Länsstyrelserna bedriver verksamhet inom ett stort antal utgiftsområden. I detta regleringsbrev behandlas i huvudsak anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Anslaget beräknas finansiera cirka hälften av länsstyrelsernas verksamhet. Övrig finansiering sker från andra anslag och inomstatliga bidrag.

När återrapporteringskrav och uppdrag ges till samtliga länsstyrelser anges "länsstyrelserna" i beslutet. I annat fall anges det särskilt vilken eller vilka länsstyrelser som avses. Redovisning ska ske i årsredovisningen om inte annat anges. Viss verksamhetsstatistik ska redovisas enligt bilaga 2.

1. Arbetsmiljön i staten ska vara god. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i syfte att minska sjukfrånvaron i myndigheterna. 

2. För att regeringen ska kunna redovisa hur Sverige genomför Agenda 2030 behöver information inhämtas från berörda myndigheter. Länsstyrelserna ska därför redovisa i vilken utsträckning som deras verksamhet har bidragit till att uppnå målen i Agenda 2030. Redovisningen ska lämnas i årsredovisningen. Därutöver ska en särskild redovisning lämnas till Statskontoret senast den 14 januari 2020.

3. Länsstyrelsernas samverkan kring digitaliseringsarbetet ska, i den utsträckning som det är ändamålsenligt, bidra till enhetliga och samordnade processer. Samverkan ska ta sin utgångspunkt i regeringens mål för digitalisering av den offentliga förvaltningen: en enklare vardag för medborgare och företag, en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet, samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten, och i den för länsstyrelserna gemensamma digitala strategin. 

4. Länsstyrelserna ska i enlighet med förordningen (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter vid höjd beredskap, årligen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap rapportera vilka beredskapsförberedelser som kommuner och landsting har genomfört och samtidigt redovisa en bedömning av effekten av förberedelserna. Länsstyrelserna ska även redovisa hur arbetet med att utveckla skyddet mot olyckor regionalt och lokalt fortskrider samt vilka resultat som har uppnåtts. Redovisningen ska innehålla en övergripande bedömning av länets förmåga till effektiva räddningsinsatser. Länsstyrelserna ska därutöver redovisa en bedömning av kommunernas och landstingens arbete med civilt försvar enligt 3 kap. lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Redovisningen ska lämnas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap senast den 31 oktober 2019.

5. Länsstyrelserna ska redovisa hur kulturmiljöarbetet och arbetet för att uppnå de nationella kulturmiljömålen (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273) har genomförts och utvecklats.

6. Länsstyrelsen i Hallands län ska delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som ska hantera frågor om statens roll och ansvar inom ramen för kultursamverkansmodellen. Rådet regleras i förordningen (2012:515) med instruktion för Statens kulturråd. 

7. Länsstyrelserna ska redovisa resultatet av hur Sveriges rättsliga åtaganden om mänskliga rättigheter (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:KU1, rskr. 2015/16:62) och icke-diskriminering belysts, analyserats och beaktas i den egna verksamheten i enlighet med 5 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion. Länsstyrelserna ska redovisa samarbetet med andra berörda myndigheter och de åtgärder som har vidtagits för att stödja kommunernas arbete med ovanstående frågor. De åtgärder som har vidtagits för att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete för mänskliga rättigheter ska redovisas särskilt av respektive länsstyrelse. 

8. Länsstyrelserna ska redovisa hur de har arbetat med förorenade områden som är lämpliga att sanera för byggande av bostäder i enlighet med förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande. Av redovisningen ska särskilt framgå hur länsstyrelserna har informerat kommunerna och andra aktörer om möjligheterna till bidrag, hur de har gett stöd till kommunerna samt en uppskattning av när områden är aktuella för bidrag. Arbetet finansieras delvis från anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

9. Länsstyrelserna i Norrbottens, Gävleborgs, Stockholms, Västra Götalands och Skåne län ska, som tillsynsansvariga för gränsöverskridande transporter av avfall, redovisa hur den operativa tillsynen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall har bedrivits, hur tillgängligheten har ökat och vilka insatser som genomförts i detta syfte.

10. Länsstyrelserna ska redovisa de åtgärder som har vidtagits för att samordna och leda det regionala arbetet avseende naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv, åtgärdsprogram för hotade arter, artbevarande, tätortsnära natur, lokala naturvårdsprojekt samt vilt- och rovdjursförvaltning. Redovisningen ska omfatta hur länsstyrelserna, i syfte att minska ärendebalanserna, har arbetat med att slutföra ärenden om naturreservat. Arbetet finansieras delvis av medel från anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur, anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur och anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

11. De länsstyrelser som får bidrag från Havs- och vattenmyndigheten för arbete med åtgärdssamordning ska underlätta och aktivt stödja kommuner och lokala aktörer vid vidtagande av åtgärder i relevanta avrinningsområden så att förutsättningarna för det lokala åtgärdsarbetet förbättras. De länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska uppdatera geografiska dataunderlag, inklusive erosionskartor, och öka tillgängligheten till dessa underlag för kommuner och lokala aktörer. Berörda länsstyrelser ska redovisa hur detta arbete har bedrivits. Arbetet finansieras delvis av medel från anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

12. Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Gotlands, Skåne, Västra Götalands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län ska, för de kommuner eller områden där det fastställts eller under året kommer att fastställas åtgärdsprogram med syfte att nå miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet, redovisa i vilken grad åtgärderna har genomförts, vilken effekt åtgärderna bedöms ha haft på luftföroreningshalterna och om miljökvalitetsnormerna följs. I de fall Europaparlamentets och Rådets direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa samt Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/107/EG om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften överträds ska berörda länsstyrelser bedöma hur länge överträdelserna kan antas bestå. Arbetet med miljökvalitetsnormerna är reglerat genom bestämmelser i 2 och 5 kap. miljöbalken och normerna för utomhusluft baseras huvudsakligen på krav i de ovan nämnda direktiven. 

13. Länsstyrelserna ska, inom ramen för sitt regionala tillväxtarbete, i enlighet med förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete, redovisa inom vilka områden samverkan och gemensam finansiering av insatser har skett under året med landstingen respektive Gotlands kommun. Redovisningen ska innehålla vilka resultat denna samverkan har medfört eller förväntas medföra. Redovisningen ska även omfatta genomförandet av de regionala strukturfondsprogrammen 2014–2020 och territoriellt samarbete.

14. Länsstyrelserna ska redovisa hur beslut om tilldelning av medel från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt, som länsstyrelsen har fattat, har bidragit till att nå målen i den regionala utvecklingsstrategin, det regionala strukturfondsprogrammet och de territoriella samarbetsprogrammen. Av redovisningen ska det framgå hur hänsyn tagits till de förutsättningar som råder i olika delar av länet och hur det har påverkat fördelningen av medel inom länet.

15. Följande likvärdiga målsättningar ska vara vägledande för länsstyrelsernas hantering av EU-stöd:

• en effektivisering och förenkling för företag och myndigheter,
• en minskning av de administrativa utgifterna,
• en strävan efter att stöden i så stor utsträckning som möjligt kan betalas ut så tidigt som regelverket tillåter, och
• en minskning av andelen fel i stödhanteringen.

Vid genomförandet av Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020 och Havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 (prop. 2014/15:1, utg.omr 23, bet. 2014/15:MJU2, rskr. 2014/15:88) ska länsstyrelserna:

• redovisa genomförandet av programmen, samt
• handläggningstider och måluppfyllnad utifrån de mål som satts inom ramen för styrnings- och uppföljningssystemet SUSS-LB för projekt- och företagsstöd respektive system SUSS-JBR för jordbrukarstöd. 

16. Länsstyrelserna ska bistå Jordbruksverket och Näringsdepartementet i arbetet med EU:s gemensamma jordbrukspolitik för 2021–2027 (GJP), framför allt vad gäller framtagandet och arbetet med en nationell strategisk plan för GJP 2021–2027.

17. Länsstyrelserna ska redogöra för och bedöma hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla de av riksdagen fastlagda målen för livsmedelsstrategin – det övergripande målet samt tillhörande mål för strategins strategiska områden inom myndighetens ansvarsområde. Rapporteringen ska baseras på av länsstyrelserna valda indikatorer eller andra bedömningsgrunder. 

18. Länsstyrelserna ska redovisa en bedömning av måluppfyllelsen för de operativa målen i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan som rör myndigheternas verksamhet inom livsmedels- och foderkontrollen, kontrollen av djurskydd, djurhälsa och smittskydd, animaliska biprodukter samt veterinärmedicinska preparat och restsubstanser. Redovisningen ska inkludera en kortfattad analys av orsakerna till eventuell utebliven måluppfyllelse och länsstyrelsernas operativa förutsättningar att bedriva verksamheten inom dessa områden. Länsstyrelserna ska även redovisa arbetet med revisioner av kommunernas livsmedelskontroll.

19. Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har uppgifter i fråga om fjällförvaltningen i länen. I myndigheternas redovisning av dessa uppgifter ska hanteringen av markärenden ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen ingå. Handläggningen av upplåtelse- respektive friköpsärenden, inklusive antalet ärenden, ska redovisas separat.

20. Länsstyrelserna i Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ska, i samråd med Sametinget och samebyarna i respektive län, arbeta med förvaltningsverktyget för rovdjur inom renskötselområdet, i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och en gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Berörda länsstyrelser ska redovisa hur arbetet med förvaltningsverktyget fortskrider och redovisa skadenivån för respektive sameby. Arbetet finansieras delvis med medel från anlaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Till grund för arbetet ligger den beslutade rovdjurspolitiken (prop. 2012/13:191, bet. 2013/14:MJU7, rskr. 2013/14:99).

21. Länsstyrelsen ska redovisa sitt arbete med en långsiktigt hållbar rennäring utifrån betesresurser och renantal samt sin uppföljning av den gränsöverskridande renskötseln som berör länet. Rennäringslagen (1971:437) utgör grund för arbetet. 

22. Länsstyrelserna ska rapportera uppgifter om det stöd som varje år lämnas för ersättning för skada på fisk och fiskeredskap av respektive länsstyrelse till Havs- och vattenmyndigheten, enligt 11 d § viltskadeförordningen (2001:724), lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och förordningen (2016:605) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.

23. Länsstyrelserna ska redovisa uppgifter om det stöd som varje år lämnas för att förebygga skada av vilt och som ersättning för skada av vilt på annat än renar, fisk och fiskeredskap, till Naturvårdsverket för myndighetens årliga rapportering av statligt stöd till Europeiska kommissionen enligt lagen om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Länsstyrelserna ska vidare redovisa sin uppföljning av det årliga stöd av mindre betydelse som lämnas av länsstyrelserna enligt förordningen (2017:1254) om statligt stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn för viltskador och förebyggande av viltskador.

24. Länsstyrelserna ska redovisa hur de har verkat för att behovet av bostäder tillgodoses, vad det strategiska arbetet bidragit till och vilka utmaningar som finns. Länsstyrelserna ska även fortsatt verka för att behovet av bostäder tillgodoses enligt förordningen med länsstyrelseinstruktion. 

25. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska beskriva utfallet av arbetet med omarrondering i Dalarnas län under 2019 och analysera årets resultat i jämförelse med resultat de senaste två åren. 

26. Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län ska redovisa dels egna insatser för att stärka Barentssamarbetet och genomförandet av ordförandeskapet i Barentsrådet (BEAC) 2017–2019 och dess arbetsgrupper, dels länsstyrelsernas insatser för att stödja andra aktörers deltagande i Barentssamarbetet. Utgifter och finansiering för verksamheten ska särredovisas med en uppdelning på insatsernas huvudsakliga inriktning, större projekt och seminarier. Länsstyrelserna disponerar för detta arbete medel från anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan.

27. Länsstyrelserna ska med utgångspunkt i uppdraget om länsstrategier för jämställdhetsintegrering (S2016/07873/JÄM), redovisa hur de arbetar med genomförandet av dessa. Redovisningen ska innefatta beskrivningar av förankringsarbetet såväl internt som regionalt och en analys av hur strategierna bidrar till länsstyrelsernas arbete med andra strategier, uppgifter och uppdrag som har bäring på de jämställdhetspolitiska målen. Länsstyrelserna ska också göra en bedömning av hur arbetet med strategierna främjar jämställdhetsintegrering i länet och bidrar till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen på länsnivå.

1. Länsstyrelserna ska kunna använda och samverka genom det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Varje länsstyrelse ska betala 382 593 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

2. Länsstyrelsernas årsredovisningar ska följa en för samtliga länsstyrelser enhetlig struktur. Länsstyrelserna ska redovisa verksamhetskostnader och årsarbetskrafter fördelade enligt länsstyrelsernas koder för verksamhets- och ärendestruktur (VÄS) på nivå två för 2017, 2018 och 2019. Även overheadkostnader ska redovisas per sakområde. Länsstyrelserna ska redovisa statistik avseende ärendehantering fördelade enligt länsstyrelsernas VÄS-koder. Den länsstyrelse som har ansvaret för länsstyrelsernas gemensamma EA- samordning ska samordna uppdraget. Detta redovisningskrav ska gälla i stället för tidigare regeringsbeslut i frågan (S2012/487/SFÖ).

1. Länsstyrelserna ska redovisa prognoser för 2019–2022 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes  

– den 17 januari,
– den 15 februari,
– den 2 maj,
– den 29 juli, och 
– den 25 oktober.

2. Länsstyrelserna ska redovisa prognoser för anslagsbelastning avseende anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt för åren 2019–2022. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes

– den 17 januari,
– den 15 februari,
– den 2 maj,
– den 29 juli, och 
– den 25 oktober.

Informationssäkerhet

3. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som länsstyrelserna har vidtagit för att bedriva ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete i enlighet med förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap och Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om informationssäkerhet (MSBFS2016:1). Länsstyrelserna ska särskilt redovisa:

• vilka resurser som har tilldelats,
• hur ansvar och roller för det systematiska informationssäkerhetsarbetet är fördelade på myndigheten,
• om ledningen fått kontinuerlig information,
• hur ansvaret för den gemensamma informationssäkerheten ser ut,
• i vilken utsträckning medarbetarna har utbildats,
• i vilken utsträckning myndighetens information har informationsklassificerats,
• vilka de allvarligaste hoten och riskerna är, samt
• vilka åtgärder myndigheten avser att vidta för att hantera hoten och riskerna. 

Uppdraget ska redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 15 september 2019.

Utvecklingsprojekt 

3 a. Länsstyrelsen i Södermanlands län ska genomföra ett utvecklingsprojekt i syfte att bygga upp en modell som ska möjliggöra för samtliga länsstyrelser att på ett enklare och mer systematiskt sätt samla in data och statistik, bygga upp nyckeltal och indikatorer, samt genomföra omvärldsanalyser. Datainsamligen ska i största möjliga utsträckning baseras på befintliga datakällor. Projektet ska bedrivas i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Projektet ska redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 30 oktober 2020.

Civilt försvar (tillsammans med Försvarsdepartementet)

4. Länsstyrelserna ska redovisa vidtagna åtgärder för att stödja kommunerna med att påbörja beredskapsplaneringen för civilt försvar. Återrapporteringen ska utgöra en del av den redovisning som länsstyrelserna ska göra i enlighet med regeringens beslut den 10 december 2015 om planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK). En kopia av återrapporteringen ska skickas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

5. Länsstyrelserna ska i arbetet med civilt försvar särskilt prioritera följande områden:

• planering för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster,
• stärkta arbetsformer, inklusive utrustning och tekniska system, för samverkan som möter de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap,
• planering för att kunna verka från alternativ och/eller skyddad ledningsplats, och
• ett utvecklat samarbete med näringslivet.

Vidtagna åtgärder och uppnådda resultat ska redovisas som en del av redovisningen enligt regeringens beslut den 10 december 2015 om planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK).

6. Länsstyrelserna ska i sitt arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar särskilt prioritera att planera och genomföra övningar. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och hur övningarna bidragit till uppnådda resultat. Redovisning ska lämnas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 31 maj 2020.

Kulturmiljö

7. Länsstyrelserna ska med beaktande av plan- och bygglagen (2010:900), miljöbalken och kulturmiljölagen (1988:950), samt med utgångspunkt i de nationella målen för kulturmiljöarbetet (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273), verka för ökad kompetens och kunskap om kulturmiljön och kulturmiljövärden i lokala plan-, bygg- och bostadsprocesser. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Kulturdepartementet) senast den 31 januari 2020. Av redovisningen ska framgå vilka initiativ som tagits, resultat och erfarenheter av dessa samt eventuella utvecklingsbehov.

Nationella minoriteter

8. Länsstyrelserna ska redovisa hur lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk har tillämpats i länsstyrelsernas interna och externa arbete utifrån målet för minoritetspolitiken (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272). Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2019 till Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget, som också kan utgöra ett stöd i arbetet. Redovisningen ska avse genomfört arbete sedan föregående redovisningstillfälle.

9. Med utgångspunkt i nationell lagstiftning och Sveriges internationella åtaganden ska Länsstyrelsen i Stockholms län i samråd med Sametinget verka för att minoritetspolitikens fastställda mål (prop. 2017/18:199, bet. 2017/18:KU44, rskr. 2017/18:409) med tre utpekade delområden uppnås. Länsstyrelsen i Stockholms län, ska i samråd med Sametinget, redovisa utvecklingen inom det minoritetspolitiska målets delområden, dvs. diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet. Redovisningen ska bl.a. innefatta:

• hur medel från anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter under utgiftsområde 1 Rikets styrelse har använts och en bedömning av det fortsatta behovet av medel, 
• hur myndigheten har följt och utvärderat tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk,

• vilka stödjande och samordnande insatser som har genomförts,

• genomförda kunskapshöjande insatser, samt

• behovet av ytterligare åtgärder.

Länsstyrelsen i Stockholms län ska också fördela stöd enligt förordningen (2005:765) om statsbidrag för nationella minoriteter. Eventuella skillnader vad gäller kvinnor och män ska analyseras och kommenteras. En samlad rapport ska lämnas till regeringen (Kulturdepartementet) senast den 6 april 2020.

Energiomställning och minskad klimatpåverkan

10. Länsstyrelserna ska med ett långsiktigt perspektiv främja, samordna och leda det regionala arbetet inom samtliga relevanta sakområden avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Inom ramen för uppdraget, och mot bakgrund av de långsiktiga energi- och klimatpolitiska målen som har beslutats av riksdagen, ska länsstyrelserna:

• Leda och samordna arbetet med att i dialog med andra aktörer, bl.a. landstingen i respektive län, ta fram nya långsiktiga regionala energi- och klimatstrategier, som ska antas senast den 15 oktober 2019. Uppdraget till landstingen att ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet för perioden 2017–2020 utgör ett underlag i länsstyrelsernas arbete med regionala energi- och klimatstrategier.
• Samordna åtgärder för fossilfria transporter.
• Ta fram regionala planer för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel i dialog med Energimyndigheten och Trafikverket. 
• Med utgångspunkt i de regionala energi- och klimatstrategierna och Klimatklivet samordna och i dialog med olika aktörer verka för effektiva klimatinvesteringar i länet och synergieffekter mellan olika åtgärder.
• Mot bakgrund av det nationella målet om 100 procent förnybar elproduktion år 2040 verka för att öka andelen förnybar energi i länet, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft.
• Arbeta för ett ökat genomslag av de nationella klimat- och energimålen inom olika sakområden och funktioner, såsom miljötillsyn, yttranden, remissinstans i miljöprövningsärenden, lokal och regional samhällsplanering, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete, inklusive landstingens arbete med regionala handlingsplaner för ökad integration av klimat och miljö i det regionala tillväxtarbetet, samt infrastrukturarbete.
• Samverka med varandra för att gemensamt utveckla länsstyrelsernas arbete för energiomställning och minskad klimatpåverkan, inklusive utveckla och effektivisera myndigheternas arbete med Klimatklivet.
• Bedöma hur vidtagna insatser har påverkat utsläppen av växthusgaser, energieffektivisering och andelen förnybar energi i länet.

Länsstyrelserna ska senast den 31 januari 2020 redovisa sitt arbete till Länsstyrelsen i Dalarnas län. Den senare länsstyrelsen ska senast den 22 februari 2020 till Naturvårdsverket redovisa länsstyrelsernas arbete med klimatinvesteringar och möjliga synergieffekter. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska baserat på respektive länsstyrelses redogörelse av övriga frågor i uppdraget redovisa en sammanställning och bedömning av arbetet i respektive länsstyrelse. Underlaget ska redovisas till regeringen (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 mars 2020. Uppdraget finansieras av medel från anslaget 1:16 Klimatinvesteringar under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och anslaget 1:10 Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning under utgiftsområde 21 Energi.

Miljötillsyn

11. Länsstyrelserna ska utifrån sitt ansvar för tillsyn av efterlevnaden av regleringen i miljöbalken särskilt redovisa:

• hur den operativa miljötillsynen och andelen egeninitierad tillsyn har utvecklats sedan föregående år,
• hur den operativa tillsynen har fördelats mellan olika områden, i synnerhet hur den operativa tillsynen av avloppsanläggningar har bedrivits,
• vilka tillsynsvägledande insatser som har genomförts såväl när det gäller samordning, råd och stöd som uppföljning och utvärdering av kommunernas operativa tillsyn, i synnerhet tillsyn av avloppsanläggningar och enskilda avlopp, samt
• hur samverkan i programmet Miljösamverkan Sverige och regional miljösamverkan har bedrivits.

Redovisningen ska utformas på ett enhetligt sätt, och i dialog med Naturvårdsverket, samt när det gäller avloppsanläggningar och enskilda avlopp, även med Havs- och vattenmyndigheten. Redovisningen ska omfatta hur medlen har använts och en analys av detta, samt vilka resultat som länsstyrelsernas arbete har lett till. För arbetet disponerar länsstyrelserna medel från anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Uppdraget ska redovisas till Naturvårdsverket senast den 15 februari 2020. Resultatet av tillsynen och tillsynsvägledningen av avloppsanläggningar och enskilda avlopp ska även redovisas till Havs- och vattenmyndigheten senast den 15 februari 2020.

Enskilda avlopp

12. Länsstyrelserna ska, i syfte att öka åtgärdstakten, aktivt arbeta med tillsynsvägledning av enskilda avlopp enligt miljötillsynsförordningen (2011:13). Arbetet ska prioriteras utifrån miljömässiga förhållanden. Länsstyrelserna ska göra detta genom att bl.a. ge vägledning i fråga om i vilka vattenförekomster åtgärder för att minska utsläppen från enskilda avlopp har störst betydelse i ett regionalt perspektiv. Länsstyrelserna ska redovisa eventuella behov av ytterligare tillsynsvägledande insatser för enskilda avlopp enligt miljötillsynsförordningen. Länsstyrelserna ska redovisa uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten senast den 15 februari 2020.

Efterbehandling av förorenade områden

13. Länsstyrelserna ska redovisa hur medel från anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård har använts och hur många objekt som är utredda respektive åtgärdade som ett resultat av tillsynen. Länsstyrelsen i Västerbottens län ska lämna en samlad redovisning till Naturvårdsverket senast den 15 februari 2020.

Strategiskt VA-arbete

14. Länsstyrelserna ska stödja kommunerna i arbetet med att utveckla vatten- och avloppsplaner. Länsstyrelserna ska redovisa genomförda insatser för att stödja kommunernas arbete med att utveckla strategiska vatten- och avloppsplaner och genomförd tillsyn enligt 51 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Länsstyrelserna ska redovisa uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten senast den 22 februari 2020.

Vattenskydd

15. Länsstyrelserna ska redovisa resultaten och effekterna av sitt arbete med att skydda dricksvatten, inklusive skydd av vatten som utnyttjas eller som kan komma att utnyttjas som vattentäkt enligt 7 kap, 21 och 22 §§ miljöbalken. Av redovisningen ska även framgå vilka resultat och effekter förstärkningen av länsstyrelsernas anslag för detta ändamål har lett till. Länsstyrelsen i Kalmar län ska sammanställa redovisningarna för 2019 och redovisa sammanställningen till regeringen (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 mars 2020.

Våtmarker

16. Länsstyrelserna ska redovisa genomförda åtgärder avseende våtmarker och deras effekter till Länsstyrelsen i Gotlands län, som ska sammanställa länens redovisningar i en rapport, som ska lämnas till regeringen (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 oktober 2019.

Skydd av värdefulla naturområden     

17. Länsstyrelserna ska med förebyggande insatser skydda, förvalta och tillgängliggöra värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377), etappmål för biologisk mångfald och friluftslivsmålen. I arbetet ingår att:

• prioritera skogar och marina områden,
• avgöra ärenden och fatta beslut om naturreservat i syfte att minska länsstyrelsernas ärendebalanser vad avser skydd av värdefulla naturområden,
• skydda kvarvarande skogliga värdekärnor som saknar formellt skydd och komplettera redan skyddade områden, bl.a. med utgångspunkt i Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens strategi för formellt skydd av skog,
• skydda värdefulla marina områden, bl.a. med utgångspunkt i Havs- och vattenmyndighetens handlingsplan för marint områdesskydd, samt
• arbeta med artbevarande, åtgärdsprogram för hotade arter, artskydd, lokala naturvårdsprojekt samt vilt- och rovdjursförvaltning.

Uppdraget finansieras delvis av medel från anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur, anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Uppdraget ska redovisas till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten senast den 15 februari 2020 i enlighet med myndigheternas anvisningar.

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

18. Länsstyrelserna ska fortsätta arbetet med att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur samt genomföra dessa. Länsstyrelserna ska redovisa vidtagna åtgärder och deras effekter till Länsstyrelsen i Västerbottens län, som ska sammanställa länens redovisningar och lämna en sammanställning till regeringen (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 oktober 2019.

Havs- och vattenmiljö

19. Länsstyrelserna ska redovisa hur medel som tilldelats från anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård har använts. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska lämna en samlad redovisning för länsstyrelserna. Uppdraget ska redovisas till Havs- och vattenmyndigheten senast den 15 februari 2020 i enlighet med myndighetens anvisningar.

20. De länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska fortsätta det uppdrag som gavs i regleringsbrevet för 2017 om att se över om det finns ytterligare vattenförekomster där förutsättningarna för tillämpning av regleringen i 4 kap. 3, 9 och 10 §§ förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är uppfyllda. Arbetet ska genomföras efter samråd med andra relevanta myndigheter. Uppdraget genomföras 2017–2019. Berörda länsstyrelser ska senast den 28 februari varje år redovisa resultatet av den översyn som skett under närmast föregående år till regeringen (Miljö- och energidepartementet).

Strandskydd

21. Länsstyrelserna ska löpande registrera uppgifter om kommunernas och länsstyrelsernas samtliga beslut om upphävande av och dispens från strandskyddet samt tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Uppgifterna ska efter årets utgång sammanställas i statistik som bl.a. visar hur många beslut om upphävanden och dispenser samt tillsynsbeslut som har fattats, fördelat på respektive kommun. Statistiken ska även visa för vilket ändamål besluten om upphävande fattats eller för vilken åtgärd dispensen getts, och vilket särskilt skäl som angivits till grund för beslutet. Ändamålen för tillsynsbesluten ska anges. Länsstyrelserna ska även registrera uppgifter om kommunala beslut om dispens eller upphävande som överklagats eller som en länsstyrelse beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt om de tillsynsbeslut av kommunerna och länsstyrelserna som överklagats. Samtliga uppgifter ska redovisas till Naturvårdsverket senast den 15 februari 2020 i enlighet med myndighetens anvisningar.

Friluftsliv

22. Länsstyrelserna ska samordna och leda det regionala arbetet med friluftslivspolitiken. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna ha en god samverkan mellan sig, Skogsstyrelsen, kommuner och andra berörda aktörer. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i syfte att stärka arbetet med tätortsnära natur samt vilka insatser som genomförts för att friluftslivsmålen ska få ett ökat genomslag inom bl.a. samhällsplanering, utvecklings- och tillväxtarbete samt naturvårdsarbete. Uppdraget ska redovisas till Naturvårdsverket senast den 15 februari 2020 i enlighet med Naturvårdsverkets anvisningar. Uppdraget finansieras delvis av medel från anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Lantbruk och Landsbygd

23. Länsstyrelserna ska redovisa sina kostnader för hantering av de olika EU-stöden för lantbruk och landsbygd samt inom havs- och fiskeriprogrammet, och antalet årsarbetskrafter som är sysselsatta med hanteringen av stöden. Uppdraget ska redovisas till Statens jordbruksverk senast den 15 februari 2019 i enlighet med riktlinjer från myndigheten.

24. Länsstyrelserna ska genom samverkan effektivisera administrationen av jordbrukar- och landsbygdsstöd. Länsstyrelserna ska samlat lämna en redogörelse för vilka delar av stödadministrationen som genom ökad samverkan mellan länsstyrelserna kan leda till en sänkt kostnad per stödärende. Länsstyrelsen i Örebro län ska samordna arbetet och redovisa resultatet till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 28 februari 2020. 

Tillsyn över djurhälsopersonal

25. Länsstyrelserna ska redovisa omfattningen av och använda metoder i tillsynen över djurhälsopersonalen och en beskrivning av viktigare iakttagelser. Uppdraget ska redovisas till Statens jordbruksverk senast den 1 februari 2020. 

Övertagande av uppgifter på djurområdet

26. Länsstyrelserna ska redovisa hur arbetet har bedrivits med de nya uppgifterna på djurområdet som länsstyrelserna tog över från Polismyndigheten fr.o.m. den 1 juni 2018 (prop. 2016/17:224, bet. 2017/18/:JuU6 och rskr. 2017/18:145). Redogörelsen ska inkludera en analys av kostnaderna och intäkterna för den aktuella verksamheten. Länsstyrelsen i Norrbottens län ska samlat redovisa uppdraget till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 1 februari 2020.

Fiske

27. Länsstyrelserna ska redovisa omfattningen av föregående års fisketillsyn i form av antal fisketillsynsmän för havet och de stora sjöarna, respektive övrigt sötvattensområde, samt antal informationsinsatser, tillsynsdagar, anmälningar av otillåtet fiske och antal beslag av fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål i havet och i de stora sjöarna. Effekterna av tillsynen avseende ålfiske ska särskilt specificeras. Uppdraget ska redovisas till Havs- och vattenmyndigheten senast den 1 februari 2019.

Infrastrukturplanering

28. Länsstyrelserna ska verka för att det riksdagsbundna målet om att Sverige ska ha bredband i världsklass nås (prop. 2009/10:193, bet. 2009/10:TU18, rskr. 2009/10:297). Inom ramen för detta uppdrag ska länsstyrelserna främja och stödja insatser för bredbandsutbyggnad, bl.a. genom att bistå de regionala bredbandskoordinatorerna i arbetet med att kartlägga hur bredbandstillgången ser ut i länet med hjälp av den data och de verktyg som länsstyrelserna förfogar över. Länsstyrelserna ska mot denna bakgrund redovisa hur de har bidragit till att målet nås, inklusive hur de har verkat för regional samverkan mellan kommuner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer, och vilka andra faktorer som har påverkat utvecklingen inom it-infrastrukturområdet i länet. Uppdraget ska redovisas till Post- och telestyrelsens (PTS) enligt anvisningar från myndigheten senast den 31 januari 2020.

Länsstyrelserna ska vidare:

• bistå PTS i dess arbete med att följa upp de krav för stöd till bredbandsutbyggnad som anges i förordningen (2012:39) om offentlig medfinansiering av projekt för utbyggnad av it-infrastruktur, 
• bistå PTS i regeringsuppdraget att följa och redovisa efterfrågan på och tillgången till statliga bredbandsstöd, och
• informera projektägare om gällande regelverk för stöd till bredbandsutbyggnad.

Grundläggande betaltjänster

29. Länsstyrelserna ska till Länsstyrelsen i Dalarnas län redovisa en bedömning av hur de grundläggande betaltjänsterna motsvarar samhällets behov av grundläggande betaltjänster, inklusive en redovisning av länsstyrelsernas eventuella stöd- och utvecklingsinsatser som genomförts i länet för att tillgodose behovet. Målet för politiken för de grundläggande betaltjänsterna är att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser (prop. 2006/07:55 utg.omr. 22, bet. 2006/07:TU16, rskr. 2006/07:205). Länsstyrelsen i Dalarnas län ska lämna stöd till och samordna övriga länsstyrelser vid genomförandet av uppdraget samt sammanställa en rapport utifrån ovan nämnda underlag. Länsstyrelsen i Dalarnas län kan även föreslå regelförenklingar i syfte att nå ett högt resursutnyttjande. Rapporten ska redovisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 2 december 2019. För arbetet med grundläggande betaltjänster kan länsstyrelserna ansöka om medel från PTS. Länsstyrelsen i Dalarnas län arbete finansieras av medel från anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster under utgiftsområde 22 Kommunikationer. För sammanställningen av rapporten disponeras medel från samma anslag. 

Regional tillväxt

30. Länsstyrelserna ska medverka i Tillväxtverkets uppdrag att säkerställa nationell uppföljning av det regionala tillväxtarbetet och följa upp användningen av medel från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt.

31. Länsstyrelserna ska lämna uppgifter till Tillväxtverket avseende utgiftsprognoser, utfall och användningen av beställningsbemyndigandet som är kopplat till anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt, enligt anvisningar från Tillväxtverket. 

Territoriella samarbetsprogram

32. Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län ska, i egenskap av förvaltande myndigheter för de territoriella programmen Nord, Botnia–Atlantica och Sverige–Norge 2014–2020, för beslutade och utbetalade EU-medel redovisa den svenska beslutade och utbetalda medfinansieringen fördelat på stat (inklusive medel från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt) landsting, kommuner och den privata sektorn. De tio största medfinansiärerna ska framgå av redovisningen. Uppdraget ska redovisas till Tillväxtverket senast den 5 april 2019.

33. Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län ska, i egenskap av förvaltande myndigheter för de territoriella programmen Nord, Botnia–Atlantica, Norra periferin och Arktis samt Sverige–Norge 2014–2020, senast den 5 april och den 27 september 2019 till Tillväxtverket redovisa beslutade och utbetalade EU-medel totalt. Senast den 5 april 2019 ska länsstyrelserna därutöver till Tillväxtverket redovisa och analysera förväntade och uppnådda resultat för programmens aktivitetsindikatorer, inbetalningar från Europeiska kommissionen samt beslutade och utbetalade medel fördelat på kommissionens tematiska mål och investeringsprioriteter.

Förenklingsarbete för företag

34. Länsstyrelserna ska fortsätta sitt förenklingsarbete som syftar till att det ska bli enklare att starta och driva företag. Länsstyrelserna ska fokusera på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt. 

35. Länsstyrelserna ska, utifrån sitt tillsynsansvar avseende kommunal kontroll och handläggningen av vissa ärendetyper och myndighetsområden kopplade till bl.a. alkohollagstiftningen och livsmedelskontrollen, bistå vid genomförandet av regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (N2017/04297/FF). Överenskommelsen omfattar tillstånd som krävs för restaurang- och besöksnäringsverksamhet, och syftar till att underlätta för företagande genom en ökad digital förvaltning.

36. Länsstyrelserna ska redovisa sina insatser för att i sina verksamheter förenkla för företag. Redovisningen ska innehålla:

• en redogörelse för vilka insatser länsstyrelserna har genomfört baserat på brukarundersökningarna 2016–2018 för att underlätta för företag när det gäller exempelvis tillgänglighet, svarstid, bemötande och handläggningstid,
• en uppföljning av ärendetyperna förprövning av djurstallar, samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, miljöprövningsdelegationernas prövning av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken och anmälan om ändring av tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet, samt mål och måluppfyllelse för handläggningstiden för de utvalda ärendetyperna,
• motiveringar till avvikelser, samt
• en beskrivning av hur den förväntade handläggningstiden kommuniceras till företag när ett nytt ärende inleds inom de utvalda ärendetyperna.

För ärenden om prövning av miljöfarlig verksamhet ska redovisningen avse den totala handläggningstiden (mediantiden) och för hur många procent av ärendena länsstyrelsen uppfyllt målet att ansökan ska behandlas inom 180 dagar från det att den är komplett (S2011/10148/SFÖ m.fl.). Länsstyrelserna ska redovisa uppdraget till Länsstyrelsen i Kronobergs län, som ska redovisa det till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2020.

Tillsyn och tillsynsvägledning över kommunernas plan- och byggverksamhet

37. Länsstyrelserna ska enligt 8 kap. 14 § 1 och 2 plan- och byggförordningen (2011:338) följa upp och utvärdera kommunernas tillsynsarbete. Länsstyrelserna ska redovisa vilka tillsynsvägledande insatser som de har genomfört i respektive län under 2019. Formerna för återrapportering ska utformas i dialog med Boverket. Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 31 januari 2020.

Uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen

38. Länsstyrelserna ska i samband med uppföljningen av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen följa upp och redovisa hur kommunerna arbetar med geotekniska risker i plan- och byggprocessen, både vid översikts- och detaljplanering, vid förhandsbesked och bygglov samt vid vidtagande av bygg- och markåtgärder. Den närmare inriktningen av redovisningen ska samordnas mellan länsstyrelserna. Länsstyrelsernas återrapportering ska ske i enlighet med vad som angavs i återrapporteringskrav 44 b i länsstyrelsernas regleringsbrev för budgetåret 2012, samt i dialog med Statens geotekniska institut och Boverket. Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 31 januari 2020. Uppdragen som gavs i regleringsbrevet för 2018 om uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen i fråga om dels elektronisk kommunikation, dels kravet på att en byggnad ska ha en god form-, färg- och materialverkan m.m., ska redovisas till Boverket senast den 31 januari 2019.

Inriktningsmål för handläggning av överklaganden enligt plan- och bygglagstiftningen

39. För överklagade kommunala beslut om lov (bygglov, marklov, rivningslov och förhandsbesked) ska följande inriktningsmål gälla:

• 75 procent av ärendena ska vara avgjorda inom 105 dagar och 90 procent inom 150 dagar, 
• handläggningen avseende överklagade bygglov för bostäder ska särskilt prioriteras, dock inte bygglov för fritidshus.

Av de ärenden som avser bostäder ska 75 procent vara avgjorda inom 80 dagar och 90 procent inom 120 dagar. Tiden ska räknas från den dag då överklagandet kom in till länsstyrelsen till den dag då länsstyrelsen avgjorde ärendet. Redovisningen av antalet ärenden ska ske på ett enhetligt sätt. Uppgifterna ska inte avse länsstyrelsernas prövning eller beslut enligt 11 kap. 12 § plan- och bygglagen. Länsstyrelserna ska redovisa den genomsnittliga handläggningstiden samt medianvärdet för under 2019 avgjorda överklagade beslut om bygglov. Vidare ska länsstyrelserna för 2019 redovisa andelen överklagade ärenden som har avgjorts inom 80 respektive 120 dagar samt 105 respektive 150 dagar. I de fall handläggningstiderna överstiger inriktningsmålen ska länsstyrelserna redovisa orsaken till detta och vilka åtgärder som har vidtagits respektive avses vidtas i syfte att fortsättningsvis uppnå inriktningsmålen. Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 28 februari 2020. 

Moderna beredskapsjobb i staten

40. Länsstyrelserna ska senast den 5 april 2019 till Statskontoret, redovisa hur länsstyrelserna under 2018 har bidragit till att anställa personer vid myndigheten som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända (moderna beredskapsjobb). Redovisningen ska ske enligt närmare instruktion från Statskontoret.

Integration

41. Länsstyrelserna ska ta fram och sammanställa lägesbilder för kommuner och landsting i respektive län avseende vilken påverkan som mottagandet av antal asylsökande och nyanlända har för verksamheterna inom socialtjänsten, skola och utbildning samt hälso- och sjukvård. Lägesbilden ska även omfatta en bedömning av beredskap och kapacitet i förhållande till kraven i lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna redovisningen och lämna en samlad rapport för samtliga länsstyrelser, med bilagda rapporter från respektive länsstyrelse. Arbetet ska utföras i enlighet med förordningen (2016:1363) om länsstyrelsernas uppdrag avseende insatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 31 oktober 2019.

42. Länsstyrelserna ska som en del i arbetet med att samordna tidiga insatser för asylsökande m.fl. redovisa:

• vilka förutsättningar som finns i länet att på kort och lång sikt tillgodose behovet av insatser,
• samarbetet mellan berörda aktörer på regional och lokal nivå, 
• en samlad bedömning av de egna insatserna och resultatet, samt
• identifierade framgångsfaktorer och utvecklingsområden i länet för en ändamålsenlig spridning av och tillgång till tidiga insatser.

Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna redovisningen och lämna en samlad rapport för samtliga länsstyrelser, med bilagda rapporter från respektive länsstyrelse. Jämställdhetsaspekter ska beaktas i den utsträckning som detta är relevant. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 28 februari 2020.

43. Länsstyrelserna ska utifrån sitt uppdrag enligt förordningen (2016:1364) om statsbidrag till verksamheter för asylsökande m.fl. redovisa:

• till vilka organisationer som bidrag lämnats,
• vad det utbetalade bidraget har använts till,
• deltagande i insatser, och
• en bedömning av i vilken mån syftet med stödet har uppnåtts.

Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna redovisningen och lämna en samlad rapport för samtliga länsstyrelser, med bilagda rapporter från respektive länsstyrelse. Jämställdhetsaspekter ska beaktas i den utsträckning som detta är relevant. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 28 februari 2020.

44. Länsstyrelserna ska för arbetet med kommunernas beredskap och mottagningskapacitet redovisa:

• vilka förutsättningar som länet har för att på kort och lång sikt behovsanpassa kapaciteten och beredskapen för mottagandet av nyanlända som anvisas enligt lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning och nyanlända som på egen hand bosätter sig i kommunerna, samt hur samverkan sker med övrigt mottagande och hur samarbetet mellan statliga myndigheter och övriga berörda aktörer på regional och lokal nivå genomförs,
• vilka åtgärder som har vidtagits för att skapa långsiktighet och hållbarhet i kommunernas mottagande av nyanlända och hur arbetet har samordnats med länsstyrelsernas instruktionsenliga uppgift avseende hållbar samhällsplanering och hållbart boende, samt
• en samlad bedömning av de egna insatserna och resultatet av dessa samt identifierade framgångsfaktorer och utvecklingsområden i länet för att skapa ökad kvalitet i mottagandet av nyanlända.

Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna redovisningen och lämna en samlad rapport för samtliga länsstyrelser, med bilagda rapporter från respektive länsstyrelse. Jämställdhetsaspekter ska beaktas i den utsträckning som detta är relevant. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Till grund för arbetet ligger förordningen om länsstyrelsernas uppdrag avseende insatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 28 februari 2020.

45. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska, efter att övriga länsstyrelser har fått tillfälle att yttra sig, besluta om hur stor del av de anvisade medlen från anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande och anslaget 1:1 Etableringsåtgärder under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering som ska fördelas för disposition av respektive länsstyrelse. Länsstyrelserna ska redovisa för vilka olika insatser som ersättning enligt 37 och 37 a §§ förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar lämnats samt en bedömning av resultaten. Jämställdhetsaspekter ska beaktas i den utsträckning som det är relevant. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna redovisningen och lämna en samlad rapport för samtliga länsstyrelser, med bilagda rapporter från respektive länsstyrelse. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 28 februari 2020.

46. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna och redogöra för länsstyrelsernas redovisning enligt förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Redogörelsen ska med bilagda rapporter från respektive länsstyrelser lämnas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 28 februari 2020. Jämställdhetsaspekter ska beaktas i den utsträckning som det är relevant.

47. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska redovisa hur portalen www.informationsverige.se fungerar, såväl nationellt som på regional nivå, som informationskanal för nyanlända kvinnors och mäns etablering samt för asylsökande m.fl. Redovisningen ska innehålla en bedömning av hur portalen fungerar som verktyg för individen, för aktörer som bedriver verksamhet för bl.a. nyanlända och/eller asylsökande, och i vilken utsträckning som portalen används av de ovan angivna individerna och aktörerna. Redovisningen ska även omfatta en bedömning av hur portalen används för information om arbetsmarknaden och kontakter med dess aktörer. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 28 februari 2020.

48. Länsstyrelserna ska, när det gäller arbetet med kommunernas beredskap och kapacitet för att ta emot ensamkommande asylsökande barn samt ensamkommande barn och unga som har beviljats uppehållstillstånd, redovisa:

• vilka förutsättningar länet har för att på kort och lång sikt behovsanpassa kapaciteten för mottagandet av ensamkommande barn och unga,
• vilka åtgärder som har vidtagits för att skapa långsiktighet och hållbarhet i kommunernas mottagande av ensamkommande barn och unga, inklusive omställningen till mer effektiva boendeformer, och hur samverkan sker med övrigt mottagande, och 
• en samlad bedömning av de egna insatserna och resultatet av dessa samt identifierade framgångsfaktorer och utvecklingsområden i länet för ökad kvalitet avseende mottagandet av ensamkommande barn och unga.

Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i flickors och respektive pojkars behov och förutsättningar. I uppdraget ingår att föra en dialog med kommuner och möjliggöra omfördelning av anvisningsandelar mellan kommuner inom länet som önskar det innan Migrationsverket fastställer anvisningsandelarna. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna redovisningen och lämna en samlad rapport för samtliga länsstyrelser, med bilagda rapporter från respektive länsstyrelse. Anvisningar för länsstyrelsernas redovisningar lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 28 februari 2020.

Folkhälsa

49. Länsstyrelsernas verksamhet avseende samordning av alkohol, narkotika, doping och tobakspolitiken (ANDT-samordning) ska redovisas samordnat av Länsstyrelsen i Västra Götalands län i en gemensam rapport till Folkhälsomyndigheten senast den 31 januari 2020. Uppdraget finansieras från anslaget 6:1 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

50. Länsstyrelserna ska lämna en samlad redovisning till Folkhälsomyndigheten i enlighet med uppdraget om förstärkt alkohol- och tobakstillsyn 2016–2020 (S2016/01458/FS). Uppdraget finansieras från anslaget 6:1 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

51. Länsstyrelserna ska stödja huvudmännen när det gäller deras utökade ansvar för spelmissbruk enligt lagändringarna i socialtjänstlagen (2001:453) och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Länsstyrelserna får för uppdragets genomförande använda medel från anslaget 6:1 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska ansvara för att samordna länsstyrelsernas genomförande av uppdraget och lämna en samlad redovisning av uppdraget till regeringen (Socialdepartementet) senast den 15 februari 2020.

Föräldraskapstödssamordning

52. Länsstyrelserna ska 2018–2021 stödja kommuner, landsting och andra föräldraskapsstödjande aktörer i att utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat, långsiktigt och i huvudsak universellt stöd i föräldraskapet till föräldrar. Barnrättsperspektivet, att främja jämlikhet och jämställdhet och ett jämställt föräldraskap är centrala utgångspunkter. Även funktionshindersperspektivet och förebyggande av våld ska beaktas. Samordning ska ske med andra liknande uppdrag som lämnats till länsstyrelserna och andra myndigheter. Länsstyrelsen i Örebro län ska stödja och samordna arbetet. Uppdraget finansieras från anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Länsstyrelsen i Örebro län ska i samverkan med övriga länsstyrelser senast den 1 april 2019 och den 1 april 2021 lämna delrapporter till regeringen (Socialdepartementet) och senast den 1 april 2022 på motsvarande sätt lämna en slutredovisning av uppdraget och dess resultat. Rapporterna ska innehålla en redovisning av hur de olika perspektiven som ska beaktas har omhändertagits i arbetet.

Funktionshinderspolitik

53. Länsstyrelserna ska i samarbete med Myndigheten för delaktighet, och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting, under 2018–2020 stödja landsting och kommuner att genomföra sina funktionshinderspolitiska strategier och planer. Uppdraget finansieras med medel från anslaget 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Uppdraget ska delredovisas senast den 13 december 2019 och slutredovisas senast den 1 mars 2021 till regeringen (Socialdepartementet).

Mäns våld mot kvinnor

54. Länsstyrelserna ska fortsätta att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor i enlighet med regeringsbeslut den 18 december 2017 (S2017/07420/JÄM), mot bakgrund av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Uppdraget finansieras med medel från anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Länsstyrelsen i Örebro län ska fördela medlen enligt den princip som framgår av ovan nämnda beslut. En ekonomisk redovisning av använda medel och vilka olika ändamål (inklusive insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål) de använts till ska lämnas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2020. Av redovisningen från Länsstyrelsen i Örebro län ska framgå hur medlen har fördelats mellan länsstyrelserna. Den 31 mars 2020 ska även övriga delar av uppdraget länsvis redovisas till regeringen (Socialdepartementet) i enlighet med vad som framgår av ovan nämnda regeringsbeslut.

Nationellt uppdrag att motverka hedersrelaterat våld och förtryck

55. Länsstyrelsen i Östergötlands län ska bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap samt könsstympning av kvinnor och flickor i enlighet med den inriktning regeringen angett i beslut den 18 december 2017 (S2017/07421/JÄM), mot bakgrund av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Uppdraget finansieras med medel från anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder under utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Uppdraget ska redovisas med en redogörelse för resultaten av varje kvarstående deluppdrag till regeringen (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2020.

Utsatta EU-medborgare

56. Länsstyrelserna ska medverka i Länsstyrelsen i Stockholm läns uppdrag om nationell samordning avseende utsatta EU/EES-medborgare som saknar uppehållsrätt i Sverige 2018–2019 (S2016/02758/FST). Det ska ske genom att länsstyrelserna bidrar med en lägesbild angående utsatta EU/EES-medborgare som vistas inom respektive län. Lägesbilden ska sammanställas en gång per år och innehålla övergripande uppgifter om förekomst, befintliga samverkansstrukturer i länen samt målgruppens ursprung. Länsstyrelserna ska även genomföra kompetensutvecklingsinsatser riktade mot relevanta aktörer genom spridning av ett nationellt metodstöd. Insatserna ska genomföras i samverkan med den nationella samordningen av uppdraget, myndigheter, kommuner, vårdgivare samt det civila samhället. Uppdraget finansieras med medel från anslaget 4:7 Bidrag till socialt arbete m.m. under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Uppdraget ska slutredovisas av Länsstyrelsen i Stockholms län till regeringen (Socialdepartementet) senast den 31 januari 2020.

Länsstyrelsen i Stockholms län ska med 4 879 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Stockholms läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Uppsala län ska med 2 086 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Uppsala läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Södermanlands län ska med 3 620 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Södermanlands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

I anslagsposten ingår 750 000 kronor för utveckling av en systematisk och digitaliserad modell för omvärlds- och verksamhetsanalys.

Länsstyrelsen i Östergötlands län ska med 2 538 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Östergötlands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Jönköpings län ska med 2 027 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Jönköpings läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

I anslagsposten ingår 5 700 000 kronor för finansiering av samordning och koordinering av länsstyrelsernas arbete med beredskap och kapacitet för mottagandet av nyanlända respektive ensamkommande barn, statsbidrag och ersättningar på integrationsområdet, regional samordning samt av det arbete som bedrivs gemensamt av länsstyrelserna, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.

Länsstyrelsen i Kronobergs län ska med 2 551 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Kronobergs läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Kalmar län ska med 6 129 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Kalmar läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Gotlands län ska med 2 477 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Gotlands kommun. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Blekinge län ska med 3 410 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Blekinge läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Skåne län ska med 6 465 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Skåne läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Högst 85 000 kronor får användas för landshövdingens deltagande i den europeiska sambandsgruppen (European Association of State Territorial Representatives). Avrapportering ska ske till Regeringskansliet (Finansdepartementet) och till landshövdingemötet.

Länsstyrelsen i Hallands län ska med 2 361 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Hallands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska med 7 819 000 kronor  finansiera förvaltningskostnader hos Västra Götalands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.  

I anslagsposten ingår 3 000 000 kronor för finansiering av ett tillsynsprojekt (Miljösamverkan Sverige) som bedrivs gemensamt av länsstyrelserna.

Vidare ingår 775 000 kronor för utveckling av det länsstyrelsegemensamma arbetet med it-system, datainsamling och bearbetning för havsplanering.

Länsstyrelsen i Värmlands län ska med 4 031 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Värmlands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Örebro län ska med 3 333 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Örebro läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

I anslagsposten ingår 8 908 000 kronor för finansiering av gemensamma medel för djurhantering.

Länsstyrelsen i Västmanlands län ska med 4 659 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Västmanlands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

I anslagsposten ingår 30 000 000 kronor för finansiering av utveckling och därtill hörande utvecklingsnära förvaltning av projekt som bedrivs gemensamt av länsstyrelserna.

Länsstyrelsen i Dalarnas län ska med 4 527 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Dalarnas läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Gävleborgs län ska med 4 537 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Gävleborgs läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska med 9 459 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Västernorrlands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Jämtlands län ska med 5 046 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Jämtlands läns landsting. Medlen ska utbetalas med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Jämtlands län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i det territoriella programmet Sverige–Norge.

Länsstyrelsen i Västerbottens län ska med 7 850 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Västerbottens läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Västerbottens län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i de territoriella programmen Botnia–Atlantica och Norra periferin.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ska med 5 007 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Norrbottens läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i det territoriella programmet Nord.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ska med 1 520 000 kronor delfinansiera föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840).

Anslagsposten används för löpande utgifter i samband med länsstyrelsegemensamma aktiviteter och gemensamma utvecklingsprojekt.

Medlen disponeras efter beslut av Regeringskansliet (Finansdepartementet).

Verksamhet i vilken avgiftsintäkterna får disponeras

I tabell 6.1 finns samtliga länsstyrelsers budgeterade avgiftsintäkter som disponeras 2019 och i bilaga 3 finns beloppen redovisade per länsstyrelse.

Verksamhetens intäkter och kostnader ska inte redovisas mot anslag utan ska i enlighet med Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 7 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ingå i årets kapitalförändring. Intäkterna ska redovisas i not i årsredovisningen och, i de fall de överstiger 100 000 kronor, särredovisas.

Föreskrifter om avgiftsinkomster enligt djurskyddslagen (1988:534), djurskyddsförordningen (1988:539), lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter, förordningen (2006:814) om foder och animaliska biprodukter och delgivningsförordningen (2011:154) samt om resurssamordning finns i förordningen med länsstyrelseinstruktion. 

Länsstyrelserna ansvarar enligt pantbankslagen (1995:1000) för såväl prövning av ansökningar om att få bedriva pantbanksverksamhet som tillsynen av pantbankerna. Bestämmelser om länsstyrelsernas avgifter för pantbanksverksamheten finns i 9 och 10 §§ pantbanksförordningen (1995:1189). 

Verksamhet där avgiftsintäkterna ej disponeras

I tabell 6.2 finns samtliga länsstyrelsers beräknade avgiftsintäkter som redovisas mot inkomsttitel 2019 och i bilaga 4 finns beloppen redovisade per länsstyrelse.

Vid redovisningen av de uppgifter som avses i 2 § 1–3 förordningen med länsstyrelseinstruktion ska myndigheten inte tillämpa bestämmelserna 3 kap. 1 § andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader.

Med undantag från vad som gäller enligt 3 kap. 1 § tredje stycket och 3 kap. 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. 

Villkor för anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m.

I bilaga 5 till regleringsbrevet återfinns beräkningar av anslaget 2019 per anslagspost. Av bilagan framgår också de riktade medel som vissa länsstyrelser erhållit. Anslaget får inte användas till verksamhet som bedrivs av en stiftelse vars bildande länsstyrelsen har medverkat till, om inte regeringen har godkänt stiftelsebildningen.

Finansiering av anläggningstillgångar

Länsstyrelserna disponerar en total låneram på 288 900 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten. Låneramens fördelning på respektive länsstyrelse redovisas i bilaga 6.

Räntekontokredit

Länsstyrelserna disponerar var sitt räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. Länsstyrelsernas totala kreditutrymme på räntekontona är 191 600 000 kronor. Kreditutrymmets fördelning på respektive länsstyrelse redovisas i bilaga 6. Till räntekontona överförs varje månad en tolftedel av tilldelade anslagsmedel. Medel som deponeras hos en länsstyrelse ska sättas in på ett särskilt räntekonto i Riksgäldskontoret. Länsstyrelserna disponerar var sitt konto i Riksgäldskontoret för detta ändamål.

Lönegarantiförordningen

Länsstyrelsen ska bokföra inkomna belopp som avses i 4 och 11 §§ lönegarantiförordningen (1992:501) mot ett konto som inte är räntebärande och varje månad betala in beloppen till Kammarkollegiet. Länsstyrelserna ska på begäran av Kammarkollegiet lämna de uppgifter som behövs för att den senare myndigheten ska kunna utföra uppdrag och återrapportering till regeringen angående lönegarantiersättning.

Ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m.

Länsstyrelsen ska tillämpa kategori D i 4 § förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. när det gäller rennäringsdelegationerna och viltförvaltningsdelegationerna. Ersättning kan lämnas för förlorade avlöningsförmåner enligt 7 § samma förordning samt för reseförmåner enligt förordningen (1981:1265) om reseförmåner i statliga uppdrag m.m. Kostnaderna ska belasta länsstyrelsen i det län där berörd ledamot eller ersättare är bosatt.

Kommittéförordningen

Länsstyrelsen ska tillämpa 26 § kommittéförordningen (1998:1474) vid förordnandet av ersättare i länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer som kommer från en annan länsstyrelse.