Försäkringskassans uppgifter framgår av ett flertal författningar, bl.a. socialförsäkringsbalken och förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan.

Försäkringskassans arbete med assistansersättning ska bidra till det nationella målet för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr. 2017/18:86). Handläggningen ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet så att den som är berättigad till ersättning också får det. Besluten ska vara likvärdiga över hela landet, för såväl flickor och pojkar som kvinnor och män. Försäkringskassan ska även säkerställa en god kontroll för ett effektivt och rättssäkert nyttjande av gemensamma resurser och därigenom förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen och genomförda insatser för att uppnå målet. Vidare ska Försäkringskassan redovisa hur samverkan med Inspektionen för vård och omsorg har genomförts och på vilket sätt den har bidragit till att förbättra verksamheten.

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och ett effektivt stöd för att individen ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete.

Det av riksdagen beslutade målet är att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå. Försäkringskassans samlade arbete ska leda till att sjukpenningtalet minskar långsiktigt med fokus på förebyggande insatser, tidigare rehabiliteringsinsatser och bättre samordning. Tillämpningen av regelverket ska vara enhetlig och rättssäker för individen. Omotiverade skillnader i sjukpenningtal mellan kvinnor och män ska minska, liksom omotiverade regionala skillnader i sjukfrånvaro. För att nå målet ska rätt ersättning ges till rätt person och stöd ges för återgång i arbete genom samverkan med arbetsgivare, myndigheter och andra berörda aktörer. En del är insatser av andra berörda aktörer samt att sjukfrånvarons arbetsrelaterade orsaker undanröjs. Försäkringskassan ska även verka för att individen förstår myndighetens beslut.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen och genomförda insatser, såväl de egna som de som vidtas i samverkan med andra aktörer, för att uppnå målet. Försäkringskassan ska redovisa hur myndigheten arbetar för att öka antalet avstämnings- och omställningsmöten och hur myndigheten arbetar för en god kvalitet i sådana möten samt i gemensamma kartläggningar. Försäkringskassan ska också redovisa vilka åtgärder som vidtas för att så långt som möjligt tillvarata långtidssjukskrivnas arbetsförmåga även i anpassade och skyddade arbeten.

Försäkringskassan ska verka för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Försäkringskassans information ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk och om de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet.

Försäkringskassan ska återrapportera vilka informationsinsatser och kunskapshöjande åtgärder som genomförts.

Försäkringskassan ska bidra till det övergripande målet om minskade felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Andelen felaktiga utbetalningar från de bidragssystem/ersättningssystem som Försäkringskassan hanterar ska därför minska.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen och genomförda insatser för att uppnå målet. Redovisningen ska, när så är möjligt, delas upp på misstänkta bidragsbrott och övriga fel.

Redovisningen ska omfatta följande:

• Upptäckta felaktiga utbetalningar, antal återkrav och antal polisanmälningar och en analys av hur dessa har utvecklats
• Upptäckta felaktiga utbetalningar i förhållande till de totala utbetalningarna och till den senaste uppskattningen av den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar
• Betydande risker för felaktiga utbetalningar, utvecklingen av dessa risker och en bedömning av vilka ersättningssystem som är särskilt riskfyllda
• Upptäckta felaktiga utbetalningar i de särskilt riskfyllda ersättningssystemen i förhållande till systemens totala utgifter och i förhållande till den senaste uppskattningen av felaktiga utbetalningar från systemen
• Vidtagna åtgärder för att minska felaktiga utbetalningar och en bedömning av åtgärdernas effekter

Försäkringskassan ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att stärka sin förmåga att motverka bidragsbrott och i synnerhet organiserad och systematisk brottslighet samt bedöma vilka resultat åtgärderna har fått. Därtill ska Försäkringskassan redovisa hur samverkan med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har utvecklats.

Försäkringskassan ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att stärka verksamheten för återkrav och fordringshantering och bedöma vilka resultat åtgärderna har fått samt vilka utmaningar myndigheten ser med verksamheten. Därtill ska myndigheten redovisa hur samverkan med Pensionsmyndigheten har utvecklats avseende fordringshantering.

Försäkringskassan ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att stärka förtroendet för myndigheten samt bedöma vilka resultat åtgärderna har lett till.

Försäkringskassan ska redovisa mörkertalet inom bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, hur det påverkar andelen med låg ekonomisk standard samt redovisa genomförda insatser för att minska mörkertalet.

Försäkringskassan ska redovisa vilka effekter de åtgärder som vidtagits med anledning av uppdraget om förbättrad kvalitet i ärenden om rätt till sjukpenning (S2020/06863) har fått. Försäkringskassan ska särskilt redovisa i vilken utsträckning vidtagna åtgärder har lett till att behovet av rehabiliteringsinsatser utreds och vid behov vidtas så tidigt som det är möjligt utifrån omständigheterna i ärendena.

Försäkringskassan ska redovisa vidtagna insatser för att implementera lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk inom sitt verksamhetsområde. Redovisningen ska utgå från det minoritetspolitiska målet och dess tre delområden.

Försäkringskassan ska redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklingsinsatserna som har genomförts under föregående år och som planeras innevarande och kommande tre år. Myndigheten ska redovisa förväntad och realiserad nytta, påverkan på myndighetens sätt att utföra sina uppgifter och när effekter förväntas uppstå. Myndigheten ska även redovisa de effekter som har uppkommit under året som härrör från verksamhets- och it-utveckling som genomförts under 2021 eller tidigare. Vidare ska myndigheten redovisa vilka större framtida utmaningar som har identifierats, men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts.

Försäkringskassan ska vidta relevanta åtgärder för att öka produktiviteten och minska handläggningstiderna för omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Försäkringskassan ska i samband med prognostillfällena, för relevanta indikatorer avseende produktiviteten och handläggningstiderna, redovisa utfall, ny prognos samt jämförelse med föregående prognos. Redovisningen ska innehålla uppgifter om antalet inkommande och beslutade ärenden, handläggningstider, ärendebalanser, produktivitet per årsarbetare, antalet årsarbetare, samt övriga indikatorer som myndigheten bedömer som relevanta för att följa utvecklingen. Indikatorerna ska redovisas per månad fördelat på förmånstyp, inklusive vårdbidrag och handikappersättning. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras i redovisningen.

Försäkringskassan ska inom ramen för arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att minska personalomsättningen i myndigheten och vilka åtgärder som har vidtagits för att minska sjukfrånvaron vid myndigheten. Av redovisningen ska framgå vilken effekt de vidtagna åtgärderna har haft.

Försäkringskassan ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i syfte att bidra till att stärka den statliga närvaron i landet.

Redovisningen av respektive uppdrag nedan ska hänvisa till regleringsbrevet för 2021 avseende Försäkringskassan.

De regeringsuppdrag som tas upp i regleringsbrevet kan enligt särskild överenskommelse mellan Socialdepartementet och Försäkringskassan rapporteras vid annan tidpunkt än vad som anges nedan, dock ej senare än två veckor efter den angivna tidpunkten.

Försäkringskassan ska redovisa prognoser för 2021–2024 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den:

• 5 februari
• 29 april
• 30 juli
• 25 oktober 

Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas:

• belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad
• prognostiserat utfall för 2021 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad
• förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar
• beskrivningar och motiveringar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt beskrivningar av hur förändringarna påverkat prognoserna jämfört med tidigare prognosmodeller
• handläggningstidernas utveckling per förmån.

Utöver ovanstående ska Försäkringskassan avseende förvaltningsanslaget redovisa vilka antaganden som har använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt vad som har orsakat eventuella förändringar som rör finansiering, kostnader och verksamhet. De utgiftsprognoser som myndigheten lämnar till regeringen avseende förvaltningsanslaget ska vara långsiktigt hållbara i förhållande till de medel som anvisats för innevarande år och beräknats för kommande år. I den mån myndigheten bedömer att åtgärder krävs för att inte överskrida de ekonomiska ramar som regeringen beslutat ska myndigheten redogöra för dessa, samt redovisa och analysera konsekvenserna av de åtgärder som planeras. 

Utvecklingen av assistansersättning

Försäkringskassan ska redovisa indikatorer för assistansersättning. Indikatorerna ska bland annat följa utvecklingen av antalet brukare, timmar, kostnader och antalet avslag. Redovisningen ska göras utifrån åldersgrupper, samt innehålla en analys om anledningar till avslag. I redovisningen ska även de mest relevanta indikatorerna analyseras. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 21 maj 2021. 

Uppdrag om utredning av funktionsförmåga för assistansersättning

Försäkringskassan ska verka för att utredningar av funktionsförmåga ska kunna genomföras inom assistansersättningen. Försäkringskassan ska, i samråd med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), utreda vilka förutsättningar som krävs för att kunna införa dessa. I uppdraget ingår att lämna förslag på upplägg och genomförande, ange nödvändiga förutsättningar för ett genomförande samt redogöra för behov av eventuella regeländringar. Försäkringskassan ska även redovisa administrativa och ekonomiska konsekvenser samt konsekvenser för den kommunala självstyrelsen av de förslag som lämnas. Uppdraget ska genomföras i dialog med Socialdepartementet. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 30 juni 2021.

Uppdrag att skapa förutsättningar för uppföljningar av läkarintyg

Försäkringskassan ges i uppdrag att skapa förutsättningar  för systematiska uppföljningar av läkarintyg på vårdenhetsnivå. Uppdraget ges mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande att följa upp läkarintygsskrivande (Socialförsäkringsutskottets betänkande 2019/20:SfU13). Uppdraget ska genomföras i samråd med Socialstyrelsen och redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 1 juli 2021.

Uppdrag för att identifiera fler individer med behov av stöd genom rehabiliteringssamverkan och samordningsförbunden

Försäkringskassan ska stärka arbetet med att identifiera individer som kan ha behov av förberedande eller arbetslivsinriktade insatser i samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen eller genom samordningsförbunden. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 9 maj 2022.

Insatser för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

1. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samverkan se till att fler kvinnor och män som är i behov av det, så tidigt som möjligt, får tillgång till gemensam kartläggning och förstärkta insatser. Syftet är att den som är sjukskriven eller har aktivitetsersättning utvecklar eller återfår arbetsförmågan och därmed kan återgå i, eller få, arbete. Genom samverkan ska myndigheterna bidra till en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro. Myndigheterna ska vidareutveckla sitt arbete med att säkerställa att kvinnor och män ges goda och individuellt anpassade förutsättningar i övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Syftet är att kvinnor och mäns behov av insatser identifieras och möts så tidigt som möjligt för att underlätta omställning till arbete. Myndigheterna ska även vidareutveckla sin samverkan i syfte att förhindra att individer förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst i anslutning till övergången mellan myndigheterna.

2. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska arbeta för att samordningsförbunden prioriterar att finansiera insatser för långtidssjukskrivna, unga med funktionsnedsättning och unga som har aktivitetsersättning i syfte att stärka kvinnors och mäns förmåga till förvärvsarbete. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska bidra till att alla parter i samverkan tar ansvar för samordningsförbundens insatser.

Uppdragen ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet) senast den 9 maj 2022. Försäkringskassan ska även samlat redovisa målgrupper och resultat av de insatser som finansieras av samordningsförbunden. Denna del av uppdraget ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 9 maj 2022.

Nationellt program inom Europeiska socialfonden plus 2021–2027

Försäkringskassan ska bistå Svenska ESF-rådet i förberedelserna för genomförandet av ett nationellt program inom Europeiska socialfonden plus 2021–2027. Försäkringskassan ska även, utifrån sitt ansvarsområde, bistå de regionala aktörer som får i uppdrag att utarbeta förslag till regionala handlingsplaner inom detta program. Myndigheten ska vidare göra förberedelser för sin aktiva medverkan i programmet med utgångspunkt från den närmare inriktningen för programmet.

Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner

Försäkringskassan ska följa upp, beräkna och betala ut ersättning enligt följande överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR):

• En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2020 (dnr S2019/0530)
• Tilläggsöverenskommelse till överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2020 (dnr S2020/05367)

Ändring i uppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess

Försäkringskassan ska redovisa de åtgärder som enligt uppdrag S2015/07316 har vidtagits för att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess. Redovisningen ska göras i enlighet med uppdraget, förutom vad gäller rapporteringen mot det dåvarande målet för sjukpenningtalet. Detta återrapporteringskrav ersätter det som sägs om redovisning i nämnda uppdrag.

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Försäkringskassan ska redovisa indikatorer för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Försäkringskassan ska i samband med redovisningen lämna en analys av utvecklingen av de mest centrala indikatorerna. En första delredovisning av resultaten, i tabeller och diagram, ska lämnas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 3 maj 2021. Slutredovisning av resultat och analyser ska lämnas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 17 juni 2021.

Handlingsplan för handläggning av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning

Försäkringskassan ska redovisa en handlingsplan för hur myndigheten avser att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna för omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Handlingsplanen ska även inkludera en plan för hur myndighetens information till enskilda kan stärkas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 15 februari 2021.

Det allmänna ombudets verksamhet

En samlad redogörelse för allmänna ombudets verksamhet under 2021 inklusive ombudets viktigaste iakttagelser ska lämnas. Av redovisningen ska det framgå hur många beslut från Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten som ombudet har överklagat under 2021 samt fördelningen mellan överklaganden till fördel och till nackdel för den försäkrade. Av redovisningen ska även framgå hur många prejudicerande domar som ombudet har bidragit till att driva fram. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 28 februari 2022.

Agenda 2030

Försäkringskassan ska redovisa hur myndighetens arbete bidrar till att uppnå målen i Agenda 2030, med fokus på de mål och delmål som Försäkringskassan tidigare har identifierat som relevanta för myndigheten inom ramen för myndighetens svar på Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 (Fi2016/01355). Redovisningen ska lämnas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 22 februari 2022.

Utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering

Försäkringskassan ska fortsätta att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (skr. 2016/17:10). Myndigheten ska senast den 1 september 2021 redovisa inriktningen för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering för åren 2022–2025 till regeringen (Socialdepartementet). 

Ett kunskapslyft för barnets rättigheter

500 000 kronor har tilldelats Försäkringskassan i regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende utgiftsområde 9, anslag 5:2, ap. 2.  Försäkringskassan ingår i kunskapslyftet för barnets rättigheter. Myndigheten ska analysera eventuella behov av att utveckla den praktiska tillämpningen av barnets rättigheter/FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) inom sitt verksamhetsområde. Försäkringskassan ska, utifrån analysen, identifiera utvecklingsområden att arbeta vidare med. Vid behov ska myndigheten få stöd från Barnombudsmannen i enlighet med Barnombudsmannens uppdrag att erbjuda stöd till myndigheter i arbetet med att tillämpa barnets rättigheter i verksamheten (A2020/02650). Försäkringskassan ska redovisa uppdraget till regeringen (Socialdepartementet med kopia till Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 31 mars 2022.

Rätt från början

För att socialförsäkringssystemet ska uppfattas som legitimt krävs att bidrag och förmåner kommer rätt person och rätt företag till del. I arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar ingår att motverka organiserad brottslighet och brottsligt nyttjande men även fel som inte beror på brott. Därför stärks arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar. Försäkringskassan ska redovisa:

• vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa och underlätta för den enskilde att lämna korrekta uppgifter i samband med ansökan
• vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa och underlätta att den som ansöker lämnar korrekta uppgifter om ändrade förhållanden som kan ha betydelse för rätten till ersättning
• vilka åtgärder som har vidtagits för att underlätta för den som har beviljats en ersättning att förstå och därmed ta ansvar för när det uppstår en skyldighet att informera myndigheten om ändrade förhållanden.

Uppdraget ska redovisas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 22 februari 2022.

Uppdrag att genomföra riskanalyser med avseende på felaktiga utbetalningar

Försäkringskassan ska tillsammans med Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket, Centrala studiestödsnämnden, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, arbetslöshetskassorna, Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Ekonomistyrningsverket genomföra riskanalyser med avseende på felaktiga utbetalningar. Riskanalyserna ska genomföras på ett sätt så att en jämförelse mellan olika ersättningssystem med avseende för risk för felaktiga utbetalningar är möjlig. En utgångspunkt för arbetet ska vara de riskanalyser som genomfördes av Delegationen för korrekta utbetalning från välfärdssystemen (SOU 2019:59). Arbetet ska ledas av Ekonomistyrningsverket. Uppdraget ska rapporteras till regeringen (Finansdepartementet med kopia till Socialdepartementet) senast den 30 september 2021.

Uppdrag att förbereda införandet av ett statligt offentligt studiestöd (omställningsstudiestöd)

Försäkringskassan ska förbereda införandet av ett sådant statligt offentligt studiestöd (omställningsstudiestöd) som föreslås i departementspromemorian Omställningsstudiestöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:18) så att sådant studiestöd ska kunna hanteras av Centrala studiestödsnämnden fr.o.m. den 1 oktober 2022. Försäkringskassan ska löpande hålla regeringen (Socialdepartementet) informerat om hur arbetet med uppdraget fortskrider.

Anslagsposten får användas för utgifter för tandvårdsförmåner enligt socialförsäkringsbalken, lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken och lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.

Socialstyrelsen disponerar anslagsposten för ekonomiskt stöd till kompetenscentrum på tandvårdsområdet. Högst 8 000 000 kronor får utbetalas till olika kompetenscentrum.

Av medlen ska Socialstyrelsen utbetala 500 000 kronor, engångsvis efter rekvisition, till Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer (NIOM) för finansiering av Dentala Material Norden (nordisk produktdatabas för dentala biomaterial).

Anslagsposten får användas för vårdförmåner enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gällande överenskommelser om social trygghet som Sverige tecknat med andra länder samt för sådan övrig vård som Sverige vid tillämpning av EU-rätten är skyldig att erbjuda.

Anslagsposten får användas för utgifter för bilstöd till personer med funktionsnedsättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig assistansersättning till vissa personer med funktionsnedsättning enligt socialförsäkringsbalken, lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken samt förordningen (1993:1091) om assistansersättning.

Inkomster från kommunerna avseende assistansersättning för de första 20 timmarna per vecka ska redovisas brutto mot anslaget.

Anslagsposten får användas för utgifter för boendetillägg enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2021 om 18 949 866 kronor och ett regleringsbelopp för 2018 om 50 134 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2021 om 67 116 037 kronor och ett regleringsbelopp för 2018 om -35 116 037 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2021 om 3 274 263 383  kronor och ett regleringsbelopp för 2018 om -119 263 383  kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för rehabiliteringspenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Försäkringskassan får använda anslagsposten för utgifter för ersättning för skada orsakad av deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering enligt förordningen (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetslivsinriktad rehabilitering m.m.

Anslagsposten får användas för utgifter för arbetshjälpmedel, läkarutlåtanden och läkarundersökningar, särskilt bidrag samt resor till och från arbetet enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken samt för de utgifter som kan uppkomma med anledning av vissa bestämmelser i sjuklönesystemet (s.k. sjuklönegaranti och särskilt högriskskydd), samt för utgifter för avskrivning av studielån avseende sjukperioder enligt studiestödslagen (1999:1395).

Anslagsposten får användas för utgifter för aktivitetsersättning och sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2021 om 4 869 070 147  kronor och ett regleringsbelopp för 2018 om -173 070 147 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för handikappersättningar enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för merkostnadsersättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2021 om 188 427 489 kronor och ett regleringsbelopp för 2018 om -19 427 489 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för arbetsskadeersättning enligt 40, 41, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre lagstiftning.

Försäkringskassan får från och med den 1 januari 2021 räkna om livräntor från den frivilliga yrkesskadeförsäkringen med den procentsats som motsvarar förändringen av prisbasbeloppet mellan 2020 och 2021.

Anslagsposten får användas för utgifter för ersättningar inom det statliga personskadeskyddet enligt 7, 43, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre lagstiftning. Anslagsposten får också användas för utgifter för krigsskadeersättning till sjömän enligt 7, 44, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre lagstiftning.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2021 om 1 463 055 kronor och ett regleringsbelopp för 2018 om 578 945 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för att ta fram kunskap om och utveckla sjukskrivningsprocessen.

Högst 1 000 000 kronor får utbetalas till Inspektionen för socialförsäkringen för uppdrag enligt regeringsbeslut S2017/02622. Medlen utbetalas engångsvis efter rekvisition ställd till Kammarkollegiet. Rekvisitionen ska ske senast den 1 december 2021. Medel som inte har utnyttjats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 mars 2022. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning över använda medel lämnas till Kammarkollegiet. Rekvisition, återbetalning och redovisning ska hänvisa till diarienummer S2017/02622.

1 000 000 kronor har tilldelats Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i regleringsbrevet för budgetåret 2021 avseende Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.

Anslagsposten får användas för utgifter för samverkan och finansiell samordning enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Av dessa medel får Försäkringskassan använda högst 3 000 000 kronor för administrativa kostnader till följd av arbetet med samordningsförbundens verksamhet.

Anslagsposten får användas för utgifter för bidrag enligt förordningen (2017:117) om bidrag till företagshälsovården för köp av medicinsk service. 

Anslagsposten får användas för utgifter för samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Anslagsposten får användas för utgifter för bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd enligt förordningen (2014:67) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för återgång i arbete.

Anslagsposten får användas för utgifter för försäkringsmedicinska utredningar i enlighet med lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar och förordningen (2018:1633) om försäkringsmedicinska utredningar.

Högst 1 500 000 kr får användas för utveckling av metoden för aktivitetsförmågeutredning. 

Högst 2 200 000 kr får användas för kostnader för att tillhandahålla utbildningar som riktar sig till den personal som ska utföra försäkringsmedicinska utredningar i enlighet med 4 § i nämnda förordning.

Anslagsposten får användas för utbetalning av bidrag till regioner i enlighet med överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2020 (S2019/05301) och Tilläggsöverenskommelse till överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2020 (S2020/05367).

Högst 9 500 000 kronor får utbetalas till SKR för villkor 5 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning.

Högst 1 500 000 kronor får utbetalas till Socialstyrelsen för villkor 5 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning.

Högst 1 200 000 kronor får utbetalas till Socialstyrelsen för villkor 1 Ledning och styrning i försäkringsmedicin.

Högst 3 000 000 kronor får utbetalas till SKR som ersättning för SKR:s arbete med utvecklingsinsatser i syfte att förbättra samverkan mellan arbetsgivare och/eller företagshälsovården och hälso- och sjukvården.

Högst 6 300 000 kronor får utbetalas till SKR som ersättning för SKR:s arbete med samordning och stöd.

Högst 10 000 000 kronor får användas för utvecklingsinsatser som Försäkringskassan ansvarar för, där syftet är att förbättra samarbetet mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan.

Högst 39 000 000 kronor får utbetalas till SKR för villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte.

Högst 11 500 000 kronor får utbetalas till Socialstyrelsen för villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte.

Högst 12 000 000 kronor får användas för villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte.

Högst 2 000 000 kronor får utbetalas till Socialstyrelsen för uppdrag om att utveckla sjukförsäkringshandläggningen i dialog med hälso- och sjukvården (S2019/04627).

Högst 8 000 000 kronor får utbetalas till Socialstyrelsen för uppdrag om att stödja och utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och försäkringsmedicin (Socialstyrelsens regleringsbrev för 2021).

Anslagsposten får användas för utgifter för sjuklönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.

Beslutad ersättning för höga sjuklönekostnader ska krediteras stödmottagarnas skattekonton. Skatteverket får rekvirera medel från Försäkringskassan. Rekvisitionen ska ske i nära anslutning till krediteringstillfället. Försäkringskassan får efter inkommen rekvisition avseende genomförd kreditering av stödmottagarnas skattekonto för ersättning för höga sjuklönekostnader lämna bidrag till Skatteverket.

Anslaget får användas för Försäkringskassans förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för forskning inom socialförsäkringens område.

Av anslagsposten får högst 8 900 000 kronor användas för forskning inom socialförsäkringens område.

Av anslagsposten ska högst 7 616 000 kronor användas för det allmänna ombudet och ombudets kansli.  

Försäkringskassan ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Försäkringskassan ska betala totalt 111 750 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Av anslagsposten får 60 000 000 kronor endast användas för att finansiera insatser, återrapportering och uppdrag kopplade till det övergripande målet om minskade felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, Försäkringskassans deltagande i uppdraget att genomföra riskanalyser. Vidare får 50 000 000 kronor endast användas för att effektivisera och öka kontrollutredningar och återkrav.

Av anslagsposten får 15 000 000 kronor användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas för utgifter för allmänt barnbidrag enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för flerbarnstillägg enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för förlängt barnbidrag enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslaget får användas för tilläggsbelopp vid familjeförmåner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/04 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2021 om 3 446 879 594 kronor och ett regleringsbelopp för 2018 om -34 473 594 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2021 om 779 759 018 kronor och ett regleringsbelopp för 2018 om 76 757 982 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2021 om 63 884 191 kronor och ett regleringsbelopp för 2018 om -4 992 191 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för tillfällig föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för graviditetspenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för underhållsstöd enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. Betalningar från bidragsskyldiga föräldrar ska återföras och särredovisas till anslaget.

Anslagsposten får användas för utgifter för bidrag till kostnader för internationella adoptioner enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. Bidrag lämnas för adoptioner som förmedlas enligt en sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

Anslagsposten får användas för utgifter för ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2021 om 265 018 000 kronor. 

Anslagsposten får användas för utgifter för omvårdnadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2021 om 229 077 065 kronor och ett regleringsbelopp för 2018 om -30 722 065 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för vårdbidrag enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för bostadsbidrag till barnfamiljer samt till unga som fyllt 18 år men inte 29 år enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Villkor

Administration av statlig fordran

Avgifter som tas ut av gäldenärer i enlighet med bl.a. lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. och förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten ska bidra till att täcka kostnaderna för verksamheten.

I regeringsbeslut I:22 från den 26 november 2020 (dnr S2020/08841) fick Försäkringskassan 50 000 000 kronor för utbetalning av bidrag enligt förordningen (2020:1003) om statsbidrag för kostnader som avser personlig skyddsutrustning för personliga assistenter till följd av sjukdomen covid-19. Försäkringskassan får använda kvarvarande medel från 2020 i enlighet med ovan nämnda förordning. Medlen får användas för kostnader som uppkommit från och med den 1 februari 2020 till den 30 november 2020 samt den 1 december 2020 till den 30 april 2021. Ej använda medel ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 mars 2022. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning av hur medlen har använts lämnas till Kammarkollegiet. Återbetalning och redovisning ska hänvisa till detta regleringsbrev.

Försäkringskassan får, med undantag från 3 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210), använda statens centralkonto i Riksbanken för:

• utbetalningar av medel enligt förordningen (2013:711) om ersättningar för vissa vårdkostnader i internationella förhållanden under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från ansvarigt försäkringsland i EU/EES, Schweiz eller Storbritannien,
• utbetalningar av aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, etableringstillägg, bostadsersättning och etableringsersättning enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Arbetsförmedlingen,
• utbetalningar av dagpenning och familjebidrag enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga, förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnssoldater, förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga, officersförordningen (2007:1268) och förordningen (2015:613) om militär grundutbildning under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Försvarsmakten,
• utbetalningar av medel för studiehjälp genom familjeförmån enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Centrala studiestödsnämnden,
• utbetalningar av ersättningar för arbetsskadeärenden vid affärsverk samt bolagiserade före detta affärsverk enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring samt motsvarande äldre lagstiftning under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från affärsverk samt bolagiserade före detta affärsverk,
• utbetalningar av ersättningar för Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring, Affärsverksfonden och Trafiklivräntefonden enligt lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet under tiden tills medel för utbetalningarna erhållits från respektive fond,
• utbetalningar av pensioner och pensionsrelaterade förmåner som Försäkringskassan ombesörjer åt Pensionsmyndigheten enligt förordningen (2002:782) om ansökan och utbetalning av pension m.fl. förmåner under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Pensionsmyndigheten, och
• hantering av medel som betalas in efter sådana återkrav som avses i 108 kap. 14 a § socialförsäkringsbalken.