Livsmedelsverket ska:

– utifrån de resultat som har uppnåtts, bedöma hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla de av riksdagen beslutade målen för livsmedelsstrategin (prop. 2016/17:104).

– redovisa hur myndigheten, i sin kärnverksamhet, arbetar med att använda Agenda 2030 som verktyg i omställningen till ett hållbart samhälle, där det balanserade och integrerade förhållningssättet till hållbarhetens tre dimensioner står centralt i metodutvecklingen.

– redovisa hur myndigheten, inom sitt ansvarsområde, har bidragit till att bekämpa antibiotikaresistens och uppnå målen i regeringens strategi för arbetet mot antibiotikaresistens.

– redovisa användningen av de medel som tillförts myndigheten för att förstärka arbetet med civilt försvar. I redovisningen ska ingå vidtagna åtgärder och uppnådda resultat.

– redovisa hur myndigheten har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Utgångspunkter för rapporteringen ska vara regeringens skrivelse (2020/21:133) Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 samt regeringens proposition (2017/18:179) En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket.

– redovisa hur myndigheten samverkar med Havs- och vattenmyndigheten i syfte att förenkla och underlätta för såväl berörda företag som kontrollmyndigheter när det gäller spårbarhet av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter. I sitt arbete ska myndigheterna bl.a. beakta Statskontorets rapport En utvärdering av systemet för spårbarhet av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter (2021:12).

– redovisa hur myndigheten arbetar för att det ska bli enklare att starta och driva små och medelstora företag. Särskilt fokus ska vara på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt, men också på att åstadkomma en totalt sett minskad administrativ börda för företagen i linje med livsmedelsstrategins mål. I redovisningen ska Livsmedelsverket även redogöra för vilken samverkan med andra myndigheter och berörda aktörer som har genomförts.

Livsmedelsverkets planering för civilt försvar ska ta sin utgångspunkt i aktuella anvisningar för det civila försvaret (Ju2020/04658) samt inriktning för en sammanhängande planering för totalförsvaret (Fö2016/00864, Fö2017/00850, Fö2019/01291 (delvis) och Fö2020/01269 (delvis)).

1.1 Uppbyggnad av livsmedelsberedskapen

Livsmedelsverket ska tillsammans med Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) fortsätta det arbete som inletts för att bygga upp en livsmedelsberedskap. Bland åtgärderna ska ingå bl.a. kartläggning av strategiska varor för livsmedelskedjans funktionalitet, identifiering av totalförsvarsviktig verksamhet i livsmedelskedjan, analys av livsmedelskedjans beroenden och sårbarheter samt inleda utvecklingen av en metod för att mäta mängden livsmedel som flödar i det nationella livsmedelssystemet. Vidare ska företagens förmåga att kunna leverera varor och tjänster under höjd beredskap kartläggas och analyseras. Samarbetet med Finland och Norge ska vidareutvecklas. Livsmedelsverket ska bidra till att samhällets förmåga att upptäcka hot mot livsmedelsförsörjningen stärks. Myndigheterna ska utarbeta en gemensam redovisning av vidtagna åtgärder, uppnådda resultat och förslag på fortsatt inriktning för det arbete som Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA genomfört. Den gemensamma redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) av Livsmedelsverket senast den 22 februari 2023.

1.2 Dricksvattenförsörjning

Livsmedelsverket ska fortsätta att utveckla stödet till kommunernas arbete med dricksvattenförsörjning genom åtgärder som under höjd beredskap minskar sårbarheten gällande tillgång, omfördelning och lagerhållning av kemikalier och genom åtgärder gällande standardisering av reservdelar. Samarbetet med Finland och Norge ska utvecklas. Livsmedelsverket ska tillsammans med länsstyrelserna utveckla frågor om regional prioriteringsförmåga avseende nödvatten och utveckla stöd för länsstyrelsernas vägledning till kommunernas arbete med kontinuitetsplanering för dricksvattenförsörjning under höjd beredskap. Vidare ska arbetet med dricksvattenförsörjning i det civila försvaret fortsätta att utvecklas inom pågående arbete med nationell samordning av dricksvattenfrågor (N2019/03236). Myndigheten ska redovisa vidtagna åtgärder, uppnådda resultat och förslag till fortsatt arbete för att stärka dricksvattenförsörjningen åren 2023–2024 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast 22 februari 2023.

Livsmedelsverket ska redovisa hur myndigheten arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Livsmedelsverket ska särskilt beskriva vad myndigheten kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Livsmedelsverket ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket.

Uppdrag att genomföra åtgärder under 2020–2025 inom ramen för livsmedelsstrategin

Uppdraget om att genomföra åtgärder under 2020–2025 inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03245) ändras genom att medel för att utveckla arbetet med exportgodkännanden för svenska livsmedel och jordbruksvaror utökas till 6 miljoner kronor för 2022 och för 2023–2025 beräknas 6 miljoner kronor årligen. Medel som syftar till att få svenska anläggningar godkända för export till tredje land minskas till 1 miljon kronor för 2022 och för 2023–2025 beräknas 1 miljon kronor årligen.

Uppdrag att genomföra åtgärder i vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin

Uppdraget om att genomföra åtgärder inom vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin (N2020/01010) ändras genom att medel för åtgärderna att uppdatera vägledningar, informationsinsatser för företag och uppdatera branschriktlinjer utökas till 2 miljoner kronor för 2022.

Livsmedelsverket ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 7 februari

– 27 april

– 29 juli

– 28 oktober

I bilaga 2 redovisas Livsmedelsverkets pågående uppdrag.

Anslagsposten får användas till Livsmedelsverkets förvaltningsutgifter.

1. Minst 44 000 000 kronor bör användas för att förstärka arbetet med civilt försvar varav minst 15 000 000 kronor till uppdragen om uppbyggnad av livsmedelsberedskapen och åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan (N2020/03067). Minst 9 000 000 bör användas till åtgärder inom dricksvattenförsörjningen.

2. Högst 29 000 000 kronor ska användas för att balansera förluster som uppstått i den avgiftsfinansierade verksamheten till följd av nedskrivningar av slakteriavgifter 2017–2019 samt de förluster som uppstått till följd av konkurser 2020.

3. Minst 27 300 000 kronor bör användas för att finansiera hela eller delar av myndighetens kostnader med anledning av sjukdomsregistrering och programmet för provtagning av restsubstanser vid slakterier och vilthanteringsanläggningar samt de kostnader som myndigheten inte får finansiera med avgifter.

4. Livsmedelsverket ska använda högst 28 500 kronor som abonnemangsavgift för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

5. Anslagsposten får belastas med utgifter för vissa dioxinkontroller.

Anslagsposten får användas för nedsättning av avgifter för den offentliga kontroll och annan offentlig verksamhet som görs vid slakterier och vilthanteringsanläggningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen.

1. Nedsättning av avgifterna till slakterier och vilthanteringsanläggningar enligt artikel 79.3 i förordningen (EU) 2017/625 får lämnas efter Europeiska kommissionens godkännande.

2. Stöd för genomförande av det nationella kontrollprogrammet för salmonella vid slakterier och vilthanteringsanläggningar får betalas efter ansökan från slakterier i enlighet med de villkor som anges i 1 kap. och artikel 26 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s 1). Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Livsmedelsverket ska följa upp stödet. Bestämmelser om offentliggörande, rapportering och registerföring finns i 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och i förordningen (2016:605) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Livsmedelsverket ska föra register över den information och styrkande handlingar som behövs för att fastställa att alla villkor för stödet är uppfyllda. Detta register ska bevaras i tio år från den dag då stödet beviljades.

3. Anslagsposten får användas för att täcka kostnader för godkännande av anläggningar för mindre slakteri- och vilthanteringsanläggningar enligt de villkor som framgår av kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. De uppgifter som en medlemsstat har enligt artikel 6.1, 6.3 och 6.4 i kommissionens förordning ska utföras av Livsmedelsverket.

1. Anslagsposten får användas för planering och arbete med dricksvattenförsörjning under höjd beredskap. Högst 3 000 000 kronor får lämnas i bidrag till kommunerna.

Avgifterna för kontroll av slakteri- och vilthanteringsanläggningar ska bidra till att täcka kostnaderna för verksamheten.

Inkomsterna disponeras av Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket får efter prövning i varje enskilt fall dels medge eftergift eller nedsättning av ersättning för undersökning som utförts av verkets laboratorier på begäran av statlig myndighet, dels medge nedsättning av ersättning för annat uppdrag när detsamma avser betydande allmänna hälsorisker eller befinns vara, ur livsmedelskontrollens synpunkt, synnerligen angeläget eller kan förväntas tillföra forskningen på livsmedelsområdet erfarenhet av stor betydelse.