Riksdagen har beslutat om Krisberedskapsmyndighetens verksamhet för budgetår 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 06, bet. 2003/04:FöU1, rskr. 2003/04:98).

Uppgifter, verksamhet m.m. för Krisberedskapsmyndigheten framgår av förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten.

Målet för politikområdet är att bidra till att bevara vårt lands fred och självständighet. Vi skall kunna möta militära hot som direkt berör Sverige. Internationellt skall vi bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande och humanitära insatser både i och utom Europa.

Totalförsvarsresurserna skall enligt gällande försvarsbeslut kunna användas för följande huvudändamål:
- försvara Sverige mot väpnat angrepp,
- hävda vår territoriella integritet,
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och
- bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.

Målet för verksamheten inom det civila försvaret och för utformningen av resurserna är att:

• värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår omvärld,

• bidra till fred och säkerhet i omvärlden och

• stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.

Målet för verksamhetsgrenen är att den tekniska infrastrukturen i samhället är så utformad att riskerna för störningar minimeras samt att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid allvarliga kriser i fred eller vid ett väpnat angrepp.

1. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa den verksamhet som myndigheten genomfört inom områdena informationssäkerhet och kommunalteknisk försörjning samt en bedömning av uppnådda resultat i förhållande till gjorda insatser.

2. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. Innebörden av begreppen el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för en sådan förmåga.

Målet för verksamhetsgrenen är att samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid allvarliga kriser i fred eller vid ett väpnat angrepp.

3. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa den verksamhet som myndigheten genomfört inom områdena samordning, samverkan, krishantering och ny kunskap samt en bedömning av uppnådda resultat i förhållande till gjorda insatser.

4. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. Innebörden av begreppen el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för en sådan förmåga.

Målet är att samhällsaktörer inom de samverkansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap genom samverkan och samordning gemensamt verkar för att samhällets sårbarhet minskar och att förmågan att hantera kriser förbättras.

5. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa det ekonomiska utfallet inom verksamhetsgrenen enligt den indelning i samverkansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap.

Målet för politikområdet är att
- minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och
- minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder.

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår påfrestning skulle inträffa skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas.

Målet är att den tekniska infrastrukturen i samhället är så utformad att riskerna för störningar minimeras samt att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

6. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa den verksamhet som myndigheten genomfört inom områdena informationssäkerhet och kommunalteknisk försörjning samt en bedömning av uppnådda resultat i förhållande till gjorda insatser.

7. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. Innebörden av begreppen el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för en sådan förmåga.

Målet är att samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

8. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa den verksamhet som myndigheten genomfört inom områdena samordning, samverkan, krishantering och ny kunskap samt en bedömning av uppnådda resultat i förhållande till gjorda insatser.

9. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa om och i så fall hur beroendet av el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system utgör en begränsning för myndigheten att kunna bibehålla en godtagbar fredstida förmåga även vid svåra påfrestningar på samhället i fred eller en godtagbar förmåga vid höjd beredskap. Här avsedd innebörd av begreppen el, telekommunikationer och samhällsviktiga IT-system framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten skall också redovisa om ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör en begränsning för en sådan förmåga.

Målet är att samhällsaktörer inom de samverkansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap genom samverkan och samordning gemensamt verkar för att samhällets sårbarhet minskar och att förmågan att hantera kriser förbättras.

10. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa det ekonomiska utfallet inom verksamhetsgrenen enligt den indelning i samverkansområden som framgår av förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap.

11. Utöver vad som anges i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall delårsrapporten bestå av;

- en sammanfattning av den verksamhet som bedrivits med tyngdpunkt på väsentliga prestationer och

- en bedömning av avvikelser i utfallet i förhållande till verksamhetsmål.

12. Krisberedskapsmyndigheten skall inom myndighetens ansvarsområde genomföra en inventering av kunskapsbehov samt ange vilka forskningsbehov som finns. Myndigheten skall i bilaga till årsredovisningen redovisa en sammanställning av pågående och under 2004 påbörjade forskningsprojekt fördelade per forskningsinstitut eller utbildningsplats, mål och kostnader för dessa, när projekten påbörjats och beräknas avslutas samt hur dessa bidrar till utvecklingen av samhällets krisberedskap.

13. Krisberedskapsmyndigheten skall, enligt regeringsbeslut den 27 november 2003 (Fö nr 9), i samverkan med berörda myndigheter redovisa en årlig uppföljning för det civila försvaret och för svåra påfrestningar på samhället i fred.

14. Krisberedskapsmyndigheten skall i årsredovisningen genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa hur myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. Redovisningen skall analyseras och kommenteras.

15. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa genomförda åtgärder och kostnader för kommunala och regionala ledningsplatser (inkl. räddningscentraler) samt kommunernas och länsstyrelsernas fortsatta behov av sådana ledningsplatser med bedömda kostnader. Krisberedskapsmyndigheten skall också redovisa en analys över de behov av ledningsplatser med tekniskt stöd som kan finnas för myndigheter med särskilt ansvar enligt förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap.

16. Krisberedskapsmyndigheten skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens. Krisberedskapsmyndigheten skall härför formulera mål för kompetensförsörjningen som har en klar och tydlig koppling till målen för verksamheten, myndighetens uppgifter, nuvarande kompetensförsörjning och bedömning av arbetsmarknadsläget. Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara.

Återrapportering: Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2004 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2005 respektive 2006-2007. Redovisningen av mål skall i första hand fokusera på personalens åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet samt myndighetens arbete för att främja etnisk och kulturell mångfald. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens om så är lämpligt. Myndigheten skall också redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att främja den etniska mångfalden inom myndigheten.

17. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa hur myndighetens arbete med att verka för samverkan mellan offentliga organ, organisationer och näringsliv har genomförts och redovisa en bedömning av uppnådda resultat.

18. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa en bedömning av på vilket sätt myndigheten kan bidra till Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO), kostnad, bedömd nytta för den egna verksamheten samt på vilket sätt bidraget medför att NCO mål kan uppfyllas. Redovisningen skall ske senast den 12 mars 2004 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

19. Krisberedskapsmyndigheten skall från och med den 1 februari 2004 ansvara för införandet, förvaltningen och utvecklingen av radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (RAKEL-systemet). Myndigheten skall förvalta de avtal som ingåtts rörande RAKEL-systemet. Krisberedskapsmyndigheten skall ta emot och ansvara för de avtal Försvarets materielverk (FMV) tecknar i enlighet med regeringens uppdrag till FMV den 22 maj 2003 (N2003/696/ITFoU). Uppgifter och målsättningar avseende utbyggnadstakt och användarorganisationer skall övertas från utredningen Radiokommunikation för effektiv ledning (N 2002:16). Krisberedskapsmyndigheten skall säkerställa att det arbete som utredningen har genomfört tillvaratas och att nödvändig kontinuitet och kompetens bibehålls. Senast från 2007 skall en väsentlig del av RAKEL-verksamheten vara förlagd till Sollefteå. Detta påverkar inte tidigare inriktningar för verksamheten i Sollefteå. Verksamheten skall genomföras i nära samverkan med berörda användare och användarorganisationer samt Regeringskansliet.

Återrapportering: Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa hur införandet av RAKEL-systemet har genomförts, en bedömning av efterfrågan av systemet samt kostnader under 2004. Eventuella avvikelser i förhållande till uppsatta mål och planer skall redovisas. Redovisningarna skall lämnas i delårsrapporten och i årsredovisningen.

20. Krisberedskapsmyndigheten skall säkerställa att frågor om mänskliga rättigheter beaktas i myndighetens utbildningsverksamhet.

21. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa hur forskning inom myndighetens verksamhetsområde har initierats och redovisa former för planering, uppföljning och utvärdering. Redovisningen skall inkludera formerna för genomförandet av forskningsresultat inom arbetet med att utveckla samhällets krisberedskap. Redovisningen skall utgöra grund för fortsatt utveckling av myndighetens uppgifter inom forskningsområdet.

22. Krisberedskapsmyndigheten skall vara Sveriges internationella kontaktpunkt för informationssäkerhetsfrågor inom myndighetens ansvarsområde.

1. Krisberedskapsmyndigheten skall analysera och beskriva på vilka sätt den tekniska utvecklingen inom ledningssystemområdet, över tiden, kan ge ökade möjligheter till samverkan och samordning mellan myndigheter inom krishanteringssystemet. Det arbete som Försvarsmakten har initierat om nätverksbaserat försvar skall ingå i analysen. Uppdraget skall redovisas senast den 28 januari 2005.

2. Krisberedskapsmyndigheten skall analysera behovet av ändringar i förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Eventuella förslag till ändringar skall redovisas senast den 1 mars 2005.

3. Krisberedskapsmyndigheten skall med avseende på metodik, analyskvalitet m.m. analysera ett representativt urval av de risk- och sårbarhetsanalyser som skall lämnas in till Regeringskansliet enligt förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Resultatet av analysen skall redovisas senast den 1 oktober 2004.

4. Krisberedskapsmyndigheten skall som ett led i sitt arbete med att samordna planeringen av åtgärder som stärker samhällets NBC-beredskap när det gäller svåra påfrestningar på samhället i fred och civilt försvar utarbeta en strategi för samhällets NBC-beredskap. Vidare skall myndigheten redovisa hur myndighetens arbete inom NBC-området har utvecklats. Uppdraget skall redovisas senast den 1 april 2004.

5. Krisberedskapsmyndigheten skall, inom ramen för Partnerskap för fred, vara sammanhållande för övriga myndigheters deltagande i den civila delen av verksamheten. Myndigheten skall inhämta underlag till det individuella partnerskapsprogrammet och till Partnership Work Programme och redovisa detta underlag kontinuerligt till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Krisberedskapsmyndigheten skall i årsredovisningen redovisa en utvärdering av erfarenheterna från deltagande i aktiviteter inom de olika samarbetsområdena i Sveriges individuella partnerskapsprogram. Krisberedskapsmyndigheten skall i årsredovisningen redovisa myndighetens genomförda aktiviteter inom ramen för Partnerskap för fred och kostnader för detta.

6. Krisberedskapsmyndigheten skall lämna förslag på områden som är lämpliga att analysera enligt det förslag på modell för fördjupade genomgångar inom avgränsade samhällssektorer som Krisberedskapsmyndigheten har redovisat den 27 maj 2003. Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 2004.

7. Krisberedskapsmyndigheten skall, utifrån myndighetens instruktion och vunna erfarenheter, lämna förslag på hur myndighetens internationella verksamhet bör inriktas. Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars 2004.

8. Krisberedskapsmyndigheten skall senast den 10 december 2004 redovisa nya typsituationer, utöver de som redovisats 2002 och 2003, som kan användas som underlag för bedömningar av eventuella behov av att förstärka den ordinarie fredstida förmågan med avseende på svåra påfrestningar på samhället i fred eller samhällets grundläggande förmåga vid höjd beredskap.

9. Krisberedskapsmyndigheten skall i samverkan med Försvarets radioanstalt och Statskontoret kartlägga ansvaret för vidareutvecklingen av tekniskt stöd och den ansvarsfördelning som gäller för de frågor inom informationssäkerhetsområdet som rör BITS (fd. FA22). Krisberedskapsmyndigheten skall i årsredovisningen redovisa resultatet av detta uppdrag och ge förslag på fortsatt ambitionsnivå.

10. Krisberedskapsmyndigheten skall delta i och lämna underlag i enlighet med regeringens beslut om inriktning för 2004 av Försvarsmaktens militärstrategiska planering m.m. och motsvarande planering inom det civila försvaret samt planering för svåra påfrestningar på samhället i fred.

11. Uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna skall utformas i samverkan med berörda myndigheter och i enlighet med vad som uttalats i prop. 2001/02:159 Frivillig försvarsverksamhet inom totalförsvaret. Uppdragen skall t.o.m. 2006 successivt anpassas efter riktlinjerna i nämnda proposition.

Återrapportering: Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet och en bedömning av vilka effekter verksamheten har för beredskapen inom svåra påfrestningar på samhället i fred samt för det civila försvaret. Jämförelse skall göras med föregående år. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa hur mycket respektive frivillig försvarsorganisation har erhållit i ersättning för uppdragsverksamhet samt ändamålet med ersättningen.

12. Krisberedskapsmyndigheten skall verka för att de frivilliga försvarsorganisationerna ges möjlighet att bistå utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Detta bör ske genom samordnade projekt mellan organisationerna i avsikt att uppnå en god kostnads- och verksamhetseffektivitet. Projekten bör samordnas med det övriga säkerhetsfrämjande samarbete som Sverige i övrigt bedriver med nämnda länder.

Återrapportering: Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa en bedömning av vilka effekter som de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet har för utvecklingen av motsvarande verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina.

13. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa utarbetad plan för att motverka diskriminering av homosexuella, bisexuella och transpersoner.

14. Krisberedskapsmyndigheten skall redovisa utgiftsprognoser för 2004 till och med 2007 för samtliga anslag som myndigheten disponerar vid nedanstående prognostillfällen i systemet Hermes. Prognoserna skall lämnas i löpande priser.

Prognoserna skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. De antaganden som ligger till grund för prognoserna skall redovisas. Om möjligt skall prognoserna också månadsfördelas för 2004 så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall. Om omflyttning mellan anslag har gjorts skall detta särskilt kommenteras.

Utgiftsprognoserna lämnas senast

- 20 januari 2004,

- 8 mars 2004,

- 5 maj 2004,

- 9 augusti 2004 och

- 1 november 2004.

15. Krisberedskapsmyndigheten skall delta i en arbetsgrupp bestående av VINNOVA (ordförande), Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut (sekretariatfunktion) vars syfte är att utarbeta ett gemensamt förslag till en nationell strategi för säkerhetsforskning. Arbetsgruppen skall även samverka med andra berörda myndigheter, industrier samt universitet och högskolor, inklusive Försvarshögskolan. Arbetsgruppen skall löpande informera Regeringskansliet (Näringsdepartementet) om arbetet samt inkomma med en delrapport den 30 augusti 2004 och den 31 december 2004 inkomma med ett förslag till nationell strategi för säkerhetsforskning. Strategin skall ta sin utgångspunkt i innehållet i kommissionens meddelande KOM (2004) 72 final "On the implementation of the Preparatory Action on the enhancement of the European industrial potential in the field of Security research, Towards a programme to advance European security through Research and Technology", men i tillämpliga delar anpassas till svenska förhållanden.

1. Av anslagsposten Krisberedskapsmyndigheten får Krisberedskapsmyndigheten under 2004 använda högst 141 331 000 kronor.

2. Anslaget disponeras av Krisberedskapsmyndigheten för förvaltningsändamål.

1. Krisberedskapsmyndigheten skall på sätt som närmare anges i det följande lämna bidrag från anslaget 6:5 Civilt försvar (anslagsposterna 1, 2, 3, 4, 5 och 6) till Post- och telestyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Vägverket, Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen, Statens räddningsverk, Statens strålskyddsinstitut, Statens fastighetsverk, Tullverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens kärnkraftinspektion, Statens jordbruksverk, Finansinspektionen, Arbetsmarknadsverket, Ekonomistyrningsverket, Riksförsäkringsverket, Riksgäldskontoret, Skatteverket, Verket för näringslivsutveckling, Statistiska centralbyrån, Lantmäteriverket, Kustbevakningen, Migrationsverket och länsstyrelserna. Bidragen skall betalas ut till icke räntebärande konton, inom flödet kopplat till Statens checkräkning, hos myndigheterna, som också har rätt att använda detta flöde för sina löpande utgifter inom dessa anslagsposter. Krisberedskapsmyndigheten skall i skriftlig överenskommelse med respektive betalningsmottagare reglera tidpunkter och villkor för att uppnå en kostnadseffektiv utbetalning av bidragen. Till affärsverken betalas bidragen ut till det konto som respektive affärsverk lämnat uppgift om i den skriftliga överenskommelsen med Krisberedskapsmyndigheten.

2. För investeringar som även avses användas under normala fredstida förhållanden skall användning under sådana förhållanden respektive vid svåra påfrestningar på samhället i fred, då detta är tillämpligt enligt gällande finansieringsprinciper, samt under höjd beredskap fördelningsmässigt bedömas. Belopp skall endast betalas ut för den del av investeringen som inte avser normala fredstida förhållanden.

3. Anslagsposterna 1, 2, 3, 5 och 6 får användas för förmåner till totalförsvarspliktiga som grundutbildas med civilplikt vid Affärsverket svenska kraftnät, Luftfartsverket, Rikspolisstyrelsen, Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten. Dessa förmåner skall utbetalas enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga. Vidare gäller att;

- medel för familjebidrag och administrationskostnader för dessa utbetalas efter rekvisition från Riksförsäkringsverket,

- medel för dagpenning och administrationskostnader för dessa utbetalas efter rekvisition från Riksförsäkringsverket,

- medel för ekonomiskt stöd enligt 8 kap. 3 § förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga utbetalas efter rekvisition från Totalförsvarets pliktverk,

- medel för annan ersättning än skadestånd för skador på egendom som tillhör totalförsvarspliktiga inom det civila försvaret, utbetalas efter rekvisition från Statens räddningsverk.

4. Medel får ej utbetalas för förvaltningsmässiga ändamål (schablonmässiga samverkansersättningar) eller för ändamål som innebär att resurser byggs upp enbart motiverade för en internationell förmåga. I övrigt får utbetalning ske i enlighet med det som framgår av prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap avsnitt 7, Ekonomiska utgångspunkter.

1. Av anslagsposten Åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar får Post- och telestyrelsen under 2004 använda högst 100 000 000 kronor. [1]

2. Anslagsposten avser åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid. Anslagsposten får även användas till upphandling av tjänster, utrustning, m.m. för att skydda samhället mot allvarliga hot och påfrestningar på elektroniska kommunikationer i fredstid. Anslagsposten får inte användas förrän äldre anslaget 6:9 ap. 1 Åtgärder för att skydda telekommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid har förbrukats.

------------------------------------------------------------------------

[1] I regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Post- och telestyrelsen m.m. inom utgiftsområde 22 Kommunikationer har det samlade avgiftsuttaget för 2004 enligt 37 § förordningen (2003:396) fastställts till 50 000 000 kronor. 50 000 000 kronor har därför förts bort som en indragning.

1. Av anslagsposten Elberedskapsåtgärder får Affärsverket svenska kraftnät under 2004 använda högst 250 000 000.

2. Anslagsposten avser ersättning som beslutas enligt elberedskapslagen (1997:288) och för att täcka kostnader för Affärsverket svenska kraftnäts myndighetsutövning enligt nämnda lag. Vidare får anslagsposten användas för insatser som ökar den fredstida störningsberedskapen, för åtgärder som stärker den nationella förmågan och som kan merutnyttjas för den internationella fredsfrämjande och humanitära beredskapen och för dammsäkerhet. Högst 24 000 000 kronor får användas för att täcka förvaltningskostnader i verksamheten. Under anslagsposten har medel beräknats för arvoden åt ledamöter i Insynsrådet för elberedskapsverksamheten vid Affärsverket svenska kraftnät.

1. Av anslagsposten Samverkansområdet Skydd, undsättning och vård får Krisberedskapsmyndigheten under 2004 betala ut högst 454 446 000 kronor.

2. Anslagsposten får användas för utbildning av totalförsvarspliktiga, utbildning och utrustning av den särskilda beredskapspolisen, utbildning av chefer för beredskapspolisen, för utveckling av sjukvårdens, smittskyddets och socialtjänstens beredskap och krishanteringsförmåga, åtgärder för att beredskapslagra läkemedel och sjukvårdsmateriel, förbättring av hälso- och sjukvårdens funktionssäkerhet och förbättring av kompetensförsörjningen hos berörd hälso- och sjukvårdspersonal, åtgärder för att vidmakthålla skyddsrum och skyddade utrymmen, tillhandahållande av andningsskydd, åtgärder för varning, utrymning och inkvartering, information om självskydd m.m., åtgärder avseende förmågan inom den kommunala räddningstjänsten under höjd beredskap, förstärkningsåtgärder vid byggande av räddningscentraler, anskaffning och hantering av materiel för höjd beredskap, anslutning till försvarets telenät, räntor och amorteringar för lånefinansierade beredskapsinvesteringar, planering av beredskapsåtgärder, internationellt säkerhetsfrämjande arbete, Delegationen för frågor som rör hälso- och sjukvården i krig m.m., utbildning och övning för flygräddningsenheter, utredning av alternativ lokalisering för ARCC vid höjd beredskap, förmåga till sjöräddning vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap samt ersättning till landstingen för katastrofplanering.

3. Högst 935 000 kronor får utbetalas till Delegationen för frågor som rör hälso- och sjukvården i krig m.m.

4. Högst 14 000 kronor skall av Räddningsverket betalas till Riks-försäkringsverket i enlighet med förordningen (1998:1512) om statliga ålderspensionsavgifter m.m.

5. Högst 11 500 000 kronor får användas för avvecklingskostnader hos Statens Räddningsverk hänförliga till utbildning av totalförsvarspliktiga.

1. Av anslagsposten Samverkansområdet Områdesvis, samverkan och information får Krisberedskapsmyndigheten under 2004 betala ut högst 499 308 000 kronor.

2. Anslagsposten får användas för avvecklingskostnader för tekniska ledningsstödssystem, system för informationsförsörjning, ledningsplatser, telesäkerhetsåtgärder, materielförvaltning, sambands- och signalskyddsverksamhet, forskningssamordning, omvärldsbevakning, omvärldsanalys, samordnings-, planerings- och uppföljningsåtgärder, kriskommunikation, krishanteringsstöd, kompetensutveckling, åtgärder kopplade till behovet av geografisk information vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap, massmedieberedskap, trossamfundens medverkan i krishanteringssystemet, ersättning till Totalförsvarets pliktverk för informationssystemet PLIS, ersättning till kommuner och länsstyrelser, frivillig försvarsverksamhet, uppdrag till frivilliga försvarsorganisationer, utbildningsverksamhet, civilpliktsfrågor samt till regional försöksverksamhet.

3. Krisberedskapsmyndigheten får betala ut högst 62 700 000 kronor för frivillig försvarsverksamhet. Utbetalningen skall ske efter dialog med och genom uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna.

4. Krisberedskapsmyndigheten skall efter rekvisition betala ut högst 3 000 000 kronor till frivilliga försvarsorganisationer för deras stödjande verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina.

5. Högst 500 000 kr får betalas ut för stöd till Baltic Defence College i Estland.

6. Högst 32 900 000 kronor får betalas ut för att stärka krishanteringsförmågan på regional nivå. I detta belopp ingår inte åtgärder för att stärka den tekniska ledningsförmågan.

7. Högst 15 500 000 kronor får efter rekvisition utbetalas till Länsstyrelsen i Gotlands län för den regionala försöksverksamheten avseende samverkan mellan myndigheter på Gotland (GotSam).

8. Högst 1 300 000 kronor får användas för Civilpliktsrådets medinflytandeverksamhet. I detta belopp ingår inte förmåns-, boende- eller administrationskostnader för Civilpliktsrådet.

1. Av anslagsposten Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet får Krisberedskapsmyndigheten under 2004 betala ut högst 18 167 000 kronor.

2. Anslagsposten får användas för kompetens- och säkerhetshöjande åtgärder mot s.k. informationsoperationer som kan riktas mot de större finansiella företagen, aktiviteter i syfte att säkerställa de åtaganden inom oljeområdet som följer av IEA-avtalet och medlemskapet i EU, administrativa åtgärder vad avser strategisk lagring och oljedistribution samt utgifter i samband med omvärldsbevakning, beredskaps- och försörjningsanalyser.

3. Högst 982 000 kronor får utbetalas till Verket för näringslivsutveckling för verkets arbete med försörjning av industrivaror.

1. Av anslagsposten Samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen får Krisberedskapsmyndigheten under 2004 betala ut högst 140 902 000 kronor.

2. Anslagsposten får användas för åtgärder för att trygga försörjningen med dricksvatten och livsmedel mot B- och C- hot samt för planering, utbildning, utveckling och utrustning för att höja kompetensen och förmågan inom NBC-området. Anslagsposten får även användas för att stödja beredskapen mot allvarlig smitta, för NBC-verksamhet inom polisen, för att vidmakthålla och vidareutveckla beredskapen inom hälso- och sjukvårdens NBC-beredskap, för räntor och amorteringar avseende lånefinansierade beredskapsinvesteringar, kostnader för totalförsvarspliktiga som utbildas till sanerare, för NBC-utbildning för tulltjänstemän och åtgärder för att initiera och bedriva samverkan inom NBC-området.

3. Högst 13 500 000 kronor får användas för räntor och amorteringar inom Socialstyrelsens verksamhetsområde.

1. Av anslagsposten Samverkansområdet Transporter får Krisberedskapsmyndigheten under 2004 betala ut högst 119 829 000 kronor.

2. Anslagsposten får användas för beredskapsåtgärder inom väghållning och landsvägstransporter, järnvägstransporter och banhållning, sjötransporter samt flygtransporter.

1. Av anslagsposten Samverkansområdet Teknisk infrastruktur får Krisberedskapsmyndigheten under 2004 betala ut högst 246 808 000 kronor.

2. Anslagsposten får användas för åtgärder i den kommunaltekniska försörjningen, övergripande samordning och omvärldsanalys av samhällets informationssäkerhet, hantering av uppgifter om IT-incidenter, teknikkompetens och system för certifiering och evaluering inom informationssäkerhetsområdet, vissa investeringar i etermedia, åtgärder för att tillgodose samhällets behov av elektroniska kommunikationer under höjd beredskap, åtgärder för att upprätthålla viss planeringsförmåga för att säkra samhällets behov av postal kommunikation under höjd beredskap, beredskapsåtgärder som syftar till att vidmakthålla och utveckla handlingsberedskapen för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap i energiförsörjningen och som minskar känsligheten för störningar inom elförsörjningsområdet, åtgärder för att säkerställa dricksvattenförsörjningen vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap, utveckling och utredning om massmediernas tekniska utveckling kopplat till svåra påfrestningar på samhället i fred och höjd beredskap samt förmånsmedel till totalförsvarspliktiga som fullgör sin civilplikt. Anslagsposten får användas för investeringar i ett nytt kommunikationssystem inom elförsörjningen under förutsättning att det går att visa att detta system är kompatibelt med RAKEL-systemet.

3. Högst 84 000 000 kronor får användas för Post- och telestyrelsens åtgärder för att tillgodose samhällets behov av elektroniska kommunikationer under höjd beredskap.

4. Högst 15 000 000 kronor får utbetalas till Statens fastighetsverk för vissa investeringar i etermedia.

5. Högst 14 300 000 kronor får betalas till Försvarets radioanstalt för att tillhandahålla teknikkompetens inom informationssäkerhetsområdet.

6. Högst 11 780 000 kronor får betalas till Försvarets materielverk för att bygga upp ett system för evaluering och certifiering av IT-säkerhets-produkter.

7. Högst 15 000 000 kronor får betalas till Post- och telestyrelsen för hantering av uppgifter om IT-incidenter

8. Högst 50 000 000 kronor, dock inte mer än 25 procent av den totala investeringskostnaden, får utbetalas till Affärsverket svenska kraftnät för investering av ett nytt kommunikationssystem inom elförsörjningen.

1. Av anslagsposten Internationell verksamhet får Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) under 2004 använda högst 15 700 000 kronor.

Investeringsplan

Följande inriktning skall gälla för det civila försvarets investeringar under 2004.

Anslaget disponeras av Försvarsmakten (anslagsposten 1) och Krisberedskapsmyndigheten (anslagsposten 2) för utgifter för att stödja de frivilliga försvarsorganisationerna avseende ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, funktionärsutbildning för den egna organisationen samt ungdomsverksamhet och i övrigt enligt nedanstående villkor. Utbetalning av organisationsstöd skall i samråd med Försvarsmakten ske till den verksamhet de frivilliga försvarsorganisationerna bedriver om denna verksamhet bidrar till politikområdet Totalförsvars måluppfyllelse.

Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten skall fördela organisationsstödet och skall som villkor för utbetalning till de frivilliga försvarsorganisationerna meddela föreskrifter om redovisning av utbetalda belopp. Riksrevisionen skall ges tillfälle att granska hur beloppen har använts.

Inkomster vid försäljning av beredskapslager som avvecklas skall tillföras denna anslagspost. Socialstyrelsen får disponera inkomster på denna anslagspost för att täcka utgifter (transporter, destruktion m.m.) som uppstår i samband med avveckling av lagren. Utgifterna får inte överstiga inkomsterna.

Efter avslutad avveckling av beredskapslagren redovisas vid överskott kvarvarande inkomst mot inkomsttitel 2625 Utförsäljning av bered-skapslager.

Post- och telestyrelsen disponerar anslagsposten för åtgärder för att skydda telekommunikationer mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Anslagsposten får användas till upphandling, utrustning m.m.

Krisberedskapsmyndigheten bemyndigas att, i fråga om ramanslaget 6:5 Civilt försvar, godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning, och anläggningar för beredskapsåtgärder och åtgärder för att motstå svåra påfrestningar på samhället i fred, så att behovet av anslagsmedel efter 2004 för dessa och tidigare avtal och beställningar uppgår till högst 199 000 000 kronor.

Bemyndigandet har av tekniska skäl fördelats till anslagsposten 5 Samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information. Bemyndigandet är dock inte begränsat till denna anslagspost utan avser verksamhet under samtliga anslagsposter.

Krisberedskapsmyndigheten skall i skriftlig överenskommelse med berörd myndighet reglera rätten att ingå nya förpliktelser med betalningsutfall efter 2004. Bemyndigande skall redovisas per anslagspost, specificerat per åtgärd.

Under perioden 2004 t.o.m. 2006 medges Krisberedskapsmyndigheten undantag från kravet på full kostnadstäckning för det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet. Efter 2006 är det ekonomiska målet full kostnadstäckning. I full kostnadstäckning ingår dock inte avskrivningar på de anslagsfinansierade tillgångarna.

1. Verksamheten att utveckla och förvalta tekniskt stöd åt andra myndigheter samt åt kommuner och landsting skall finansieras med avgifter.

2. Krisberedskapsmyndigheten får mot avgift införa, förvalta och utveckla det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (RAKEL-systemet).

3. Avgifternas storlek bestäms av Krisberedskapsmyndigheten, dock ej i de fall som avses i 15 § avgiftsförordningen. Inkomsterna disponeras av Krisberedskapsmyndigheten.

1. Med stöd av 5 § avgiftsförordningen (1992:191) medger regeringen undantag från att full kostnadstäckning skall gälla som ekonomiskt mål för det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (RAKEL-systemet). Undantaget gäller för perioden 2004 t.o.m. 2006.

2. Bestämmelsen i 5 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) att en myndighets investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten skall finansieras med lån i Riksgäldskontoret skall inte tillämpas vad gäller investeringar i radiokommunikationssystemet under åren 2004-2006. Dessa investeringar skall i stället finansieras från anslaget 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet.