Försäkringskassans uppgifter framgår av ett flertal författningar, bl.a. socialförsäkringsbalken och förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan.

Försäkringskassans arbete med assistansersättning ska bidra till det nationella målet för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5). Handläggningen ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet så att den som är berättigad till ersättning också får det. Besluten ska vara likvärdiga över hela landet, för såväl flickor och pojkar som kvinnor och män. Försäkringskassan ska även säkerställa en god kontroll för ett effektivt och rättssäkert nyttjande av gemensamma resurser och därigenom förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen och genomförda insatser för att uppnå målet. Vidare ska Försäkringskassan redovisa hur samverkan med Inspektionen för vård och omsorg har genomförts och på vilket sätt den har bidragit till att förbättra verksamheten.

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och ett effektivt stöd för att individen ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen samt resultat av genomförda insatser för att uppnå målet. Försäkringskassan ska särskilt redovisa:

• vilka åtgärder som har vidtagits för att tillämpa regelverket enhetligt och rättssäkert så att den individ som har nedsatt arbetsförmåga ges ekonomiskt stöd vid sjukdom och rehabilitering samt vilka resultat åtgärderna har lett till,
• vilka åtgärder som har vidtagits för att i enlighet med Försäkringskassans samordningsansvar säkerställa att såväl förebyggande insatser som tidiga rehabiliteringsinsatser genomförs för återgång i arbete. Redovisningen ska inbegripa insatser som vidtas i samverkan med arbetsgivare, hälso- och sjukvård, Arbetsförmedlingen och genom samordningsförbund samt vilka resultat åtgärderna har lett till,
• hur ovanstående arbete bidragit till det riksdagsbundna målet för sjukförsäkringen.

Försäkringskassan ska verka för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Försäkringskassans information ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk och om de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet.

Försäkringskassan ska återrapportera vilka informationsinsatser och kunskapshöjande åtgärder som genomförts.

Försäkringskassan ska bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Andelen felaktiga utbetalningar från de ersättningar som Försäkringskassan hanterar ska därför minska.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen och genomförda insatser för att uppnå målet. Redovisningen ska omfatta följande:

• Upptäckta felaktiga utbetalningar, antal och belopp samt andel felaktiga utbetalningar orsakade av Försäkringskassan
• Konstaterade felaktiga utbetalningar, antal och belopp inom kontrollutredning samt en uppskattning av förhindrade felaktiga utbetalningar
• Återkrav, antal och belopp
• Total fordran, återbetalda medel, antal och belopp
• Antal polisanmälningar
• Totalt belopp av upptäckta felaktiga utbetalningar i förhållande till dels de totala utbetalningarna, dels till den senaste uppskattningen av det totala beloppet av felaktiga utbetalningar

Redovisningen ska för alla indikatorer utom total fordran, återbetalda medel, antal och belopp ske per ersättning som Försäkringskassan hanterar och totalt. Därtill ska en analys göras av hur utfallet av dessa indikatorer utvecklas över tid. Vidare ska en redovisning lämnas av vidtagna åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna. Försäkringskassan ska också redovisa en bedömning av åtgärdernas effekter och kostnadsutvecklingen för kontrollarbetet.

Försäkringskassan ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att stärka sin förmåga att motverka bidragsbrott och i synnerhet organiserad och systematisk brottslighet samt bedöma vilka resultat åtgärderna har fått. Därtill ska Försäkringskassan redovisa hur samverkan med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har utvecklats.

Försäkringskassan ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att stärka verksamheten för återkrav och fordringshantering och bedöma vilka resultat åtgärderna har fått samt vilka utmaningar myndigheten ser i verksamheten. Därtill ska myndigheten redovisa hur samverkan med Pensionsmyndigheten har utvecklats avseende fordringshantering.

Försäkringskassan ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att stärka förtroendet för myndigheten samt bedöma vilka resultat åtgärderna har lett till.

Försäkringskassan ska redovisa mörkertalet inom bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, hur det påverkar andelen med låg ekonomisk standard samt redovisa genomförda insatser för att minska mörkertalet. Särskilt ska redogöras för vilka åtgärder Försäkringskassan har vidtagit för att nå personer som tidigare inte haft rätt till bostadstillägg men som genom regeländringar har fått rätt till det.

Försäkringskassan ska redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklingsinsatserna som har genomförts under året. Redovisningen ska göras utifrån förväntad nytta, påverkan på myndighetens sätt att utföra sina uppgifter och när effekter förväntas uppstå. Vidare ska Försäkringskassan redovisa vilka större framtida utmaningar som har identifierats, men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts. Försäkringskassan ska även redovisa de effekter som har uppkommit under året som härrör från verksamhets- och it-utveckling som genomförts under 2022 eller tidigare.

Försäkringskassan ska vidta relevanta åtgärder för att öka produktiviteten och minska handläggningstiderna för omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Försäkringskassan ska i samband med prognostillfällena, för relevanta indikatorer avseende produktiviteten och handläggningstiderna, redovisa utfall, ny prognos samt jämförelse med föregående prognos. Redovisningen ska innehålla uppgifter om antalet inkommande och beslutade ärenden, handläggningstider, ärendebalanser, produktivitet per årsarbetare, antalet årsarbetare, samt övriga indikatorer som myndigheten bedömer som relevanta för att följa utvecklingen. Indikatorerna ska redovisas per månad fördelat på förmånstyp, inklusive vårdbidrag och handikappersättning. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras i redovisningen.

Försäkringskassan ska inom ramen för arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att minska personalomsättningen i myndigheten och vilka åtgärder som har vidtagits för att minska sjukfrånvaron vid myndigheten. Av redovisningen ska framgå vilken effekt de vidtagna åtgärderna har haft.

Försäkringskassan ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i syfte att bidra till att stärka den statliga närvaron i landet.

Redovisningen av respektive uppdrag nedan ska hänvisa till regleringsbrevet för 2022 avseende Försäkringskassan.

De regeringsuppdrag som tas upp i regleringsbrevet kan enligt särskild överenskommelse mellan Socialdepartementet och Försäkringskassan rapporteras vid annan tidpunkt än vad som anges nedan, dock ej senare än två veckor efter den angivna tidpunkten.

Försäkringskassan ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den:

• 7 februari
• 27 april
• 29 juli
• 28 oktober 

Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas:

• belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad
• prognostiserat utfall för 2022 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad
• förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar
• beskrivningar och motiveringar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt beskrivningar av hur förändringarna påverkat prognoserna jämfört med tidigare prognosmodeller
• handläggningstidernas utveckling per förmån.

De utgiftsprognoser som myndigheten lämnar till regeringen avseende förvaltningsanslaget ska vara långsiktigt hållbara i förhållande till de medel som anvisats för innevarande år och beräknats för kommande år. Utöver ovanstående ska Försäkringskassan avseende förvaltningsanslaget redovisa:

• vilka antaganden som har använts i prognosen
• vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt
• vad som har orsakat eventuella förändringar som rör finansiering, kostnader och verksamhet

I den mån myndigheten bedömer att åtgärder krävs för att inte överskrida de ekonomiska ramar som regeringen beslutat ska myndigheten redogöra för dessa, samt redovisa och analysera konsekvenserna av de åtgärder som planeras.

Utvecklingen av assistansersättning

Försäkringskassan ska redovisa indikatorer för assistansersättning. Indikatorerna ska bland annat följa utvecklingen av antalet brukare, timmar, kostnader och antalet avslag. Redovisningen ska göras utifrån åldersgrupper, samt innehålla en analys om anledningar till avslag. I redovisningen ska även de mest relevanta indikatorerna analyseras. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 20 maj 2022.

Uppdrag om kompensation i bilstödet för förhöjd fordonsskatt

Försäkringskassan ska lämna förslag på hur personer som uppfyller kraven för bilstöd och till följd av funktionsnedsättning behöver en bil som belagts med förhöjd fordonsskatt, kan kompenseras inom bilstödet. Förslaget ska omfatta eventuella författningsförslag, inklusive hur en kompensation kan utformas även för personer som tidigare har beviljats bilstöd och till följd av funktionsnedsättning skaffat en bil för vilken förhöjd fordonsskatt har tagits ut. Försäkringskassan ska vid behov samråda med relevanta myndigheter. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 30 september 2022. Försäkringskassan ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet) om hur arbetet med uppdraget fortskrider.  

Uppdrag om stöd inom sjukförsäkringen

Försäkringskassan ska inom ramen för sin serviceskyldighet vidareutveckla arbetet med att bistå försäkrade som i sina sjukförsäkringsärenden har behov av stöd i kontakter med andra aktörer. Försäkringskassan ska även vidareutveckla arbetet med att ge enskilda stöd att ansöka om dessa förmåner i rätt tid och på rätt sätt. Försäkringskassan ska lämna en redovisning av arbetets resultat till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 3 oktober 2022.

Fortsatt uppdrag att skapa förutsättningar för uppföljningar av läkarintyg

Försäkringskassan ska i samarbete med Socialstyrelsen fortsätta med det påbörjade arbetet att skapa förutsättningar för systematiska uppföljningar av läkarintyg på vårdenhetsnivå. Det fortsatta arbetet ska utgå från de slutsatser som redovisades av Försäkringskassan den 7 juni 2021 (dnr S2021/05332). Uppdraget ska genomföras i dialog med företrädare för hälso- och sjukvården. Uppdraget ges mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande att följa upp läkarintygsskrivande (Socialförsäkringsutskottets betänkande 2019/20:SfU13). Försäkringskassan och Socialstyrelsen ska lämna en gemensam redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 3 oktober 2022.

Insatser för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

1. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samverkan se till att fler kvinnor och män som är i behov av det, så tidigt som möjligt, får tillgång till gemensam kartläggning och förstärkta insatser. Syftet är att den som är sjukskriven eller har aktivitetsersättning utvecklar eller återfår arbetsförmågan och därmed kan återgå i, eller få, arbete. Myndigheterna ska vidareutveckla arbetet med att säkerställa att kvinnor och män ges goda och individuellt anpassade förutsättningar i övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Syftet är att kvinnor och mäns behov av insatser identifieras och möts så tidigt som möjligt för att underlätta omställning till arbete. Myndigheterna ska även vidareutveckla sin samverkan i syfte att förhindra att individer förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst i anslutning till övergången mellan myndigheterna. Myndigheterna ska genom tillgängliga relevanta uppgifter följa upp resultaten för de kvinnor och män som deltagit i myndigheternas samverkan, med särskilt fokus på de personer som efter ett avslag på ansökan om sjukpenning getts stöd i övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Genom samverkan ska myndigheterna bidra till det riksdagsbundna målet för sjukförsäkringen.

2. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska arbeta för att samordningsförbunden prioriterar att finansiera insatser för långtidssjukskrivna, unga med funktionsnedsättning och unga som har aktivitetsersättning i syfte att stärka kvinnors och mäns förmåga till förvärvsarbete. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska bidra till att alla parter i samverkan tar ansvar för samordningsförbundens insatser. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom det Nationella rådet för finansiell samordning stödja utvecklingen av samordningsförbundens verksamhet.

En redovisning av uppdragen ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 14 april 2023. Försäkringskassan ska även samlat redovisa målgrupper och resultat av de insatser som finansieras av samordningsförbunden. En redovisning av denna del av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 14 april 2023.

Arbetsförmåga i anpassade och skyddade arbeten

Försäkringskassan ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att så långt som möjligt tillvarata långtidssjukskrivnas arbetsförmåga även i anpassade och skyddade arbeten samt bedöma vilka effekter åtgärderna har lett till. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 mars 2023.

Uppdrag om rätten till arbetsskadelivränta

Försäkringskassan ska vidareutveckla handläggningen av sjukpenningärenden vad gäller att identifiera ärenden där den försäkrade kan ha rätt till livränta. Syftet är att säkerställa att individuellt anpassad information ges till sjukskrivna som kan ha rätt till arbetsskadelivränta. Försäkringskassan ska lämna en redovisning av arbetets resultat till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 3 oktober 2022.

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Försäkringskassan ska redovisa indikatorer som möjliggör analys av måluppfyllelsen för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. När det är möjligt ska hänsyn tas till den påverkan växelvis boende barn har på barnhushållens disponibla inkomster. Försäkringskassan ska i samband med redovisningen lämna en analys av utvecklingen av de mest centrala indikatorerna. En första delredovisning av resultaten, i tabeller och diagram, ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 26 april 2022. Slutredovisning av resultat och analyser ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 17 juni 2022.

Uppföljning av 2014 års reform om ändrade åldersgränser i föräldrapenningen

Försäkringskassan ska följa upp uttaget av föräldrapenning för barn som omfattas av 2014 års regeländring. En jämförelse med uttagsmönster för tidigare årskullar ska ingå. Redovisningen ska delas upp på relevanta bakgrundsfaktorer (utbildning, inkomst, utrikes- samt inrikes födda m.m.) samt utifrån barns ålder. Analysen ska visa effekter på jämställt nyttjande så långt möjligt. Försäkringskassan ska även analysera vilken effekt som reformen har haft på de årliga utgifterna för föräldrapenning samt för de framtida prognoserna för förmånen. Redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 17 juni 2022.

Det allmänna ombudets verksamhet

En samlad redogörelse för allmänna ombudets verksamhet under 2022 inklusive ombudets viktigaste iakttagelser ska lämnas. Av redovisningen ska det framgå hur många beslut från Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten som ombudet har överklagat under 2022 samt fördelningen mellan överklaganden till fördel och till nackdel för den försäkrade. Av redovisningen ska även framgå hur många prejudicerande domar som ombudet har bidragit till att driva fram. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 28 februari 2023.

Ett kunskapslyft för barnets rättigheter

500 000 kronor har tilldelats Försäkringskassan i regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende utgiftsområde 9, anslag 5:2, ap. 2. Bidrag till myndigheter. Försäkringskassan ingår i kunskapslyftet för barnets rättigheter och ska fortsatt utveckla den praktiska tillämpningen av barnets rättigheter. I uppdraget ingår att redovisa hur de utvecklingsområden som identifierats i enlighet med uppdrag i Försäkringskassans regleringsbrev för verksamhetsåret 2021 har tagits omhand i myndighetens verksamhet och de resultat som uppnåtts. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet med kopia till Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 22 februari 2023.

Resultatredovisning av arbetet med jämställdhetsintegrering

Försäkringskassan ska fortsätta att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (skr. 2016/17:10). Försäkringskassan ska redovisa resultat av arbetet för 2022 utifrån Försäkringskassans inriktning 2022–2025. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 22 februari 2023.

Minskade utsläpp från tjänsteresor

Försäkringskassan ska redovisa hur den arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Försäkringskassan ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Försäkringskassan ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket.

Rätt från början

För att socialförsäkringssystemet ska uppfattas som legitimt krävs att bidrag och förmåner kommer rätt person och rätt företag till del. I arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar ingår att motverka organiserad brottslighet och brottsligt nyttjande men även fel som inte beror på brott. Därför stärks arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar. Försäkringskassan ska redovisa:

• vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa och underlätta för den enskilde att lämna korrekta uppgifter i samband med ansökan
• vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa och underlätta att den som ansöker lämnar korrekta uppgifter om ändrade förhållanden som kan ha betydelse för rätten till ersättning
• vilka åtgärder som har vidtagits för att underlätta för den som har beviljats en ersättning att förstå och därmed ta ansvar för när det uppstår en skyldighet att informera myndigheten om ändrade förhållanden.

En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 22 februari 2023.

Säker digital kommunikation

Försäkringskassan ska förbereda anslutning av relevanta informationsflöden till den infrastruktur för säker digital kommunikation inom offentlig sektor som Myndigheten för digital förvaltning (Digg) har i uppdrag att tillhandahålla (I2021/03317). Myndigheten ska löpande hålla Digg informerad om arbetet.

Informationssäkerhet

Försäkringskassan ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetat för att stärka sin informationssäkerhet och hur den planerar att möta framtida behov, bl.a. utifrån aktuella digitaliseringsinitiativ. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 april 2022.

Förberedelser för införande av garantitillägg

Försäkringskassan ska vidta förberedande åtgärder för att kunna säkerställa att garantitillägget för pensionärer kan betalas ut senast från och med den 31 augusti 2022. Arbetet ska ske i dialog med Pensionsmyndigheten.

Anslagsposten får användas för utgifter för tandvårdsförmåner enligt socialförsäkringsbalken, lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken och lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.

Socialstyrelsen disponerar anslagsposten för ekonomiskt stöd till kompetenscentrum på tandvårdsområdet. Högst 8 000 000 kronor får utbetalas till olika kompetenscentrum.

Av medlen ska Socialstyrelsen utbetala 500 000 kronor, engångsvis efter rekvisition, till Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer (NIOM) för finansiering av Dentala Material Norden (nordisk produktdatabas för dentala biomaterial).

Anslagsposten får användas för utgifter för vårdförmåner enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gällande överenskommelser om social trygghet som Sverige tecknat med andra länder samt för sådan övrig vård som Sverige vid tillämpning av EU-rätten är skyldigt att erbjuda. Anslagsposten får även användas för utgifter för vårdformer enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (2019/C 384 I/01) samt avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan.

Anslagsposten får användas för utgifter för bilstöd till personer med funktionsnedsättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig assistansersättning till vissa personer med funktionsnedsättning enligt socialförsäkringsbalken, lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken samt förordningen (1993:1091) om assistansersättning.

Inkomster från kommunerna avseende assistansersättning för de första 20 timmarna per vecka ska redovisas brutto mot anslaget.

Anslagsposten får användas för utgifter för boendetillägg enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2022 om 17 574 854 kronor och ett regleringsbelopp för 2019 om -574 854 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2022 om 84 171 708 kronor och ett regleringsbelopp för 2019 om -23 171 708 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2022 om 3 565 470 010  kronor och ett regleringsbelopp för 2019 om 14 929 990 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för rehabiliteringspenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Försäkringskassan får använda anslagsposten för utgifter för ersättning för skada orsakad av deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering enligt förordningen (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetslivsinriktad rehabilitering m.m.

Anslagsposten får användas för utgifter för arbetshjälpmedel, läkarutlåtanden och läkarundersökningar, särskilt bidrag samt resor till och från arbetet enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken samt för de utgifter som kan uppkomma med anledning av vissa bestämmelser i sjuklönesystemet (s.k. sjuklönegaranti och särskilt högriskskydd), samt för utgifter för avskrivning av studielån avseende sjukperioder enligt studiestödslagen (1999:1395).

Anslagsposten får användas för utgifter för aktivitetsersättning och sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2022 om 4 632 243 982 kronor och ett regleringsbelopp för 2019 om -125 243 982 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för handikappersättningar enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för merkostnadsersättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2022 om 168 702 223 kronor och ett regleringsbelopp för 2019 om -21 002 223 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för arbetsskadeersättning enligt 40, 41, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre lagstiftning.

Försäkringskassan får från och med den 1 januari 2022 räkna om livräntor från den frivilliga yrkesskadeförsäkringen med den procentsats som motsvarar förändringen av prisbasbeloppet mellan 2021 och 2022.

Anslagsposten får användas för utgifter för ersättningar inom det statliga personskadeskyddet enligt 7, 43, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre lagstiftning. Anslagsposten får också användas för utgifter för krigsskadeersättning till sjömän enligt 7, 44, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre lagstiftning.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2022 om 1 693 256 kronor och ett regleringsbelopp för 2019 om 174 744 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för att ta fram kunskap om och utveckla sjukskrivningsprocessen.

Inspektionen för socialförsäkringen får använda 1 000 000 kronor under 2022 i enlighet med regeringsbeslut  I:12 från den 22 juni 2017 (dnr S2017/02622) angående utvärdering av samordningsförbundens verksamhet. Medlen betalas ut engångsvis efter rekvisition till Kammarkollegiet senast den 1 december 2022. Medel som inte har använts för avsett ändamål ska återbetalas senast den 31 mars 2023 till Kammarkollegiet. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning av använda medel lämnas till Kammarkollegiet.

Rekvisition, återbetalning och redovisning av medel ska hänvisa till regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Försäkringskassan, anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen, anslagsposten 2 Kunskapsutveckling för sjukskrivningsprocessen.

Arbetsförmedlingen får använda 1 700 000 kronor under 2022 i enlighet med regeringsbeslut från den 22 april 2021 (dnr S2021/03698) om stöd för bedömning av arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete inom en angiven yrkesgrupp. Medlen betalas ut engångsvis efter rekvisition till Kammarkollegiet senast den 1 december 2022. Medel som inte har använts för avsett ändamål ska återbetalas senast den 31 mars 2023 till Kammarkollegiet. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning av använda medel lämnas till Kammarkollegiet.

Rekvisition, återbetalning och redovisning av medel ska hänvisa till regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Försäkringskassan, anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen, anslagsposten 2 Kunskapsutveckling för sjukskrivningsprocessen.

1 000 000 kronor har tilldelats Socialstyrelsen i regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Socialstyrelsen för att utveckla samverkansstödjande webbplats för försäkringsmedicin.

Anslagsposten får användas för utgifter för samverkan och finansiell samordning enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Av dessa medel får Försäkringskassan använda högst 3 000 000 kronor för administrativa kostnader till följd av arbetet med att stödja utvecklingen av samordningsförbundens verksamhet.

Anslagsposten får användas för utgifter för bidrag enligt förordningen (2017:117) om bidrag till företagshälsovården för köp av medicinsk service. 

Anslagsposten får användas för utgifter för samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Anslagsposten får användas för utgifter för bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd enligt förordningen (2014:67) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för återgång i arbete.

Anslagsposten får användas för utgifter för försäkringsmedicinska utredningar i enlighet med lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar och förordningen (2018:1633) om försäkringsmedicinska utredningar.

Högst 1 500 000 kr får användas för utveckling av metoden för aktivitetsförmågeutredning. 

Högst 2 200 000 kr får användas för kostnader för att tillhandahålla utbildningar som riktar sig till den personal som ska utföra försäkringsmedicinska utredningar i enlighet med 4 § i nämnda förordning.

Anslagsposten får användas för utgifter för sjuklönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.

Beslutad ersättning för höga sjuklönekostnader ska krediteras stödmottagarnas skattekonton. Skatteverket får rekvirera medel från Försäkringskassan. Rekvisitionen ska ske i nära anslutning till krediteringstillfället. Försäkringskassan får efter inkommen rekvisition avseende genomförd kreditering av stödmottagarnas skattekonto för ersättning för höga sjuklönekostnader lämna bidrag till Skatteverket.

Anslaget får användas för Försäkringskassans förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för forskning inom socialförsäkringens område.

Av anslagsposten får högst 8 900 000 kronor användas för forskning inom socialförsäkringens område.

Av anslagsposten ska högst 7 695 000 kronor användas för det allmänna ombudet och ombudets kansli.  

Försäkringskassan ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Försäkringskassan ska betala totalt 111 750 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Av anslagsposten får 60 000 000 kronor endast användas för att finansiera insatser, återrapportering och uppdrag kopplade till det övergripande målet om minskade felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, varav 40 000 000 kronor endast får användas för genomförandet av Uppdrag att studera felaktiga utbetalningar av vissa ersättningar (Fi2022/00107). Vidare får 50 000 000 kronor endast användas för att effektivisera och öka kontrollutredningar och återkrav.

Anslagsposten får användas för utgifter för allmänt barnbidrag enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för flerbarnstillägg enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för förlängt barnbidrag enligt socialförsäkringsbalken.

Anslaget får användas för tilläggsbelopp vid familjeförmåner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/04 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2022 om 3 174 408 718 kronor och ett regleringsbelopp för 2019 om 17 209 282 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2022 om 820 713 072 kronor och ett regleringsbelopp för 2019 om -46 509 072 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2022 om 65 768 817 kronor och ett regleringsbelopp för 2019 om -6 288 817 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för tillfällig föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för graviditetspenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för underhållsstöd enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Betalningar från bidragsskyldiga föräldrar ska återföras och särredovisas till anslaget.

Anslagsposten får användas för utgifter för bidrag till kostnader för internationella adoptioner enligt socialförsäkringsbalken. Bidrag lämnas för adoptioner som förmedlas enligt en sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

Anslagsposten får användas för utgifter för ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2022 om 416 459 330 kronor och ett regleringsbelopp för 2019 om -79 249 330 kronor. 

Anslagsposten får användas för utgifter för omvårdnadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2022 om 17 206 296 kronor och ett regleringsbelopp för 2019 om 17 415 704 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för vårdbidrag enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för bostadsbidrag till barnfamiljer samt till unga som fyllt 18 år men inte 29 år enligt socialförsäkringsbalken.

Villkor

Administration av statlig fordran

Avgifter som tas ut av gäldenärer i enlighet med bl.a. lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. och förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten ska bidra till att täcka kostnaderna för verksamheten.

Försäkringskassan får, med undantag från 3 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210), använda statens centralkonto i Riksbanken för:

• utbetalningar av medel enligt förordningen (2013:711) om ersättningar för vissa vårdkostnader i internationella förhållanden under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från ansvarigt försäkringsland i EU/EES, Schweiz eller Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,
• utbetalningar av aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, etableringstillägg, bostadsersättning och etableringsersättning enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Arbetsförmedlingen,
• utbetalningar av dagpenning och familjebidrag enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga, förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnssoldater, förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga, officersförordningen (2007:1268) och förordningen (2015:613) om militär grundutbildning under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Försvarsmakten,
• utbetalningar av medel för studiehjälp genom familjeförmån enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Centrala studiestödsnämnden,
• utbetalningar av ersättningar för arbetsskadeärenden vid affärsverk samt bolagiserade före detta affärsverk enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring samt motsvarande äldre lagstiftning under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från affärsverk samt bolagiserade före detta affärsverk,
• utbetalningar av ersättningar för Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring, Affärsverksfonden och Trafiklivräntefonden enligt lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet under tiden tills medel för utbetalningarna erhållits från respektive fond,
• utbetalningar av pensioner och pensionsrelaterade förmåner som Försäkringskassan ombesörjer åt Pensionsmyndigheten enligt förordningen (2002:782) om ansökan och utbetalning av pension m.fl. förmåner under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Pensionsmyndigheten, och
• hantering av medel som betalas in efter sådana återkrav som avses i 108 kap. 14 a § socialförsäkringsbalken.