där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år analyseras.

4. RGK skall till Finansdepartementet lämna underlag till årsredovisningen för staten avseende statliga garantier och krediter. Redovisningen skall även omfatta garantierna för de internationella finansiella institutionerna. Underlaget skall lämnas senast den 15 mars 2005. I samband därmed skall RGK redovisa uppdraget att samordna ett arbete med att få till stånd en gemensam redovisning av kostnader och risker inom det statliga garantiområdet.

Vidare har RGK i uppdrag att samordna ett arbete med CSN, NUTEK, Sida, Energimyndigheten och ESV för att få till stånd en gemensam redovisning av kostnader och risker inom det statliga kreditområdet. Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars 2006.

5. AB Svenska Spel skall, enligt regeringsbeslut om tillstånd att anordna lotterier, i den mån det lämpligen kan ske placera vinstmedel på räntelöst konto i RGK. När bolagsstämman beslutat om dispositionen av årets resultat skall utdelningen i första hand utbetalas från AB Svenska Spels räntekonto. Utbetalningen görs till inkomsttitel 2153 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel av RGK efter rekvisition av AB Svenska Spel. Utbetalningen får inte överstiga behållningen på kontot.

För garantiverksamheten gäller följande krediter.

1. En kredit på 22 000 000 tkr för garantier till Venantius AB.

2. En obegränsad kredit för den ordinarie garantireserven.

3. En obegränsad kredit för internationella finansiella institutioner.

Villkor

Offentligrättslig verksamhet

Garantier

1. RGK:s garantiverksamhet skall finansieras med avgifter och de anslagsmedel som anvisas som ersättning för avgifter. Garantiavgifter, anslagsmedel och återvinningar skall reserveras på räntebärande konton avseende garantiverksamheten i RGK. Reserverade medel på räntebärande konton disponeras av RGK för att täcka förvaltningskostnader och infrianden i garantiverksamheten.

2. RGK:s arbete med lån med kreditrisker skall finansieras av administrativa avgifter som täcker de administrativa kostnaderna. För externa lån där kreditriskavgift tas ut skall avgiften föras till inkomsttitel 2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet. För externa lån där kreditriskavgift inte tas ut skall den administrativa betalas av den som betalar statens upplåningskostnad.

Villkor

Offentligrättslig verksamhet

Statens internbank

RGK:s avgifter i statens internbank (omfattande verksamheterna in- och utlåning och statens betalningssystem) skall föras till inkomsttitel 2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret.