Målet är att eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet motarbetas.[1]

[1] Myndigheter vars verksamhet skall bidra till målet är Skatteverket, kronofogdemyndigheterna, Tullverket och Kustbevakningen.

Målet är att brott mot bestämmelser om in- och utförselrestriktioner skall förebyggas, upptäckas och beivras.

Kustbevakningen skall redovisa gjorda prioriteringar, vilka åtgärder som vidtagits samt analysera hur åtgärderna bidragit till att målet för verksamhetsgrenen uppnåtts.

Målet är att Kustbevakningen skall bidra till utvecklingen av gränskontrollverksamheten och inom ramen för denna verksamhet fortsätta utvecklingen av det riskanalysbaserade arbetssättet. Utvecklingen skall ske i samverkan med Tullverket.

Kustbevakningen skall redovisa hur arbetet bedrivits samt effekterna av ett ökat arbete med det riskanalysbaserade arbetssättet.

För att förhindra illegal införsel av narkotika skall kontroller beträffande narkotikasmuggling ges högsta prioritet samt effektiviseras. Bekämpning av den organiserade narkotikasmugglingen skall därvid prioriteras. Målet är att mängden beslagtagen narkotika skall öka.

Kustbevakningen skall redovisa

· gjorda prioriteringar i verksamheten,

· beslagsmängder

· antalet beslagstillfällen där smugglingen bedöms som organiserad samt slutsatser avseende verksamhetsprioriteringarna. Härvid skall även beaktas beslag gjorda av tull och polis där Kustbevakningen medverkat.

Kontroller för förhindrande av storskalig illegal införsel av alkohol- och tobaksvaror skall ges hög prioritet.

Kustbevakningen skall redovisa

· gjorda prioriteringar i verksamheten,

· beslagsmängder

· antalet beslagstillfällen där smugglingen bedöms som organiserad samt slutsatser avseende verksamhetsprioriteringarna. Härvid skall även beaktas beslag gjorda av tull och polis där Kustbevakningen medverkat.

Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Verksamheten skall utgå från medborgarnas intresse. I detta ligger bl.a. att förkorta tiden från brotts-anmälan till dom och straffverkställighet.

Brott skall förebyggas.

Målet är att Kustbevakningen skall genomföra kontroll av sjötrafiken så att gränskontrollen till sjöss uppfyller de krav som följer av Schengenregelverket.

Kustbevakningen skall redovisa gjorda prioriteringar, vilka åtgärder som vidtagits samt analysera hur åtgärderna bidragit till att målet för verksamhetsgrenen uppnåtts.

Kustbevakningen skall medverka till att målet för kriminalpolitiken uppnås genom att genomföra övervakning och kontroll till sjöss.

Kustbevakningen skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits samt analysera hur åtgärderna bidragit till att målet för verksamhetsgrenen uppnåtts.

Verksamheten skall bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet och kvalitet och fler brott skall leda till lagföring.

Kustbevakningen skall utveckla sin förmåga att upptäcka brott. Myndigheten skall fortsätta utvecklingen av ett system för riskanalys baserat på underrättelser och brottsmisstankar.

Kustbevakningen skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits samt analysera hur åtgärderna bidragit till att målet för verksamhetsgrenen uppnåtts.

Kustbevakningen skall verka för att fler rapporterade misstänkta brott skall leda till rättsliga åtgärder.

Kustbevakningen skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits samt antalet rapporter som har lett till rättsliga åtgärder. En jämförelse skall göras med föregående år. Kustbevakningen skall vidare analysera hur de vidtagna åtgärderna bidragit till att målet för verksamhetsgrenen uppnåtts.

Målet för politikområdet är att bidra till att bevara vårt lands fred och självständighet. Vi skall kunna möta militära hot som direkt berör Sverige. Internationellt skall vi bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande och humanitära insatser både i och utom Europa.

Totalförsvarsresurserna skall enligt gällande försvarsbeslut kunna användas för följande huvudändamål:
- försvara Sverige mot väpnat angrepp,
- hävda vår territoriella integritet,
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och
- bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.

Målet för verksamheten inom det civila försvaret och för utformningen av resurserna är att:

• värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår omvärld,

• bidra till fred och säkerhet i omvärlden och

• stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.

Målet är att samhällets grundläggande behov inom Kustbevakningens ansvarsområde inom respektive samverkansområden skall kunna upprätthållas även vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller vid ett väpnat angrepp.

Kustbevakningen skall redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. Här avsedd innebörd av begreppen el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för ovan nämnda förmåga.

Målet för politikområdet är att
- minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och
- minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder.

Målet är att skydda människors liv, säkerhet och hälsa mot olyckor samt att förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö.

Kustbevakningens

· förmåga att möta olje- och kemikalieolyckor till sjöss skall påtagligt bidra till att minska konsekvenserna av allvarliga incidenter för den marina miljön och strandnära land- och vattenområden och

· beredskap för sjöräddning skall påtagligt bidra till att konsekvenserna av olyckor till sjöss minskar.

Målet är att minimera konsekvenserna av olyckor

Kustbevakningen skall redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtagit samt analysera hur åtgärderna bidragit till att målet för verksamhetsgrenen uppnåtts samt hur de vidtagna åtgärderna bidragit till att målet för verksamhetsområdet har uppnåtts. Av redovisningen skall framgå om det finns brister i förmågan och beredskapen samt skälen till dessa.

Kustbevakningen skall:

• avseende oljeutsläpp eller fara för utsläpp kunna vidta preventiva åtgärder vid olycksplatsen inom fyra timmar efter larm och bekämpningsåtgärder inom åtta timmar efter larm samt ha en total kapacitet att bekämpa utsläpp i riskintervallet upp till 5 000 ton,

• avseende kemikalieolyckor kunna vidta preventiva åtgärder vid olycksplatsen inom fyra timmar efter larm samt

• ha förmåga att lämna bistånd inom ramen för de internationella överenskommelser som Sverige ingått i händelse av ett större oljeutsläpp.

Kustbevakningen skall redovisa:

• insatsförmågan,

• måluppfyllelsen och

• antalet genomförda oljeskyddsoperationer, antalet kemikalieolyckor som bekämpats samt antal förebyggande miljöskyddsoperationer.

Kustbevakningen skall ha ständig beredskap för sjöräddningsinsatser.

Kustbevakningen skall redovisa:

• insatsförmågan,

• måluppfyllelsen samt

antalet genomförda sjöräddningsinsatser.

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår påfrestning skulle inträffa skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas.

Målet är att samhällets grundläggande behov inom Kustbevakningens ansvarsområde inom respektive samverkansområde skall kunna upprätthållas även vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

Kustbevakningen skall redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Här avsedd innebörd av begreppen el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för ovan nämnda förmåga.

Att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Att effektivt genomföra insatser för att bevara, skydda och vårda miljö, samt restaurera och återställa skadad miljö för att nå miljökvalitetsmålen.

Målet är att utsläpp och dumpning till sjöss, liksom otillbörligt störande av djur- och naturskyddsområden, skall minska.

Kustbevakningen skall redovisa vidtagna åtgärder samt göra en bedömning av hur åtgärderna bidragit till målet för verksamhetsgrenen.

Utsläpp av olja och kemikalier från fartyg inom svenskt ansvarsområde i Östersjön och Västerhavet skall minska och vara försumbara senast 2010.

Kustbevakningen skall göra en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna bidragit till målet, samt göra en bedömning av måluppfyllelsen inför 2010 med nuvarande ram.

Kustbevakningen skall vidare redovisa:

• det totala antalet upptäckta utsläpp, antalet upptäckta utsläpp av flyget, det totala antalet flygtimmar och antalet av flyget upptäckta utsläpp per flygtimme samt

• vilka rättsliga eller andra åtgärder upptäckta utsläpp lett till.

Målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

1. Ett tillgängligt transportsystem, där sjötransportsystemet utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

2. En hög transportkvalitet, där sjötransportsystemet skall medge hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet.

3. En säker sjöfart, där ingen dödas eller allvarligt skadas. Sjötransportsystemet skall anpassas till de krav som följer av detta.

4. En god miljö, där sjötransportsystemet anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla och där en god hushållning med naturresurser främjas. Sjötransportsystemets utformning skall bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

5. En positiv regional utveckling, där sjötransportsystemet bidrar till att utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas och motverkar nackdelar av stora transportavstånd.

6. Ett jämställt sjötransportsystem, där sjötransportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka sjötransportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt.

De mål som gäller för Kustbevakningens verksamhet inom verksamhetsgrenen är:

· En säker sjöfart, där ingen dödas eller allvarligt skadas. Sjötransportsystemet skall anpassas till de krav som följer av detta.

· En god miljö, där sjötransportsystemet anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla och där en god hushållning med naturresurser främjas. Sjötransportsystemets utformning skall bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

Målet är att antalet allvarliga olyckor samt att sjöfartens negativa miljöpåverkan skall minska. Kustbevakningens sjötrafikövervakning och sjösäkerhetstillsyn skall bidra till att antalet dödade och svårt skadade halveras inom handelssjöfarten respektive fiske- och fritidsbåtstrafiken under perioden 1998-2007. Målet för färjetrafiken och övrig passagerarsjöfart är att inga allvarliga olyckor skall inträffa.[2]

[2] Mål och återrapportering avser till del även politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, verksamhetsområdet Skydd mot olyckor, verksamhetsgrenen Förebyggande och förberedande åtgärder.

Kustbevakningen skall redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtagit samt göra en analys av hur åtgärderna bidragit till målet för verksamhetsgrenen.

Målet är att Kustbevakningen skall bidra till utvecklingen av sjötrafikövervakningen och sjösäkerhetstillsynen och inom ramen för denna verksamhet fortsätta utvecklingen av det riskanalysbaserade arbetssättet. Utvecklingen skall ske i samverkan med Sjöfartsverket.

Kustbevakningen skall redovisa hur arbetet bedrivits samt göra en bedömning av hur åtgärderna bidragit till målet.

En ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.

En ekologiskt hållbar förvaltning av fiskresurserna inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik och de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen så att,

- den biologiska mångfalden bevaras och återskapas,

- ett livskraftigt, ekologiskt hållbart och därmed miljöanpassat fiske och vattenbruk kan utvecklas,

- fisk av god kvalitet är tillgänglig för konsumenterna.

Målet är att säkerställa att fiskekvoter inte överskrids och att såväl gemenskapslagstiftning som nationell lagstiftning efterlevs.

Kustbevakningen skall redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtagit samt göra en analys av hur åtgärderna bidragit till att målet för verksamhetsgrenen uppnåtts.

Fiskerikontrollen skall genomföras i enlighet med kraven i den gemensamma fiskeripolitiken. Kustbevakningen skall genomföra en riskanalysbaserad fiskerikontroll till sjöss och i hamnar. Fiskerikontrollen skall ske i nära samverkan med Fiskeriverket.

Kustbevakningen skall redovisa:

• kontrollerad referensnivå,

• kontrollnivå per segment i relation till beslutad nivå enligt det riskanalysbaserade fiskerikontrollsystemet samt

• en bedömning av uppnådda effekter i förhållande till tidigare fiskerikontroll inom ansvarsområdet under perioden 2000-2004.

Kustbevakningens skall

20. redovisa hur myndigheten inom ramen för det internationella samarbetet medverkat till att utveckla gränskontroll, brottsbekämpning och miljöskydd till sjöss.

21. mot bakgrund av att myndigheten har tillförts 49,3 miljoner kronor i enlighet med de förslag som presenterades i propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/2001:130) redovisa de åtgärder som vidtagits för att stärka miljöövervakningen till sjöss samt kostnaderna för respektive åtgärd. Kustbevakningen skall göra en bedömning av hur det ökade anslaget bidragit till måluppfyllelsen. Kustbevakningen skall vidare redovisa vilka effekter och i vilken utsträckning myndighetens ökade övervakningsinsats och satellitspaning till havs för att spåra olje- och kemikalieutsläpp har bidragit till en förbättrad fiskerikontroll.

22. redovisa kostnader per verksamhetsgren samt respektive verksamhetsgrens andel av den totala verksamheten (tid). Utvecklingen jämfört med perioden 2001 - 2003 skall analyseras och kommenteras.

23. göra en sammanställning med kommentarer över antalet kontroller för respektive verksamhetsgren samt andelen särskilda åtgärder, såsom förelägganden, rapporter och rapporteftergift m.m., av antalet kontroller. För fiskerikontrollen skall fördelningen mellan kontrollen till sjöss, vid landning respektive kvalitetskontroll redovisas. Vidare skall fördelningen mellan yrkes- och fritidsfiske redovisas. En jämförelse med utfall fr.o.m. 1999 skall göras där så är möjligt.

24. avseende uppdragsverksamheten redovisa antalet uppdrag, beställare samt kostnader och intäkter för genomförda uppdrag. En jämförelse med utfall fr.o.m. 1999 skall göras där så är möjligt.

25. Kustbevakningen skall redovisa utgiftsprognoser för 2004 - 2007 för samtliga anslag som myndigheten disponerar vid nedanstående prognostillfällen i systemet Hermes. Prognosen skall kommenteras i förhållande till föregående prognos och i förhållande till budgeten. De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Om möjligt skall prognosen också månadsfördelas för 2004 så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall. Prognoserna lämnas i löpande priser. Utgiftsprognoser lämnas senast:

· 20 januari

· 8 mars

· 5 maj

· 9 augusti

· 1 november

Kustbevakningen skall se till att frågor om mänskliga rättigheter beaktas i myndighetens aspirantutbildningsprogram.

Mål 26

Kustbevakningen skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens. Myndigheten skall härför formulera mål för kompetensförsörjningen som har en klar och tydlig koppling till målen för verksamheten, myndighetens uppgifter, nuvarande kompetensförsörjning och bedömning av arbetsmarknadsläget. Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara.

26. Återrapportering: Kustbevakningen skall redovisa i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2004 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2005 respektive 2006-2007. Redovisningen av mål skall i första hand fokusera på personalens åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet samt myndighetens arbete för att främja etnisk och kulturell mångfald. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens om så är lämpligt.

Mål 27

Kustbevakningen skall fortsatt verka för att främja jämställdheten mellan män och kvinnor som arbetar inom myndigheten och för att jämställdhetsaspekten beaktas i myndighetens verksamhet.

Kustbevakningen skall öka intresset för och kunskapen om myndigheten i syfte att öka rekryteringen av kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund än svensk.

27. Återrapportering: Kustbevakningen skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits samt en bedömning av effekterna av dessa.

28. Återrapportering: Kustbevakningen skall genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa om myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. Av redovisningen skall om möjligt framgå en jämförelse med de två närmast föregående åren. Utvecklingen skall analyseras och kommenteras. Kustbevakningen skall vidare redovisa konsultkostnaderna som andel av de totala personalkostnaderna samt overheadkostnaderna som andel av totala kostnader. Redovisningen skall ställas upp i löpande tidsserier om fem år.

29. Kustbevakningen skall senast den 1 mars 2004 inkomma med en uppdaterad investeringsplan, avseende perioden 2004 - 2015. Underlaget skall även innehålla en plan för omsättningen av hela fartygsflottan.

30. Kustbevakningen skall redovisa en bedömning av på vilket sätt myndigheten kan bidra till verksamheten vid Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO), kostnad för bidraget samt bedömd nytta för den egna verksamheten. Redovisning skall ske senast den 12 mars 2004 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

31. Kustbevakningen skall tillsammans med Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Skatteverket redogöra för vilka eventuella hinder som finns för ett rationellt informationsutbyte mellan myndigheterna inom ramen för den brottsbekämpande verksamheten, samt lämna förslag på hur informationsutbytet kan förbättras. Redovisningen skall ta sin utgångspunkt i det nuvarande informationsutbytet på såväl nationell som internationell nivå. Vidare skall beaktas den utvärdering som redovisas i rapporten om Sverige från tredje omgången av ömsesidiga utvärderingar. Uppdraget skall gemensamt redovisas senast den 30 juni 2004

32. Riksrevisionsverket har i en rapport (RRV 2002:10) pekat på brister i rutinerna för Kustbevakningens upphandling. Myndigheten skall i samband med årsredovisningen inkomma med en särskild redovisning om de vidtagna åtgärderna har inneburit att upphandlingsverksamheten sker i enlighet med gällande regelverk.

33. Kustbevakningen skall redovisa utarbetad plan för att motverka diskriminering av homosexuella, bisexuella och transpersoner.

34.Kustbevakningen skall redovisa i vilken utsträckning myndigheten har påverkats av lagen om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder (2003:1156). Ärendemängden samt eventuella merkostnader för Kustbevakningen under 2004 skall redovisas. Uppdraget skall redovisas senast den 15 januari 2005 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

35. Kustbevakningen skall redovisa hur uppgiften att samordna de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation enligt 1 § förordningen (1988:256) med instruktion för Kustbevakningen lett till att informationsbehovet tillgodosetts. Rapporten skall innehålla en lägesredovisning samt eventuella behov av fortsatt utveckling. Redovisning skall ske senast den 1 december 2004.

Investeringsplan

Följande inriktning skall gälla för Kustbevakningens investeringsplan under perioden 2004-2006.

(miljoner kronor)

34. Kustbevakningen skall redovisa investeringarnas utfall. I de fall utfallet skiljer sig från planen skall detta kommenteras och motiveras.

1. Kustbevakningen får bedriva uppdragsverksamhet inom sitt verksamhetsområde.

Inkomsterna disponeras av Kustbevakningen. Avgifternas storlek bestäms av Kustbevakningen, dock ej i de fall som avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191).

2. Inkomster från oljeskadeskadeersättning enligt 10 kap. 3 § sjölagen (1994:1009) skall redovisas mot inkomsttitel 2713 Vattenföroreningsavgifter m.m. Kustbevakningen skall avräkna medel från eventuella inkomster motsvarande de administrativa merkostnader som myndigheten åsamkats.

3. Ersättning som betalas för att Kustbevakningen på begäran av annan stat bistått i miljöräddningsoperationer i enlighet med av Sverige ingångna avtal får disponeras av Kustbevakningen för att täcka uppkomna merkostnader. Överskott skall redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

1. Ersättningar från EU:s budget som utbetalas till Sverige inom Kustbevakningens verksamhetsområde får disponeras av Kustbevakningen. Kustbevakningen skall särredovisa dessa intäkter från och med 1996 och visa hur dessa disponerats och inom vilka områden ersättningarna använts över åren.

2. Ersättning från anslaget 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. utbetalas av Statens räddningsverk till Kustbevakningen efter rekvisition. Medlen skall betalas ut till icke räntebärande konto hos Kustbevakningen. Kustbevakningen har rätt att använda det icke räntebärande flödet inom statsverkets checkräkning för löpande utgifter vid bekämpning av oljeutsläpp och utsläpp av andra skadliga ämnen till sjöss.

Villkor för övriga inkomster

1. Kustbevakningen får disponera inkomster till följd av överenskommelser med industrin i samband med utveckling och anskaffning av materiel (s.k. royaltyn) om högst 1 000 000 kronor för ett enskilt avtalsförhållande som berättigar till royalty. Inkomster av detta slag som överstiger nämnda belopp skall anmälas till regeringen. Hemställan om att disponera inkomsterna skall samtidigt lämnas till regeringen. Regeringen kommer därefter att fatta beslut om hur dessa inkomster skall disponeras.

2. Kustbevakningen får disponera vitesersättning som utbetalas av industrin för försenade leveranser, merkostnader m.m. om högst 2 000 000 kronor. Ersättningar av detta slag som överstiger nämnda belopp skall anmälas till regeringen. Regeringen kommer därefter att fatta beslut om hur dessa ersättningar skall disponeras. Överskjutande vitesersättningar skall redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.