Livsmedelsverket ska:

– redogöra för och bedöma hur myndighetens verksamhet har bidragit till att, inom sitt ansvarsområde, uppfylla de av riksdagen fastlagda målen för livsmedelsstrategin. Rapporteringen ska baseras på indikatorer eller andra bedömningsgrunder.

– redovisa hur myndigheten, i sin kärnverksamhet, arbetar med att använda Agenda 2030 som verktyg i omställningen till ett hållbart samhälle, där det balanserade och integrerade förhållningssättet till hållbarhetens tre dimensioner står centralt i metodutvecklingen.

– redogöra för myndighetens arbete som bedrivs inom ramen för uppdraget om nationell samordning av dricksvattenfrågor och vilka resultat som har uppnåtts.

– redovisa hur myndighetens verksamhet har bidragit till att bekämpa antibiotikaresistens.

– redovisa myndighetens arbete med att analysera om det finns mark- och vattenområden som bör ges skydd enligt 3 kap. 9 § miljöbalken som mark- och vattenområden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar när det gäller livsmedelsförsörjningen.

– redovisa användningen av de medel om 42 miljoner kronor som tillförts myndigheten för att förstärka arbetet med civilt försvar. I redovisningen ska ingå vidtagna åtgärder och uppnådda resultat.

- redovisa hur myndigheten arbetar för att det ska bli enklare att starta och driva små och medelstora företag. Särskilt fokus ska vara på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt, men också på att åstadkomma en totalt sett minskad administrativ börda för företagen i linje med livsmedelsstrategins mål. Myndigheten ska även ha företagsperspektivet i fokus när regler utformas och tillämpas. I redovisningen ska åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt, smartare regelverk och hur myndigheten arbetar med service, effektivitet och bemötande redovisas. I redovisningen ska Livsmedelsverket även redogöra för vilken samverkan med andra myndigheter och berörda aktörer som har genomförts.

Livsmedelsverkets planering för civilt försvar ska ta sin utgångspunkt i aktuella ansvisningar för det civila försvaret.

1.1 Uppbyggnad av livsmedelsberedskapen

Livsmedelsverket ska tillsammans med Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) påbörja lämpliga åtgärder för att inleda uppbyggnaden av en livsmedelsberedskap. Bland åtgärderna ska ingå bl.a. kartläggning av strategiska varor för livsmedelskedjans funktionalitet, identifiering av totalförsvarsviktig verksamhet i livsmedelskedjan samt analys av livsmedelskedjans beroenden och sårbarheter. Vidare ska företagens förmåga att kunna leverera varor och tjänster under höjd beredskap kartläggas och analyseras. Samarbetet med Finland och Norge ska utvecklas. Myndigheten ska bidra till att samhällets förmåga att upptäcka hot mot livsmedelsförsörjningen stärks. Myndigheterna ska utarbeta en gemensam redovisning av vidtagna åtgärder och uppnådda resultat i det arbete som Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA genomfört. Den gemensamma redovisningen ska lämnas till regeringen (Näringsdepartementet) av Livsmedelsverket senast den 22 februari 2022.

1.2 Arbetsplan för uppbyggnad av livsmedelsberedskapen

Livsmedelsverket ska tillsammans med Jordbruksverket och SVA utarbeta ett förslag till arbetsplan för perioden 2021–2023 avseende uppbyggnad av livsmedelsberedskapen inklusive åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan under svåra fredstida förhållanden eller höjd beredskap och då ytterst krig. Myndigheternas gemensamma arbetsplan ska lämnas till regeringen (Näringsdepartementet) av Livsmedelsverket senast den 30 april 2021.

1.3 Åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan

Livsmedelsverket ska för leden efter primärproduktionen tillsammans med berörda företag och andra relevanta aktörer arbeta för att skapa ökade förutsättningar att säkerställa flödet i livsmedelskedjan vid en allvarlig bristsituation under svåra fredstida förhållanden eller höjd beredskap och då ytterst krig. Under perioden 2021–2023 kan arbetet t.ex. vara att förbereda branschöverenskomna hanteringsåtgärder som vid behov snabbt kan tillämpas. Arbetet kan kompletteras med utbildningsinsatser. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 december 2023.

1.4 Dricksvattenförsörjning

Livsmedelsverket ska utveckla stödet till kommunernas arbete med dricksvattenförsörjning genom åtgärder, inklusive ett forum för samverkan med branschens aktörer, som under höjd beredskap minskar sårbarheten gällande tillgång, omfördelning och lagerhållning av kemikalier och standardisering av reservdelar. Myndigheten ska tillsammans med länsstyrelserna utveckla frågor om regional prioriteringsförmåga avseende nödvatten och utveckla stöd för länsstyrelsernas vägledning till kommunernas arbete med kontinuitetsplanering för dricksvattenförsörjning under höjd beredskap. Myndigheten ska redovisa vidtagna åtgärder och uppnådda resultat till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 22 februari 2022.

Vidare ska frågor om dricksvattenförsörjning i det civila försvaret utvecklas inom myndighetens arbete med nationell samordning av dricksvattenfrågor (N2019/03236).

Myndigheten ska även utarbeta ett förslag till arbetsplan för 2021–2023 för arbetet med att stärka dricksvattenförsörjningen under höjd beredskap. Planen ska lämnas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 30 april 2021.

Myndigheten ska vidare utreda förutsättningarna för ett rapporteringssystem för att fånga signaler om hot mot dricksvattenförsörjningen. Detta arbete ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 22 februari 2022.

Livsmedelsverket ska, som en del i genomförandet av livsmedelsstrategin, vidta åtgärder för att öka likvärdigheten i livsmedelskontrollen i hela landet. Genom att förenkla och underlätta för företagen ska kontrollerna effektiviseras, företagens avgifter minska och företagens tid och resurser sparas.  I arbetet ska ingå bland annat genomförande av projektet God kontrollsed, uppbyggnad och upprätthållande av en organisation som möjliggör minskad offentlig kontroll av tredjepartscertifierade företag, ytterligare satsningar för kontroll på distans, utveckling av samråd och samverkan med bl.a. livsmedelskedjans näringslivsorganisationer samt fortsatt arbete för ett mer ändamålsenligt regelverk, bl.a. genom att tillsammans med företrädare för livsmedelsföretag utröna för vilka vardagssvårigheter de ser behov av mer flexibla lösningar.

Livsmedelsverket får använda 16 miljoner kronor under 2021 för genomförande av detta uppdrag. Kostnaderna för uppdraget ska belasta utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, anslaget 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor, anslagspost 2. För åren 2022–2023 beräknas 13 miljoner kronor årligen för åtgärderna och för åren 2024–2026 beräknas 11 miljoner kronor årligen. En redovisning av uppdragets genomförande och en bedömning av dess effekter samt ekonomisk redovisning ska lämnas till regeringen (Näringsdepartementet) och Tillväxtverket (samordnande myndighet) senast den 28 februari varje år från och med 2022. En slutredovisning av uppdraget och en ekonomisk redovisning ska lämnas till regeringen (Näringsdepartementet) och Tillväxtverket senast den 28 februari 2027.

Livsmedelsverket ska redovisa prognoser för 2021–2024 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 5 februari

– 29 april

– 30 juli

– 25 oktober

I bilaga 2 redovisas Livsmedelsverkets pågående uppdrag.

1. Av anslaget bör minst 28 000 000 kronor användas för att förstärka arbetet med civilt försvar varav minst 8 000 000 kronor till uppbyggnad av livsmedelsberedskapen och högst 1 000 000 kronor till utredning av rapporteringssystem för tidig varning om sabotage av dricksvatten.

2. Av anslaget får 3 000 000 kronor användas för myndighetens arbete med nationell samordning av dricksvattenfrågor.

3. Livsmedelsverket ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Livsmedelsverket ska betala totalt 200 400 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

4. Vissa dioxinkontroller ska genomföras inom ramen för anslaget.

1. Anslaget ska användas för att sätta ned avgifterna för den offentliga kontrollen vid slakteri- och vilthanteringsanläggningar enligt de möjligheter till nedsättning av avgifter som framgår av artikel 79.3 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll).

Anslaget får också användas för att täcka kostnader som uppstår i anslutning till kontroller vid slakterier och vilthanteringsanläggningar med syftet att förebygga, kontrollera och utrota djursjukdomar inom primär jordbruksproduktion.

Stöd får endast lämnas till de slakterier som uppfyller de villkor som behövs för att tillgodose syftet med stödet. Stöd får betalas, efter ansökan, till slakterier i enlighet med de villkor som anges i 1 kap. och artikel 26 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s 1).  Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Livsmedelsverket ska följa upp stödet. Bestämmelser om offentliggörande, rapportering och registerföring finns i 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och i förordningen (2016:605) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Livsmedelsverket ska föra register över den information och styrkande handlingar som behövs för att fastställa att alla villkor för stödet är uppfyllda. Detta register ska bevaras i tio år från den dag då stödet beviljades.

2. Anslaget får användas för att täcka kostnader för godkännande av anläggningar för mindre slakteri- och vilthanteringsanläggningar enligt de villkor som framgår av kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. De uppgifter som en medlemsstat har enligt artikel 6.1, 6.3 och 6.4 i kommissionens förordning ska utföras av Livsmedelsverket.

3. Anslaget får användas för att täcka kostnader i anslutning till offentlig kontroll, t.ex. kostnader för annan offentlig verksamhet, vid slakterier och vilthanteringsanläggningar.

1. Anslaget ska användas till uppdraget om åtgärder vid en bristsituation i livsmedelskedjan och högst 9 000 000 kronor till uppdraget om dricksvattenförsörjning.

1. Av anslaget får länsstyrelserna använda högst 10 000 000 kronor för planering och arbete med dricksvattenförsörjning under höjd beredskap.

Avgifterna för kontroll av slakteri- och vilthanteringsanläggningar ska bidra till att täcka kostnaderna för verksamheten.

Inkomsterna disponeras av Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket får efter prövning i varje enskilt fall dels medge eftergift eller nedsättning av ersättning för undersökning som utförts av verkets laboratorier på begäran av statlig myndighet, dels medge nedsättning av ersättning för annat uppdrag när detsamma avser betydande allmänna hälsorisker eller befinns vara, ur livsmedelskontrollens synpunkt, synnerligen angeläget eller kan förväntas tillföra forskningen på livsmedelsområdet erfarenhet av stor betydelse.