Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige.

Energipolitiken skall bidra till ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.

Övriga relevanta mål för energipolitiken framgår av riksdagens beslut i juni 2002 (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317).

Målet för elmarknadspolitiken är att åstadkomma en effektiv elmarknad med väl fungerande konkurrens som genererar en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Målet innebär en strävan mot en väl fungerande marknad med effektivt utnyttjande av resurser och effektiv prisbildning. Målet omfattar en vidareutveckling av den gemensamma elmarknaden i Norden. Detta innebär en fortsatt satsning på harmonisering av regler och ett utökat samarbete mellan de nordiska länderna.

Myndigheten är nätmyndighet enligt ellagen (1997:857) och har därigenom de tillsyns- och andra uppgifter som anges i denna lag. Elnätsföretagen har stor betydelse för den konkurrensutsatta elmarknadens funktion, eftersom de äger och förvaltar elnäten och därigenom har ansvar för att den nödvändiga infrastrukturen fungerar.

Målet för tillsynsverksamheten är att säkerställa att de som omfattas av föreskrifter i ellagen, av föreskrifter meddelade med stöd av ellagen och av villkor meddelade med stöd av ellagen följer dessa föreskrifter och villkor.

Vidare är målet att särskilt säkerställa att tillsynen av nätverksamheten är effektiv för att se till att nätföretagens priser är skäliga och att olika aktörer inte diskrimineras, genom t.ex. villkoren för överföring av el eller tillträde till nätet samt att säkerställa att nätföretagen följer bestämmelserna som syftar till att alla elanvändare har rätt och möjlighet att fritt byta elleverantör, t.ex. nätföretagens skyldighet att mäta, beräkna och rapportera överföringen av el på nätet och rapporteringsskyldigheten i samband med att elanvändare byter elleverantör.

Myndigheten skall för nätmyndighetens verksamhet under året ge en redovisning av antalet ärenden och kategorier av ärenden som handlagts samt, i tillämpliga delar, medianhandläggningstid för dem. Ärenden skall redovisas enligt följande indelning

- föreskriftsarbete,

- koncessionsprövning,

- övriga prövningsärenden,

- tillsyn som initierats efter anmälan,

- tillsyn som initierats på eget initiativ och

- klagomål /förfrågningar.

Myndigheten skall rapportera antalet förelägganden som meddelats som ett resultat av myndighetens tillsyn enligt ellagen, antalet överklaganden och i vilken instans dessa ärenden befinner sig alternativt om de slutligen avgjorts. De principiella frågeställningar som behandlats i annan ordning än föreläggande skall redovisas.

Myndigheten skall kartlägga samt redovisa arten av och omfattningen av de klagomål om elmarknadens funktionssätt som framförts till myndigheten från allmänheten och av marknadsaktörer.

Myndigheten skall redovisa resultaten av föregående års tillsyn över elmarknaden. I redovisningen skall särskilt framgå de insatser som genomförts för att pröva nätföretagens tariffer, de tillsynsinsatser som genomförts avseende nätföretagens skyldighet att avläsa elmätarna minst en gång per år och i samband med leverantörsbyten samt nätföretagens löpande mätvärdesrapportering och mätvärdesrapportering i samband med leverantörsbyten. I redovisningen skall också konkurrensen på elmarknaden belysas.

Myndigheten har ett samlat ansvar för elmarknadens funktion och en operativ roll som expertmyndighet avseende elhandelsfrågor.

Myndigheten skall följa och analysera utvecklingen på elmarknaden, särskilt vad gäller kapacitetsutveckling och strukturförändringar inom elproduktion, elhandel och nätverksamhet, prisutvecklingen på el och nättjänster samt utvecklingen avseende leverantörsbyten och leveranssäkerhet. Vidare skall myndigheten bidra till att konsumenter och små och medelstora företag har tillräcklig information för att kunna agera på den konkurrensutsatta elmarknaden. Myndigheten skall därvid särskilt tillhandahålla information om regelverket för leverantörsbyten, samt bevaka att det för konsumenterna finns tillgängliga uppgifter om elleverantörer och om jämförbara elpriser.

Myndigheten skall också följa utvecklingen av den europeiska elmarknaden och i samarbete med övriga europeiska tillsynsmyndigheter verka för att likvärdiga förutsättningar skapas inom EU:s inre marknad för el.

Myndigheten skall redovisa de insatser som genomförts för att ge konsumenter och små och medelstora företag tillräcklig information för att kunna agera på den konkurrensutsatta elmarknaden. I redovisningen skall också konkurrensen på elmarknaden belysas. Denna del skall utföras i samråd med Konkurrensverket.

Myndigheten skall redovisa samarbetet med öviga europeiska tillsynsmyndigheter, särskilt vad gäller det arbete som bedrivs inom European Regulators Group for Electricity and Gas (ERGEG) och Council of European Energy Regulators (CEER).

Målet är att energipolitiken skall utformas så att energimarknaderna ger en säker tillgång på energi - värme, bränslen och drivmedel - till rimliga priser.

Målet för naturgasmarknadspolitiken är att vidareutveckla gasmarknadsreformen så att en effektiv naturgasmarknad med reell konkurrens kan uppnås.

Målet för värmemarknadspolitiken är att genom ökad genomlysning stimulera till ökad konkurrens och högre effektivitet.

Målet för tillsynsverksamheten är att säkerställa att de som omfattas av föreskrifter i naturgaslagen, av föreskrifter meddelade med stöd av naturgaslagen och av villkor meddelade med stöd av naturgaslagen, följer dessa föreskrifter och villkor. Myndigheten har inom naturgasområdet de uppgifter som anges i naturgaslagen (2000:599) och i naturgasförordningen (2000:673).

Myndigheten skall för sin verksamhet enligt naturgaslagen redovisa antalet ärenden och kategorier av ärenden som handlagts samt, i tillämpliga delar, medianhandläggningstid för dem. Ärendena skall redovisas enligt följande indelning

- föreskriftsarbete,

- koncessionsärenden,

- tillsyn initierad efter anmälan,

- tillsyn på eget initiativ och

- klagomål/förfrågningar.

Myndigheten skall rapportera antalet förelägganden som meddelats som ett resultat av myndighetens tillsyn enligt naturgaslagen, antalet överklaganden och i vilken instans dessa ärenden befinner sig alternativt om de slutligen avgjorts. De principiella frågeställningar som behandlats i annan ordning än förelägganden skall redovisas

Myndigheten skall redovisa resultaten av tillsynen över naturgasmarknaden. Tillsynen avser även graden av insyn och konkurrens på naturgasmarknaden och skall i denna del utföras i samråd med Konkurrensverket. Myndigheten skall även kartlägga, utvärdera samt redovisa arten och omfattningen av de klagomål om naturgasmarknadens funktionssätt som framförts till myndigheten från naturgasanvändare och andra marknadsaktörer.

Myndigheten skall följa och analysera utvecklingen på naturgasmarknaden så att en effektiv naturgasmarknad med reell konkurrens kan etableras. Härvid skall myndigheten särskilt beakta kapacitetsutveckling och strukturförändringar inom överförings- och handelsverksamhet, utvecklingen avseende leverantörsbyten samt prisutvecklingen på gas, överförings- och lagringstjänster. Vidare skall myndigheten bidra till att kunderna har tillräcklig information för att kunna agera på den konkurrensutsatta naturgasmarknaden. Myndigheten skall även följa utvecklingen av den europeiska naturgasmarknaden och i samarbete med övriga europeiska tillsynsmyndigheter verka för att likvärdiga förutsättningar skapas för EU:s inre marknad för naturgas.

Myndigheten skall till regeringen redovisa resultatet av dessa analyser och därvid föreslå de åtgärder som kan behövas för att främja en vidareutveckling av gasmarknadsreformen. Myndigheten skall även redogöra för samarbetet med övriga europeiska tillsynsmyndigheter.

Myndigheten skall vidare redovisa genomförda insatser för att öka genomlysningen av värmemarknaderna.

Som vägledande mål gäller att användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel i Sverige från och med 2005 skall utgöra minst tre (3) procent av den totala användningen av bensin och diesel för transportändamål beräknat på energiinnehåll.

Myndigheten skall i samband med den kontroll och utvärdering av pilotprojekt enligt 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringsbeslut den 19 november 1998, nr. I 14) följa upp och redovisa användningen av biodrivmedel och andra förnybara drivmedel för transportändamål i Sverige.

Målet är att energin skall användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga krav skall ställas på säkerhet, och omsorg om hälsa och miljö vid användning och utveckling av all energiteknik.

Målet för satsningen på forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik är

- att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och i näringslivet som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, samt

- att utveckla teknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader.

Myndigheten skall lämna en samlad bedömning av den faktiska utvecklingen inom områdena effektiv energianvändning och förnybara energikällor avseende kostnad, miljöpåverkan, särskilt med avseende på att begränsa klimatpåverkan, samt utvecklingstakten.

Energipolitiska åtgärder på kort sikt som ingår i 1997 års energipolitiska program 1998-2002 består av åtgärder för att minska elanvändningen i bostäder och lokaler, bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor samt åtgärder för att främja en effektivare energianvändning.

Målet är

- att minska elanvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler genom ökad fjärrvärmeanslutning och utbyggnad av fjärrvärmenätet.

- att under perioden 1998-2002 öka tillförseln av el från förnybara energikällor med 1,5 TWh och

- att öka kunskaperna om och stimulera intresset för ekonomiskt och miljömässigt motiverade energieffektiviseringar hos specifika användargrupper och allmänheten.

Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som utförts under året i relation till målen och därvid redovisa enligt vad som anges i avsnitt 6.3 i Plan för uppföljning och utvärdering av 1997 års energipolitiska program (Ds 2000:14). Återrapporteringen skall dessutom innehålla en uppföljning av utfallet av 1991 års program för kraftvärme och industriellt mottryck.

2002 års energipolitiska program består av insatser för effektivare energianvändning, teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik samt stöd till marknadsintroduktion av vindkraft under perioden 2003-2007.

Åtgärder för effektivare energianvändning

Målet är att öka kunskaperna om och stimulera intresset för ekonomiskt och miljömässigt motiverad energieffektivisering hos specifika användargrupper och allmänheten.

Myndigheten skall redovisa

- antal och slag av informationsaktiviteter som genomförts, t.ex. publikationer, anordnande av seminarier och utbildningar,

- analyser av större informations- eller utbildningsinsatser som genomförts, med avseende på uppmärksamhet och kunskapshöjning,

- antalet projekt som har fått bidrag för särskilda informations- och utbildningsinsatser, vilka grupper som erhållit medel samt totalt belopp för detta,

- vilka insatser som myndigheten bedrivit i syfte att ge de kommunala energirådgivarna, de regionala energikontoren och andra aktörer information och kunskap om effektivare energianvändning,

- vilka typer av utbildnings- och samordningsinsatser de regionala energikontoren har genomfört,

- vilka typer av aktiviteter som de kommunala energirådgivarna har genomfört i syfte att nå allmänheten,

- antalet kommuner som sökt respektive beviljats medel för kommunal energirådgivning fördelat på små, medelstora och stora kommuner,

- antal och slag av projekt som regionala energikontor och andra aktörer erhållit bidrag för, samt beviljade belopp,

- andel av de kommunala energirådgivarna som har tillgång till samarbete med ett regionalt energikontor, och energirådgivarnas bedömning av hur väl detta samarbete fungerar,

- andel av allmänheten respektive specifika användargrupper som känner till att deras kommun erbjuder kommunal energirådgivning, samt andel som varit i kontakt med en energirådgivare och andel som till följd av detta vidtagit någon åtgärd för energieffektivisering,

- sina insatser inom dialogprojektet Bygga, bo och förvalta för framtiden inom ramen för den under år 2003 undertecknade överenskommelsen mellan regeringen och ett antal privata och offentliga aktörer inom bygg- och fastighetssektorn och

- sina insatser för att främja kostnadseffektiv individuell värme- och varmvattenmätning och andra aktiviteter för en energiefffektivare uppvärmning.

Teknikupphandling och marknadsintroduktion

Målet är att påskynda marknadsintroduktion av ny och befintlig energieffektiv teknik.

Återrapportering

Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som utförts under året i relation till målet.

Målet är att genom teknikupphandlingar stimulera utveckling och öka marknadsintroduktion av energieffektiv teknik.

Återrapportering

Myndigheten skall redovisa

- antalet påbörjade, pågående respektive slutförda teknikupphandlingar under året fördelat på temaområden och

- i vilken fas pågående teknikupphandlingar befinner sig.

Vidare skall myndigheten för varje teknikupphandling redovisa

- vilken samverkan som har skett med olika aktörer och nätverk,

- hur och till vilka aktörer informationsspridningen har genomförts,

- hur stor energianvändning som den/det teknikupphandlade produkten/systemet står för på nationell nivå,

- prestandaförbättringar för produkten/systemet,

- bedömd teknisk potential för minskad energianvändning på nationell nivå för produkten/systemet,

- bedömning av hur stor andel av den teknisk-ekonomiska potentialen som kan uppnås inom 1, 3 respektive 10 år,

- resultat från livscykelkostnadskalkyler och

- uppskattade kostnader per kWh för projektet.

Myndigheten skall vidare, då det är möjligt, genomföra kvantitativa uppföljningar av spridningseffekterna och påverkan på marknaden i stort.

Marknadsintroduktion av vindkraft

Målet är att verka för att möjliggöra att planeringsmålet för vindkraft om 10 TWh till 2015 kan uppnås. Insatserna under perioden fram till 2007 skall bidra till en avsevärt ökad produktion av el från vindkraft. Under perioden 2003-2007 skall myndigheten initiera samverkansprojekt med näringslivet kring teknikutveckling och marknadsintroduktion i syfte att minska kostnaderna för nyetablering av storskalig vindkraft i havs- och fjällområden. Myndighetens arbete med riksintressen för vindkraft är en viktig utgångspunkt för arbetet.

Återrapportering

Myndigheten skall tre gånger per år , i samband med utgiftsprognoserna i januari, maj och augusti, redovisa vilka åtgärder som genomförts, vilka resultat som uppnåtts och en bedömning av stödets framtida utfall. Myndigheten skall särskilt redovisa det ekonomiska utfallet och i vilken omfattning åtgärderna snabbt leder till ökad elproduktion.

Målet är att under perioden 2002-2010 öka användningen av el från förnybara energikällor med 10 TWh.

Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som utförts under året inom elcertifikatsystemet. I detta arbete ingår att följa upp och rapportera erfarenheter från arbetet, särskilt avseende deklarationer och tillsyn. Efterlevnaden av villkoren i förordningen (2003:120) om elcertifikat avseende de anläggningar som använder biobränslen skall särskilt redovisas. Myndigheten skall även redovisa eventuella aktiviteter kopplade till den statliga prisgarantin för elcertifikat.

Målet med programmet är att främja en effektiv användning av energi, särskilt el, bland deltagande företag.

Statens energimyndighet skall efter programmets första år och under resten av programperioden rapportera antal företag som under året ansökt om deltagande i programmet liksom antal ansökningar som godkänts. Denna rapportering skall även innehålla uppgifter om företagens totala energi/elförbrukning och produktion, samt beräknad sammanlagd skattenedsättning under det första året.

Statens energimyndighet skall efter programmets andra år rapportera antal företag som infört ett certifierat energiledningssystem samt på en aggregerad nivå redovisa vilken effekt som deltagande företag samlat bedömer kommer att uppnås till följd av de åtgärder för effektivare elanvändning som man åtagit sig. Denna rapportering skall även innehålla uppgifter om företagens totala energi/elförbrukning och produktion, samt beräknad sammanlagd skattenedsättning under första och andra året.

Statens energimyndighet skall löpande redovisa programmets genomförande i företagen.

Statens energimyndighet skall efter programmets femte år redovisa den samlade måluppfyllelsen för programmet i följande termer.

-Antal företag som uppfyllt respektive inte uppfyllt sina åtaganden i programmet.

-Verkligt uppnådd effektivisering av elanvändning relativt den bedömda vid sammanställningen av åtaganden år två.

-Verkligt uppnådd effektivisering av elanvändning relativt den effektivisering man kunde ha förväntat sig vid en alternativ tillämpning av elskatt.

Långsiktig utveckling av energisystemet består av insatser för forskning, utveckling och demonstration samt introduktion av energiteknik. Medlen kan disponeras för stöd till grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete i program eller fristående projekt. Stödformerna kan kombineras och disponeras inom skilda utvecklingsområden.

Målet är

- att bidra till att inom energiområdet skapa stabila förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv, inklusive producenter av förnybar energi, och till en förnyelse och utveckling av den svenska industrin, samt

- att forskning, utveckling och demonstration skall prioriteras och genomföras så att nyttiggörandet av resultaten för kommersialisering och marknadsintroduktion underlättas. Projekt som bedöms ha kommersiell potential skall även ges ett sådant stöd att deras marknadsmässiga förutsättningar kan prövas.

Myndigheten skall redovisa antalet beslut, beviljade program- och projektmedel och andelen samfinansiering från olika forskningsfinansiärer. Vidare skall fördelningen av projektmedel mellan grupper av bidragstagare, t.ex. universitet, högskolor, företag, branschorgan och offentliga organ fördelade på utvecklingsområden redovisas.

Myndigheten skall också följa upp och redovisa hur miljöhänsyn beaktas i forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekten.

Myndigheten skall analysera och redovisa hur verksamheten bidragit till näringslivets konkurrenskraft och hur nyttiggörandet av resultaten för kommersialisering och marknadsintroduktion beaktats.

Myndigheten skall rapportera vilka synteser och sammanställningar som genomförts av resultat från forsknings- och utvecklingsverksamhet på energiområdet och hur dessa dels spridits externt, dels använts för att underbygga prioriteringen av satsningsområden.

Myndigheten skall vidare följa upp och redovisa konkurrensförutsättningar, produktionsutveckling, efterfrågeutveckling och den kommersiella mognaden för prioriterade utvecklingsområden. Myndigheten skall även redovisa arbetet med att öka kunskapen om mäns och kvinnors energianvändning.

Målet är

- att stöd till forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet skall bidra till att skapa vetenskaplig och teknisk kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringslivet samt

- att forskningens inomvetenskapliga kvalitet skall vara hög och insatserna skall vara relevanta.

Återrapportering: Myndigheten skall under perioden 2005-2011 låta genomföra oberoende utvärderingar av stödet till forskning, utveckling och demonstration med avseende på kvalitet och relevans. Myndigheten skall redovisa resultatet och en samlad analys av under år 2005 genomförda utvärderingar samt antalet finansierade licentiat- och doktorsexamina fördelat på utvecklingsområden.

Mål

Målet är att verksamheten skall planeras och genomföras så att resurserna i högre grad koncentreras till ett mindre antal prioriterade satsningsområden.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa vilka satsningsområden som prioriterats och hur verksamheten utformats utifrån den analys som redovisats inom projektet FOKUS (dnr N2004/4458/ESB).

Mål

Målet är

- att metodutvecklingen som finansieras inom ramen för programmet för energisystemstudier med tiden skall integreras med den löpande utrednings-, prognos- och redovisningsverksamheten, samt

- att genom samhällsorienterad energiforskning bygga upp kunskap om styrmedel, marknadsintroduktion och innovationssystem, acceptansfrågor och beteende, marknadsfrågor, till stöd för arbetet med prioritering och utformning av insatser kring forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion på energiområdet.

Återrapportering: Myndigheten skall redovisa hur arbetet fortskrider med att integrera metodutvecklingen i den löpande utrednings-, prognos- och redovisningsverksamheten.

Energimyndigheten skall redovisa hur och i vilken omfattning myndigheten samverkat med Formas i frågor som rör energianvändning i byggnader.

Målet är att myndigheten skall bidra till att utveckla Kyotoprotokollets flexibla mekanismer till trovärdiga och effektiva instrument i det internationella klimatsamarbetet. Erfarenheter av och underlag och rutiner för de två s.k. projektbaserade mekanismerna gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling utvecklas så att dessa instrument kan bli verksamma medel i svensk och internationell klimatpolitik. Myndigheten skall stödja och underlätta för svenska företag som önskar engagera sig i de projektbaserade mekanismerna.

Som nationell svensk expertmyndighet för de två projektbaserade mekanismerna skall myndigheten formellt granska och godkänna klimatprojekt enligt vad som föreskrivs i beslut 16/CP.7 respektive 17/CP.7 under FN:s klimatkonvention men även utföra övriga formella uppgifter som kan bli aktuella för att projekt skall kunna genomföras. Dessutom skall myndigheten utgöra officiell svensk kontaktpunkt för frågor som rör den praktiska tillämpningen av de projektbaserade mekanismerna vilket även skall omfatta viss informationsspridning.

Myndigheten skall även själv initiera och tillsammans med intressenter i andra länder samarbeta för att genomföra investeringar i de projektbaserade mekanismerna som bidrar till att begränsa atmosfärens halt av växthusgaser och uppfyller högt ställda krav på miljömässig trovärdighet. Projekten skall avse investeringar i effektivisering av produktion och distribution av energi företrädesvis baserad på förnybara energikällor för uppvärmning eller elproduktion. Myndigheten skall sträva efter en jämn geografisk spridning av projekten samt att projekt också kan initieras och genomföras i de minst utvecklade länderna.

Myndigheten skall i dessa avseenden i tillämpliga fall samverka med Sida. Myndigheten skall i sådana fall inhämta Sidas synpunkter när det gäller projektens strukturmässiga och samhällsekonomiska konsekvenser för samarbetslandet. Myndigheten skall, när Sida finner det lämpligt att ge sina projekt en utformning så att de kan utgöra gemensamt genomförande eller mekanismen för en ren utveckling, överväga att genomföra sådana tilläggsinvesteringar till Sidas projektinvesteringar.

Myndigheten skall bistå Regeringskansliet och medverka i svenska insatser på det klimatpolitiska området inom ramen för Östersjösamarbetet på energiområdet (BASREC). Myndigheten skall ansvara för Sveriges deltagande i den s.k. klimatinvesteringsfond (s.k. Testing Ground Facility) inom BASREC och representera Sverige i den s.k. Investors' Committee som skall utgöra styrgrupp för Testing Ground Facility som administreras av NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation). Efter samråd med Naturvårdsverket skall myndigheten för Sveriges del ta ställning till godkännande av dessa projekt i enlighet med Kyotoprotokollets artikel 6.

Målet med EU:s system för handel med utsläppsrätter är att minska utsläppen av koldioxid inom EU på ett kostnadseffektivt sätt. Myndigheten skall bidra till detta genom att fullgöra sina uppgifter inom ramen för handelssystemet med god kvalitet och på ett effektivt sätt.

Myndigheten skall redovisa vilka investeringar och övriga aktiviteter som utförts under året. Redovisningen skall innefatta kostnader för förvärv av utsläppskrediter (ERU och CER) fördelade på kategorier och länder. För varje projekt skall också lämnas beräknade additionella utsläppsförändringar, startdatum och så långt möjligt uppskattade reduktionskostnader. Redovisningen skall även omfatta effekter på den lokala miljön, och särskilt vad gäller CDM-projekt även bidrag till hållbar utveckling, samt ekonomiska följdverkningar i värdlandet. Svenska företags aktiviteter inom området skall redovisas. Återrapporteringen skall även innefatta referat av studier med relevans för området vilka myndigheten bidragit till eller medverkat i samt en översikt av förutsedda och planerade insatser på området.

Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som myndigheten utfört under året för att fullgöra sina uppgifter inom handelssystemet med utsläppsrätter avseende koldoxid. I detta arbete ingår att följa upp och rapportera erfarenheter från arbetet, särskilt avseende tilldelning av utsläppsrätter, registerhantering inklusive omfattning av driftstörningar eller andra fel som uppstått samt tidsåtgång för att rätta till detta, utfärdande av utsläppsrätter inklusive tidsåtgång och problem som uppstått, elektronisk rapportering inklusive användningsgrad samt problem som uppstått. Myndigheten ska även redovisa sina informationsinsatser på området, bl.a. i enlighet med informationsplanen (dnr N2004/4261/ESB)). I arbetet ingår också att redovisa en allmän analys av utsläppsrättsmarknaden.

Målet är att omställningen och den långsiktiga utvecklingen av energisystemet skall främjas genom internationellt samarbete. Detta skall ske bl.a. genom att Statens energimyndighet bidrar till att föra vidare internationella erfarenheter av teknikutveckling på energiområdet till svenska avnämare och i tillämpliga delar sprida svenska erfarenheter internationellt i syfte att bidra till att öka svensk ekonomisk tillväxt. Myndigheten skall också delta direkt i internationellt energi- och klimatsamarbete i enlighet med instruktion från regeringen.

Myndigheten skall redovisa sitt deltagande i internationella samarbetsfora och de prestationer som utförts. Myndigheten skall uppskatta effekterna av och kostnaderna för sitt internationella arbete och redovisa hur samverkan skett med internationella organisationer.

Mål

Målet är att myndigheten snabbt skall kunna ta fram underlag för det svenska deltagandet inom ramen för EU- och IEA-samarbetet samt i energisamarbetet med de andra nordiska länderna och länderna runt Östersjön, Barentssamarbetet och övrigt internationellt energisamarbete.

Myndigheten skall vid behov bistå Regeringskansliet vid Sveriges förhandlingar inom EU med löpande analysarbete, mindre utredningsarbete och remissammanställningar. Myndigheten skall även bistå Regeringskansliet med arbete inom ramen för FN:s klimatkonvention. Myndigheten skall särskilt bidra med underlag inför arbetet i IEA:s styrelse (Governing Board) och dess beredande kommittéer samt medverka med insatser för att sprida resultaten av samarbetet inom IEA. Energimyndigheten skall bl.a. utarbeta förslag till instruktioner och minnesanteckningar för sammanträden i IEA:s Standing Group on Long-Term Co-operation (SLT) och IEA:s Committee on Energy Research and Technology (CERT). Vidare skall myndigheten bistå Regeringskansliet i det arbete med energiscenarier som bedrivs inom EU. Myndigheten skall särskilt bidra med analyser av de modellkörningsresultat och indata för Sverige som tas fram inom ramen för detta arbete.

Återrapportering

Myndigheten skall redovisa hur myndigheten bidragit till det svenska deltagandet inom ramen för EU- och IEA-samarbetet, FN:s klimatkonvention, inklusive energirelaterat klimatsamarbete, samt i energisamarbetet med de nordiska länderna, Östersjösamarbetet och Barentssamarbetet samt övrigt internationellt samarbete.

Mål

Målet är att myndigheten inom sitt ansvarsområde skall bistå Regeringskansliet med underlag inför rapportering till EG-kommissionen avseende genomförandet av vissa EG-rättsakter där sådan rapportering föreskrivs.

Återrapportering

Myndigheten skall redovisa en sammanställning av redovisade underlag för rapportering till Europeiska kommissionen.

Mål

Målet är att myndigheten tar aktiv del i genomförandet av Energi-stadgefördragets protokoll om energieffektivisering och därtill hörande miljöaspekter.

Återrapportering

Myndigheten skall redovisa sitt deltagande i genomförandet av Energistadgefördragets protokoll om energieffektivisering och därtill hörande miljöaspekter.

Mål

Målet är att myndigheten inom sina verksamhetsområden skall delta i projekt inom ramen för det nordiska samarbetet, Östersjösamarbetet, Barentssamarbetet, EU, IEA-samarbetet samt i programverksamhet inom ramen för utlandsbaserad omvärldsbevakning som bedrivs av Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Återrapportering

Myndigheten skall redovisa de projekt myndigheten deltagit i. För de aktuella projekten skall kostnader för administration och programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering särredovisas.

Mål

Målet är ett fokuserat och ökat svenskt deltagande i EU:s program. Områden som är av särskild betydelse för omställningen och den långsiktiga utvecklingen av det svenska energisystemet skall prioriteras. Myndigheten skall i samverkan med övriga berörda intressenter fullgöra uppgifter avseende främjande av svenska aktörers deltagande i delprogrammen i gemenskapens ramprogram Intelligent energi Europa (energieffektivisering i SAVE, förnybara energikällor i ALTENER, energianvändningen i transportsektorn i STEER och energisamarbete med utvecklingsländerna i COOPENER), Energy Star-programmet samt den europeiska gemenskapens sjätte ramprogram för forskning och utveckling.

Återrapportering

Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som myndigheten genomför för att främja svenskt deltagande i EU:s program samt utvecklingen i deltagandet fördelat på relevanta kategorier. En koppling till utvecklingsområden skall göras i redovisningen. För de aktuella projekten skall kostnader för administration och programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering särredovisas.

Målet för politikområdet är att minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder.

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan påfrestning skulle inträffa skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas.

Myndigheten skall redovisa en bedömning av förmågan såvitt avser myndighetens ansvarsområden inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Ekonomisk säkerhet i enlighet med förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap samt en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen.

Verksamheter inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur skall bedrivas så att riskerna för störningar i den tekniska infrastrukturen i samhället minimeras och att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Målet för Statens energimyndighet inom verksamhetsgrenen Teknisk infrastruktur är att myndigheten i samverkan med andra aktörer inom verksamhetsgrenen verkar för att förmågan att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred är tillräcklig. Myndigheten skall fortsatt verka för att berörda myndigheter utvecklar en helhetssyn för elberedskapsåtgärder som omfattar beredskapsåtgärder såväl på den eloperativa sidan som på användarsidan.

Statens energimyndighet skall i samverkan med Affärsverket svenska kraftnät och andra berörda myndigheter fortsätta arbetet med att skapa möjligheter för att i fredstid styra knappa eltillgångar till prioriterade användare utifrån ett tekniskt, juridiskt och organisatoriskt perspektiv. I uppdraget ingår att ta en helhetssyn kring styrning av el till prioriterade användare och samordna olika myndigheters fortsatta arbete inom prioriteringsområdet. Statens energimyndighet skall vidare i samverkan med Affärsverket svenska kraftnät påbörja en analys av möjliga system för styrning av el till prioriterade användare. Analysen bör resultera i ett rimligt system för styrning av el till prioriterade användare vid fredstida bristsituationer. Analysen bör ta hänsyn till aspekter kring kostnader och nytta av bl.a. möjliga planeringsmässiga, driftsmässiga och tekniska förutsättningar.

Inom ramen för myndighetens uppgifter inom samverkansområdet skall myndigheten redovisa en bedömning av förmågan vid svåra påfrestningar på samhället i fred samt en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen. Väsentliga avvikelser från inriktning och planerad verksamhet skall redovisas. Insatser som genomförs inom ramen för myndighetens andra politikområden och som utgör ett väsentligt bidrag till detta politikområdes måluppfyllnad skall redovisas.

Myndigheten skall också redovisa de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet eller inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt utgör en begränsning av samhällets förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Verksamheter inom samverkansområdet Ekonomisk säkerhet skall bedrivas så att riskerna för störningar minimeras och att samhällets grundläggande behov av ekonomisk säkerhet kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Energimyndighetens verksamhet inom samverkansområdet syftar till att kunna trygga försörjningen med strategiska varor vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Återrapportering

Inom ramen för myndighetens uppgifter inom samverkansområdet skall myndigheten redovisa en bedömning av förmågan vid svåra påfrestningar på samhället i fred samt en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen. Väsentliga avvikelser från inriktning och planerad verksamhet skall redovisas. Insatser som genomförs inom ramen för myndighetens andra politikområden och som utgör ett väsentligt bidrag till detta politikområdes måluppfyllnad skall redovisas.

Myndigheten skall också redovisa de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet eller inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt utgör en begränsning av samhällets förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Samarbetet inom ramen för Partnerskap för fred (PFF)

Myndigheten skall delta i kontaktgruppen för civila myndigheter verksamma inom PFF-samarbetet som leds av Krisberedskapsmyndigheten (KBM).

Återrapportering:

Myndigheten skall redovisa genomförd verksamhet samt kostnader för denna och en analys av samarbetets inriktning och utveckling. Dessutom skall myndigheten lämna underlag till KBM:s kvartalsrapporter vad avser PFF-verksamhet.

Statens energimyndighet skall i sitt arbete bidra till att uppfylla de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen som är relevanta för energisektorn, med inriktning på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Beträffande energipolitiska insatser för begränsad klimatpåverkan bör dessa bidra till att det klimatpolitiska delmålet för perioden 2008-2012 uppnås och att en god grund läggs för att det långsiktiga klimatmålet till år 2050 kan uppnås.

Myndigheten skall redovisa vilka aktiviteter som genomförts för att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål. Bedömningen skall inriktas på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Myndigheten skall också redovisa hur samverkan har skett med Miljömålsrådet och berörda miljömålsmyndigheter. Myndigheten skall även redovisa erfarenheter, kostnader och tidsåtgång för beredning av ärenden som genomförts i enlighet med förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram.

Myndigheten skall vara en samverkanspart i de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvars- och kompetensområde.

Statens energimyndighet skall bistå Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) med underlag vid uppföljningen av regionala tillväxtprogram avseende 2005 enligt närmare anvisningar från NUTEK. Statens energimyndighet skall vid förfrågan från länens programansvariga redovisa beslutade och utbetalade belopp inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen.

Myndigheten skall, i tillämpliga delar, i det ekonomiadministrativa systemet Hermes redovisa utgiftsprognoser för 2005-2008 på samtliga anslag och anslagsposter, inklusive äldre anslag, som myndigheten disponerar vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten.

Om möjligt skall prognosen också månadsfördelas för innevarande år så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall. En avvikelseanalys skall göras för samtliga anslag som myndigheten disponerar, liksom för samtliga anslagsposter under anslagen 35:5 Energiforskning och äldre anslaget 35:6 Energiteknikstöd enligt de anvisningar som myndigheten beslutar. Statens energimyndighet har samordningsansvaret för redovisningen till Näringsdepartementet.

Redovisningen skall ske senast

- den 20 januari 2005,

- den 8 mars 2005,

- den 3 maj 2005,

- den 2 augusti 2005 och

- den 1 november 2005.

Andra myndigheter som disponerar medel inom anslagen 35:2 Insatser för effektivare energianvändning, 35:5 Energiforskning och äldre anslaget 35:6 Energiteknikstöd, dvs. Konsumentverket och Vinnova, skall redovisa resultatet av insatserna enligt de anvisningar som Statens energimyndighet beslutar. Beträffande de två sistnämnda anslagen skall detta ske i enlighet med de återrapporteringskrav som anges ovan under rubriken Verksamhetsgren Långsiktig utveckling av energisystemet.

Mål

Myndigheten skall kvalitetssäkra sina tjänster och insatser.

Återrapportering

Resultaten av kvalitetsarbetet skall redovisas. I detta ingår information om hur arbetet bedrivits, vilka erfarenheter som vunnits och vilka åtgärder myndigheten avser att vidta till följd av dessa.

Mål

Myndigheten skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Återrapportering

Myndigheten skall redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjningen i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Av redovisningen skall framgå

- i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2005 har uppnåtts,

- vilka åtgärder som har vidtagits, och

- vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning 2006 och 2007-2008.

Inom ramen för detta skall myndighetens insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald och ökad hälsa samt för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur, könsfördelning och rörlighet bland personalen framgå. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna ledning, kärn- och stödkompetens, om så är lämpligt.

Myndigheten skall fortsätta arbetet med att ta fram indikatorer på energiområdet, vilka kan tjäna som underlag för uppföljning av de energipolitiska målen. Rapporten som lämnades i juni 2004 skall uppdateras och vidareutvecklas. I 2005 års rapport skall särskilt beaktas behovet av indikatorer för uppföljning av energianvändningen. Uppdraget skall redovisas senast den 15 juni 2005.

Myndigheten skall senast den 30 juni 2005 redovisa fakta och statistik kring den svenska och den nordiska elmarknadens utveckling.

Myndigheten skall ta fram och senast den 1 maj 2005 redovisa förslag till hur en sammanhållen statistikfunktion för elmarknadsområdet skall etableras. I uppdraget ingår särskilt att lämna förslag på omfattning av innehåll i samt kostnader för en sammanhållen statistikfunktion. Uppdraget skall ske efter samråd med Affärsverket svenska kraftnät.

Myndigheten skall senast den 15 juni respektive 15 december 2005 till regeringen redovisa resultatet av analyserna av utvecklingen på elmarknaden. Utöver de i målen särskilt nämnda områdena kan myndigheten ta upp och analysera andra aktuella frågor på elmarknaden. Myndigheten skall därvid föreslå de ändringar av regelverket och andra åtgärder som kan behövas för att främja en effektiv elmarknad som genererar en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser.

Myndigheten skall senast den 15 juni 2005 till regeringen redovisa fakta och analyser kring den svenska naturgasmarknadens utveckling. Utöver kapacitetsutveckling och strukturförändringar inom överförings- och handelsverksamhet, utvecklingen avseende leverantörsbyten samt prisutvecklingen på gas-, överförings- och lagringstjänster, bör myndigheten ta upp och behandla aktuella frågor på naturgasmarknaden. Myndigheten skall föreslå de åtgärder som kan behövas för att främja en vidareutveckling av gasmarknadsreformen så att en effektiv naturgasmarknad med reell konkurrens kan etableras. Myndigheten skall vidare redovisa de informationsinsatser som vidtagits för att kunderna skall ha tillräcklig information för att kunna agera på den konkurrensutsatta naturgasmarknaden.

Myndigheten skall analysera utvecklingen i fjärrvärmesektorn i relation till konkurrerande alternativ på värmemarknaderna med avseende på priser, konkurrens och miljö. Myndigheten skall senast den 30 juni 2005 redovisa resultatet av dessa analyser.

Myndigheten skall senast den 1 september 2005 redovisa en preliminär rapport som skall innehålla en analys (i enlighet med artikel 3.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el) av måluppfyllnaden av det nationella vägledande målet om 10 TWh el från förnybara energikällor som riksdagen fastställt. Slutrapport skall lämnas senast den 30 september 2005. Särskild hänsyn skall tas till de klimatfaktorer som eventuellt kan påverka förverkligandet av detta mål, och ange i vilken utsträckning åtgärderna är förenliga med nationella åtaganden beträffande klimatförändringar.

Energimyndigheten skall i samråd med Boverket lämna förslag till hur uppföljningen av tillämpningen av informations- och rådgivningsalternativet i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda skall genomföras. En plan för hur sådan uppföljning bör ske skall redovisas tillsammans med förslag till underlag för rapportering till Europeiska kommissionen. Förslagen i SOU 2004:109 skall beaktas. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 2005.

Myndigheten skall senast den 31 oktober 2005 redovisa erfarenheter från utveckling av verktyg och metoder samt informationsspridning för att främja energirelaterade krav vid upphandling i den offentliga sektorn. Myndigheten bör beakta övrigt pågående utvecklings- och utredningsarbete inom området.

Myndigheten skall senast den 4 april 2005 föreslå de andelar av basmängder för lagringsbränslen (lagringsprocenttal) som skall lagras under det följande lagringsåret enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol.

Myndigheten skall delta i arbetet inom Internationella energiorganet (IEA) avseende systemet för krisåtgärder enligt avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP) och därvid ha beredskap för att organisera ett svenskt s.k. NESO-organ vid oljekriser. Myndigheten skall även medverka i arbetet på oljeberedskapsområdet inom EU och ansvara för uppföljningen av de bilaterala oljelagringsavtal som Sverige ingått.

Myndigheten skall senast den 1 december 2005 redovisa statistiska uppgifter om nationell kraftvärmeproducerad elkraft och värme i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG.

Myndigheten skall redovisa utvecklingen på kraftvärmeområdet, främst vad gäller bränsleval och produktionsvolymer. Syftet är att följa upp de samlade effekterna på kraftvärmen av de förändrade reglerna för energibeskattning, handel med elcertifikat och handel med utsläppsrätter avseende koldioxid samt koldioxidskattens bidrag till denna samlade effekt. Uppdraget skall delredovisas senast den 1 mars 2005 och slutredovisas senast den 15 juni 2005.

Myndigheten skall senast den 15 februari och den 15 augusti 2005 till Regeringskansliet redovisa importstatistik avseende stenkol under föregående halvår i enlighet med rådets förordning (EG) nr 405/2003 av den 27 februari 2003 om övervakning på gemenskapsnivå av import av stenkol med ursprung i tredje land.

Myndigheten skall senast den 15 mars 2005 till Regeringskansliet redovisa investeringsprojekt av intresse för gemenskapen inom petroleum-, naturgas-, och elektricitetssektorerna i enlighet med bilagan till rådets förordning (EG) nr 736/96 av den 22 april 1996 om anmälan till kommissionen av investeringsprojekt av intresse för gemenskapen.

Myndigheten skall se till att rapporteringsrutiner för olika former av bidrag är så utformade att de tillgodoser EG:s statsstödsregler samt WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder. Samordnande myndighet för denna rapportering är Verket för näringslivsutveckling.

Myndigheten skall senast 31 oktober 2005 redovisa underlag till den nationella fördelningsplan som regeringen ska lämna till Europeiska kommissionen senast den 30 juni 2006:

a) Energimyndigheten skall redovisa en bedömning av möjligheterna, bland annat de tekniska möjligheterna, att minska utsläpp i el- och värmeproduktion senast den 31 december 2005.

b) Energimyndigheten skall gemensamt med Naturvårdsverket redovisa en prognos för utsläppen av växthusgaser 2010 med fokus på den handlande sektorn. Naturvårdsverket och Energimyndigheten skall i ett första steg genomföra en förstudie senast den 28 februari 2005 som redovisar vilka möjligheter det finns att göra en ny prognos respektive en förbättrad prognos för den handlande sektorn och den icke-handlande sektorn för år 2010. Arbetet bör så långt som möjligt samordnas med framtagandet av underlag för den fjärde nationalrapporten till FN:s klimatkonvention.

c) Energimyndigheten skall gemensamt med Naturvårdsverket och i samråd med SIKA senast den 31 december 2005 redovisa en bedömning av effekten på utsläpp till följd av åtgärder i den icke-handlande sektorn och eventuella förändringar av styrmedel inom den handlande sektorn som regering och/eller riksdag fattat beslut om efter det att myndigheterna redovisade sin rapport med underlag till kontrollstationen 2004 om utvärdering av Sveriges klimatstrategi eller i övrigt ändrade förutsättningar.

d) Energimyndigheten skall senast den 31 oktober 2005 konstruera riktmärken för el- och värmeproduktion som bas för tilldelning av utsläppsrätter såväl för befintliga anläggningar som för nya deltagare. Myndigheten skall vid konstruktionen beakta det som sägs om riktmärken i regeringens proposition Handel med utsläppsrätter II (prop. 2004/05:18). Konsekvenserna av ett riktmärkessystem för olika typer av anläggningar skall belysas såväl med avseende på enkelhet, miljöstyrning, relation till andra styrmedel och som förenlighet med direktivets kriterier. Konsekvenser för investeringar skall också belysas. Myndigheten skall beakta FlexMex2-delegationens slutbetänkande, den klimatpolitiska proposition som regeringen avser lämna till riksdagen under våren 2005 samt kommissionens riktlinjer för upprättande av fördelningsplaner (KOM (2003)830). Senast den 15 april 2005 skall myndigheten bedöma den praktiska genomförbarheten av att kunna använda riktmärken som bas för tilldelning av utsläppsrätter i energisektorn.

Regeringen kan under 2005 komma att komplettera och precisera detta uppdrag ytterligare.

Energimyndigheten skall gemensamt med Naturvårdsverket och efter samråd med NUTEK och länsstyrelserna senast den 31 mars 2005 skriftligt redovisa sina erfarenheter från genomförandet av EG:s direktiv för handel med utsläppsrätter. Myndigheterna skall göra en beskrivning av hur de olika arbetsuppgifterna har genomförts samt vilka viktigare dokument som producerats. Myndigheterna skall därvid särskilt belysa sina erfarenheter vad avser tillämpning av definitioner och metoder i lagen (2004:1199) respektive förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter vid tillståndsprövning och tilldelning av utsläppsrätter. Vidare skall myndigheterna redovisa erfarenheter av tillämpningen av EG:s riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp (kommissionens beslut av den 29/1/2004 om riktlinjer för övervakning och rapportering av växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG), efterlevnaden av kravet på informationsspridning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, organisationen av det svenska handelssystemet, förande av register och tillämpning av Europeiska kommissionens förordning 000/2004 av den dd/mm/2004 om ett standardiserat och säkert system av register i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG. I rapporteringen skall vid behov lämnas förslag till förbättringar av systemet både avseende det svenska genomförandet av direktivet och i syfte att ge underlag för svenska ståndpunkter vid kommande översyn av direktivet. Särskilt ska belysas huruvida justeringar är önskvärda beträffande vilka verksamheter som bör ingå i handelssystemet mot bakgrund av att det för närvarande förekommer gränsdragningsproblem och skillnader i tillämpning i de olika EU-länderna av exempelvis begreppet förbränningsanläggning och därmed förknippade risker för konkurrenssnedvridning och oönskade miljöeffekter. Myndigheterna skall vidare till den 15 maj 2005 lämna förslag till svar på de frågor som ställs i det frågeformulär som Europeiska kommissionen avser att tillställa medlemsstaterna. Rapporteringen skall utgöra ett underlag till regeringens rapportering till kommissionen samt till vidareutvecklingen av tillämpningen av EU:s handelssystem i Sverige. Myndigheterna får för dessa uppdrag fördela uppgifterna mellan sig baserat på myndigheternas ansvarsområden inom ramen för handeln med utsläppsrätter. Rapporteringen skall ske i ett gemensamt dokument.

Statens energimyndighet skall, gemensamt med Naturvårdsverket, utarbeta färdiga underlag för Sveriges fjärde nationalrapport under klimatkonventionen och Sveriges rapport om påvisbara framsteg i enlighet med Kyotoprotokollet. I arbetet ingår att i enlighet med konventionens och Kyotoprotokollets riktlinjer arbeta fram färdiga underlag på engelska och svenska utformade så att de kan användas av regeringen för dess rapportering till klimatkonventionens sekretariat. I arbetet ingår även att, efter godkännande av regeringen samt i överensstämmelse med i klimatkonventionen och Kyotoprotokollet fastlagda krav, färdigställa ovan nämnda rapporter. Arbetet skall utföras i nära samarbete med berörda sektorsmyndigheter och det skall regelbundet stämmas av med en referensgrupp bestående av representanter bl.a. från Regeringskansliet. Uppdraget skall redovisas senast den 30 september 2005. Underlaget för EU:s rapport om påvisbara framsteg i form av uppdaterad utsläppsprognos skall redovisas senast 31 maj 2005.

Myndigheten skall senast den 31 mars 2005 redovisa förslag till principer, intern organisation och process för godkännande av projekt för gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling samt för auktorisering av organisationer som vill delta i de projektbaserade mekanismerna. Förslaget skall utarbetas efter samråd med andra berörda myndigheter som Naturvårdsverket, SIDA och NUTEK.

Energimyndigheten skall senast den 1 november 2005 redovisa operativa delmål, mätbara mål och indikatorer som kan användas för att kvantitativt eller kvalitativt följa upp de insatser som bör göras för att uppfylla de övergripande målen för verksamheten vad gäller de långsiktiga energipolitiska insatserna.

Energimyndigheten skall senast den 1 november 2005 redovisa den fortsatta konkretiseringen och tillämpningen av de kriterier för prioritering som redovisats genom rapporten (N2004/4458/ESB) FOKUS - Prioritering och fokusering av satsningar på forskning, utveckling och demonstration på energiområdet. Innovationsstrategin som redovisades i rapporten Innovativa Sverige - en strategi för tillväxt genom förnyelse (Ds 2004:35) skall beaktas.

Myndigheten skall följa upp tillämpningen av det avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket som den 30 november 1999 träffats mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB. Myndigheten skall bistå Kammarkollegiet i samtliga frågor, där Statens energimyndighets expertkunskaper är tillämpliga, som kan uppkomma vid kollegiets administration av utbetalningar av ersättning enligt avtalet.

Myndigheten skall, efter att ha tagit in uppgifter från Kammarkollegiet om de utbetalningar som kollegiet gjort enligt avtalet, lämna en samlad redovisning av verksamheten mot bakgrund av ansvaret att för statens del följa upp tillämpningen av avtalet. Redovisningen skall lämnas senast den 1 juni 2005.

Myndigheten skall den 15 mars och den 15 augusti 2005 redovisa kortsiktsprognoser för energiförsörjningen i Sverige. Rapporterna skall omfatta en redovisning av energiförsörjningsläget under 2004 samt prognoser för åren 2005, 2006 och 2007.

Inom ramen för FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) ingår uppföljning av de mål som överenskoms vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002. Under åren 2006 - 2007 kommer CSD:s arbetsprogram fokuseras på bl.a. frågor om industriell utveckling, klimat, energi, och luftföroreningar. Som ett bidrag till de svenska förberedelserna skall Statens energimyndighet bistå regeringen i de insatser som kan uppkomma i förberedelserna inför detta arbete.

Myndigheten skall bistå Regeringskansliet (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet) med analyser av effekter på energianvändningen och på miljön av förändringar i energiskattesystemet. Analyserna skall redovisas senast den 1 april 2005.

Statens energimyndighet får disponera avgiftsinkomsterna för viss avgiftsfinansierad analysverksamhet på uppdrag från externa beställare.

Statens energimyndighet får disponera de avgifter som tas ut enligt förordningen (2000:672) om naturgasavgift.

Statens energimyndighet får disponera de avgifter som tas ut enligt 6 kap. 12 § lagen (2003:113) om elcertifikat.

Statens energimyndighet får disponera de avgifter som tas ut enligt förordningen ( 2004:1205) om handel med utsläppsrätter.

Avgifter som Statens energimyndighet tar ut för handläggningen av ansökningar om rörledningskoncessioner enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar och för handläggning av ärenden enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem skall redovisas mot inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter.

Kvotplikts- och förseningsavgifter enligt 5 kap. respektive 6 kap. 13 § lagen (2003:113) om elcertifikat redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.

De avgifter som Statens energimyndighet tar in enligt förordningen (2000:672) om naturgasavgifter skall finansiera den del av verksamheten vid myndigheten som sker enligt naturgaslagen (2000:599).