Utöver de uppgifter som anges i myndighetens instruktion och vad som framgår av riktlinjer för statsskuldens förvaltning för 2022 gäller följande för Riksgäldskontoret.

1. Den statliga betalningsmodellen ska tillgodose statsmakternas uttalade krav på effektivitet, säkerhet, information och valfrihet. Staten ska ha en konkurrensneutral relation till bankerna.
2. Lån till och placeringar från statliga myndigheter och vissa bolag ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets upplåningskostnader på kapitalmarknaden.
3. Valutaväxlingar och valutasäkringstjänster för statliga myndigheter ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets uppskattade kostnad för motsvarande tjänst på marknaden.
4. Likviditetsstyrningen i staten ska utformas så att statens räntekostnader långsiktigt minimeras.
5. Servicen till internbankens kunder ska vara god.

Myndigheten ska redovisa hur arbetet har bedrivits för att nå måluppfyllelse. I redovisningen ska särskilt redogöras för följande:

• Ändringar i tillämpningen av principerna för räntesättning, uppnådda förbättringar i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer, större steg i utvecklingsarbetet, viktigare förslag till strukturella åtgärder och åtgärdernas effekter.

1. Bidra till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. Genom att värdera ekonomiska risker ska myndigheten sätta avgifter och bestämma villkor samt driva in fordringar.
2. Aktivt arbeta för att garanti- och utlåningsverksamheten i andra myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. Riksgäldskontoret ska fortsätta att utveckla hanteringen av statliga garantier och utlåning i samverkan med övriga berörda myndigheter.

• Myndigheten ska övervaka riskerna i de garantier och den utlåning som inte bevakas av andra myndigheter och rapportera väsentliga förändringar i dessa risker. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner och Europeiska unionen som undantagits från garantimodellen sker genom ansvarigt departements försorg.
• Myndigheten ska lämna en redogörelse för garanti- och utlåningsverksamhetens samlade tillgångar och förväntade förluster. Väsentliga förändringar som påverkar verksamheten ska kommenteras. Detta återrapporteringskrav omfattar inte åtaganden riktade till den finansiella sektorn.

1. Att som resolutions- och stödmyndighet bidra till att motverka risk för allvarliga störningar i det finansiella systemet. En uppkommen kris ska hanteras på ett för samhället kostnadseffektivt sätt.
2. Bidra till ett stärkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar respektive finansiella instrument.

Myndigheten ska redovisa hur arbetet har bedrivits kopplat till målen och hur myndigheten har genomfört uppdraget som resolutions- och stödmyndighet. Av redovisningen ska det bl.a. framgå i vilken omfattning det löpande arbetet med att ta fram resolutionsplaner och fastställa minimikravet på nedskrivningsbara skulder har genomförts samt hur avgifterna till resolutionsreserven har fastställts.

Att i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå marknadspraxis. Myndigheten ska se till att hanteringen av finansiella och operativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav som ställs i lagstiftning gällande finansiella företag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Myndigheten ska redovisa graden av måluppfyllelse. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål ska orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

Myndigheten ska för statliga gröna obligationer redovisa och följa upp emissionslikviden och berättigade gröna utgifter i enlighet med ramverket för statliga gröna obligationer.

Myndigheten ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetat med sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov, bl.a. utifrån aktuella digitaliseringsinitiativ. 

Myndigheten ska redovisa prognoser för anslagsbelastningen och för de avgiftsintäkter som disponeras av myndigheten för 2022–2025 vid nedanstående tillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som använts i prognosen och eventuella osäkerhetsfaktorer. Vid väsentliga prognos- avvikelser ska myndigheten även ange orsakerna till utvecklingen, samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att verksamheten ska bedrivas inom ramen för tilldelade medel. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes och till Regeringskansliet (Finans- departementet) senast den

– 7 februari

– 27 april

– 29 juli

– 28 oktober.

Vid prognostillfället i oktober ska även beräknad budget för avgifts- belagd verksamhet redovisas.

Myndigheten ska till Regeringskansliet (Miljödepartementet) i samband med utgiftsprognoserna senast den 7 februari och den 28 oktober även lämna en prognos för myndighetens användning av medel ur Kärnavfalls- fonden för 2022 enligt 4 § lagen (2006:647) om finansiering av kärn- tekniska restprodukter. I februari ska underlaget även innehålla en redovisning av hur medlen har använts 2021. I oktober ska underlaget även omfatta beräknat behov av ersättning för 2023 för sådana kostnader som avses i 4 § lagen om finansiering av kärntekniska restprodukter och vilka kostnader som avses, samt prognos för 2024 och 2025. Beräknade kostnader ska beskrivas.

Myndigheten ska lämna en uppdaterad redovisning av indikatorer avseende utfallet i statens betalningsmodell samt garanti- och utlåningsverksamheten för 2019, 2020 och 2021. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 11 mars 2022.

Myndigheten ska halvårsvis redovisa utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen ska indelas efter:

1. låneramar (7 kap. 1 § budgetlagen [2011:203]),
2. räntekontokrediter (7 kap. 4 §),
3. övriga kreditramar som beslutas särskilt av riksdagen (7 kap. 6 §) uppdelat på låneramar respektive övriga krediter samt
4. utomstatlig utlåning (6 kap. 3 §).

Redovisningarna ska lämnas senast den 31 januari och den 5 augusti 2022 till Regeringskansliet (Finansdepartementet).

Myndigheten ska på begäran redovisa utfall och prognoser avseende myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskulds- dispositioner och räntor på statsskulden till Finansdepartementet. Myndigheten ska redovisa de viktigaste antaganden som prognoserna bygger på samt utförligt redovisa och kommentera de poster under in- och utlåning, statsskuldsdispositioner respektive räntor på statsskulden som uppvisar avvikelser jämfört med tidigare prognoser och år. Myndigheten ansvarar för bevakning och analys av dessa områden på kort och medellång sikt. Utöver prognostillfällena ska myndigheten vid behov redovisa ny information som kan ha påverkan på statens utgifter eller på förvaltningen av statsskulden. För områden där det finns särskilt hög prognososäkerhet ska myndigheten vid behov komplettera sina prognoser med scenarioanalyser.

Myndigheten ska dessutom så snart som möjligt, i särskild ordning, informera och beskriva konsekvenserna för regeringen i de fall myndigheten avser att genomföra förändringar av låneplanen för stats- skulden som bedöms få till följd att utgifterna på anslaget räntor på statsskulden överskrider tillgängliga medel för budgetåret, exklusive medgivet överskridande.

I samband med de prognoser myndigheten publicerar avseende statens lånebehov ska jämförelser göras mellan myndighetens lånebehovs- prognos och de senaste publicerade lånebehovsprognoserna från regeringen, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Skillnaderna ska, så långt det kan göras med beaktande av olikheter i metod och syfte, analyseras och redovisas.

Myndigheten ska vidta förberedande åtgärder för att kunna bli resolutionsmyndighet för centrala motparter. I uppdraget ingår att samarbeta med Finansinspektionen om krishanteringsgruppen för Nasdaq Clearing. Samarbetet är en del av förberedelsen för det resolutionskollegium som ska inrättas enligt EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter. Myndigheten ska redovisa löpande till Regeringskansliet (Finansdepartementet) hur arbetet fortlöper.

Myndigheten ska, bl.a. baserat på uppgifter från AB Svensk Exportkredit (SEK), lämna ett underlag med redovisning av hur lånen utnyttjats, hur SEK:s exportfinansiering utvecklats och hur regeringens åtgärder har påverkat SEK:s möjligheter på kreditmarknaden. I underlaget ska också bedömda risker förenade med låneramen ingå. Redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 11 mars och den 1 augusti 2022.

Myndigheten ska redovisa antalet utsläppsrätter (EUA och EUAA) som auktionerades ut under föregående år inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. De totala intäkterna från auktionering av utsläppsrätter (EUA och EUAA) ska också redovisas i både svenska kronor och euro. Uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 30 maj 2022.

Myndigheten ska redovisa en samlad bild av finansieringssystemet för omhändertagande av kärntekniska restprodukter med en analys och bedömning av systemets balans samt statens samlade risk. Myndigheten ska inhämta information från övriga aktörer för att genomföra uppdraget. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- departementet) senast den 2 maj 2022.

Myndigheten ska redovisa hur den arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Anslagsposten får användas för Riksgäldskontorets förvaltningsutgifter inklusive Riksgäldskontorets administrativa kostnader för att förvalta garantierna till Europeiska investeringsbankens garantifond och till Europeiska unionen för lån till medlemsstater. 

Anslagsposten får användas för utgifter för Ekonomistyrningsverkets uppdrag att genomföra en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning.

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

Villkor

Villkor