Centrala studiestödsnämndens uppgifter framgår bl.a. av förordningen (2017:1114) med instruktion för Centrala studiestödsnämnden.

Myndigheten ska särskilt redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att minska andelen studerande med studiehjälp som får beslut om återkrav och andelen återkravsskulder som Centrala studiestödsnämnden skickar vidare till Kronofogdemyndigheten. 

Myndigheten ska särskilt redovisa vilka insatser som vidtagits för att förbättra resultatet vad gäller handläggningstider avseende studiemedel Sverige. 

Myndigheten ska särskilt redovisa erfarenheter av handläggning och administration av ärenden om studiestartsstöd.

Myndigheten ska särskilt redovisa hur myndigheten har fortsatt arbetet med att förbättra återbetalningen från främst utlandsbosatta låntagare samt resultat från arbetet. Myndigheten ska senast den 31 augusti 2021 lämna en redovisning över utvecklingen under det första kalenderhalvåret.

Myndigheten ska särskilt redovisa resultatet av myndighetens uppgift att följa och analysera de studerandes sociala och ekonomiska situation. 

Myndigheten ska redovisa arbetet med att sprida kunskap om studiestödet i syfte att främja en breddad rekrytering till studier och nå grupper som annars inte hade valt att studera. 

Myndigheten ska särskilt redovisa resultatet från de insatser som myndigheten har vidtagit för att öka andelen återbetalare av lån.

Myndigheten ska bidra till det övergripande målet om minskade felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Andelen felaktiga utbetalningar från de bidragssystem som Centrala studiestödsnämnden hanterar ska därför minska.

Återrapporteringskrav för minskade felaktiga utbetalningar
Myndigheten ska redovisa måluppfyllelsen och genomförda insatser för att uppnå målet. 

Redovisningen ska omfatta följande:

• Förändrade arbetssätt och insatser som genomförts för att motverka felaktiga utbetalningar. Redovisningen ska innehålla en samlad bedömning av måluppfyllelsen och ska också omfatta vilka åtgärder som planeras att vidtas, inklusive hur myndigheten planerar att tillvarata synergier med det myndighetsgemensamma arbetet för att minska felaktiga utbetalningar som kommer bedrivas under ledning av Ekonomistyrningsverket.
• Betydande risker för felaktiga utbetalningar, utvecklingen av dessa risker och en bedömning av vilka ersättningssystem som är särskilt riskfyllda.
• Upptäckta felaktiga utbetalningar, även i förhållande till de totala utbetalningarna samt i förhållande till den senaste uppskattningen av den totala omfattningen av felaktiga utbetalningar från systemen. Myndigheten ska också redovisa antal återkrav, antal polisanmälningar och bidragsbrott samt en analys av hur dessa har utvecklats.
• Upptäckta felaktiga utbetalningar i de särskilt riskfyllda ersättningssystemen i förhållande till systemens totala utgifter och i förhållande till den senaste uppskattningen av felaktiga utbetalningar från systemen.
• Vidtagna åtgärder för att minska felaktiga utbetalningar, bedömning av åtgärdernas effekter och kostnadsutveckling för kontrollarbetet.

Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att minska sjukfrånvaron vid myndigheten.

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket, Centrala studiestödsnämnden, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och Ekonomistyrningsverket ska tillsammans genomföra riskanalyser med avseende på felaktiga utbetalningar. Riskanalyserna ska genomföras på ett sätt så att en jämförelse mellan olika ersättningssystem med avseende för risk för felaktiga utbetalningar är möjlig. En utgångspunkt för arbetet ska vara de riskanalyser som genomfördes av Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59). Arbetet ska ledas av Ekonomistyrningsverket. Uppdraget ska rapporteras till regeringen (Finansdepartementet med kopia till Utbildningsdepartementet) senast den 30 september 2021.

Myndigheten ska följa upp reformen att tillfälligt slopa fribeloppet under 2020. Uppföljningen ska omfatta en redogörelse för konsekvenser för utbetalningar och kostnader inom studiestödssystemet samt vilka konsekvenser reformen fick för studerande. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Utbildningsdepartementet) senast den 31 maj 2022.

• Uppdrag att ta emot nyanlända arbetssökande och personer med funktionsnedsättning för praktik (Fi2018/01701, A2018/00925). Uppdragen ska redovisas senast den 1 april 2019, den 1 april 2020 och den 15 januari 2021.
• Uppdrag att fortsatt ta emot nyanlända arbetssökande för praktik 2021–2023 (Fi2020/04960). Uppdraget ska redovisas till Statskontoret senast den 1 april 2021–2023 samt senast den 15 februari 2024.
• Uppdrag att fortsatt ta emot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik 2021–2023 (A2020/02583). Uppdraget ska redovisas till Statskontoret senast den 1 april 2021–2023 samt senast den 15 februari 2024.
• Myndigheten ska fortsätta att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (skr. 2016/17:10). Myndigheten ska senast den 1 september 2021 redovisa inriktningen för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering för åren 2022–2025.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2021–2024 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Myndigheten ska vid nedanstående tillfällen även lämna prognoser över kreditreserven. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 

– 5 februari, 
– 29 april,
– 30 juli, och
– 25 oktober. 

Redovisningen ska i förekommande fall omfatta antalet studiestödstagare, nyttjandegrader, genomsnittliga belopp och andra variabler, däribland makroekonomiska antaganden och regeländringar som påverkar prognosen. Myndigheten ska kommentera och analysera de faktorer för respektive anslag som har bidragit till avvikelserna på samma sätt som i prognosarbetet under 2020. Redovisningen ska även omfatta prognoser för avgiftsinkomster uppdelat på de olika avgiftstyperna. 

Utgiftsprognoser för anslaget 1:3 Hemutrustningslån inom utgiftsområde 13 ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet).

Utgiftsprognoser för anslaget 1:19 Lån till körkort inom utgiftsområde 22 ska redovisas till regeringen (Infrastrukturdepartementet).

Anslagsposten får belastas med utgifter för studiehjälp i form av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). Vidare får anslagsposten belastas med utgifter för ersättning till svenska elever utomlands för vissa resor enligt förordningen (CSNFS 1983:17) om bidrag till utlandsstuderande för dagliga resor.

Anslagsposten får belastas med utgifter för kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning inom introduktionsprogram enligt förordningen (2013:1121) om kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning inom introduktionsprogram.

Anslagsposten får belastas med utgifter för studiebidrag enligt 3 kap. 12 § studiestödslagen (1999:1395).

Anslagsposten får även användas för utgifter för retroaktiva utbetalningar av vissa former av studiestöd som har upphört.

Anslagsposten får belastas med utgifter för studiebidrag enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) till studerande som

– vid grundskolestudier saknar slutbetyg eller motsvarande från grundskola eller motsvarande utbildning, eller

– vid gymnasieutbildning saknar slutbetyg eller motsvarande från treårig gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning.

Anslagsposten får belastas med utgifter för studiebidrag enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) till studerande som repeterar eller kompletterar ämnen på grundskolenivå.

Anslagsposten får belastas med utgifter för studiebidrag enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) till vissa arbetslösa studerande i åldrarna 20–24 år, dock inte till dem som omfattas av ett utbildningskontrakt, och till vissa studerande i åldrarna 20–24 år som läser vidare efter introduktionsprogram i gymnasieskolan.

Anslagsposten får belastas med utgifter för studiebidrag enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) till studerande på kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen.

Tilldelade medel ska enligt förordningen (1998:1512) om statliga ålderspensionsavgifter m.m. betalas in till Pensionsmyndigheten.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2021 om 3 964 577 000 kronor och ett regleringsbelopp för 2018 om -288 920 000 kronor.

Anslagsposten får belastas med utgifter för tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a § studiestödslagen (1999:1395).

Anslagsposten får belastas med utgifter för avsättning till kreditreserv för att täcka konstaterade förluster på utlåning t.o.m. 2013.

Vidare får anslagsposten belastas med utgifter för avsättning i fråga om kreditreserv för att täcka nedskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti.

Anslagsposten ska belastas och medlen föras över till kreditreserven månadsvis i tolftedelar.

Anslagsposten får belastas med utgifter för avsättning i fråga om kreditreserv för att täcka förväntade förluster på nyutlåning fr.o.m. 2014 enligt studiestödslagen (1999:1395).

Anslagsposten ska belastas och medlen ska föras över till kreditreserven månadsvis utifrån den procentuella förlustavsättningen beräknad på utlånat belopp för aktuell månad.

Anslagsposten får belastas med utgifter i fråga om avskrivning av återkrav som avser lån.

Anslagsposten får belastas med statens utgifter när det gäller nedsättning av studiemedelsräntor för studielån upplånade efter 1988 enligt studiestödslagen (1973:349), studiestödslagen (1999:1395) och lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa samt för avgifter till Riksgäldskontoret.

Anslagsposten får belastas med statens ränteutgifter på lån för återkrav av studiemedel.

Anslagsposten får belastas med utgifter enligt förordningen (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.

Anslagsposten får belastas med utgifter för statsbidrag till anordnare av teckenspråksutbildning för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av teckenspråk enligt förordningen (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar.

Anslagsposten får belastas med utgifter för bidrag till kursdeltagare
i teckenspråksutbildning för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av teckenspråk enligt förordningen om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar.

Tilldelade medel ska enligt förordningen om statliga ålderspensionsavgifter m.m. inbetalas till Pensionsmyndigheten.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2020 om 88 000 kronor och ett regleringsbelopp för 2017 om 0 kronor.

Anslaget får användas för utgifter för studiestartsstöd och tilläggsbidrag. 

Anslagsposten får belastas med utgifter för verksamhet enligt förordningen (2017:1114) med instruktion för Centrala studiestödsnämnden.

Av anslagsposten får 6 000 000 kronor endast användas för att finansiera insatser, återrapportering och uppdrag kopplade till det övergripande målet om minskade felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och Centrala studiestödsnämndens deltagande i uppdrag för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

Avgiftsintäkterna ska bidra till verksamhetens kostnader.  

Avgifternas storlek bestäms av regeringen med undantag för aviseringsavgifterna inom verksamheten för hemutrustningslån som beslutas av Centrala studiestödsnämnden enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar.  

Centrala studiestödsnämnden ska fastställa en procentsats som underlag för avsättning av medel för förväntad förlust i fråga om studielån som beräknas beviljas 2022. Procentsatsen ska ligga till grund för medelsberäkningen i myndighetens budgetunderlag för 2022.