Försvarsdepartementet


Regeringsbeslut
4

2021-05-12
Fö2021/00096
Fö2021/00472
Försvarsmakten
107 85 Stockholm
Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Försvarsmakten
7 bilagor
Riksdagen har beslutat om Försvarsmaktens verksamhet för budgetåret 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 6, bet. 2020/21:FöU1, rskr. 2020/2021:121).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2021 för Försvarsmakten och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

Försvarsmakten ska bidra till det övergripande målet för totalförsvaret och målet för det militära försvaret (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136).

Regeringen har den 17 december 2020 fattat beslut om inriktning för Försvarsmakten 2021–2025 (Fö nr 30) och Försvarsmaktens operativa förmåga och försvarsplanering 2021–2025 (Fö nr 4).

1

Mål och återrapporteringskrav

1. Mål för Försvarsmaktens operativa förmåga och utvecklingen av krigsorganisationen

Försvarsmaktens operativa förmåga

Återrapportering

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2022 redovisa myndighetens bedömning av hur den operativa förmågan kommer att utvecklas under perioden 2021–2030 utgående från de mål som framgår av regeringens beslut den 17 december 2020 om inriktning för Försvarsmakten 2021–2025 (Fö nr 30) och Försvarsmaktens operativa förmåga och försvarsplanering 2021–2025 den 17 december 2020 (Fö nr 4).

Av resultatredovisningen i årsredovisningen ska en analys med eventuella avvikelser från målen och orsakerna till dessa framgå. Resultatredovisningen i årsredovisningen ska omfatta både den samlade förmågan respektive för armén, marinen, flygvapnet samt logistik- respektive ledningsfunktionen. Försvarsmakten ska redovisa de antaganden som legat till grund för myndighetens bedömning av resultaten, bland annat avseende angripare och angreppsfall.

Krigsorganisationens utveckling

Återrapportering

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2022 redovisa en planering för utvecklingen av krigsorganisationen 2021–2030, inklusive bl.a. personal, materiel, infrastruktur samt övningar, för att successivt organisera och fylla upp den krigsorganisation som framgår av regeringens beslut den 17 december 2020 inriktning för Försvarsmakten 2021–2025 (Fö nr 30). 

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa resultatet av krigsorganisationens utveckling i förhållande till planen. Av redovisningen ska framgå en analys med slutsatser som fokuserar på avvikelser från planen och orsakerna till dessa.  

Personalplanering

Återrapportering

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2022 redovisa en planering för utvecklingen av myndighetens personella sammansättning i krigsorganisationen 2021–2030. Försvarsmakten ska även redovisa en planering för den personella sammansättningen 2021–2030 vad avser anställd personal och totalförsvarspliktiga under grundutbildning. Av redovisningen ska framgå planeringen för att successivt utöka grundutbildningsvolymerna till att senast 2025 uppgå till 8 000 totalförsvarspliktiga per år.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa utvecklingen i förhållande till redovisad planering. Av redovisningen ska framgå uppfyllnadsgrad av krigsplacerad personal i krigsförbanden och i reserver samt en analys med slutsatser med fokus på avvikelser.

Försörjningstrygghet

Försvarsmakten ska i samverkan med Försvarets materielverk och andra berörda myndigheter och i dialog med näringslivet utveckla försörjningstryggheten för att tillgodose kraven på krigsorganisationens uthållighet.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa hur myndigheten utvecklat sin verksamhet och sina processer för att försörjningstryggheten bättre ska svara mot kraven på krigsorganisationens uthållighet. Redovisningen bör bl.a. inkludera vilka åtgärder som vidtagits för att identifiera ett relevant minsta bestånd, stärka förnödenhetsförsörjningen och öka materielens och andra viktiga varor och tjänsters tillgänglighet och uthållighet.

Cyberförsvar

Återrapportering

Försvarsmakten ska i en separat bilaga till årsredovisningen lämna en samlad redovisning och analys av arbetet med cyberförsvarsförmågan inklusive förmågan att genomföra defensiva och offensiva operationer i cyberdomänen. Redovisningen ska även innehålla ekonomi uppdelat per anslagspost och en analys av hur samarbetet med Försvarets radioanstalt fortskrider.

2. Skyddet för de mest skyddsvärda verksamheterna

Skyddet för de mest skyddsvärda verksamheterna inom försvarssektorn mot de allvarligaste hoten ska öka.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa resultat i form av prestationer och effekter. Av redovisningen ska en analys av samarbetet med Försvarets radioanstalt och Säkerhetspolisen framgå.

3. Internationella militära insatser

Försvarsmakten ska delta i följande internationella militära insatser:

  • En väpnad styrka om ca 220 personer i den FN-ledda insatsen Minusma i Mali till och med den 31 december 2021. Det svenska bidraget ska utgöras av ett lätt skyttekompani. Huvuduppgiften för det svenska förbandet är att inom ramen för tillgängliga resurser och förmågor bidra till upprätthållandet av insatsens mandat i enlighet med säkerhetsrådets resolution 2531 (2020). Inriktningen är att det svenska skyttekompaniet ska vara stationerat i Gao, huvudort i Minusmas östra sektor. Emellertid kan det svenska styrkebidraget användas i hela Minusmas insatsområde. Försvarsmakten ska även fortsättningsvis placera stabsofficerare i för insatsen relevanta staber.
  • En väpnad styrka om högst 70 personer i den militära utbildningsinsatsen i Irak, Operation Inherens Resolve (OIR) till och med den 31 december 2021. Det svenska styrkebidraget till OIR ska kunna verka vid koalitionens samtliga baser i Irak där säkerheten så medger. Styrkebidraget ska bidra till utbildning och rådgivning av de irakiska försvarsstyrkorna i Irak samt personal för skydd och bevakning vid koalitionens baser samt stabsofficerare för placering i för insatsen relevanta staber.
  • En väpnad styrka om högst 50 personer i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan, Resolute Support Mission (RSM),  som längst till och med den 30 september 2021 då bidraget ska vara avslutat. Det svenska styrkebidraget ska i huvudsak bestå av rådgivare till de afghanska försvars-och säkerhetsstyrkorna. Styrkebidraget ska även bestå av personal som tjänstgör i för insatsen relevanta staber och ledningsstrukturer. För att kunna stödja utvecklingen av de afghanska säkerhetsstrukturernas förmåga där det är mest efterfrågat ska det finnas möjlighet att omfördela det svenska bidraget inom ramen för RSM. Givet insatsens utveckling och med hänsyn till de intra-afghanska fredsförhandlingarna ska det svenska bidraget ha beredskap att efter regeringens beslut avveckla sin närvaro under 2021 i samråd med insatsens ledning, Nato och partnerländer. Det svenska bidraget till RSM ska avvecklas i nära samverkan med insatsens ledning, Nato och partnerländer. Försvarsmakten ska löpande informera Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) om avvecklingens genomförande.

  • En väpnad styrka om högst 150 personer i den av Frankrike ledda specialförbandsinsatsen Task Force Takuba i Mali och Niger till och med den 31 december 2021. Det svenska styrkebidraget till Task Force Takuba ska i huvudsak utgöras av en snabbinsatsstyrka. Styrkebidraget ska även bestå av personal som tjänstgör i för insatsen relevanta staber och ledningsstrukturer samt understödjande funktioner. Det svenska styrkebidraget ska i huvudsak vara stationerat i Menaka men ska ha beredskap att kunna verka i hela Mali samt i Niger i enlighet med insatsens mandat och operationsplan.

Försvarsmakten får vid behov och efter samråd med den organisation eller det land som leder den internationella militära insatsen tillfälligt utöka antalet personer under förutsättning att en sådan tillfällig ökning kan rymmas inom den av regeringen angivna ekonomiska ramen samt den av riksdagen beslutade personella ramen för det svenska bidraget.

Försvarsmakten får förhandla och ingå internationella överenskommelser samt komma överens om eventuella ändringar av eller att säga upp befintliga internationella överenskommelser med anledning av de svenska bidragen till Minusma, Task Force Takuba och Operation Inherent Resolve och Resolute Support Mission.

Försvarsmakten ska efter närmare anvisning från Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) planera och vidta förberedelser för att delta i internationella militära insatser.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa resultat och erfarenheter från genomförda internationella militära insatser. Försvarsmakten ska redovisa hur insatserna har påverkat utvecklingen av krigsorganisationen och den operativa förmågan. Även resultatet av genomförda insatser inom säkerhetssektorreform ska redovisas. Utfall i förhållande till budget ska redovisas i enlighet med särkostnadsmodellen.

4. Övriga internationella insatser

Försvarsmakten ska delta med personal i följande insatser som belastar det under utgiftsområde 5 Internationell samverkan uppförda anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet:

  • FN:s kommission för stilleståndsövervakning i Mellanöstern (UNTSO), FN:s insats för folkomröstning i Västsahara (MINURSO), FN:s militära observatörsgrupp i Indien och Pakistan (UNMOGIP), Neutrala nationernas övervakningskommission i Korea (NNSC) och FN:s insats i Jemen (UNMHA).
  • Personal till EU-delegationerna i Kenya/Somalia och Kina (Peking), till stöd för genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
  • Upp till fyra personer till den svenska delegationen vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Wien och den trilaterala kontaktgruppen i Minsk i samband med det svenska ordförandeskapet i OSSE.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa samarbetet med andra svenska myndigheter om freds- och säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande verksamhet och hur erfarenheterna tas om hand inom myndigheten.

5. Internationellt samarbete

Försvarsmakten ska bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) samt delta i, följa upp och hålla sig informerad om de multilaterala samarbetena European Intervention Initiative (EI2), Framework Nation Concept (FNC), Joint Expeditionary Force (JEF) och det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco).

Försvarsmakten ska därtill genomföra projekt inom Pesco enligt bilaga 9.

Försvarsmakten ska stödja Regeringskansliet i arbetet som följer av det svenska ordförandeskapet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) 2021.

Försvarsmakten ska, i samverkan med Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut, bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) med att identifiera möjliga svenska områden och projektbidrag till Europeiska försvarsfonden.

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa utvecklingen och sitt deltagande i bi- och multilaterala samarbeten enligt följande:

  • en särskild redovisning hur det svensk-finska försvarssamarbetet samt det trilaterala samarbetet mellan Sverige, Finland och USA fortskrider,
  • den trilaterala avsiktsförklaringen mellan Finland, Norge och Sverige avseende fördjupat operativt försvarssamarbete,
  • myndighetens samarbeten med Danmark, Estland, Frankrike, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien, Tyskland och USA,
  • myndighetens samarbete med Nato, EU, FN, Nordefco, Joint Expeditionary Force (JEF), Framework Nations Concept (FNC), European Intervention Initiative (EI2) och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).
  • myndighetens deltagande i Pesco-projekt.

Av redovisningarna ska framgå vilka huvudsakliga aktiviteter som har genomförts, vilka resultat som har uppnåtts och hur resultatet har påverkat Försvarsmaktens operativa förmåga. Vidare ska resultatet av samarbetet med andra svenska myndigheter framgå.

Försvarsmakten ska samlat redovisa det stöd som har lämnats till Regeringskansliet med anledning av det svenska ordförandeskapet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Försvarsmakten ska redovisa en analys över vilka forsknings- och utvecklingsprojekt i Europeiska försvarsfonden som myndigheten kan dra nytta av.

6. Personalförsörjning

Personalberättelse

Återrapportering

Försvarsmakten ska lämna en personalberättelse.

Jämställdhet och likabehandling

Återrapportering

Försvarsmakten ska redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhetsintegrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken. Redovisningen ska, där det är relevant, vara uppdelad på kön samt innehålla en analys och bedömning av eventuella skillnader mellan kvinnor och män. Försvarsmakten ska särskilt redovisa vilka åtgärder som är vidtagna för att säkerställa att den materiel som anskaffas är ändamålsenligt utformad för såväl kvinnor som för män. Redovisningen ska omfatta vilka parametrar som ingår i kravställningarna liksom vilka antaganden om rekryteringsbasen som myndigheten gör.

7. Materielförsörjning

Investeringsplaner enligt bilaga 7 gäller som riktlinje för myndighetens samhällsinvesteringar.

Investeringsplaner och objektsbeskrivningar

Återrapportering

I tillägg till vad som framgår av 9 kap. 3–4 §§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2022 redovisa investeringsplaner för samhällsinvesteringar för åren 2022–2033. 

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2022 även redovisa och kommentera väsentliga förändringar av investeringsplanerna i förhållande till föregående år. Det beräknade årsvisa utfallet för respektive investering ska inkludera den prognostiserade prisutvecklingen.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget samlat framställa om regeringens medgivande för materielinvesteringar samt förberedelse för materielinvesteringar inom anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar om investeringarna medför ekonomiska åtaganden över 200 miljoner kronor, eller i övrigt:

  • medför förändringar av större betydelse för krigsorganisationens utveckling,
  • påverkar regeringens handlingsfrihet,
  • påverkar Sveriges relationer till andra nationer, eller
  • är av särskild betydelse.

8. Forskning och utveckling

Återrapportering

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2022 redovisa planeringen för perioden 2022–2033 avseende anslaget 1:4 Forskning och teknikutveckling. Av redovisningen ska även större skillnader mot budgetunderlaget för 2021 framgå. Redovisningen ska vidare innehålla hur Försvarsmakten säkerställer att forsknings- och utvecklingsresultat används i utvecklingen av den operativa förmågan, inklusive inom ramen för myndighetens investeringsplaner för anskaffning och vidmakthållande av försvarsmateriel. 

Försvarsmakten ska redovisa bl.a. vilka överväganden som legat till grund för den forskning och utveckling som har beställts, hur resultaten avses användas i verksamheten och hur forskningsresurser nyttjats i övrigt. Vidare ska redovisas hur medlen för försvarsunderrättelseforskning har använts.

Försvarsmakten ska vidare redovisa hur myndigheten säkerställer tillgången till strategiska kompetenser vid höjd beredskap och då ytterst i krig.

3

Uppdrag

9. Budgetunderlag för 2022

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2022 utgå från den ekonomiska ramen i bilaga 2. Försvarsmakten ska i budgetunderlaget, utöver planeringen i Försvarsmaktens svar på regeringens beslut den 7 juli 2020 om uppdrag att inkomma med kompletterande budgetunderlag för 2021 (Fö nr 1), planera in följande åtgärder.

  • Förstärkning av cyber- och försvarsunderrättelseförmåga.
  • Anskaffning av långräckviddig markmålsbekämpningsförmåga, tillförsel till stridsflygdivisionerna påbörjas i perioden 2026–2030.
  • Det andra av två nya ytstridsfartyg ska levereras i perioden 2026–2030.
  • Anskaffning av ytterligare två nya ytstridsfartyg påbörjas före 2030.
  • En reducerad brigad, Livgardesbrigaden, etableras i Stockholmsområdet.
  • Divisionsförmågan i armén förstärks med ytterligare en eldrörsartilleribataljon.
  • Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn med Villingsberg som skjutfält återinrättas under perioden 2021–2025 för utbildning av två till tre artilleribataljoner. Full kapacitet nås i perioden 2026–2030.
  • Västernorrlands regemente i Sollefteå med ett utbildningsdetachement i Östersund, Jämtlands fältjägarkår (motsvarande bataljon), återinrättas senast 2022 och når full kapacitet 2026–2030. Regementet ska utbilda två lokalförsvarskyttebataljoner. Grundutbildningen av totalförsvarspliktiga ska ske i såväl vid Västernorrlands regemente i Sollefteå som i Östersund.
  • Dalregementet i Falun återinrättas senast 2022 och full kapacitet nås 2026–2030. Regementet ska utbilda två lokalförsvarskyttebataljoner.
  • Anskaffning av ytterligare mängdmateriel, reservdelar, ammunition m.m.

Försvarsmakten ska även planera för att förmågan att verka från land med tung sjömålsrobot vidmakthålls och att ersättningssystem i form av landbaserad tung sjömålsrobot förbandssätts i perioden 2026–2030.

Planeringen ska utgå från principen om utformning i enlighet med avdelad ekonomi. Eventuella fördyringar ska i första hand få konsekvenser inom de områden de uppstår och konsekvenser av eventuella omprioriteringar ska återredovisas till regeringen. Det innebär att anskaffning av materiel såväl som förbandsverksamheten måste anpassas efter tillgängliga medel, till exempel när det kommer till volym och kravspecifikationer. Om det uppstår fördyringar bör omprioritering i första hand ske inom berört materielprojekt eller inom ramen för berörd verksamhet.

Försvarsmakten ska redovisa det koncept som ska ligga till grund för utvecklingen av en förstärkt logistikfunktion och som svarar mot kraven på krigsorganisationens mobilisering och uthållighet. Redovisningen ska omfatta en planering för genomförandet av utvecklingen av logistikfunktionen och utförande av verksamheten.

Försvarsmakten ska redovisa det koncept som ska ligga till grund för en förstärkt ledningsfunktion och som svarar mot myndighetens ansvar och uppgifter i krig samt kraven på ett samordnat militärt och civilt försvar. Redovisningen ska omfatta Försvarsmaktens bedömning av ledningsbehov och ledningsstruktur.

Försvarsmakten ska vidare påbörja planering för att möjliggöra hantering av en utökad ambition inom ramen för det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP).

10. Återinrättandet av organisationsenheter

Försvarsmakten ska senast den 1 mars 2021 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa myndighetens planering för att återinrättandet av Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur, Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg, Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn, Dalregementet (I 13) i Falun och Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå, med utbildningsdetachementet Jämtlands fältjägarkår i Östersund, med inriktningen att Dalregementet och Västernorrlands regemente ska återinrättas senast 2022.

11. Objektsramar

Försvarsmakten ska med stöd av Försvarets materielverk i budgetunderlaget för 2022 utveckla särredovisningen av materielområden till förslag på objektsramar för stridsflyg- och undervattensområdena. Objektsramarna ska utgöra riktlinjebeslut för planerade utgifter som riksdagen beslutar. Förslaget till riktlinjebeslut ska inte innehålla uppgifter som omfattas av sekretess. Avvikelser mellan beslut och utfall, liksom avvikelser mellan förslag och föregående beslut, ska översiktligt kunna kommenteras och underbyggas i myndighetens årsredovisning respektive budgetunderlag.

12. Hemvärnsverksamheten i Dalarna

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 mars 2022 redovisa hur hemvärnsverksamheten vid Dalregementsgruppen i Falun kan utvecklas och stärkas, t.ex. genom fortsatt utveckling av särskilda funktioner eller verkanssystem. För att skapa ett rationellt utnyttjande av resurser ska utvecklingen av den utvecklade hemvärnsverksamhet vid Dalregementsgruppen ses i ett sammanhang med återetableringen av Dalregementet.

13. Militär förmåga i övre Norrland

Inför försvarsbeslutet 2025 ska Försvarsmakten redovisa en analys av hur en förmågeförstärkning bäst skulle kunna se ut i norra Lappland. Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 30 november 2022 redovisa hur en förstärkning av den militära förmågan och närvaron i Norra Lappland, t.ex. i form av särskilda gränsjägarförband, skulle kunna utformas. Redovisningen ska beakta behovet av att ha förband som kan verka i subarktisk miljö och som kan verka på Nordkalotten inom ramen för det trilaterala samarbetet mellan Finland, Norge och Sverige. I redovisningen ska Försvarsmakten bedöma konsekvenser avseende bl.a. operativ förmåga och ekonomi.

14. Utveckling av den ekonomiska rapporteringen och resultatredovisningen

Försvarsmakten ska fortsätta att utveckla den ekonomiska rapporteringen och resultatredovisningen bl.a. avseende investeringar till regeringen, med särskilt fokus på budgetunderlag och årsredovisning. Arbetet ska ske med stöd av Ekonomistyrningsverket, regeringens beslut om uppdrag till Ekonomistyrningsverket att lämna stöd till Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket (Fö nr 18) den 17 december 2020.

Försvarsmakten ska löpande redovisa sitt arbete och en skriftlig redovisning ska inkomma till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 15 oktober 2022.

15. Förberedelser inför kontrollstationen 2023

I avvaktan på beslut avseende den ekonomiska planeringsramen åren 2026–2030 ska Försvarsmakten påbörja en planering för ett möjligt genomförande av nedan angivna åtgärder.

Ett genomförande förutsätter särskilda beslut och att den ekonomiska ramen för perioden 2026–2030 höjs.

Försvarsmakten ska i arbetet samverkan med berörda myndigheter bl.a. Försvarets materielverk och Fortifikationsverket.

  • Hela krigsorganisationen ska vara färdigorganiserad senast 2030. 
  • De delar av Försvarsmaktens redovisning den 15 november 2019 som inte inryms i nu föreslagen ekonomisk ram återläggs. 
  • Flygvapnet tillförs fler robotar. 
  • Omsättning av bland annat radarsystem till sensorkedjan tidigareläggs. 
  • Förmågan att kunna basera flygstridskrafterna på spridda krigsbaser förstärks. 
  • Helikopterförbanden får rörliga basförband. 
  • Amfibieförbanden förstärks materiellt med fler nya stridsbåtar. 
  • Modernt buret luftvärn anskaffas till armén. 
  • Divisionsförmågan i armén förstärks med en ingenjörsbataljon och en underhållsbataljon. 
  • Förbindelsekompanier tillförs för att lägga broar över större älvar och modern bromateriel anskaffas. 
  • Sambands- och telekrigsförbanden tidigareläggs. 
  • Logistikfunktionen förstärks. 
  • Uthålligheten i krig förstärks genom anskaffning av ytterligare läkemedel, drivmedel och nödvändiga reservdelar m.m. samt lastbilar och ammunition. 
  • Ytterligare ny soldatutrustning tillförs och nya eldhandvapen anskaffas till samtliga soldater. 
  • Mer modern och tyngre materiel anskaffas till hemvärnet. 
  • De frivilliga försvarsorganisationerna förstärks ytterligare. 
  • Väg- och vattenbyggnadskåren samt byggnads- och reparationsberedskapen återinrättas.

En redovisning av hur planeringsarbetet fortskrider ska inkomma till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 oktober 2022. En delredovisning ska inlämnas senast den 1 oktober 2021.

16. Förberedelser inför försvarsbeslutet 2025

Försvarsmakten ska inkomma med en perspektivstudie med förslag avseende perioden 2026–2035 med långsiktig utblick mot 2040.

Perspektivstudien ska utgöra ett stöd för överväganden avseende det militära försvarets utveckling inför försvarsbeslutet 2025.

Den inriktning som riksdagen har beslutat för Försvarsmaktens krigsorganisation (prop.2020/21:30) ska utgöra utgångspunkten för perspektivstudien. Viktigare överväganden som legat till grund för utformningen ska redovisas. Studien ska även innefatta en bedömning av utvecklingen av förhållanden i omvärlden med relevans för det militära försvarets utveckling. Utvecklingen av den militära förmågan hos en möjlig angripare respektive andra länder och organisationer ska särskilt belysas. Relevanta aktörer och myndigheter ska involveras i arbetet med perspektivstudien.

Arbetet ska delredovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 november 2022. Slutredovisning av arbetet ska ske senast den 1 april 2023.

17. Personalsäkerhet

Försvarsmakten ska senast den 22 februari 2022, med en delredovisning den 1 september 2021, till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa genomförandet av de åtgärder som myndigheten planerar att vidta med anledning av regeringens uppdrag till Försvarsmakten att redovisa arbete med personalsäkerhet från den 13 augusti 2020 (Fö nr 1).

18. Frivilliga försvarsorganisationer

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 19 september 2021 redovisa en bedömning av hur myndighetens finansiering av de frivilliga försvarsorganisationerna bidragit till att stärka folkförankring och försvarsvilja samt krigsorganisationens utveckling i enlighet med förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet.

19. Övningar med internationellt förbandsdeltagande

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 29 januari respektive den 18 juni 2021 redovisa genomförda övningar med internationellt förbandsdeltagande under det senaste halvåret samt planerade övningar med internationellt förbandsdeltagande för det kommande året. Redovisningen ska innefatta deltagande länder samt en kort beskrivning av det svenska bidraget i respektive övning. Redovisningen den 29 januari ska innehålla en analys av möjligheten att under 2021 genomföra ett övningsmoment som inkluderar Joint Expeditionary Force (JEF) i en svensk nationell övning.

20. Medfinansieringsmekanism

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 mars 2021 redovisa erfarenheter av tillämpningen av medfinansieringsmekanismen efter det Europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet (EDIDP). Redovisningen ska inkludera en analys över vilka anpassningar av processen som krävs till arbetet med Europeiska försvarsfonden.

21. Försörjning av framtida nyckelteknologier

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 20 september 2021 inkomma med en analys avseende försörjningstryggheten av nyckelteknologier. Med nyckelteknologi avses sådan framväxande och möjliggörande teknik som för skyddet av Sverige och försvarsförmågan är central för den framtida utvecklingen av doktriner, stridsteknik, taktik och materielanskaffning och som till sin natur är plattformsneutral t.ex. kvantteknik. Analysen ska bl.a. innefatta det militära försvarets behov, planering och försörjning av nyckelteknologier. Försvarsmakten ska i uppdraget samarbeta med och inhämta synpunkter från berörda myndigheter och ha dialog med näringslivet.

22. Anmälan av vapenprojekt

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 16 april 2021 redovisa på vilket sätt kravet att anmäla vapenprojekt, som följer av 13 § förordningen (2007:936) om folkrättslig granskning av vapenprojekt, inarbetats i myndighetens interna processer och rutiner.

23. Upphandling

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 22 februari 2022 redovisa vilka korruptionsförebyggande insatser som har gjorts samt göra en bedömning av om hur de vidtagna åtgärderna bidrar till att minska riskerna för korruption vid myndigheten.

Försvarsmakten ska även redovisa resultatet av sitt arbete med att följa upp regler och standarder på nationell, europeisk och internationell nivå till stöd för regeringens mål som framgår av regeringens standardiseringsstrategi dnr UD2018/12345 från den 26 juli 2018. Redovisningen ska innehålla uppgifter om hur myndigheten samverkar med berörda aktörer för ett effektivt genomförande av regler och standarder i Sverige.

Försvarsmakten ska därtill redovisa antalet upphandlingar, och den ekonomiska omfattningen, där miljöhänsyn tagits genom tillämpning av miljökriterier eller på annat sätt. Redovisningen ska också spegla det totala antalet upphandlingar och deras ekonomiska omfattning.

24. Förtroende- och säkerhetsskapande verksamhet

Försvarsmakten ska genomföra verksamhet enligt bilaga 3.

25. Riktlinjer för den militära säkerhetstjänsten

Försvarsmakten ska genomföra verksamhet enligt bilaga 4.

26. Lista över regeringsbeslut med uppdrag till Försvarsmakten

Av bilaga 6 framgår ett antal regeringsbeslut som innehåller övergripande inriktningar avseende myndighetens verksamhet.

27. Demokrati 100 år

Försvarsmakten ska senast den 7 april 2022 till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) redovisa insatser och aktiviteter som genomförts under 2021 för att uppmärksamma det demokratiska styrelseskicket och dess värden med anledning av att demokratin i Sverige fyller 100 år. Försvarsmakten ska genomföra uppdraget i dialog med kommittén Demokratin 100 år (Ku 2018:02).

28. Statsflyget

Försvarsmakten ska senast den 31 maj 2021 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa förslag på hur statsflygets klimatpåverkan kan minskas.

29. Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet

Försvarsmakten ska i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisa till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) hur Försvarsmakten inom ramen för gällande regelverk, mål och uppgifter, kan utveckla formerna för Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet såsom stöd med militära helikoptrar i samband med fredstida krissituationer. Redovisningen ska inte omfatta Försvarsmaktens stöd till polisen med helikoptrar. En muntlig delredovisning ska genomföras senast den 1 september 2021. Slutredovisningen ska ske senast den 22 februari 2022.

30. Miljö och klimat

Försvarsmakten ska senast den 22 februari 2022 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa hur myndighetens arbete med hållbarhet bidrar till Sveriges åtaganden under Parisavtalet.

31. Samverkan i samhällsplaneringen

Försvarsmakten ska, mot bakgrund av myndighetens kommande tillväxt, till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 22 februari 2022 redovisa hur myndigheten bidrar till samexistens mellan olika samhällsintressen inom samma geografiska områden och samverkar med relevanta myndigheter och organisationer i samhällsplaneringen.

32. Förnybar energi

Försvarsmakten ska fortsätta att utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan med relevanta aktörer i planerings- och prövningsprocessen av deras planerade anläggningar för förnybar energiproduktion. Försvarsmakten ska redovisa förutsättningar för att använda s.k. villkorade tillstånd.

Myndigheten ska senast den 15 oktober 2021 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa hur utvecklingen av denna dialog fortskrider och förutsättningarna för att använda s.k. villkorade tillstånd.

33. Planering och rapportering av internationella möten

Försvarsmakten ska hålla Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) informerat om planeringen för internationella möten där överbefälhavare, generaldirektör eller försvarsgrenschef deltar. Planeringen ska ske i samverkan med Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut. Senast en vecka efter genomfört möte ska en skriftlig rapport inkomma till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). En rapport ska även redovisas efter möten på policynivå i EU eller bi- och multilaterala mötesfora där myndighetens personal företräder Sverige.

34. Rapportering enligt den nationella handlingsplanen för kvinnor, fred och säkerhet

Försvarsmakten ska bidra till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i enlighet med regeringens beslut Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av 2016–2020 den 28 april 2016 (UD2016/07898/KH, UD nr 1:5). Försvarsmakten ska senast den 22 februari 2021 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa resultatet av det arbete myndigheten bedrivit med utgångspunkt i handlingsplanen om kvinnor, fred och säkerhet.

35. Delfaktorer försvarsprisindex

Försvarsmakten ska senast den 17 februari 2021 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap för anslagspost 1 och 3 och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar för anslagspost 2 fördelade för 2020 på delfaktorer i försvarsprisindex enligt bilaga 5.

36.Prognoser

Försvarsmakten ska redovisa prognoser för 2021–2024 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras per anslagspost. Av kommentarerna ska framgå bakomliggande antaganden, osäkerhetsfaktorer samt ekonomiska och verksamhetsmässiga orsaker till eventuella förändringar. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. 

Vid väsentliga avvikelser mot tilldelade medel och gällande planering ska myndigheten ange vilka åtgärder som har vidtagits eller som planeras.

Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

  • 5 februari,
  • 29 april,
  • 30 juli och
  • 25 oktober.

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap (Ramanslag)

Disponeras av Försvarsmakten41 920 370
ap.1Förbandsverksamhet och beredskap (ram)25 414 657
ap.2Statlig ålderspensionsavgift (ram)104 093
ap.3Vidmakthållande av materiel och anläggningar (ram)15 191 464
ap.4Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (ram)1 210 156

Villkor för anslag 1:1

ap.1 Förbandsverksamhet och beredskap

  1. Anslagsposten får användas för att finansiera utbildnings- och övningsverksamhet för utveckling av försvarsmaktsorganisationen, planering och insatser. Anslagsposten får användas för stöd till frivilliga försvarsorganisationer och för stöd till veteransoldat- och anhörigorganisationer. Även fasta kostnader för multinationella samarbeten får finansieras från anslagsposten. Anslagsposten får vidare användas för det säkerhetsfrämjande samarbetet med andra länder samt för exportstödjande verksamhet och internationella materielsamarbeten.
  2. Anslagsposten får användas för utgifter för personal samt för drift av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.
  3. Anslagsposten får användas till verksamhet enligt statsflygsförordningen (1999:1354).
  4. Högst 2 500 000 kronor får användas till stöd för utländskt deltagande vid Partnerskap för fred-aktiviteter samt aktiviteter i andan av PFF och motsvarande i Sverige och utlandet.
  5. Högst 116 000 000 kronor får användas för uppdragsersättning till de frivilliga försvarsorganisationerna för deras utbildningsverksamhet, inklusive ungdomsverksamhet.
  6. Högst 61 500 000 kronor får användas till organisationsstöd enligt 5 § förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Av dessa medel får högst 1 700 000 kronor användas för bidrag till Försvarets civila idrottsförbund och till vissa militära tidskrifter. 
  7. Högst 30 000 000 kronor får användas till statsbidrag till frivilliga veteransoldat- och anhörigorganisationer för verksamhet som stödjer Försvarsmaktens personal före, under och efter tjänstgöring i internationella militära insatser samt anhöriga till sådan personal.
  8. Försvarsinspektören för hälsa och miljö ska tilldelas högst 24 000 000 kronor. Av dessa ska lägst 2 000 000 kronor användas för dess kontroll- och tillsynsverksamhet, exklusive lönekostnader. Erforderlig personal ska ställas till försvarsinspektören för hälsa och miljös förfogande så att tillsynsuppgifter kan lösas enligt lag och andra föreskrifter. Resterande medel får användas för lönekostnader för försvarsinspektören för hälsa och miljö.
  9. Högst 500 000 kronor ska utbetalas till Geneva Center for Security Policy (GCSP).
  10. Försvarsmakten får använda högst 85 138 300 kronor som abonnemangsavgift för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
  11. Högst 5 000 000 kronor får användas för förtroende- och säkerhetsskapande verksamhet i enlighet med bilaga 3.
  12. Försvarsmakten ska till Europeiska försvarsbyrån (EDA) betala in belopp enligt fakturor avseende Sveriges del av de överenskomna gemensamma kostnaderna för verksamhet vid EDA.
  13. Anslagsposten får användas för utgifter för verksamhet inom ramen för det multinationella samarbetet Strategic Airlift Capability (SAC).
  14. Högst 2 000 000 kronor får användas till projekt om samverkan och organisation inom totalförsvaret i Gotlands län.
  15. Minst 8 000 000 kronor ska användas i syfte att stärka cybersäkerheten inom ramen för ett nationellt cybersäkerhetscenter.

ap.2 Statlig ålderspensionsavgift

  1. Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, för totalförsvarspliktiga som genomför grundutbildning eller som genomför repetitionsutbildning samt till hemvärnsoldater som erhållit dagpenning med värnplikt. Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2021 om 104 093 000 kronor och ett regleringsbelopp för 2018 om -16 266 356 kronor.

ap.3 Vidmakthållande av materiel och anläggningar

  1. Anslagsposten får användas till att finansiera åtgärder med avsikt att bibehålla materielens eller anläggningens tekniska förmåga eller prestanda avseende anslagsfinansierad materiel och anläggningar samt åtgärder för att upprätthålla minsta bestånd av beredskapsvaror i lager.
  2. Anslagsposten får användas för utgifter för vidmakthållande av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.
  3. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med vidmakthållande som uppkommer hos Försvarets materielverk för utfärdande av tullintyg i enlighet med förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m.
  4. Högst 2 000 000 kronor ska användas i syfte att stärka cybersäkerheten inom ramen för ett nationellt cybersäkerhetscenter.

Ändrad finansiell styrmodell avseende samhällsinvesteringar

För investeringar där staten ingått avtal med icke statliga leverantörer före den 1 januari 2019, enligt vad som framgår av myndighetens kompletterande budgetunderlag för 2019, ska Försvarsmakten belasta anslag kommande budgetår enligt den finansiella styrmodell som gällde före den 1 januari 2019. 

För investeringar där staten tecknar avtal med icke statliga leverantörer från och med 1 januari 2019 ska anslagen belastas när utgiften för staten inträffar, i enlighet med den finansiella styrmodell som gäller från och med 2019.

ap.4 Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

Anslagsposten får användas i enlighet med vad regeringen beslutar i särskilt beslut.

1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt (Ramanslag)

Disponeras av Försvarsmakten1 466 571
ap.1Försvarsmaktens väpnade insatser internationellt samt Europeiska fredsfaciliteten och Athena (ram)1 406 571
ap.2Försvarsmaktens övriga insatser internationellt (ram)60 000

Villkor för anslag 1:2

ap.1 Försvarsmaktens väpnade insatser internationellt samt Europeiska fredsfaciliteten och Athena

1. För respektive insats får Försvarsmakten använda högst följande belopp per insats (beloppen avser särutgifter, anges i tusen kronor):

InsatsBelopp
RSM49 000
Minusma602 300
Återställningskostnader Minusma100 000
TAKUBA320 000
OIR59 000
Uppföljning personal i internationella insatser10 000
Europeiska fredsfaciliteten och Athena300 000
Summa1 440 300

ap.2 Försvarsmaktens övriga insatser internationellt

Anslagsposten får användas till särutgifter för Försvarsmaktens bidrag till insatser internationellt, förutom militärobservatörer, som inte innebär sändande av väpnad styrka till andra länder samt för sekondering av personal till internationella stabsbefattningar kopplade till pågående insatser, enligt regeringens närmare bestämmande.

1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar (Ramanslag)

Disponeras av Försvarsmakten2 977 058
ap.2Anskaffning av materiel och anläggningar (ram)2 977 058

Villkor för anslag 1:3

ap.2 Anskaffning av materiel och anläggningar

1. Anslagsposten får användas till finansiering av förstagångsanskaffning av beredskapsvaror samt anskaffning med syfte att öka minsta bestånd av beredskapsvaror i lager.

2. Anslagsposten får användas till anskaffning och modifiering av krigsmateriel avseende objekt av mindre ekonomisk omfattning.

3. Anslagsposten får användas till anslagsfinansierade anläggningar.

4. Anslagsposten får användas till att finansiera förutsättningsskapande verksamhet inom materiel- och logistikförsörjningen.

5. Anslagsposten får omfatta beställning från annan aktör än Försvarets materielverk.

6. Anslagsposten får användas till avveckling av vissa anläggningar genom beställning till Fortifikationsverket.

1:4

Forskning och teknikutveckling (Ramanslag)

Disponeras av Försvarsmakten716 905
ap.1Forskning och teknikutveckling (ram)716 905

Villkor för anslag 1:4

ap.1 Forskning och teknikutveckling

1. Anslaget får användas för utgifter för forskning, utveckling och studier m.m. inklusive det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP) och verksamhet vid Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC).

2. Högst 15 000 000 kronor får användas för flygteknisk forskning inom NFFP i enlighet med de beslut som fattas inom programmet.

3. Försvarsmakten ska till EDA inbetala belopp enligt fakturor som avser Sveriges del i de överenskomna kostnaderna för forsknings- och utvecklingssamarbetet inom EDA.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2021Indrag av anslagsbelopp
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap
ap.1943 9393 %0
ap.23 1223 %16 266
ap.3274 2433 %0
ap.436 3043 %0
1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt
ap.142 1973 %0
ap.21 8003 %0
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar
ap.289 3113 %0
1:4 Forskning och teknikutveckling
ap.121 507Inget0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

4.3.5

Beställningsbemyndiganden

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag/ap2021202220232024 -
BemyndigandeInfriade åtagandenInfriade åtagandenInfriade åtagandenSlutår
1:1 Förbandsverksamhet och beredskap
ap.316 500 0006 058 5854 190 0795 885 0072027
1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar
ap.22 300 000589 284525 4271 146 5882029
Belopp angivna i tkr

Villkor

Angivna belopp för infriade åtaganden är indikativa. Bemyndigandet avser befintliga investeringar som inte är av löpande eller driftskaraktär.

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Låneram för verksamhetsinvesteringar2 800 000
Räntekontokredit1 800 000
Belopp angivna i tkr

Villkor

Låneram för verksamhetsinvesteringar

Beräknad budget för verksamhetsinvesteringar framgår av bilaga 8.

5.2

Utbetalningsplan

Till Försvarsmaktens räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2021-01-253 491 914
2021-02-253 375 383
2021-03-253 310 665
2021-04-254 176 574
2021-05-253 626 438
2021-06-254 966 733
2021-07-252 412 021
2021-08-251 148 071
2021-08-281 696 074
2021-09-253 912 514
2021-10-254 562 841
2021-11-255 779 457
2021-12-254 605 953
Summa47 064 638
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Försvarsmaktens disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:1 ap.1Förbandsverksamhet och beredskap
1:1 ap.3Vidmakthållande av materiel och anläggningar
1:1 ap.4Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten
1:1 ap.2Statlig ålderspensionsavgift
1:2 ap.1Försvarsmaktens väpnade insatser internationellt samt Europeiska fredsfaciliteten och Athena
1:2 ap.2Försvarsmaktens övriga insatser internationellt
1:3 ap.2Anskaffning av materiel och anläggningar
1:4 ap.1Forskning och teknikutveckling

6

Avgifter och bidrag

6.1

Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras

Verksamhet+/- t.o.m. 2019+/- 2020Int. 2021Kost. 2021+/- 2021Ack. +/- utgå. 2021
Avgiftsbelagd verksamhet
Verkstadsverksamhet000000
Försvarslogistik000000
Övning och utbildning71 1000507 000507 000071 100
Transportverksamhet8 400013 20013 20008 400
Statsflyget0010 000010 00010 000
Rumsuthyrning i Försvarsmaktens anläggningar000000
Stöd till civil verksamhet-30001 5001 5000-300
Övrig uppdragsverksamhet000000
Summa79 2000531 700521 70010 00089 200
Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras
Verkstadsverksamhet och försvarslogistik169 0000300 000300 0000169 000
Övrig uppdragsverksamhet inklusive rumsuthyrning i Försvarsmaktens anläggningar1 400021 60021 60001 400
Summa170 4000321 600321 6000170 400
Belopp angivna i tkr

6.3

Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet

  1. Myndigheten får besluta om avgifternas storlek upp till full kostnadstäckning för avgifter enligt 37–40 §§ förordningen
    (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten och för avgifter under punkt 1 och 2 under avsnitt 6.4 Villkor för avgiftsbelagd verksamhet.
  2. Bestämmelser om avgiftens storlek för statsflyget framgår av statsflygsförordningen (1999:1354).

6.4

Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

1. Myndigheten får ta ut avgifter för andra länders nyttjande av svensk campverksamhet vid internationella insatser.

2. Myndigheten ska ta ut avgifter för deltagande i Partnerskap För Fred-aktiviteter för de deltagare som inte omfattas av de nordiska ländernas samarbete eller som inte finansieras från anslag under utgiftsområde 5 Internationell samverkan, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap eller utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Avgiftsinkomster enligt punkt 1–2 ovan, förordningen (1986:687) om dykarcertifikat m.m., statsflygsförordningen (1999:1354), förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet, förordningen (2006:344) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning och 37–40 §§ förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten disponeras av myndigheten.

Avgiftsinkomster som redovisas mot anslag ska redovisas brutto mot anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt, anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar anslagspost 2 till Försvarsmaktens disposition samt 1:4 Forskning och teknikutveckling.

3. Stöd som Försvarsmakten lämnar med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 till kommuner och regioner enligt förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet ska under perioden den 1 januari—31 augusti  2021, med undantag från 16 § i samma förordning, lämnas utan att någon avgift tas ut. Stöd som lämnas under denna period ska finansieras från anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap anslagspost 1. Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 augusti 2021 redovisa de kostnader som myndigheten har haft och som myndigheten bedömer att den kommer att ha för det lämnade stödet under den angivna perioden.

Ersättning för kostnader för tillstånd och tillsyn över militär luftfart

Inkomster från tillstånd för och tillsyn över militär luftfart enligt luftfartsförordningen (2010:770) ska redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.

Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

Samtliga inkomster från Försvarsmakten avseende svenska FN-styrkor ska redovisas mot inkomsttitel 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor. Försvarsmakten kan efter framställning till och särskilt beslut av regeringen få disponera dessa inkomster.

UNDANTAG FRÅN EKONOMIADMINISTRATIVA REGELVERKET

1. Försvarsmakten undantas från 12 § anslagsförordningen (2011:223) enligt nedan.

a) Försvarsmakten får, vad avser förstagångsanskaffning (dvs. första lageruppbyggnad) för ny materiel, anskaffa ammunition, reservdelar m.m. under anslaget 1:3 ap.2 Anskaffning av materiel och anläggningar. Försvarsmakten får under anslaget 1:1 ap.3 Vidmakthållande av materiel och anläggningar återanskaffa ammunition och reservdelar m.m. Efter hand som förbrukning av förnödenheter sker i förbandsverksamheten ska kostnaden för detta föras mot anslaget 1:1 ap.1 Förbandsverksamhet och beredskap och motsvarande belopp föras som intäkt mot anslaget 1:3 ap.2 Anskaffning av materiel och anläggningar eller anslaget 1:1 ap.3 Vidmakthållande av materiel och anläggningar. Denna princip får även tillämpas vad gäller förnödenheter, inklusive drivmedel, anskaffade före 1 januari 2008. 

b) När Försvarsmakten förbrukar ammunition m.m. vid insatser internationellt ska kostnaden för detta föras mot anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt och motsvarande belopp föras som intäkt mot anslagen 1:1 ap.1 Förbandsverksamhet och beredskap eller 1:1 ap.3 Vidmakthållande av materiel och anläggningar.

2. Försvarsmakten behöver inte finansiera investeringar i anläggningstillgångar som används eller kommer att användas i samband med internationella insatser med lån i Riksgäldskontoret enligt 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

När Försvarsmakten tar emot inkomster hänförliga till kommersiella avtal och icke-statliga medel till följd av överenskommelser med industrin i samband med utveckling och anskaffning av materiel, får högst 20 000 000 kronor disponeras för ett enskilt avtal. Överstigande inkomster ska anmälas till regeringen. Av anmälan ska den samlade omfattningen av inkomsterna framgå. Regeringen kommer därefter att fatta beslut om hur dessa inkomster ska disponeras.

Vid försäljning av övertalig materiel får Försvarsmakten disponera totala nettointäkter om 20 000 000 kronor på årsbasis. (Nettointäkter definieras som inkomst av försäljning med avdrag för kostnader direkt relaterade till försäljningen, till exempel hyra av utställningslokal, annonskostnader eller kostnader för nödvändig modifiering av materiel för att möjliggöra försäljning). Försäljningsintäkter från försäljning av JAS 39 Gripen omfattas inte av denna bestämmelse. Därutöver gäller nedanstående.

Netto intäkt från försäljning (mnkr)

Andel som Försvarsmakten disponerar

20-300

30 %

301-500

20 %

501-1000

10 %

1001

5 %

Försvarsmakten ska till Försvarets materielverk fakturera ersättning för kostnader avseende materiel och verksamhet förknippade med försäljning och uthyrning av JAS 39 C/D samt försäljning av JAS 39 E samt därtill kopplade tjänster. Ersättning för verksamhet i och utom Sverige för JAS 39 C/D/E i samband med exportaffärer ska beräknas exklusive avskrivningskostnader. Kostnadsdelning avseende JAS 39 C/D och E hanteras i enlighet med bestämmelser i regleringsbrev för Försvarets materielverk.

Bestämmelsen omfattar inte hanteringen av statens återtag och royalty till staten, se regleringsbrev för Försvarets materielverk (Övriga inkomster, punkt 2).

Försvarsmakten ska ge stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) genom att, vid behov, ställa körcentral till förfogande vid tjänsteresor.

På regeringens vägnar
Peter Hultqvist
Johanna Horn Peterson








Kopia till

Statsrådsberedningen, internrevisionen
Finansdepartementets budgetavdelning
Justitiedepartementet
Utrikesdepartementet
Försvarsdepartementet (ESL, MFI, MFU, RS, SI, SUND)
Socialdepartementet
Finansdepartementet (ESA, SFÖ, OU)
Utbildningsdepartementet
Miljö- och energidepartementet
Näringsdepartementet
Kulturdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet
Infrastrukturdepartementet
Förvaltningsavdelningen (RK ekonomi)
Riksdagens, Försvarsutskottet
Försvarets materielverk
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet
Totalförsvarets forskningsinstitut
Försvarets radioanstalt
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Försvarshögskolan
Fortifikationsverket
Polismyndigheten
Säkerhetspolisen
Kustbevakningen
Rikshemvärnsrådet
Försäkringskassan
Tullverket
Ekonomistyrningsverket
Lantmäteriet
Pensionsmyndigheten
Statskontoret
Riksgäldskontoret
Centralförbundet Folk och Försvar
SEKO- Facket för service och kommunikation
SACO c/o Sveriges Ingenjörer
Officersförbundet
Försvarsförbundet
Fackförbundet ST
Förbundet Reservofficerarna
Sveriges Ingenjörer