Boverket ska i Hermes redovisa prognoser för anslag och anslagsdelar som Boverket har dispositionsrätt till med tillhörande kommentarer för åren 2018–2021. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och eventuella förändringar av förutsättningarna för myndigheten att bedriva sin verksamhet. Vidare ska förändringar i förhållande till föregående prognostillfälle, tillgängliga och beräknade medel kommenteras. Vid väsentliga prognosavvikelser bör Boverket även ange orsaker till dessa, samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas, för att verksamheten ska bedrivas enligt plan inom ramen för tilldelade medel.

Prognoserna ska lämnas i Hermes

– den 17 januari,

– den 16 februari,

– den 2 maj,

– den 29 juli, och

– den 8 november.

Boverket ska redovisa hur myndigheten vid upphandlingar som överstiger gällande tröskelvärden har arbetat med att uppfylla de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor som följer av 17 kap. 2–5 §§ lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

Boverket ska redovisa hur myndigheten genom information, vägledning eller på andra sätt verkar för att minska utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser från arbetsmaskiner.

Enligt plan- och byggförordningen (2011:338) ska Boverket ge tillsynsvägledning till länsstyrelsen. Boverket ska utveckla sin tillsynsvägledning avseende risken för skred, ras och erosion (jfr 11 kap. 10 § andra stycket 5 plan- och bygglagen [2010:900]). Syftet med uppdraget är att tillsynsvägledningen ska skapa förutsättningar för att ny bebyggelse blir långsiktigt hållbar och att länsstyrelsernas tillsyn är samordnad och förutsebar.

Tillsynsvägledningen bör klargöra vilket underlag som behövs för länsstyrelsernas prövning och hur bebyggelse bör vara utformad för att anses lämplig i förhållande till risken för skred, ras och erosion. Tillsynsvägledningen bör utformas med hänsyn till sådana intressen som är viktiga från allmän synpunkt, bl.a. behovet av en motståndskraftig och långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur och en god hushållning med mark- och vattenområden. Länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Statens geotekniska institut ska bistå Boverket i arbetet med att ta fram tillsynsvägledningen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 28 februari 2019.

Boverket ska sammanställa, redovisa och tillgängliggöra goda exempel på kommuner som klarar plan- och bygglagens krav på handläggningstider som länsstyrelserna i enlighet med uppdrag Tillsyn och tillsynsvägledning över kommunernas plan- och byggverksamhet i länsstyrelsernas regleringsbrev ska redovisa till Boverket. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 juni 2018.

Boverket ska analysera om reglerna för enkelt avhjälpta hinder i plan- och bygglagen behöver förtydligas eller ändras. Analysen ska innehålla en bedömning om reglerna för enkelt avhjälpta hinder är ändamålsenligt utformade. Vidare ska Boverket göra en bedömning av behovet av att införa krav på tillsynsplan för byggnadsnämnderna motsvarande vad som i dag finns för länsstyrelserna och Boverket. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 oktober 2018.

Boverket ska ta fram vägledning för kommunerna om hur funktionshindersperspektivet bör behandlas i kommunens översiktsplan. För att stödja och stärka kommunernas arbete med tillgänglighetsfrågor inom översiktsplaneringen ska Boverket ta fram en vägledning som stöd för kommunerna i hur tillgänglighet, delaktighet och funktionshindersperspektiv ska kunna implementeras i kommunens översiktsplan. Boverket ska i samband med uppdragets genomförande inhämta synpunkter från Myndigheten för delaktighet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 november 2018.

Boverket ska komplettera sin vägledning om ändring av byggnader, särskilt om tillämpningen av reglerna vid ändrat användningssätt såsom återbostadisering. Syftet är att ta fram ytterligare vägledning och kunskapsunderlag inom området återbostadisering, för att höja kunskapsnivån och förbättra tillämpningen av befintligt regelverk. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 augusti 2018.

Boverket ska följa upp utvecklingen på andrahandsmarknaden avseende bl.a. marknadens omfattning och hyresnivåer. Resultatet ska analyseras och ställas i relation till kvinnor och mäns disponibla inkomster och utvecklingen på övriga bostadsmarknaden. I uppdraget ingår även att lämna förslag på hur en återkommande uppföljning bör genomföras i syfte att kunna följa utvecklingen över tid. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 oktober 2018.

Boverket ska beskriva konkurrenssituationen inom bygg- och byggmaterialindustrierna i andra länder, särskilt inom EU, när det gäller konkurrens och kostnadsutveckling inom bygg- och byggmaterialindustrierna, i synnerhet med avseende på bostadsbyggandet. I uppdraget ligger också att redovisa hur man i dessa länder verkar för en sund konkurrens inom sektorn. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den senast den 30 november 2018.

Boverket ska sammanställa, redovisa och tillgängliggöra information och belysa med goda exempel kring hur användningen av markyta i städer kan effektiviseras och stadsmiljön förbättras genom aktivt användande av parkeringstal som verktyg. Materialet ska rikta sig mot kommuner som vill arbeta aktivt med planeringstal som ett medel för att uppnå ett hållbart resande. Vägledningen ska omfatta bland annat flexibla parkeringstal och även parkeringstal för cykelparkering. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 oktober 2018.

Boverket ska ta fram en vägledning om den lämplighetsbedömning och lokaliseringsprövning som sker i detaljplaneprocessen utifrån 2 kap. plan- och bygglagen, enligt vad som föreslagits av Boverket i rapport 2017:24 Plan- och bygglagen som ett effektivt verktyg för minskad klimatpåverkan. Syftet med vägledningen är att ge kommunerna bättre möjligheter att arbeta med planering för en minskad klimatpåverkan. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 augusti 2018.

Boverket ska sammanställa och redovisa de uppgifter som myndigheten får från länsstyrelserna i enlighet med uppdragen i länsstyrelsernas regleringsbrev om uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen som ska redovisas till Boverket senast den 31 januari 2019. Boverket ska även sammanställa och redovisa erfarenheterna från kommunernas och länsstyrelsernas tillsynsarbete samt Boverkets tillsynsvägledning. Boverket ska därtill redovisa konsekvenserna av införandet av 3 kap. 27–29 §§ plan- och byggförordningen samt analysera och redovisa sin bedömning av om dessa bestämmelser är ändamålsenligt utformade. Analysen ska utgå från länsstyrelsernas redovisning av hur den kommunala tillämpningen ser ut och synpunkter ska inhämtas från Folkhälsomyndigheten. Boverket ska även i samband med uppföljningen av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen särskilt analysera och redovisa kommunernas tillämpning av artskyddsförordningen (2007:845) inom ramen för detaljplaneprocessen. Boverket ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 maj 2019.

Boverket ska överväga hur det kan skapas bättre förutsättningar för en tillförlitlig, aktuell och transparent hyresstatistik avseende förstahandshyror. Boverket ska i samband med uppdraget inhämta synpunkter från relevanta aktörer, t.ex. parterna på hyresmarknaden och Statistiska centralbyrån. I uppdraget ingår att ta ställning till hur sådan statistik bör samlas in, sammanställas och publiceras samt vem eller vilka som är mest lämpade att ansvara för detta. I uppdraget ingår även att bedöma vilka variabler och vilken geografisk indelning som är möjlig och mest ändamålsenlig att publicera statistiken utifrån. Individbaserad statistik ska redovisas könsuppdelat. Utgångspunkten ska vara att statistiken ska kunna presenteras på ett sådant sätt att den ger god ledning om hyrorna och dess utveckling. I sina överväganden ska myndigheten bl.a. ta hänsyn till aspekter såsom uppgiftslämnarbörda och kostnad samt nytta för samhälle och individ. Boverket ska vid behov föreslå de författningsändringar som övervägandena föranleder. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 oktober 2018.

Boverket ska beräkna kostnadsoptimala nivåer enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda. De beräknade kostnadsoptimala nivåerna ska därefter jämföras med gällande krav på byggnaders energiprestanda enligt Boverkets byggregler, samt med de krav på byggnaders energiprestanda som planeras träda i kraft 2021. Boverket ska följa den ram som framgår av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 244/2012 av den 16 januari 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda genom fastställande av en ram för jämförelsemetod för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda för byggnader och byggnadsemelemnt.  Beräkningar, indata och antaganden ska redovisas i en rapport till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet med kopia till Näringsdepartementet) senast den 28 februari 2018.

Boverket ska genomföra en kartläggning av vilka åtgärder som är genomförda respektive behöver genomföras för att säkerställa en trygg dricksvattenförsörjning i frågor om fysisk planering. En aktiv fysisk planering är en viktig del i arbetet med en framtida trygg dricksvattenförsörjning från täkt till kran. Uppdraget omfattar de ansvarsområden som ligger inom ramen för Boverkets verksamhet: fysisk planering för byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområde, byggande och förvaltning av bebyggelse.  Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2018 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Boverket ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införts successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2018 bör omfattningen uppgå till minst 2 000 personer. Boverket ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända, för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Boverket ska senast den 3 april 2018 till Statskontoret redovisa hur myndigheten bidragit till regeringens satsning enligt närmare instruktion från Statskontoret. Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppdrag att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

Boverket ska redovisa och analysera genomförda insatser inom regional tillväxt kopplat till sin långsiktiga strategi för det regionala tillväxtarbetet för perioden 2014–2020. Boverket ska även redovisa vad som finns kvar att göra fram till 2020. Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket och redovisas till Tillväxtverket senast den 27 april 2018.

I bilagan redovisas Boverkets pågående uppdrag.

Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad, för undsättning eller omstrukturering av kommunala bostadsföretag med ekonomiska svårigheter, för statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad och för stöd till företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

Anslaget avser statligt bidrag till kommuner enligt förordningen (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier.

1. Anslagsposten får användas för förvaltningskostnader, dock inte för sådana kostnader som är hänförliga de helt avgiftsfinansierade kreditgarantierna.

2. Anslagsposten får användas för genomförandet av det svenska ordförandeskapet i den multilaterala organisationen Visions and Strategies around the Baltic Sea (VASAB) (dnr N2016/07459/PBB).

3. Anslagsposten får användas för att göra eurokoderna och övriga standarder inom byggområdet tillgängliga.

4. Anslagsposten får finansiera driften av den kontaktpunktverksamhet som infördes under 2013 för att bl.a. svara på frågor om regler för byggprodukter som ska säljas på den svenska marknaden.

5. Anslagsposten får användas för genomförande av och myndighetsuppgifter knutna till marknadskontroll av byggprodukter.

6. Av anslagsposten ska 10 000 000 kronor användas för att finansiera nationellt informationscentrum för hållbart byggande.

7. Av anslagsposten får 4 000 000 kronor användas för att bygga upp och förvalta en webbplats med information för utländska byggherrar och byggföretag om de svenska bostads- och byggmarknaderna (dnr N2017/04673/PBB).

8. Av anslagsposten får 15 000 000 kronor användas för att finansiera ett förstärkt arbete kring arkitektur.

9. Anslagsposten får användas för att täcka det kvarvarande underskottet i administrationen av förvärvsgarantieran.

Medlen får användas först efter beslut av regeringen eller Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Anslagsposten ska finansiera genomförandet av uppdrag att verka för en enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen digitalt (dnr N2017/07543/PBB).

Anslagsposten ska finansiera genomförandet av uppdraget att förstärka arbetet för en god inomhusmiljö (dnr N2017/07419/PBB).

Anslagsposten ska finansiera genomförandet av uppdraget att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (dnr N2016/07801/PBB).

Anslagsposten ska finansiera genomförandet av uppdraget att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen (dnr N2017/07544/PBB).

Medlen får användas först efter beslut av regeringen eller Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Anslagsposten får användas för stöd till renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden. 1 000 000 kronor av anslagsposten får användas för Boverkets merkostnader för att administrera anslaget.

Anslagsposten får användas för stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2016:398) om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden. 3 500 000 kronor av anslagsposten får användas för Boverkets merkostnader för att administrera stödet.

Anslagsposten får användas för vidare fördelning till länsstyrelserna för finansiering av verksamhet som länsstyrelserna bedriver i enlighet med förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden.

Anslagsposten får användas för stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2016:364) om statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande. Av anslaget får 500 000 kronor användas för Boverkets merkostnader för att administrera anslaget.

Anslagsposten får användas för investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2016:880) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande och förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Av anslagsposten får 6 000 000 kronor användas för Boverkets merkostnader för att administrera anslaget.

Anslagsposten får användas för vidare fördelning till länsstyrelserna för finansiering av verksamhet som länsstyrelserna bedriver i enlighet med förordningen om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande och förordningen om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

Medlen får användas först efter beslut av regeringen.

Medlen får användas först efter beslut av regeringen.

Villkor

Beloppen under rubriken Infriade åtaganden i tabellen ovan är indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna har beräknats för respektive period.

Statens bostadskreditnämnd (BKN) har i ett regeringsbeslut den 7 april 1994 (dnr Fi1994/1034) bemyndigats att under vissa närmare angivna villkor förvärva och inneha fastigheter för vilka statlig kreditgaranti utfärdats. I och med inordnandet av BKN i Boverket den 1 oktober 2012 har detta bemyndigande övergått till Boverket. I förordningen (2011:211) om utlåning och garantier finns bestämmelser om att Boverket ska ha en garantireserv och att reserven får belastas med kostnader för indrivning och ianspråktagande av säkerheter avseende infriade garantier som hör till reserven. Kostnader och intäkter i samband med eventuella fastighetsförvärv ska särredovisas till regeringen.

Boverket ska inte tillämpa 25 a § avgiftsförordningen (1992:191) inom verksamheten med kreditgarantier.