Miljödepartementet


Regeringsbeslut
11

2022-06-30
M2022/01381 (delvis)
Strålsäkerhetsmyndigheten
Solna strandväg 96
171 16 Stockholm
Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten
1 bilaga
Riksdagen har för budgetåret 2022 beslutat om anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden (prop. 2021/22:1 utg.omr. 6, bet. 2021/22:FöU1, rskr. 2021/22:95, prop. 2021/22:1 utg.omr. 20, bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110, prop. 2021/22:269 utg.omr. 6, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:465).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2022 för Strålsäkerhetsmyndigheten.

VERKSAMHET

1

Mål och återrapporteringskrav

Stödprogram till IAEA

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa myndighetens genomförda verksamhet inom ramen för Internationella atomenergiorganets (IAEA:s) stödprogram för kärnämneskontroll och vilka resultat verksamheten bidragit till. Myndigheten ska även redovisa kostnaderna.

Agenda 2030

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten inom sitt verksamhetsområde har bidragit till de globala målen för hållbar utveckling och hur myndigheten har samverkat med andra aktörer inom denna fråga.

Icke-spridningsavtalet och kärnvapennedrustning

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bistå Regeringskansliet med teknisk sakkunskap till stöd för Sveriges deltagande i arbetet med icke-spridningsavtalet (NPT) samt i arbetet med det internationella initiativet om verifikation av kärnvapennedrustning (IPNDV) och i fyrpartssamarbetet Quad Nuclear Verification Partnership (QNVP). Strålsäkerhetsmyndigheten ska på en övergripande nivå redovisa genomförd verksamhet.

3

Uppdrag

Utgiftsprognoser

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den
7 februari
27 april
29 juli
28 oktober

Avgiftsprognoser

Strålsäkerhetsmyndigheten ska till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 29 juli och den 28 oktober 2022 redovisa prognoser för innevarande års avgiftsbelagda verksamhet. Prognoserna ska redovisas och kommenteras i förhållande till budgeterade intäkter och kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten i regleringsbrevet för 2022 samt i förhållande till tilldelade anslagsposter på anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten. Redovisningen av prognoserna ska delas upp i avgiftskollektiv för kärnkraftverk, övriga kärntekniska anläggningar respektive tillståndspliktig verksamhet enligt strålskyddslagen (2018:396). Redovisningen ska också innehålla prognoser för den avgiftsbelagda verksamheten för 2023–2025.

Kärnavfallsfonden

Strålsäkerhetsmyndigheten ska till Regeringskansliet (Miljödepartementet) i samband med utgiftsprognoserna senast den 28 februari och 28 oktober 2022 lämna en prognos för myndighetens användning av medel ur kärnavfallsfonden för 2022 fördelat enligt 4 § lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter (finansieringslagen). I mars ska prognosen även innehålla en redovisning av hur medlen har använts 2021. I november ska underlaget även omfatta beräknat behov av ersättning för 2022 för sådana kostnader som avses i 4 § 4–8 finansieringslagen och vilka kostnader som avses, samt prognos för åren 2023–2025.

Avgifter

Strålsäkerhetsmyndigheten ska föreslå nödvändiga justeringar av avgiftsnivåer eller andra justeringar i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Till varje ändringsförslag ska bakgrund, motivering och konsekvensbedömning redovisas. Myndigheten ska också lämna författningsförslag. Där det är möjligt bör redovisningen delas upp i avgiftskollektiv för kärnkraftverk, övriga kärntekniska anläggningar respektive tillståndspliktig verksamhet enligt strålskyddslagen (2018:396). Förslagen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 augusti 2022 med utgångspunkt i prognosen från juli.

Internationellt miljö- och strålsäkerhetssamarbete med Ryssland

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bedriva grannlandssamarbete med Ryssland för att bidra till höjd strålsäkerhet och miljökvalitet i både Ryssland och Sverige.

Grannlandssamarbetet med Ryssland ska främst avse hantering av radioaktivt och nukleärt avfall men också nukleär icke-spridning, kärnämneskontroll, miljöövervakning samt avvecklingsfrågor relaterade till kärnkraftverk. Samarbetet ska även avse stöd till utvecklingen av Rysslands myndighetsstrukturer och lagstiftning inom de berörda områdena. Samarbetet ska också bidra till att stärka Sveriges miljö- och utrikespolitiska inriktning avseende miljö, fred och säkerhet. Samarbetet ska så långt möjligt samfinansieras med Ryssland.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska ha en dialog med Regeringskansliet (Miljödepartementet och Utrikesdepartementet) om planer för framtida insatser på området samt redovisa arbetet till Regeringskansliet (Miljödepartementet med kopia till Utrikesdepartementet) senast den 30 april 2022. Arbetet ska utgå från Sveriges internationella åtaganden, samarbetet med de nordiska länderna och andra stater inom området. 

Insatser av principiellt viktig natur som beslutas av Strålsäkerhetsmyndigheten ska under beredningsstadiet vara föremål för samråd och policydiskussion med Regeringskansliet (Miljödepartementet och Utrikesdepartementet). Strålsäkerhetsmyndigheten ska löpande under året återrapportera sådana genomförda insatser.

Internationellt miljö- och strålsäkerhetssamarbete med Östeuropa

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bedriva utvecklingssamarbete med Ukraina, Georgien, Moldavien, Armenien och Belarus. Utvecklingssamarbetet ska främst avse samarbete inom kärnsäkerhet, strålskydd, icke-spridning, miljöövervakning samt hantering av radioaktivt avfall. 

Strålsäkerhetsmyndigheten ska ha en dialog med Regeringskansliet (Miljödepartementet och Utrikesdepartementet) om planer för framtida insatser på området samt redovisa arbetet till regeringen (Miljödepartementet med kopia till Utrikesdepartementet) senast den 30 april  2022. Rapporten ska utgå från Sveriges internationella åtaganden, samarbetet med de nordiska länderna och andra stater inom området samt innehålla en analys av insatsbehov inom olika områden.

Insatser av principiellt viktig natur som beslutas av Strålsäkerhetsmyndigheten ska under beredningsstadiet vara föremål för samråd och policydiskussion med Regeringskansliet (Miljödepartementet och Utrikesdepartementet). Strålsäkerhetsmyndigheten ska löpande under året återrapportera sådana genomförda insatser.

Översyn av lokala säkerhetsnämnder

Strålsäkerhetsmyndigheten ska se över syftet och uppdraget för de lokala säkerhetsnämnderna samt föreslå författningsändringar som behövs, exempelvis i förordningen (2007:1054) med instruktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar.

Översynen ska behandla

  1. vad som bör vara grunden för att en lokal säkerhetsnämnd ska finnas vid en kärnteknisk anläggning,
  2. vad de nya beredskapszonerna som införs den 1 juli 2022 innebär för nämndernas arbete och sammansättning samt ledamöternas fördelning mellan berörda kommuner,
  3. om det finns anledning att införa lokala säkerhetsnämnder vid andra anläggningar än de nu föreskrivna eller att lägga ned någon av de befintliga,
  4. behov av förändringar i nämndernas organisation, exempelvis av antalet ledamöter, om antalet bör fortsätta vara flexibelt, hur ordförande och ledamöter utses samt värdskapet för nämnderna,
  5. nämndernas finansiella förutsättningar och behov, och
  6. hur redovisning och uppföljning av nämndernas verksamhet kan stärkas.

Översynen ska utgå från de krav som följer av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, myndighetsförordningen (2007:515), lagen (2003:778) om skydd mot olyckor med tillhörande förordning, annan relevant nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftningen. I översynen ska Strålsäkerhetsmyndigheten ha dialog med berörda myndigheter, kommuner, företag och organisationer.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 maj 2022.

Minskade utsläpp från tjänsteresor

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket.

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

3:1

Strålsäkerhetsmyndigheten (Ramanslag)

Disponeras av Strålsäkerhetsmyndigheten419 892
ap.1Strålsäkerhetsmynd. - del till SSM (ram)154 892
ap.3Kärnteknisk verksamhet (ram)265 000

Villkor för anslag 3:1

ap.1 Strålsäkerhetsmynd. - del till SSM

Anslagsposten får användas för Strålsäkerhetsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för grundläggande och tillämpad forskning för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens verksamhet.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Strålsäkerhetsmyndigheten ska betala totalt 719 600 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från MSB. 

Högst 1 000 000 kronor får utbetalas till andra myndigheter, regioner, kommuner och frivilligorganisationer för att täcka kostnader i samband med hälsoupplysning om UV-strålningens risker eller andra insatser som bidrar till att uppnå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.

Högst 200 000 kronor får användas till det svenska bidraget till Internationella strålskyddskommissionen.

12 000 000 kronor ska användas till att stärka myndighetens arbete med det civila försvaret och strålskyddsberedskapen, varav 4 000 000 kronor endast får användas för att ersätta kostnader för informationsnumret 113 13 eller andra informationsrelaterade åtgärder vid händelse av en radiologisk olycka eller radiologiskt utsläpp.

ap.3 Kärnteknisk verksamhet

Anslagsposten ska användas för Strålsäkerhetsmyndighetens verksamhet som omfattas av avgifter enligt 11-13 och 15 §§ förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Medel för de lokala säkerhetsnämnderna vid Barsebäcks, Forsmarks, Oskarshamns och Ringhals kärnkraftverk samt vid Studsviks kärntekniska anläggningar ska utbetalas från anslagsposten. Medlen ska betalas kvartalsvis i förskott efter rekvisition och får uppgå till högst 400 000 kronor per nämnd. 

Anslagsposten får användas för grundläggande och tillämpad forskning för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens verksamhet. Anslagsposten får användas till myndighetens kostnader för resor, information och administration, inklusive personalkostnader som är direkt föranledda av myndighetens verksamhet inom det kärntekniska området.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2022Indrag av anslagsbelopp
3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten
ap.17 2363 %0
ap.35 0003 %0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

4.3.2

Omfördelning av anslagssparande

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Omfördelning från anslag/ap1Omfördelning till anslag/ap2Belopp (tkr)Belopp andel (%)
3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten
3:1 ap.23:1 ap.1100 %
1 Anslag och anslagsposter är angivna med 2021 års nomenklatur
2 Anslag och anslagsposter är angivna med 2022 års nomenklatur

4.3.3

Avslutade anslagsposter

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag/apAnslagstyp
3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten
ap.2ram

4.3.5

Beställningsbemyndiganden

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag/ap2022202320242025 -
BemyndigandeInfriade åtagandenInfriade åtagandenInfriade åtagandenSlutår
3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten
ap.120 00010 0005 0005 0002027
ap.370 00030 00035 0005 0002027
Belopp angivna i tkr

Villkor

Beloppen under rubriken "infriade åtaganden" i tabellen ovan är endast indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna beräknats för respektive period. 

Strålsäkerhetsmyndigheten får under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter för varor och tjänster som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 30 000 000 kronor för åren 2023–2025 inom de delar av myndighetens verksamhet som finansieras med medel från kärnavfallsfonden. Dessa åtaganden ska finansieras med medel från kärnavfallsfonden.

5

Övriga villkor

5.1

Låneramar och krediter

Låneram för verksamhetsinvesteringar84 000
Räntekontokredit30 000
Belopp angivna i tkr

5.2

Utbetalningsplan

Till Strålsäkerhetsmyndighetens räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2022-01-2533 991
2022-02-2533 991
2022-03-2533 991
2022-04-2533 991
2022-05-2533 991
2022-06-2533 991
2022-07-2535 991
2022-08-2535 991
2022-09-2535 991
2022-10-2535 991
2022-11-2535 991
2022-12-2535 991
Summa419 892
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Strålsäkerhetsmyndighetens disposition enligt detta regleringsbrev är:
3:1 ap.1Strålsäkerhetsmynd. - del till SSM
3:1 ap.3Kärnteknisk verksamhet

6

Avgifter och bidrag

6.1

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

Verksamhet+/- t.o.m. 2020+/- 2021Int. 2022Kost. 2022+/- 2022Ack. +/- utgå. 2022
Uppdragsverksamhet
Riksmätplats006000600600
Radonlab.001500150150
Summa007500750750
Offentligrättslig verksamhet
Övrig tillståndsprövning-13 048-2 6009 5009 000500-15 148
Anmälningsplikt6 865-10 50028 10019 1009 0005 365
Summa-6 183-13 10037 60028 1009 500-9 783
Belopp angivna i tkr

6.2

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras

VerksamhetInk. tit.+/- t.o.m. 2020+/- 2021Int. 2022Kost. 2022+/- 2022Ack. +/- utgå. 2022
Offentligrättslig verksamhet
Kärnteknisk verksamhet - tillsyn25514419 000147 981153 781-5 8003 641
Kärnteknisk verksamhet - beredskap25514 876-3 10427 55132 700-5 149-3 377
Kärnteknisk verksamhet - nukleär ickespridning255111 11989811 00013 000-2 00010 017
Kärnteknisk verksamhet - forskning25510066 00066 00000
Kärnteknisk verksamhet - MSB och länsstyrelser25510058 44958 44900
Icke kärnteknisk verksamhet2511-39 418-1 17221 20018 2003 000-37 590
Summa-22 9825 622332 181342 130-9 949-27 309
Belopp angivna i tkr

Villkor

Kärnteknisk verksamhet - MSB och länsstyrelser

Strålsäkerhetsmyndigheten ska i sin årsredovisning och i sitt budgetunderlag ta i beräkning MSB:s och länsstyrelsernas verksamhetskostnader som rapporteras till Strålsäkerhetsmyndigheten enligt MSB:s regleringsbrev.

UNDANTAG FRÅN EKONOMIADMINISTRATIVA REGELVERKET

Med undantag från 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) får anläggningstillgångar som Strålsäkerhetsmyndigheten använder i den nationella strålskyddsberedskapen och inom det civila försvaret finansieras från anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten.

På regeringens vägnar
Annika Strandhäll
Lars Berg








Kopia till

Statsrådsberedningen, Internrevisionen
Justitiedepartementet, enheten för samordning av samhällets krisberedskap
Utrikesdepartementet, enheten för nedrustning och icke-spridning
Utrikesdepartementet, enheten för säkerhetspolitik
Utrikesdepartementet, enheten för Östeuropa och Centralasien
Försvarsdepartementet, enheten för materiel, forskning och utveckling
Socialdepartementet, enheten för folkhälsa och sjukvård
Finansdepartementet, budgetavdelningen
Utbildningsdepartementet, forskningspolitiska enheten
Näringsdepartementet, enheten för forskning och innovation
Infrastrukturdepartementet, energienheten
Förvaltningsavdelningen, enheten för ekonomi och lön
Riksdagen, försvarsutskottet
Riksdagen, miljö- och jordbruksutskottet
Kammarkollegiet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Naturvårdsverket
Riksgäldskontoret
Statens energimyndighet
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete