|
|
Regeringsbeslut I 19
|
|
2002-12-19
|
N2002/12130/ESB
N2002/12300/ESB (delvis)
|
|
| Statens energimyndighet |
| Box 310 |
| 631 04 ESKILSTUNA |
|
Regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende Statens energimyndighet m.m. inom utgiftsområde 21 Energi (rskr. 2002/03:73)
Riksdagen har beslutat om Statens energimyndighets verksamhet för budgetåret 2003 (prop. 2002/03:1, utg.omr. 21, bet. 2002/03:NU3, rskr. 2002/03:73). Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2003 för Statens energimyndighet och nedan angivna anslag. Följande gäller för verksamheten inom Statens energimyndighets ansvarsområde. För de verksamheter som finansieras av anslagsposter som disponeras av annan myndighet, finns mål och återrapporteringskrav för dessa angivna i respektive myndighets regleringsbrev.
Politikområde Energipolitik
Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor.
Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige.
Energipolitiken skall bidra till ett breddat energi-, miljö- och klimat-samarbete i Östersjöregionen.
Energipolitiken skall vidare utformas så att energimarknaderna ger en säker tillgång på energi - el, värme, bränslen och drivmedel - till rimliga priser.
Övriga relevanta mål för energipolitiken framgår av det beslut som riksdagen fattade i juni 2002 (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317) och i juni 1997 om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272).
Återrapportering: Myndigheten skall fortsätta arbetet med att ta fram indikatorer på energiområdet, vilka kan tjäna som underlag för uppföljning av de energipolitiska målen. Rapporten som lämnades i oktober 2002 skall uppdateras och vidareutvecklas. Särskilt bör behovet av indikatorer för uppföljning av elmarknadens utveckling och effektivitet beaktas. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2003. | Politikområde | Verksamhetsområde | Verksamhetsgren | | Energipolitik | Elmarknadspolitik | Tillsyn enligt ellagen | | Utveckling av elmarknaden | | Övrig energimarknadspolitik | Tillsyn enligt naturgaslagen | | Utveckling av övriga energimarknader | | Politik för ett uthålligt energisystem | Energipolitiska åtgärder på kort sikt | | 2002 års energipolitiska program | | Långsiktig utveckling av energisystemet | | Internationellt samarbete | | Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser | | Totalförsvar | Det civila försvaret | inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur | | samverkansområde Ekonomisk säkerhet | | Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar | Svåra påfrestningar | inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur | | samverkansområde Ekonomisk säkerhet |
Följande gäller för verksamheten inom Statens energimyndighet m.m. inom utgiftsområde 21 Energi (rskr. 2002/03:73)s ansvarsområde. Politikområde Energipolitik Verksamhetsområde Elmarknadspolitik Mål Målet med elmarknadspolitiken är en effektiv elmarknad som genererar en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Verksamhetsgren Tillsyn enligt ellagen Mål Myndigheten är nätmyndighet enligt ellagen (1997:857) och har därigenom de uppgifter som anges i denna lag. Målet för tillsynsverksamheten är att säkerställa att de som omfattas av föreskrifter i ellagen, av föreskrifter meddelade med stöd av ellagen och av villkor meddelade med stöd av ellagen följer dessa föreskrifter och villkor. Återrapportering Myndigheten skall för nätmyndighetens hela verksamhet under året ge en redovisning av antalet ärenden och kategorier av ärenden som handlagts samt, i tillämpliga delar, genomsnittlig handläggningstid för dem. Ärenden skall redovisas enligt följande indelning
– föreskriftsarbete,
– koncessionsprövning,
– övriga prövningsärenden,
– tillsyn och
– klagomål /förfrågningar.
Nätnyttomodellen skall utvecklas så att den kan användas som ett instrument i tillsynen av de nättariffer som omfattas av den nya bestämmelsen i 4 kap. 1 § ellagen (1997:857) som trädde i kraft den 1 juli 2002.
Myndigheten skall rapportera antalet förelägganden som meddelats som ett resultat av myndighetens tillsyn enligt ellagen, antalet överklaganden och i vilken instans dessa ärenden befinner sig alternativt om de slutligen avgjorts.
Myndigheten skall kartlägga och utvärdera arten av och omfattningen av de klagomål om elmarknadens funktionssätt som framförts till myndigheten från allmänheten och av marknadsaktörer. Verksamhetsgren Utveckling av elmarknaden Mål Myndigheten skall följa och analysera utvecklingen på elmarknaden, särskilt vad gäller kapacitetsutveckling och strukturförändringar inom elproduktion, elhandel och nätverksamhet, prisutvecklingen på el och nättjänster samt utvecklingen avseende leverantörsbyten och leveranssäkerhet. Myndigheten skall även följa utvecklingen av den europeiska elmarknaden och i samarbete med övriga europeiska tillsynsmyndigheter verka för ändamålsenliga riktlinjer för EU:s inre marknad för el. Vidare skall myndigheten bidra till att konsumenter och små och medelstora företag har tillräcklig information för att kunna agera på den avreglerade elmarknaden. Återrapportering Myndigheten skall vid minst tvåtillfällen under året till regeringen redovisa resultatet av dessa analyser och därvid föreslå de ändringar av regelverket och andra åtgärder som kan behövas för att främja en effektiv elmarknad som genererar en säker tillgång på el till internationellt konkurrenskraftiga priser. Verksamhetsområde Övrig energimarknadspolitik Mål Målet är att energipolitiken skall utformas så att energimarknaderna ger en säker tillgång på energi - värme, bränslen och drivmedel - till rimliga priser.
Målet för naturgasmarknadspolitiken är att vidareutveckla gasmarknadsreformen så att en effektiv naturgasmarknad med reell konkurrens kan uppnås.
Målet för värmemarknadspolitiken är att förbättra transparensen så att en ökad konkurrens och effektivitet stimuleras. Verksamhetsgren Tillsyn enligt naturgaslagen Mål Målet för tillsynsverksamheten är att skapa förutsättningar för en effektiv nätverksamhet. Myndigheten har inom naturgasområdet de uppgifter som anges i naturgaslagen (2000:599). Återrapportering Myndigheten skall för sin verksamhet enligt naturgaslagen redovisa antalet ärenden och kategorier av ärenden som handlagts samt, i tillämpliga delar, genomsnittlig handläggningstid för dem. Ärendena skall redovisas enligt följande indelning.
- föreskriftsarbete
- tillsyn
- koncessionsärenden
- klagomål/förfrågningar
Myndigheten skall rapportera antalet förelägganden som meddelats som ett resultat av myndighetens tillsyn enligt naturgaslagen, antalet överklaganden och i vilken instans dessa ärenden befinner sig alternativt om de slutligen avgjorts.
Myndigheten skall kartlägga och utvärdera arten av och omfattningen av de klagomål om naturgasmarknadens funktionssätt som framförts till myndigheten från naturgasanvändare och andra marknadsaktörer. Verksamhetsgren Utveckling av övriga energimarknader Mål Myndigheten skall följa och analysera utvecklingen på naturgasmarknaden, särskilt vad gäller strukturförändringar inom gasanvändning, överförings- och handelsverksamhet samt prisutvecklingen på gas och transporttjänster. Myndigheten skall även följa utvecklingen av den europeiska naturgasmarknaden och i samarbete med övriga europeiska tillsynsmyndigheter verka för ändamålsenliga riktlinjer för EU:s inre marknad för naturgas.
Återrapportering Myndigheten skall senast den 30 juni 2003 till regeringen redovisa resultatet av dessa analyser och därvid föreslå de ändringar av regelverket och andra åtgärder som kan behövas för att främja en vidareutveckling av gasmarknadsreformen så att en effektiv naturgasmarknad med reell konkurrens kan utvecklas.
Mål
Myndigheten skall följa och analysera utvecklingen på värmemarknaderna med avseende på priser, konkurrensförhållanden, bränsleslag och utsläpp av koldioxid och andra miljöfarliga utsläpp från olika typer av uppvärmning. Den rapport som lämnades i november 2002 skall vidareutvecklas bl.a. i syfte att ta fram tidsserier för de framtagna nyckeltalen.
Återrapportering
Myndigheten skall senast den 30 juni redovisa resultatet av dessa analyser. Verksamhetsområde Politik för ett uthålligt energisystem Mål Målet är att energin skall användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid användning och utveckling av all energiteknik. Ett villkor för stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck är att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av el.
Vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens på energiområdet skall byggas upp inom universiteten, högskolorna och näringslivet i enlighet med 1997 års energipolitiska beslut.
Målet för satsningen på forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik är att under de närmaste tio åren kraftigt öka el- och värmeproduktionen från förnybara energikällor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för energieffektivisering. Återrapportering Myndigheten skall lämna en samlad bedömning av den faktiska utvecklingen inom områdena effektiv energianvändning och förnybara energikällor avseende kostnad, miljöpåverkan, särskilt med avseende på att begränsa klimatpåverkan, samt efterfrågan.
Verksamhetsgren Energipolitiska åtgärder på kort sikt Mål Energipolitiska åtgärder på kort sikt (1998-2002) består av åtgärder för att minska elanvändningen i bostäder och lokaler, bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor samt åtgärder för att främja en effektivare energianvändning.
Målet är
- att minska elanvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler genom ökad fjärrvärmeanslutning och utbyggnad av fjärrvärmenätet.
- att under perioden 1998–2002 öka tillförseln av el från förnybara energikällor med 1,5 TWh och - att öka kunskaperna om och stimulera intresset för ekonomiskt och miljömässigt motiverade energieffektiviseringar hos specifika användargrupper och allmänheten. Återrapportering Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som utförts under året i relation till målen och därvid redovisa enligt vad som anges i avsnitt 6.3 i Plan för uppföljning och utvärdering av 1997 års energipolitiska program (Ds 2000:14). Återrapporteringen skall dessutom innehålla en uppföljning av utfallet av 1991 års program för kraftvärme och industriellt mottryck. Myndigheten skall senast den 30 juni 2003 redovisa resultatet av dessa aktiviteter.
Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor
Målet är att underlätta en övergång till det nya stödsystem för förnybar elproduktion som regeringen avser introducera från och med den 1 maj 2003 genom att utveckla system och pröva metoder för certifikatshandel kombinerat med kvoter samt kompletterande metoder såsom upphandling av ny elproduktionsteknik. Myndigheten skall vidta åtgärder så att ett nytt system för främjande av förnybar elproduktion kan införas den 1 maj 2003.
Återrapportering: Myndigheten skall fortlöpande hålla Regeringskansliet (Näringsdepartementet) underrättat om förberedelsearbetets fortskridande.
Skydd för småskalig elproduktion
Målet är att genom bidragsverksamheten till småskalig elproduktion säkra rimliga marknadsvillkor för den småskaliga elproduktionen.
Återrapportering
Myndigheten skall redovisa och kommentera resultatet av verksamheten rörande skydd för småskalig elproduktion. Verksamhetsgren 2002 års energipolitiska program Mål 2002 års energipolitiska program består främst av insatser för effektivare energianvändning, teknikupphandling och marknadsintroduktion samt stöd till marknadsintroduktion av vindkraft under perioden 2003-2007.
Åtgärder för effektivare energianvändning
Målet är att öka kunskaperna om och stimulera intresset för ekonomiskt och miljömässigt motiverad energieffektivisering hos specifika användargrupper och allmänheten. Återrapportering Myndigheten skall redovisa
– antal informationsaktiviteter som genomförts, t.ex. publikationer, anordnande av seminarier och kurser,
– antal aktiviteter som genomförts i samverkan med andra aktörer,
– vilka typer av aktiviteter som genomförts samt analys av hur intressenter hittar information från Statens energimyndighet och
– antalet projekt som har fått bidrag för särskilda informations- och utbildningsprojekt, vilka grupper som erhållit medel samt totalt belopp för detta.
Återrapportering: Myndigheten skall redovisa
– antalet kommuner som sökt respektive beviljats medel för kommunal energirådgivning fördelat på små, medelstora och stora kommuner,
– antalet regionala energikontor som sökt respektive beviljats medel,
– hur stora belopp som har beviljats totalt,
– vilka insatser som gjorts i syfte att ge de kommunala energirådgivarna och de regionala energikontoren information och kunskap om effektivare energianvändning,
– vilka typer av utbildnings- och samordningsinsatser de regionala energikontoren har genomfört och
– vilka typer av aktiviteter som de kommunala energirådgivarna har genomfört i syfte att nå allmänheten.
Målet är att genom teknikupphandlingar stimulera utveckling och öka marknadsintroduktion av energieffektiv teknik.
Återrapportering: Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som utförts under året i relation till målet och därvid redovisa enligt vad som anges i avsnitt 6.3 i Plan för uppföljning och utvärdering av 1997 års energipolitiska program (Ds 2000:14).
Elcertifikatsystemet
Målet är att under perioden 2002-2010 öka användningen av el från förnybara energikällor med 10 TWh.
Återrapportering: Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som utförts under året i relation till målet. I detta ingår att följa upp och utvärdera elcertifikatsystemet/elcertifikatmarknaden samt kvotens storlek och utveckling. Om behov föreligger skall förslag till förändringar lämnas.
Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft
Målet är att under perioden 2002-2007 minska kostnaderna för nyetablering av storskalig vindkraft i havs- och fjällområden genom samverkansprojekt med näringslivet kring teknikutveckling och marknadsintroduktion. Genom att uppföra vindkraftsanläggningar till havs och utvärdera deras konsekvenser kan nya kunskaper förvärvas om vindkraftparkers effekter på marina livsmiljöer.
Återrapportering: Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som genomförts under året i relation till målet. Verksamhetsgren Långsiktig utveckling av energisystemet Mål Långsiktig utveckling av energisystemet består av insatser för att stödja energiforskning, energiteknikstöd, introduktion av ny energiteknik och energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser. Medlen kan disponeras för stöd till grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete i program eller fristående projekt. Stödformerna kan kombineras och disponeras inom skilda utvecklingsområden.
Målet är
– att bidra till ökad kunskap om de vetenskapliga grunderna för tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi med samtidig omsorg om hälsa och miljö,
– att främja utvecklingen av ny energiteknik som bidrar till utvecklingen av ett ekonomiskt och ekologiskt uthålligt energisystem,
– att forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet skall bidra till ökad användning av renare och effektivare energiteknik och – att bidra till att långsiktiga klimatmål uppfylls. Återrapportering Myndigheten skall redovisa antalet beslut, beviljade program- och projektmedel och andelen samfinansiering från olika forskningsfinansiärer. Vidare skall fördelningen av projektmedel mellan grupper av bidragstagare, t.ex. universitet, högskolor, företag och privatpersoner fördelade på utvecklingsområden redovisas.
Myndigheten skall också följa upp och redovisa hur miljöhänsyn beaktas i forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekten. Myndigheten skall vidare följa upp och redovisa konkurrensförutsättningar, produktionsutveckling, efterfrågeutveckling och den kommersiella mognaden för prioriterade utvecklingsområden.
Myndigheten skall också följa upp och redovisa hur miljöhänsyn beaktas i forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekten. Myndigheten skall vidare följa upp och redovisa konkurrensförutsättningar, produktionsutveckling, efterfrågeutveckling och den kommersiella mognaden för prioriterade utvecklingsområden.
Målet är
– att stöd till forskning, utveckling och demonstration inom energiområdet skall bidra till att skapa vetenskaplig och teknisk kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringslivet samt
– att forskningens inomvetenskapliga kvalitet skall vara hög och insatserna skall vara relevanta.
Återrapportering: Myndigheten skall under perioden 2001 – 2004 låta genomföra oberoende utvärderingar av stödet till forskning, utveckling och demonstration med avseende på kvalitet och relevans. Myndigheten skall redovisa resultatet och en samlad analys av under år 2002 genomförda utvärderingar samt antalet finansierade licentiat- och doktorsexamina fördelat på utvecklingsområden.
Målet är att metodutvecklingen som finansieras inom ramen för programmet för energisystemstudier med tiden skall integreras med den löpande utrednings-, prognos- och redovisningsverksamheten.
Återrapportering: Myndigheten skall redovisa hur arbetet fortskrider med att integrera metodutvecklingen i den löpande utrednings-, prognos- och redovisningsverksamheten. Verksamhetsgren Internationellt samarbete Mål Målet är att omställningen och den långsiktiga utvecklingen av energisystemet skall främjas genom internationellt samarbete. Detta skall ske bl.a. genom att Statens energimyndighet bidrar till att föra vidare internationella erfarenheter av teknikutveckling på energiområdet till svenska avnämare och i tillämpliga delar sprida svenska erfarenheter internationellt i syfte att bidra till att öka svensk ekonomisk tillväxt. Myndigheten skall också delta direkt i internationellt energi- och klimatsamarbete i enlighet med instruktion från regeringen.
Återrapportering: Myndigheten skall redovisa sitt deltagande i internationella samarbetsfora och de prestationer som utförts. Myndigheten skall uppskatta effekterna av och kostnaderna för sitt internationella arbete och redovisa hur samverkan skett med internationella organisationer.
Målet är att myndigheten snabbt skall kunna ta fram underlag för det svenska deltagandet inom ramen för EU- och IEA-samarbetet samt i energisamarbetet med de andra nordiska länderna och länderna runt Östersjön, Barentssamarbetet och övrigt internationellt energisamarbete. Myndigheten skall bistå Regeringskansliet med arbete inom ramen för FN:s klimatkonvention. Myndigheten skall särskilt bidra med underlag inför arbetet i IEA:s styrelser (Governing Board) och dess beredande kommittéer samt medverka med insatser för att sprida resultaten av samarbetet inom IEA. Energimyndigheten skall bl.a. utarbeta förslag till instruktioner och minnesanteckningar för sammanträden i IEA:s Standing Group on Long-Term Co-operation (SLT) och IEA:s Committee on Energy Research and Technology (CERT).
Återrapportering: Myndigheten skall redovisa hur myndigheten bidragit till det svenska deltagandet inom ramen för EU- och IEA-samarbetet, inklusive energirelaterat klimatsamarbete, samt i energisamarbetet med de nordiska länderna, Östersjösamarbetet och Barentssamarbetet samt övrigt internationellt samarbete.
Målet är att myndigheten tar aktiv del i genomförandet av Energi-stadgefördragets protokoll om energieffektivisering och därtill hörande miljöaspekter.
Återrapportering: Myndigheten skall redovisa sitt deltagande i genomförandet av Energistadgefördragets protokoll om energieffektivisering och därtill hörande miljöaspekter.
Målet är ett fokuserat och ökat svenskt deltagande i EU:s program. Områden som är av särskild betydelse för omställningen och den långsiktiga utvecklingen av det svenska energisystemet skall prioriteras.
Återrapportering: Myndigheten skall redovisa de aktiviteter som myndigheten genomför för att främja svenskt deltagande i EU:s program samt utvecklingen i deltagandet fördelat på relevanta kategorier. En koppling till utvecklingsområden skall göras i redovisningen.
Myndigheten skall den 30 januari 2003 och i anslutning till delårsrapporten redovisa initiativ inom myndighetens ansvarsområden som då är under beredning inom EG-kommissionen. Redovisningen skall innehålla en kort beskrivning av bakgrunden till initiativet samt dess syfte.
Målet är att myndigheten inom sina verksamhetsområden skall delta i projekt inom ramen för EU:s program, i det nordiska samarbetet, Östersjösamarbetet, Barentssamarbetet, IEA-samarbetet samt i programverksamhet inom ramen för utlandsbaserad omvärldsbevakning som bedrivs av Institutet för tillväxtpolitiska studier.
Återrapportering: Myndigheten skall redovisa de projekt myndigheten deltagit i. För de aktuella projekten skall kostnader för administration och programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering särredovisas.
Målet är att myndigheten i samverkan med övriga berörda intressenter skall fullgöra uppgifter avseende främjande av delprogrammen i gemenskapens ramprogram för energi (analys i ETAP, internationellt samarbete i SYNERGY, energieffektivisering i SAVE, förnybara energikällor i ALTENER och fasta bränslen i CARNOT), det kommande gemenskapsprogrammet Intelligent energi för Europa, Energy Star-programmet samt den europeiska gemenskapens sjätte ramprogram för forskning och utveckling.
Återrapportering: Myndigheten skall redovisa hur dessa uppgifter fullgjorts. Verksamhetsgren Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser Mål
Målet är att myndigheten skall bidra till att utveckla Kyotoprotokollets flexibla mekanismer till trovärdiga och effektiva instrument i det internationella klimatsamarbetet. Detta skall ske genom att erfarenheter av och underlag och rutiner för s.k. gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling utvecklas så att dessa instrument kan bli verksamma medel i svensk och internationell klimatpolitik. Myndigheten skall initiera och tillsammans med intressenter i andra länder samarbeta för att genomföra investeringar som bidrar till att begränsa atmosfärens halt av växthusgaser och uppfyller högt ställda krav på miljömässig trovärdighet. Myndigheten skall i dessa avseenden i tillämpliga fall samverka med Sida. Myndigheten bör inhämta Sidas synpunkter när det gäller projektens strukturmässiga och samhällsekonomiska konsekvenser för samarbetslandet. Myndigheten bör, när Sida finner det lämpligt att ge sina projekt en utformning så att de kan utgöra gemensamt genomförande, överväga att genomföra sådana tilläggsinvesteringar till Sidas projektinvesteringar. Myndigheten skall bistå Regeringskansliet och medverka i svenska insatser på det klimatpolitiska området inom ramen för Östersjösamarbetet på energiområdet (BASREC). Återrapportering Myndigheten skall redovisa vilka investeringar och övriga aktiviteter som utförts under året. Redovisningen skall ange genomsnittliga kostnader för förvärv av utsläppskrediter (ERU och CER) fördelade på kategorier och länder. För varje projekt skall också lämnas beräknade additionella utsläppsförändringar, startdatum och specifika reduktionskostnader. Projekten skall i redovisningen fördelas årsvis. Redovisningen skall även omfatta effekter på den lokala miljön, och vad gäller CDM-projekt även bidrag till hållbar utveckling, samt ekonomiska följdverkningar i värdlandet. Den skall även innefatta referat av studier med relevans för området vilka myndigheten bidragit till eller medverkat i samt en översikt av förutsedda och planerade insatser på området. Politikområde Totalförsvar Mål Politikområdet Totalförsvar skall bidra till att bevara vårt lands fred och självständighet. Vi skall kunna möta militära hot som direkt berör Sverige. Internationellt skall vi bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom gemensamma fredsfrämjande och humanitära insatser både i och utom Europa.
Totalförsvarsresurserna skall kunna användas för följande huvudändamål
- försvara Sverige mot väpnat angrepp,
- hävda vår territoriella integritet,
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och - stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Verksamhetsområde Det civila försvaret Mål Målet är att
- värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig försörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår omvärld,
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden och - stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred. Återrapportering Myndigheten skall redovisa en bedömning av förmågan såvitt avser myndighetens ansvarsområden inom samverkansområdena teknisk infrastruktur och ekonomisk säkerhet i enlighet med förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap samt en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen. Verksamhetsgren inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur Mål Verksamheten syftar till att åstadkomma en sådan robusthet och flexibilitet hos den tekniska infrastrukturen att samhällets väsentligaste behov vid höjd beredskap kan tillgodoses.
Mål för Statens energimyndighet inom verksamhetsgrenen Teknisk infrastruktur är
– att myndigheten i samverkan med andra aktörer inom verksamhetsgrenen verkar för att grundförmågan är god och
– att myndigheten skall verka för att berörda myndigheter utvecklar en helhetssyn för elberedskapsåtgärder som omfattar beredskapsåtgärder såväl på den eloperativa sidan som på användarsidan och att dessa åtgärder vägs mot varandra vad gäller kostnader och effekt.
Myndigheten skall vidare verka för att högre krav ställs på de övriga berörda verksamhetsgrenarnas analyser av det egna elberoendet och att väl fungerande rutiner skapas för att insamla, sammanställa och vidarerapportera sådana uppgifter. De antaganden som har gjorts inom det civila försvaret beträffande den sannolika tillgången på el vid höjd beredskap skall ses över. Myndigheten skall vidare verka för att organisatoriska former skapas för ett kontinuerligt och systematiskt informationsutbyte mellan den eloperativa myndigheten och användarna inom totalförsvaret om eltillgångar och elbehov vid höjd beredskap. Återrapportering Myndigheten skall senast den 1 november 2003 redovisa hur arbetet fortskrider. Verksamhetsgren samverkansområde Ekonomisk säkerhet Mål Verksamheten syftar till att vid höjd beredskap kunna trygga försörjningen med strategiska varor.
Mål för Statens energimyndighet inom verksamhetsgrenen Ekonomisk säkerhet är
– att en försörjningskris på energiområdet skall kunna mötas med förberedda och verkningsfulla åtgärder inom en vecka efter beslut av regeringen och – att energiförsörjningssituationen i Sverige (på lokal, regional och nationell nivå) och i omvärlden och dess utveckling på kort och lång sikt skall analyseras och redovisas ur ett beredskapsperspektiv. Politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar Mål
Målet är att
- minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och - minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder. Verksamhetsområde Svåra påfrestningar Mål Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår påfrestning skulle inträffa, skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas. Återrapportering Myndigheten skall redovisa en bedömning av förmågan såvitt avser myndighetens ansvarsområden inom samverkansområdena teknisk infrastruktur och ekonomisk säkerhet i enlighet med förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap samt en analys av prestationernas effekter på beredskapen och hur de har bidragit till att uppfylla målen. Verksamhetsgren inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur Mål Verksamheten syftar till att åstadkomma en sådan robusthet och flexibilitet hos den tekniska infrastrukturen att samhällets väsentligaste behov kan tillgodoses vid allvarliga avsiktliga eller oavsiktliga störningar i fred såsom sabotage, terrorhandlingar eller allvarliga olyckor. Verksamhetsgren samverkansområde Ekonomisk säkerhet Mål
Verksamheten syftar till att vid svåra påfrestningar på samhället i fred kunna trygga försörjningen med strategiska varor.
Myndigheten skall senast den 31 mars 2003 redovisa en bedömning, såvitt avser myndighetens ansvarsområde inom politikområde Totalförsvar och politikområde Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, av den samlade beredskapsförmågan utifrån framtagna resultatmått. Utgångspunkten skall vara redovisat beredskapsläge den 31 december 2002. Av redovisningen skall framgå i vilket avseende genomförda åtgärder har förbättrat förmågan. Redovisningen skall innehålla
– en sammanställning av beredskapsåtgärder som har vidtagits under budgetåret samt kostnader för dessa,
– en analys av vilka faktorer som är gränssättande för förmågan,
– en analys av effekter av genomförda beredskapsåtgärder på måluppfyllelsen och förmågan,
– en analys av energiförsörjningssituationen i Sverige och omvärlden ur ett beredskapsperspektiv och
– rapportering om och i sådant fall hur beroendet av el, tele och IT samt ett angrepp med NBC-stridsmedel utgör begränsningar för att myndighetens verksamhet skall uppnå en godtagbar förmåga samt om eventuellt ytterligare gränssättande faktorer.
Samarbetet inom ramen för Partnerskap för fred (PFF)
Målet är att myndigheten skall delta i kontaktgruppen för civila myndigheter verksamma inom PFF-samarbetet som leds av Krisberedskapsmyndigheten (KBM).
Återrapportering:
Myndigheten skall redovisa genomförd verksamhet samt kostnader för denna och en analys av samarbetets inriktning och utveckling. Dessutom skall myndigheten lämna underlag till KBM:s kvartalsrapporter vad avser PFF-verksamhet. Övriga mål och återrapportering Målet är att Statens energimyndighet i sitt arbete skall bidra till att uppfylla de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen som är relevanta för energisektorn, med inriktning på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Beträffande energipolitiska insatser för begränsad klimatpåverkan bör dessa bidra till att det klimatpolitiska delmålet för perioden 2008-2012 uppnås och att en god grund läggs för att det långsiktiga klimatmålet till år 2050 kan uppnås.
Återrapportering: Myndigheten skall redovisa en bedömning av hur verksamheten har bidragit till att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål. Bedömningen skall inriktas på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Myndigheten skall också redovisa hur samverkan har skett med miljömålsrådet och berörda miljömålsmyndigheter. Myndigheten skall även redovisa erfarenheter och tidsåtgång för beredning av ärenden som genomförts i enlighet med den kommande förordningen om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram.
Myndigheten skall redovisa hur myndighetens arbete med sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling, arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen och miljöledningssystem samordnas samt föreslå eventuella förändringar av samordningen. Uppdraget skall redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 september 2003.
Målet är att myndigheten skall bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken, väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet, uppnås. Detta innebär att myndigheten skall vara en samverkanspart i de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvars- och kompetensområde.
Återrapportering: Myndigheten skall senast den 17 februari 2004 redovisa myndighetens insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtavtal och regionala tillväxtprogram. Av redovisningen inom ramen för de regionala tillväxtavtalen skall även framgå vilka de samverkande parterna är, vilket eller vilka av myndighetens anslag som kommer i fråga samt beslutade och utbetalda belopp. Den närmare utformningen av redovisningen skall ske i samråd med Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Myndigheten skall kvalitetssäkra sina tjänster och insatser.
Återrapportering: Resultaten av kvalitetsarbetet skall redovisas. I detta ingår information om hur arbetet bedrivits, vilka erfarenheter som vunnits och vilka åtgärder myndigheten avser att vidta till följd av dessa. Verksamhetsgren Utveckling av elmarknaden
Myndigheten skall senast den 30 juni 2003 redovisa fakta och statistik kring den svenska och den nordiska elmarknadens utveckling.
Myndigheten skall senast den 1 september 2003 redovisa vissa statistiska uppgifter om elförbrukning enligt EG:s elmarknadsdirektiv. Uppdraget skall i huvudsak utföras i enlighet med anvisningar i regeringsbeslut den 3 september 1998 nr. I 8 (dnr N98/2076).
Myndigheten skall efter samråd med Elsäkerhetsverket följa de satsningar som för närvarande görs inom elbranschen för att minska elnätets känslighet för snöoväder och liknande förhållanden, samt för att minska konsekvenserna av strömavbrott. Myndigheten skall senast den 15 maj 2003 rapportera utvecklingen av insatserna och vilken effekt dessa har.
Verksamhetsgren Utveckling av övriga energimarknader
Myndigheten skall handha kontroll och utvärdering av pilotprojekt enligt 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringsbeslut den 19 november 1998, nr. I 14). Uppdraget skall redovisas årligen till regeringen senast den 31 maj året efter det år rapporten avser.
Verksamhetsgren 2002 års energipolitiska program
Myndigheten skall senast den 30 november 2003 redovisa en kartläggning av vilka olika användargrupper som nås av den kommunala energirådgivningen, bl.a. fördelat på kön och ålder, samt en analys av hur rådgivningen kan förbättras för att nå ut till olika användargrupper. Myndigheten skall även redovisa sitt arbete, i samverkan med andra myndigheter, med att bredda kompetensen hos energirådgivarna och genomförda insatser för att ta fram ett kompetensutvecklingsprogram för energirådgivare. I redovisningen ingår även att ange förutsättningarna för att samordna olika kompetenser inom kommuner samt förutsättningarna för att skapa ”lokala centra för hållbar utveckling”. Vid behov skall förslag till åtgärder lämnas. En delredovisning av uppdraget skall lämnas den 30 juni 2003.
Myndigheten skall senast den 1 september 2003 redovisa en preliminär rapport som skall innehålla en analys av måluppfyllnaden av det nationella vägledande målet om 10 TWh el från förnybara energikällor som riksdagen fastställt. Slutrapport skall lämnas senast den 26 september 2003. Särskild hänsyn skall tas till de klimatfaktorer som eventuellt kan påverka förverkligandet av detta mål, och ange i vilken utsträckning åtgärderna är förenliga med nationella åtaganden beträffande klimatförändringar. Myndigheten skall även presentera en sammanställning av utvärderingar som genomförts av nuvarande lagar och författningar om de tillståndsförfaranden eller andra förfaranden som anges i artikel 4 i direktiv 96/92/EG för uppförande av anläggningar för produktion av el från förnybara energikällor. Utifrån sammanställningen skall myndigheten dra slutsatser om vad som har gjorts och vad som bör göras för att minska hinder i lagstiftningen och andra hinder för en ökning av produktionen av el från förnybara energikällor för att få fram effektivare och snabbare förfaranden på lämplig administrativ nivå och för att reglerna skall vara objektiva, klara och tydliga samt icke diskriminerande och fullt ut beaktar särdragen i de olika teknikerna för att utnyttja förnybara energikällor.
Verksamhetsgren Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser
Myndigheten skall redovisa energipolitiskt motiverade klimatåtgärder i överensstämmelse med de rekommendationer som lämnats för rapportering av klimatkonventionens partsmöten för gemensamt genomförda aktiviteter och de riktlinjer som anges av klimatkonventionens undergrupper.
Myndigheten skall bistå regeringen i förhandlingar om ramavtal enligt Kyotoprotokollets artikel 6, och delegationen med uppgift att utarbeta ett system och regelverk för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer (dir. 2001: 56). Myndigheten skall bistå Regeringskansliet med att utarbeta underlag för beredningen av EG-kommissionens förslag till direktiv rörande handel med utsläppsrätter samt det kommande direktivförslaget om projektbaserade mekanismer.
Myndigheten skall under medverkan av andra berörda myndigheter vidareutveckla metoder för projektioner av energianvändning och – tillförsel samt därtill hörande utsläpp av koldioxid. Myndigheten skall lämna en slutredovisning den 1 juni 2003.
Myndigheten skall i samråd med Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter bidra med underlag bl.a. rörande framtida utsläpp av växthusgaser till regeringen inför kontrollstationen 2004 om delmålet för begränsad klimatpåverkan. Regeringen avser att utveckla ramar och inriktning för dessa underlag.
Verksamhetsgren Ekonomisk säkerhet
Myndigheten skall delta i arbetet inom Internationella energiorganet (IEA) avseende systemet för krisåtgärder enligt avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP) och därvid ha beredskap för att organisera ett svenskt s.k. NESO-organ vid oljekriser. Myndigheten skall även medverka i arbetet på oljeberedskapsområdet inom EU och ansvara för uppföljningen av de bilaterala oljelagringsavtal som Sverige ingått.
Myndigheten skall senast den 7 april 2003 föreslå de andelar av basmängder för lagringsbränslen (lagringsprocenttal) som skall lagras under det följande lagringsåret enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol.
Myndigheten skall bedöma det fortsatta behovet av att hålla två oljelagringsanläggningar tillgängliga i syfte att säkerställa en viss handlingsfrihet beträffande tillgången till skyddade utrymmen (det s.k. malpåsearrangemanget). Bedömningen skall göras med utgångspunkt i den anpassningsplanering som enligt gällande försvarsbeslut skall tillämpas för verksamhet inom det civila försvaret. Uppdraget skall genomföras i samråd med Krisberedskapsmyndigheten och redovisas senast den 28 februari 2003.
1.3.1 Övriga uppdrag
Myndigheten skall i syfte att ta fram ökad kunskap genomföra en studie avseende kvinnors respektive mäns konsumtionsmönster och preferenser och hur detta påverkar energianvändningen. Studien bör ta sin utgångspunkt i hur en sådan ökad kunskap kan bidra i arbetet för en effektivare energianvändning. I uppdraget ingår även att göra en internationell kartläggning av sådant arbete. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 2003.
Myndigheten skall följa upp tillämpningen av det avtal om ersättning i samband med stängning av Barsebäcksverket som den 30 november 1999 träffats mellan staten, Sydkraft AB och Vattenfall AB. Myndigheten skall bistå Kammarkollegiet i samtliga frågor, där Statens energimyndighets expertkunskaper är tillämpliga, som kan uppkomma vid Kollegiets administration av utbetalningar av ersättning enligt avtalet.
Myndigheten skall, efter att ha tagit in uppgifter från Kammarkollegiet om de utbetalningar som kollegiet gjort enligt avtalet, lämna en samlad redovisning av verksamheten mot bakgrund av ansvaret att för statens del följa upp tillämpningen av avtalet. Redovisningen skall lämnas senast den 2 juni 2003.
Myndigheten skall se till att rapporteringsrutiner för olika former av bidrag är så utformade att de tillgodoser EU:s statsstödsregler samt WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder. Samordnande myndighet för denna rapportering är Verket för näringslivsutveckling.
Myndigheten skall redovisa utfall och utgiftsprognoser för 2003, 2004 och 2005 på samtliga anslag/anslagsposter som myndigheten disponerar, inklusive äldreanslag. Prognoserna skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle samt i förhållande till budgeten. Om möjligt skall prognosen också månadsfördelas för innevarande år så att jämförelser kan göras med faktiskt utfall. En avvikelseanalys skall göras för samtliga anslag som myndigheten disponerar, liksom för samtliga anslagsposter under anslagen 35:5 Energiforskning och 35:6 Energiteknikstöd enligt de anvisningar som myndigheten beslutar. Statens energimyndighet har samordningsansvaret för redovisningen till Näringsdepartementet.
Redovisningen skall ske senast
– den 22 januari 2003,
– den 10 mars 2003,
– den 7 maj 2003,
– den 11 augusti 2003 och
– den 3 november 2003.
Resultat från insatser bekostade med medel från anslagsposterna under anslagen 35:2 Insatser för effektivare energianvändning, 35:5 Energiforskning och 35:6 Energiteknikstöd som disponeras av andra myndigheter skall redovisas enligt de anvisningar som Statens energimyndighet beslutar. Avseende de två sistnämnda anslagen skall detta ske i enlighet med de återrapporteringskrav som anges ovan under rubriken Verksamhetsgren Långsiktig utveckling av energisystemet.
Utgiftsområde 21 Energi | 35:1 | Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader (ramanslag) | 140 162 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
|
Villkor 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader Anslaget disponeras av Statens energimyndighet.
Villkor
1. Utgifter för arvoden till ledamöter i Oljekrisnämnden.
2. Utgifter för utredningar och utvärderingar.
3. Utgifter för internationellt samarbete, bl.a. inom ramen för EU och OECD. 4. Utgifter för eget deltagande i EU:s program. | 35:2 | Insatser för effektivare energianvändning (ramanslag) | 136 000 tkr | | 35:2 ap.1 | Kommunal energirådgivning (ram) | 90 000 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:2 ap.2 | Information, utbildning m.m. (ram) | 34 000 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:2 ap.3 | Provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning m.m. (ram) | 10 000 tkr |
| Disponeras av Konsumentverket |
| | 35:2 ap.4 | Till Regeringskansliets disposition (ram) | 2 000 tkr |
| Disponeras av Regeringskansliet |
|
Villkor 35:2 Insatser för effektivare energianvändning
Utbetalningarna på anslagspost 1 och 2 får uppgå till högst 118 miljoner kronor under 2003.
Anslaget får användas för medfinansiering av insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtavtal som överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål för verksamheten. 35:2 ap.1 Kommunal energirådgivning
Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:1322) om bidrag till kommunal energirådgivning.
Under anslagsposten får högst 12 000 000 kronor användas för kompetensutveckling och organisering av kommunal energirådgivning, de regionala energikontorens m. fl. samordning av den kommunala energirådgivningen samt planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. 35:2 ap.2 Information, utbildning m.m. Anslagsposten får användas för åtgärder för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg, metoder och utbildning om energieffektiv teknik som riktas till berörda aktörer på lokal, regional eller central nivå.
Av anslagsposten får högst 10 000 000 kronor användas för att finansiera projekt vid de regionala energikontoren eller som bedrivs av andra aktörer som har en nyckelfunktion vad gäller energirådgivning och effektivisering.
Bedömning av bidragsansökningar skall ske med utgångspunkt i regeringens och riksdagens energipolitiska riktlinjer (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317). Beslut om bidrag skall förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med Statens energimyndighets anvisningar. Anslagsposten får användas för programanknutna aktiviteter, dvs. planering, uppföljning och utvärdering samt särskilda stödjande insatser i form av utrednings- och utvecklingsprojekt. 35:2 ap.3 Provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning m.m.
Till anslagsposten skall föras anslagssparande från 2002 års anslag 35:4 Åtgärder för effektivare energianvändning, anslagspost 3.
Anslagsposten får användas för följande verksamheter:
· utveckling av metoder för provning av energiförbrukning hos el- eller annan energikrävande utrustning,
· provning av el eller annan energikrävande utrustning,
· spridning av resultat från provning och kunskap om användning av el- och annan energikrävande utrustning till hushåll och leverantörer,
· utveckling av metoder i syfte att underlätta för konsumenterna att installera tekniskt komplicerad energieffektiv utrustning,
· genomförande av marknadsöversikter och spridande av resultaten av dessa till hushåll och leverantörer och
· forskning och utredningsverksamhet som är av väsentlig betydelse för verksamhetens genomförande.
Anslagsposten får användas för att täcka programanknutna kostnader som verksamheten ger upphov till.
Under anslagsposten får medel användas för eget deltagande i EU:s energiprogram. 35:2 ap.4 Till Regeringskansliets disposition Anslagsposten disponeras av Regeringskansliet. Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Näringsdepartementet). | 35:3 | Teknikupphandling och marknadsintroduktion (ramanslag) | 65 000 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
|
Villkor 35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion För anslaget gäller förordningen (1999:344) om statligt bidrag till teknikupphandling av energieffektiv teknik och ny energiteknik intill dess den kommande förordningen om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning beslutas.
Utbetalningarna på anslaget får uppgå till högst 35 miljoner kronor under 2003.
Högst 2 500 000 kronor får användas för utveckling av metoder för marknadsintroduktion av befintlig eller ny energieffektiv teknik, energieffektiva produkter samt programanknutna aktiviteter, d.v.s. planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten.
Anslagsbeloppet under anslagsposten får användas för teknikupphandling. I teknikupphandling ingår bl.a. följande.
1. Bidrag till teknikupphandling av sådana produkter för vilka det finns särskilda skäl eller förutsättningar att stimulera produkt- och systemutveckling genom en sådan metod. Bidraget skall stimulera till utveckling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik.
2. Analys av förutsättningarna för teknikupphandling av en viss produkt.
3. Utveckling av metoder för utvärdering av produkter som upphandlats i teknikupphandlingsprojekt.
4. Utvärdering av projekt avseende teknikupphandling.
5. Deltagande i utformning av kravspecifikationer inom teknikupphandlingsprojekt.
6. Utveckling av metoder för mätning av energiförbrukning, om det är nödvändigt för genomförandet av en viss teknikupphandling.
Statens energimyndighet skall sträva efter att sådana kostnader som anges under punkterna 3–6 skall ingå som en del i det bidragsberättigade projektet.
Projekten avseende teknikupphandling skall samordnas med berörda sektorsmyndigheters respektive verksamheter.
Högst 6 000 000 kr får användas för kostnader för programanknutna aktiviteter, enligt punkterna 2–6 ovan samt planering, uppföljning och utvärdering.
| 35:4 | Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft (ramanslag) | 50 000 tkr | | 35:4 ap.1 | Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan (ram) | 45 000 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:4 ap.2 | Till regeringens disposition (ram) | 5 000 tkr |
| Disponeras av regeringen |
|
Villkor 35:4 ap.1 Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan Anslagsposten disponeras av Statens energimyndighet. Medlen skall användas i enlighet med kommande förordning.
Utbetalningarna på anslagspost 1 får uppgå till högst 25 miljoner kronor under 2003.
Högst 1 500 000 får användas för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering. 35:4 ap.2 Till regeringens disposition Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) efter beslut av regeringen. | 35:5 | Energiforskning (ramanslag) | 438 471 tkr | | 35:5 ap.1 | Natur- och teknikvetenskaplig grundforskning (ram) | 51 500 tkr |
| Disponeras av Vetenskapsrådet |
| | 35:5 ap.2 | Basteknologier (ram) | 182 171 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:5 ap.3 | Bioenergi (ram) | 65 000 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:5 ap.4 | Bebyggelse (ram) | 25 400 tkr |
| Disponeras av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande |
| | 35:5 ap.5 | Transporter (ram) | 12 400 tkr |
| Disponeras av Verket för innovationssystem |
| | 35:5 ap.6 | Nordiska energiforskningsprogrammet (ram) | 6 500 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:5 ap.7 | Till regeringens disposition (ram) | 9 500 tkr |
| Disponeras av regeringen |
| | 35:5 ap.8 | Allmänna energisystemstudier (ram) | 10 000 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:5 ap.9 | Internationellt samarbete (ram) | 5 000 tkr |
| Disponeras av regeringen |
| | 35:5 ap.10 | Strategisk energisystemkompetens på Statens energimyndighet (ram) | 15 000 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:5 ap.11 | Forskningssamarbete i Östersjöregionen (ram) | 11 000 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:5 ap.12 | Etanolproduktion från skogsråvara (ram) | 30 000 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:5 ap.13 | Samverkansprogrammet för miljöanpassad fordonsteknik (ram) | 15 000 tkr |
| Disponeras av Verket för innovationssystem |
|
Villkor 35:5 Energiforskning
Förordningen (1998:222) om statligt stöd till energiforskning gäller för anslaget. Myndigheterna disponerar ingående reservationer och anslagssparande på respektive anslagspost.
I fråga om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid institution inom högskolan skall samråd ske med Vetenskapsrådet. I fråga om bidrag till utrustning för provningsverksamhet skall samråd ske med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Aktiebolag.
Anslaget får användas för medfinansiering av insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtavtal, som överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål för verksamheten. 35:5 ap.1 Natur- och teknikvetenskaplig grundforskning Anslagsposten disponeras av Vetenskapsrådet efter samråd med Statens energimyndighet. Medel får utbetalas med högst en tolftedel av det anvisade beloppet före utgången av varje månad.Högst 400 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering. 35:5 ap.2 Basteknologier Anslagsposten disponeras av Statens energimyndighet efter samråd med Verket för innovationssystem avseende transportmedelsforskning och forskning om transportsektorns energianvändning samt industriella forskningsprojekt.
Högst 9 500 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering. Högst 700 000 kronor får användas för programanknutna aktiviteter i samband med Statens energimyndighets arbete inom dialogprojekten Framtida handel med dagligvaror och Bygga, bo och förvalta för framtiden. 35:5 ap.3 Bioenergi Anslagsposten disponeras av Statens energimyndighet.Högst 3 250 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering. 35:5 ap.4 Bebyggelse Anslagsposten disponeras av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande efter samråd med Statens energimyndighet. Medel får utbetalas med högst en tolftedel av anvisade medel före utgången av varje månad.Högst 1 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering. 35:5 ap.5 Transporter Anslagsposten disponeras av Verket för innovationssystem efter samråd med Statens energimyndighet. Medel får utbetalas med högst en tolftedel av det anvisade beloppet före utgången av varje månad.
Högst 600 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering. Högst 500 000 kronor får användas för programanknutna aktiviteter i samband med Statens energimyndighets arbete inom dialogprojektet Framtida handel med dagligvaror. 35:5 ap.6 Nordiska energiforskningsprogrammet Anslagsposten disponeras av Statens energimyndighet. Anslagsposten skall täcka kostnader för visst samarbete inom ramen för Nordiska ministerrådets energiforskningsprogram år 2003. Anslaget får disponeras för energiforskningsinsatser knutna till det geografiska närområdet. 35:5 ap.7 Till regeringens disposition Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) efter beslut av regeringen. 35:5 ap.8 Allmänna energisystemstudier Anslagsposten disponeras av Statens energimyndighet.
Högst 500 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering. 35:5 ap.9 Internationellt samarbete Anslagsposten disponeras av regeringen. Medel från anslagsposten utbetalas av Regeringskansliet efter beslut av regeringen. 35:5 ap.10 Strategisk energisystemkompetens på Statens energimyndighet Anslagsposten disponeras av Statens energimyndighet.
Anslagsbeloppet skall användas för att främja Statens energimyndighets kompetens vid framtagande, utveckling och användning av modeller för prognoser och utvärderingar. Vid omvärldsbevakningen skall Statens energimyndighet prioritera de modeller som tas fram, utvecklas och används inom EU. Anslagsbeloppet skall vidare användas för studier i energisystemets funktionssätt, vilket inbegriper interaktioner mellan det tekniska systemet, energimarknaden, miljön och klimatet.
Energisystemmodeller för prognoser och utvärderingar är ett exempel på prioriterade områden. Anslagsbelopp får också disponeras för kunskapsöversikter för sådana prioriterade områden där också resultat från internationellt forskningsarbete skall inkluderas. Anslagsbeloppet får disponeras för kontroll och utvärdering av pilotprojekt enligt 2 kap. 12 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (regeringsbeslut 19 november 1998 nr. I 14). 35:5 ap.11 Forskningssamarbete i Östersjöregionen Anslagsposten disponeras av Statens energimyndighet.
Högst 500 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.
Anslagsbeloppet skall finansiera ett nationellt forsknings- och utvecklingsprogram inriktat på klimatpolitiska frågor som t.ex. handel med utsläppsrätter och gemensamt genomförande. Anslagsbeloppet skall bidra till att forskningskompetens byggs upp inom ett antal nyckelområden för Sverige och samarbetsländerna. 35:5 ap.12 Etanolproduktion från skogsråvara Anslagsposten disponeras av Statens energimyndighet.Högst 1 500 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering. 35:5 ap.13 Samverkansprogrammet för miljöanpassad fordonsteknik Anslagsposten disponeras av Verket för innovationssystem för Programrådets för fordonsteknisk forskning räkning. Medel får utbetalas med högst en tolftedel av det anvisade beloppet före utgången av varje månad.Högst 1 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering. | 35:6 | Energiteknikstöd (ramanslag) | 131 196 tkr | | 35:6 ap.1 | Energiteknikstöd (ram) | 106 196 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:6 ap.2 | Samverkansprogrammet för miljövänlig fordonsteknik (ram) | 25 000 tkr |
| Disponeras av Verket för innovationssystem |
|
Villkor 35:6 ap.1 Energiteknikstöd Anslagsbeloppet för budgetåret 2003 disponeras av Statens energimyndighet efter samråd med berörda myndigheter.
Högst 6 000 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.
Anslagsposten får disponeras för eget deltagande vid resultatspridning och informationsaktiviteter relaterade till EG:s pågående och planerade ramprogram för att främja forskning och teknisk utveckling. 35:6 ap.2 Samverkansprogrammet för miljövänlig fordonsteknik Anslagsposten disponeras av Verket för innovationssystem för Programrådets för fordonsteknisk forskning räkning. Medel får utbetalas med högst en tolftedel av det anvisade beloppet före utgången av varje månad.
Högst 1 500 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering. | 35:7 | Introduktion av ny energiteknik (ramanslag) | 230 147 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
|
Villkor 35:7 Introduktion av ny energiteknik Förordningen (1998:654) om energiteknikbidrag gäller för anslaget.
Anslaget skall användas för utveckling av teknik inriktad på förnybara energislag och på effektiv energianvändning i industriella processer med försöks- eller fullskaleanläggningar.
Anslaget får användas för medfinansiering av insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtavtal, som överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål för verksamheten.
Anslaget får användas för genomförandet av uppdraget att bistå den förhandlingsman för långsiktiga avtal som regeringen utsett i beslut den 31 augusti 2000. Högst 20 000 000 kronor får användas för detta ändamål.
Högst 5 800 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.
De åtaganden som gjorts med stöd av förordningen (1992:854) om stöd för att främja användningen av biobränsle skall finansieras med medel från anslaget.
Av anslagsposten får 1 500 000 kronor disponeras för myndighetens finansiering inom ramen för utlandsbaserad omvärldsbevakning som bedrivs av Institutet för tillväxtpolitiska studier.
Anslaget får disponeras för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program. | 35:8 | Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser (ramanslag) | 50 000 tkr | | 35:8 ap.1 | Energipolitiskt motiverade klimatinsatser (ram) | 32 000 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:8 ap.2 | Till Regeringskansliets disposition (ram) | 18 000 tkr |
| Disponeras av Regeringskansliet |
|
Villkor 35:8 ap.1 Energipolitiskt motiverade klimatinsatser
Utbetalningarna på anslagspost 1 får uppgå till högst 30 miljoner kronor under 2003.
Myndigheten skall genomföra projekt i enlighet med reglerna för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer samt förvärva utsläppsreduktionsenheter. Projekten skall avse investeringar i effektivisering av produktion och distribution av energi, företrädesvis baserad på förnybara energikällor för uppvärmning eller elproduktion.
Projekten får finansieras och genomföras i samarbete med andra intressenter. Utgångspunkter för val av projekt skall vara förenlighet med regelverket för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och i synnerhet projektens s.k. additionalitet med avseende på klimatpåverkande utsläppsförändringar och låga reduktionskostnader. Förberedelser, investeringar och drift skall följa de riktlinjer som gäller för gemensamt genomförande eller mekanismen för en ren utveckling enligt Klimatkonventionen och dess Kyotoprotokoll. Myndigheten skall eftersträva samverkan med näringslivet. Vid insatser i utvecklingsländerna skall samråd ske med Sida.
Projekten skall bidra till att kompetens och kapacitet för administration för hantering av gemensamt genomförande och mekanismen för en ren utveckling byggs upp i värdländerna.
Projekt avseende gemensamt genomförande skall föregås av att en principöverenskommelse träffas mellan den svenska regeringen och värdlandets regering om framtida överlåtelser av uppnådda utsläppsreduktioner i enlighet med Kyotoprotokollets bestämmelser. Myndigheten skall tillhandahålla resurser och underlag för att förbereda och genomföra förhandlingar om sådana överenskommelser.
Myndigheten kan i undantagsfall ingå avtal för enskilda projekt avseende gemensamt genomförande innan regeringen har träffat principöverenskommelse med mottagarlandet. Sådana undantag kan göras efter inhämtande av regeringens godkännande. Sådana avtal skall innefatta samförstånd mellan parterna om att projektet skall omfattas av en principöverenskommelse och även innehålla bestämmelser om hur överlåtelser av utsläppsrätter då skall ske.
För varje projekt upprättas ett specifikt avtal om överlåtelser av utsläppsreduktionsenheter mellan myndigheten och behörig juridisk person i mottagarlandet.
Myndigheten skall även svara för övrig rapportering av svenska gemensamt genomförda aktiviteter och projektrelaterade flexibla mekanismer.
Myndigheten skall regelbundet informera Regeringskansliet (Näringsdepartementet) om projektförslag, varvid den uppskattade effekten, beräknade utsläppsreduktionskostnader och information om projektet i övrigt skall lämnas. Redovisningen skall också ange vilken metod som tillämpats för upprättande av referensscenario samt skälen för val av metodansats.
Myndigheten skall på regeringens begäran lämna utlåtanden över projekt som planeras av Världsbankens Prototype Carbon Fund.
Låne- eller bidragsavtal skall i regel upprättas mellan myndigheten och låntagaren respektive mottagaren. Myndigheten får uppdra åt kreditinstitut att administrera långivningen. Myndigheten får ingå överenskommelse om gemensam finansiering av projekt med internationella finansieringsinstitut.
Återbetalda medel skall redovisas på inkomsttitel 4526 Återbetalningar övriga lån. Detta gäller även anslaget E11 Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa på tolfte huvudtiteln anslag för budgetåret 1995/96 inklusive motsvarande anslag för budgetåren 1993/94 och 1995/96, 1997 års anslag A3 samt 1998 - 2000 års anslag B7. Ränteinkomster på lån skall tillföras statsverkets checkräkning och redovisas under statsbudgetens inkomsttitel 2394 Övriga ränteinkomster.
Eftergift av lånefordran eller ränta skall beslutas särskilt av Statens energimyndighet.
Högst 4 000 000 kronor får disponeras för till insatserna knutna kostnader för planering, uppföljning, utvärdering, utbildning och kompetensuppbyggnad i mottagarländerna.
Högst 500 000 kronor får användas för att förbereda, utarbeta och utveckla underlag för ramavtal mellan Sverige och mottagarländer för tillgodoräknande av utsläppsreduktioner. Anslagsposten får även disponeras för finansiering av svenskt deltagande i Climate Technology Initiative under förutsättning att detta samarbetsprogram inrättas som en särskild aktivitet inom International Energy Agency. 35:8 ap.2 Till Regeringskansliets disposition Anslagsposten disponeras av Regeringskansliet. Medel från anslagsposten betalas ut efter beslut av Regeringskansliet (Näringsdepartementet).
Utbetalningarna på anslagspost 2 får uppgå till högst 13 miljoner kronor under 2003. Anslagsposten är avsedd för att finansiera förberedelser för och deltagande i Världsbankens pilotverksamhet för flexibla mekanismer och andra internationellt motiverade internationella klimatinsatser. | 35:9 | Skydd för småskalig elproduktion (ramanslag) | 100 000 tkr |
| Disponeras av Statens energimyndighet |
|
Villkor 35:9 Skydd för småskalig elproduktion
1. Anslaget får användas för utbetalning av skydd till småskalig elproduktion enligt förordningen (2000:614) om stöd till småskalig elproduktion.
2. Högst 200 000 kronor får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering. | 2.1.2 | Äldre anslag som disponeras år 2003 |
Utgiftsområde 21 Energi | 35:2 | Bidrag för att minska elanvändning (ramanslag) |
| | 35:2 ap.1 | Utbyggnad av fjärrvärmenätet (ram) |
|
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:2 ap.2 | Eleffektminskande åtgärder (ram) |
|
| Disponeras av Boverket |
| | 35:2 ap.3 | Konvertering till individuell bränsleeldning (ram) |
|
| Disponeras av Boverket |
| | 35:2 ap.4 | Konvertering av eluppvärmda fastigheter som ansluts till fjärrvärme (ram) |
|
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:2 ap.5 | Utveckling av åtgärderna för minskad elanvändning i bostäder och lokaler (ram) |
|
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:2 ap.6 | Solvärme (ram) |
|
| Disponeras av Boverket |
|
Villkor 35:2 Bidrag för att minska elanvändning Anslagsposterna 1, 4 och 5
Statens energimyndighet får använda högst 3 000 000 kr av det belopp som myndigheten disponerar inom ramen för anslagsposterna 1, 4 och 5 för att täcka programanknutna kostnader. Därutöver får högst 100 kronor per beslutat ärende användas för att täcka kostnader knutna till dataadministration av utbetalningar och kontrolluppgifter. Medel motsvarande högst en procent av utbetalt stöd får användas för att täcka administrationskostnader knutna till länsstyrelsens verksamhet.
Anslagsposterna 2,3 och 6
Boverket får använda högst 1 000 000 kronor av det belopp som myndigheten disponerar inom ramen för anslagsposterna för att täcka programanknutna kostnader. Därutöver får högst 100 kronor per beslutat ärende användas för att täcka kostnader knutna till dataadministration av utbetalningar och kontrolluppgifter. Medel motsvarande högst en procent av utbetalt stöd får användas för att täcka administrationskostnader knutna till länsstyrelsens verksamhet. 35:2 ap.1 Utbyggnad av fjärrvärmenätet Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1999:1383) om statligt bidrag för utbyggnad av fjärrvärmenätet. 35:2 ap.2 Eleffektminskande åtgärder Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:635) om statligt bidrag till vissa investeringar för att minska elanvändningen i bostäder och vissa lokaler. 35:2 ap.3 Konvertering till individuell bränsleeldning Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:635) om statligt bidrag till vissa investeringar för att minska elanvändningen i bostäder och vissa lokaler. 35:2 ap.4 Konvertering av eluppvärmda fastigheter som ansluts till fjärrvärme Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:634) om statligt bidrag till investering för ombyggnad och anslutning av eluppvärmda byggnader till fjärrvärme. 35:2 ap.5 Utveckling av åtgärderna för minskad elanvändning i bostäder och lokaler Under anslagsposten får högst 2 000 000 kronor användas för aktiviteter som genomförs i syfte att uppfylla målet att genom stöd till projekt som innebär utveckling av ny teknik samt nya systemlösningar sänka investeringskostnaden för konvertering. Statens energimyndighet får använda högst 500 000 kronor av anslagsposten för informationsinsatser relaterade till investeringsstöd för solvärme. 35:2 ap.6 Solvärme Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2000:287) om statligt bidrag till investeringar i solvärme. | 35:3 | Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor (ramanslag) |
| | 35:3 ap.1 | Biobränslebaserad kraftvärme (ram) |
|
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:3 ap.2 | Vindkraftverk och småskalig vattenkraft (ram) |
|
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:3 ap.3 | Upphandling av ny elproduktionsteknik (ram) |
|
| Disponeras av Statens energimyndighet |
|
Villkor 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor Anslagsposterna 1-2
Anslagsposterna får användas för åtgärder som genomförs enligt förordningen (1998:22) om statligt bidrag till vissa investeringar inom energiområdet.
Högst 3 000 000 kronor under anslagsposterna får användas för kostnader för programanknutna aktiviteter, dvs. planering, uppföljning och utvärdering samt särskilda stödjande insatser i form av utrednings- och utvecklingsprojekt.
Högst 500 000 kronor får användas för att stödjaverksamheten vid Konsumenternas Elrådgivningsbyrå för utökade informationsinsatser under 2003 i samband med introduktionen av elcertifikatsystemet. 35:3 ap.3 Upphandling av ny elproduktionsteknik Anslagsposten får användas för att utvärdera, utveckla och prova marknadsbaserade metoder för att främja etablering av elproduktionsanläggningar baserad på förnybar energi. Syftet är att på sikt reducera kostnaderna för att främja elproduktion från förnybara energikällor genom att bl.a. stimulera användningen av ny och effektivare elproduktionsteknik.
Anslagsposten får användas för myndighetens kostnader avseende förberedelser och nödvändiga åtgärder för införandet av elcertifikatsystemet i enlighet med det uppdrag som gavs myndigheten den 30 maj 2002 (N2002/5781/ESB) med den ändringen att systemet skall kunna införas den 1 maj 2002. Av anslagsposten får högst 6 000 000 kronor användas för informationsinsatser avseende den kommande lagen om elcertifikat. | 35:4 | Åtgärder för effektivare energianvändning (ramanslag) |
| | 35:4 ap.1 | Information, utbildning m.m. (ram) |
|
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:4 ap.2 | Teknikupphandling av energieffektiv teknik (ram) |
|
| Disponeras av Statens energimyndighet |
| | 35:4 ap.3 | Provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning m m (ram) |
|
| Disponeras av Konsumentverket |
| | 35:4 ap.4 | Kommunal energirådgivning (ram) |
|
| Disponeras av Statens energimyndighet |
|
Villkor 35:4 Åtgärder för effektivare energianvändning Anslagsposterna 1, 2 och 4
Anslagsposterna får användas för finansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program. 35:4 ap.1 Information, utbildning m.m. Anslagsposten får användas för utgifter inom information och utbildningsinsatser som riktas till specifika avnämargrupper som har en nyckelfunktion vad gäller energianvändning och effektivisering. 35:4 ap.2 Teknikupphandling av energieffektiv teknik För anslagsposten gäller förordningen (1999:344) om statligt bidrag till teknikupphandling av energieffektiv teknik och ny energiteknik.
Högst 2 000 000 kr får användas för kostnader för programanknutna aktiviteter, samt planering, uppföljning och utvärdering. 35:4 ap.4 Kommunal energirådgivning Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:1322) om bidrag till kommunal energirådgivning. | B:009 | Åtgärder för el- och värmeförsörjningen i Sydsverige (ramanslag) |
|
| Disponeras av Statens energimyndighet |
|
Villkor B:009 Åtgärder för el- och värmeförsörjningen i Sydsverige Regeringskansliet (Näringsdepartementet) disponerar 400 000 kronor av anslagsbeloppet för utvärdering av åtgärderna inom anslaget. Statens energimyndighet disponerar återstoden av anslagsbeloppet.
1. Förordning (1999:213) om statligt stöd till energiförsörjningen i Sydsverige gäller för anslaget. 2. Myndigheten får använda högst 400 000 kronor för programanknutna kostnader under 2003. | Anslag/ap/dp | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2004-2007 | | 35:3 | 90 000 | 70 000 | 60 000 | 40 000 | 260 000 | | Summa anslag 35:3 | 90 000 | 70 000 | 60 000 | 40 000 |
| | 35:4 ap.1 | 95 000 | 95 000 | 50 000 | 50 000 | 290 000 | | 35:4 ap.2 | 5 000 | 5 000 | 0 | 0 | 10 000 | | Summa anslag 35:4 | 100 000 | 100 000 | 50 000 | 50 000 |
| | 35:5 ap.1 | 50 000 | 40 000 | 0 | 0 | 90 000 | | 35:5 ap.2 | 150 000 | 120 000 | 90 000 | 10 000 | 370 000 | | 35:5 ap.3 | 55 000 | 40 000 | 20 000 | 4 000 | 119 000 | | 35:5 ap.4 | 25 000 | 22 000 | 0 | 0 | 47 000 | | 35:5 ap.5 | 12 000 | 10 000 | 0 | 0 | 22 000 | | 35:5 ap.7 | 8 000 | 2 000 | 1 000 | 0 | 11 000 | | 35:5 ap.8 | 10 000 | 8 000 | 6 000 | 0 | 24 000 | | 35:5 ap.9 | 4 000 | 3 000 | 2 000 | 0 | 9 000 | | 35:5 ap.10 | 6 000 | 3 000 | 1 000 | 0 | 10 000 | | 35:5 ap.11 | 10 000 | 8 000 | 5 000 | 0 | 23 000 | | 35:5 ap.12 | 30 000 | 20 000 | 10 000 | 0 | 60 000 | | 35:5 ap.13 | 15 000 | 10 000 | 0 | 0 | 25 000 | | Summa anslag 35:5 | 375 000 | 286 000 | 135 000 | 14 000 |
| | 35:6 ap.1 | 105 000 | 90 000 | 80 000 | 50 000 | 325 000 | | 35:6 ap.2 | 25 000 | 0 | 0 | 0 | 25 000 | | Summa anslag 35:6 | 130 000 | 90 000 | 80 000 | 50 000 |
| | 35:7 | 300 000 | 150 000 | 25 000 | 25 000 | 500 000 | | Summa anslag 35:7 | 300 000 | 150 000 | 25 000 | 25 000 |
| | 35:8 ap.1 | 30 000 | 10 000 | 5 000 | 0 | 45 000 | | 35:8 ap.2 | 5 000 | 5 000 | 5 000 | 0 | 15 000 | | Summa anslag 35:8 | 35 000 | 15 000 | 10 000 | 0 |
|
| 2.1.4 | Finansiella villkor för anslag (tkr) |
| Anslag/ap/dp | Anslagskredit | Indrag av anslags- belopp | Anslagsbehållning som disponeras 2003 | | 35:1 | 4 906 | 0 | Allt | | 35:2 | 0 | 0 |
| | 35:2 ap.1 | 0 | 0 |
| | 35:2 ap.1 | 0 | 0 | Allt | | 35:2 ap.2 | 0 | 0 |
| | 35:2 ap.2 | 0 | 0 | Allt | | 35:2 ap.3 | 0 | 0 |
| | 35:2 ap.3 | 0 | 0 | Allt | | 35:2 ap.4 | 0 | 0 |
| | 35:2 ap.4 | 0 | 0 | Allt | | 35:2 ap.5 | 0 | 0 | Allt | | 35:2 ap.6 | 0 | 0 | Allt | | 35:3 | 0 | 0 |
| | 35:3 ap.1 | 0 | 0 | Allt | | 35:3 ap.2 | 0 | 0 | Allt | | 35:3 ap.3 | 0 | 0 | Allt | | 35:4 | 0 | 0 |
| | 35:4 ap.1 | 0 | 0 |
| | 35:4 ap.1 | 0 | 0 | Allt | | 35:4 ap.2 | 0 | 0 |
| | 35:4 ap.2 | 0 | 0 | Allt | | 35:4 ap.3 | 0 | 0 | Allt | | 35:4 ap.4 | 0 | 0 | Allt | | 35:5 | 0 | 0 |
| | 35:5 ap.1 | 0 | 0 | Allt | | 35:5 ap.2 | 0 | 0 | Allt | | 35:5 ap.3 | 0 | 0 | Allt | | 35:5 ap.4 | 0 | 0 | Allt | | 35:5 ap.5 | 0 | 0 | Allt | | 35:5 ap.6 | 0 | 0 | Allt | | 35:5 ap.7 | 0 | 0 |
| | 35:5 ap.8 | 0 | 0 | Allt | | 35:5 ap.9 | 0 | 0 | Allt | | 35:5 ap.10 | 0 | 0 | Allt | | 35:5 ap.11 | 0 | 0 | Allt | | 35:5 ap.12 | 0 | 0 | Allt | | 35:5 ap.13 | 0 | 0 | Allt | | 35:6 | 0 | 0 |
| | 35:6 ap.1 | 0 | 0 | Allt | | 35:6 ap.2 | 0 | 0 | Allt | | 35:7 | 0 | 0 | Allt | | 35:8 | 0 | 0 |
| | 35:8 ap.1 | 0 | 0 | Allt | | 35:8 ap.2 | 0 | 0 | Allt | | 35:9 | 0 | 0 | Allt | | B:009 | 0 | 0 | Allt |
|
(tkr) Anslag |
Anslagskredit |
Anslagssparande som får disponeras |
Räntekonto-kredit |
Belopp som förs till ränte-kontot1 |
Låneram |
|
35:1 |
4 906 |
Hela |
12 344 |
140 162 |
20 000 |
1 Utbetalas med 1/12 varje månad.
| Anslag |
Anslagssparande som får disponeras |
| 35:5 ap 7 |
Hela |
6:5 Civilt försvar
Bidragen redovisas i finansieringsöversikten under rubriken Beräknade övriga inkomster som disponeras. Villkoren för delposten 1.1 Teknisk infrastruktur och anslagsposten 4 Ekonomisk säkerhet redovisas i regleringsbrevet för Krisberedskapsmyndigheten. Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet 2003 Verksamhet där avgiftsintäkterna inte disponeras (tkr) | Verksamhet | Redovisas mot inkomst- / undertitel | Över- / Underskott t.o.m. 2001 | Över- / Underskott 2002 | Intäkter 2003 | Kostnader 2003 | Över- / Underskott 2003 | Ackumulerat över- / underskott, utgående 2003 | | Offentligrättslig verksamhet |
|
|
|
|
|
|
| | Expeditions- och ansökningsavgifter | 2511 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | | Summa |
| 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras (tkr) | Verksamhet | Över- / Underskott t.o.m. 2001 | Över- / Underskott 2002 | Intäkter 2003 | Kostnader 2003 | Över- / Underskott 2003 | Ackumulerat över- / underskott, utgående 2003 | | Offentligrättslig verksamhet |
|
|
|
|
|
| | Avgifter enligt förordningen (2000:672) om naturgasavgifter | 0 | 0 | 2 800 | 2 800 | 0 | 0 | | Summa | 0 | 0 | 2 800 | 2 800 | 0 | 0 | | Uppdragsverksamhet |
|
|
|
|
|
| | Analysverksamhet | 0 | 0 | 300 | 300 | 0 | 0 | | Summa | 0 | 0 | 300 | 300 | 0 | 0 |
Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet De avgifter som Statens energimyndighet tar in enligt förordningen (2000:672) om naturgasavgifter skall finansiera den del av verksamheten vid myndigheten som sker enligt naturgaslagen (2000:599). Villkor för avgiftsbelagd verksamhet
Avgifter som Statens energimyndighet tar ut för handläggningen av ansökningar om rörledningskoncessioner enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar och för handläggning av ärenden enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem skall redovisas mot inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter. Myndigheten får inte disponera inkomsterna.
Statens energimyndighet får disponera de avgifter som tas ut enligt förordningen (2000:672) om naturgasavgifter.
Statens energimyndighet får disponera avgiftsinkomsterna för viss avgiftsfinansierad analysverksamhet på uppdrag från externa beställare.
Statens energimyndighet får använda den förenklade räntekontorutin som regeringen medgav myndigheten för budgetåret 2000 för att täcka förvaltningskostnader under anslagen 35:2 -35:9, äldre anslag och extern finansiering.
4 ÖVRIGA BESTÄMMELSER
Lagringsavgifter som Statens energimyndighet tagit ut med stöd av lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet skall levereras in i anslutning till uppbörd och redovisas på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.
Utdömda viten med anledning av förelägganden enligt 12 kap. 3 § ellagen (1997:857), lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet skall levereras in i anslutning till uppbörd och redovisas på inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter.
På regeringens vägnar
| | Leif Pagrotsky | | Erik Thornström |
Likalydande till | Boverket | | Konsumentverket | | Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande | | Verket för innovationssystem | | Vetenskapsrådet |
Kopia till | Utrikesdepartementet/EC1 | | Försvarsdepartementet/CIV | | Finansdepartertementet/BA | | Utbildningsdepartementet/F | | Miljödepartementet/Hs | | Miljödepartementet/Mk | | Regeringskansliets förvaltningsavdelning/Ek/Red | | Regeringskansliets revisionskontor/SB | | Riksgäldskontoret | | Riksrevisionsverket | | Ekonomistyrningsverket | | Affärsverket svenska kraftnät | | Krisberedskapsmyndigheten | | Verket för näringslivsutveckling | | Kammarkollegiet | | Riksdagen/näringsutskottet | | Jordbruksdepartementet/KO | | Justitiedepartementet/F |
|
|