Under budgetåret 2016 ska Migrationsverket särskilt lägga vikt vid följande:

• I ökad utsträckning bedöma åldern för ensamkommande barn vid registrering och prövning.
• Antalet ogrundade ansökningar ska minska. Ärenden där avvisning med omedelbar verkställighet kan ske och ärenden avseende sökande från länder dit avvisning med omedelbar verkställighet sker i hög utsträckning, ska handläggas så snabbt som möjligt med målet att kostnadseffektiviteten i verksamheten ska öka. Detsamma ska gälla ärenden om överföring enligt Dublinförordningen.
• Vidta åtgärder för att ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting sker i närmare anslutning till inkommen begäran om ersättning.
• Digitalisering av verksamheten ska ske för ökad effektivitet och minskad sårbarhet i verksamheten. Digitaliseringen ska medföra betydande produktivitetsökningar redan under 2016.
• Fondmedel från asyl-, migrations- och integrationsfonden ska användas så långt som möjligt för att utveckla den egna verksamheten.

Myndigheten ska särskilt redovisa:

• En bedömning av den rättsliga kvaliteten i myndighetens beslutsfattande, med hjälp av för ändamålet lämpliga bedömningsgrunder.
• Åtgärder och resultat av myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering.

Myndigheten ska särskilt redovisa:

• I vilken omfattning och hur myndigheten har tagit tillvara de möjligheter som finns inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden för att utveckla den egna verksamheten.
• Resultatindikatorer för centrala delar av verksamheten för att mäta måluppfyllelse.

Myndigheten ska särskilt redovisa:

• Hur resultatet av fondverksamheten bidragit till att uppnå målen och hur it-stödet för fondverksamheten utvecklats. I den mån det har varit möjligt att jämställdhetsintegrera verksamheten ska det redovisas.

Myndigheten ska särskilt redovisa:

• Resultatet av vidtagna åtgärder för att förkorta handläggningstiden och öka produktiviteten vad avser ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning och studier samt ansökningar avseende arbetstillstånd.

Migrationsverket ska redovisa prognoser för 2016–2020 vid nedanstående tillfällen. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket.

• 20 januari
• 19 februari
• 3 maj
• 1 augusti
• 26 oktober

Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognosen ska innehålla en analys av vilken verksamhet som kan bedrivas med tillgängliga medel och eventuella skillnader mellan tillgängliga medel och behov av medel ska förklaras. Myndigheten ska också i prognoskommentarerna redovisa olika utgiftsscenarier baserat på differentierade antaganden.

Migrationsverket ska lämna nödvändig information till och inhämta nödvändig information från samtliga berörda myndigheter för att kunna presentera en samlad analys.

Prognoskommentarerna ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast kl. 12 den:

• 4 februari
• 27 april
• 25 juli
• 25 oktober

Migrationsverket ska redovisa en plan för hur handläggning av asylärenden kan förkortas genom bland annat produktivitetsökningar. En tänkbar åtgärd är tidig sortering av ärenden utifrån exempelvis följande kategorier; uppenbart ogrundade ansökningar, presumtiva bifall, presumtiva avslag och ärenden om överföring enligt Dublinförordningen. Planen ska innehålla åtgärder på kort och lång sikt och beskriva förväntade effekter av åtgärderna. Planen ska medge att effekter av åtgärderna kan börja realiseras under 2016. Planen ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) i samband med att myndigheten lämnar februariprognosen 2016. En bedömning av effekterna av vidtagna åtgärder ska redovisas i årsredovisningen för 2016.

Migrationsverket ska redovisa de åtgärder myndigheten har vidtagit för att i ökad utsträckning åldersbedöma asylsökande ensamkommande barn vid registreringen för att bl.a. kunna bedöma om kontroll i Eurodac ska göras och om Dublinförordningen ska tillämpas. Migrationsverket ska även redovisa åtgärder som vidtagits för att få bättre beslutsunderlag inför bedömningen av om sökanden har gjort sin identitet och ålder sannolik vid prövningen av asylärendet. Myndigheten ska delredovisa vidtagna och planerade åtgärder senast den 4 maj 2016.

Migrationsverket ska samverka med Folkbildningsrådet, idrottsrörelsen och andra organisationer inom civila samhället gällande insatser för att göra väntan på beslut meningsfull för asylsökande.

Migrationsverket och Polismyndigheten ska med bistånd av Kriminalvården genomföra en försöksverksamhet med syfte att effektivisera återvändandet. Målet är att vistelsetiden för personer som är inskrivna i mottagandet och har lagakraftvunna av- eller utvisningsbeslut påtagligt förkortas genom att fler avlägsnandebeslut verkställs. 

Detta ska uppnås bl.a. genom att myndigheterna bättre tar tillvara sina olika kompetenser under hela asylprocessen, förstärker identitetsutredningen i initialskedet av processen och bidrar till att den enskilda får minskade incitament att stanna kvar efter ett beslut om avvisning eller utvisning som fått lagakraft. En plan för försöksverksamheten ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) den 3 februari 2016. Uppdraget ska redovisas den 23 november 2016. Av redovisningen ska åtgärder och förväntade effekter framgå. Därutöver kan konkreta åtgärdsförslag, t.ex. regeländringar, lämnas som ytterligare kan effektivisera återvändandearbetet.

Migrationsverket ska utveckla och införa it-stöd som kan medföra betydande produktivitetsökningar, stärka rättssäkerheten och minska sårbarheten inom asylprövning och prövning av övriga tillståndsärenden samt utbetalningar av ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting under 2016 och 2017. En plan för arbetet ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 6 april 2016 och en delredovisning av resultaten ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 12 april 2017.

Migrationsverket ska, senast den 15 varje månad, lämna verksamhetsstatistik till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Redovisningen bör där det är lämpligt vara uppdelad utifrån kön.

Anslagsposten får användas till Migrationsverkets förvaltningskostnader. Anslagsposten får också användas för utgifter för förvarslokaler och organiserad sysselsättning.

Anslagsposten får användas till:

• ersättningar enligt förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.,
• ersättningar till landsting, kommuner och apotek enligt förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande,
• ersättningar till kommuner och landsting enligt förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.,
• ersättningar enligt förordningen (2008:778) om återetableringsstöd för vissa utlänningar samt
• ersättningar enligt förordningen (2010:1345) om särskild dagersättning till vissa nyanlända invandrare som vistas vid mottagningsenhet.

Anslagsposten får användas till utgifter för boende för asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. inklusive lokaler, drift och utrustning samt inköp av mat i vissa fall.

Anslagsposten får användas till utgifter för:

• migrationspolitiska projekt, studier och analyser inom det migrationspolitiska området,
• Sveriges deltagande i internationellt samarbete som syftar till att utveckla och tillämpa nya flykting- och migrationspolitiska strategier samt
• Sveriges bidrag till internationella organisationer inom det migrationspolitiska området.

Medlen får användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas till utgifter för förberedelser inför återvandring eller tillfälligt återvändande samt för deltagande i återuppbyggnad och utveckling av ursprungslandet i samråd med företrädare för berörda grupper genom:

• inhämtning och spridning av information, råd och vägledning till enskilda, organisationer och kommuner,
• utbildningsinsatser samt
• insatser för reintegrering under en inledande period.

Även personer som ska återvända får omfattas av verksamheten.

Anslagsposten får användas till bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land.

Anslagsposten får användas till omföringar av medel för flyktingmottagande av personer som vidarebosätts i Sverige.

I juni respektive december 2016 ska ett schablonberäknat belopp omföras till anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Beloppet ska beräknas genom att antalet organiserat överförda personer under första respektive andra halvåret 2016 multipliceras med 198 900 kronor.

Anslagsposten får användas till utgifter för:

• resor, inklusive omkostnader, för personer som organiserat överförs till Sverige för vidarebosättning,
• resor för personer som kan komma ifråga för uttagning,
• resor, traktamenten och övriga omkostnader för den personal som deltar i delegationsresor som syftar till sådan överföring samt
• information och förberedande insatser inför överföringen.

Anslagsposten får användas till bidrag enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige.

Anslagsposten får användas till bidrag till Svenska Röda Korset för dess verksamhet med efterforskning och familjeåterförening under fredstid, enligt avtal med Svenska Röda Korset. Medlen utbetalas efter rekvisition.

Anslagsposten får användas till ersättning till offentliga biträden och tolkar. 

Medlen disponeras av Regeringskansliet, Justitiedepartmentet.

Anslagsposten får användas till utgifter för offentliga biträden.

Anslagsposten får användas till utgifter vid utresa ut ur Sverige för:

• utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av regeringen, Migrationsverket, migrationsdomstolarna eller Migrationsöverdomstolen med stöd av utlänningslagen samt

• utlänningar som återtagit sina ansökningar om asyl eller vars tillstånd har upphört.

Utgifterna ska avse resor för de berörda utlänningarna såväl inom som utom Sverige, inklusive utgifter för resehandlingar samt resor, traktamenten och övriga omkostnader för personal från Migrationsverket som utan att bevaka utresan beledsagar utlänningar ut ur Sverige.

Av anslagsposten ska högst 11 miljoner kronor användas för åtgärder som enligt avtal med svenska, utländska och internationella organisationer vidtas i samband med utlänningars återvändande. Migrationsverket får med stöd av 6 kap. 1 § budgetlagen (2011:203) göra ekonomiska åtaganden upp till tio procent av anslaget, dock högst tio miljoner kronor för denna verksamhet.

Anslagsposten får användas till utgifter vid utresa ur Sverige för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av Migrationsverket, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen, polismyndighet eller regeringen med stöd av utlänningslagen eller lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll där kostnaden avser:

• resor för de berörda utlänningarna såväl inom som utanför Sverige,
• löner, resor, traktamenten och övriga omkostnader för bevakningspersonal från Kriminalvården,
• löner, resor, traktamenten och övriga omkostnader för bevakningspersonal från polisväsendet samt

• administration hänförlig till den verksamhet som finansieras via anslaget.

Kriminalvården får inte göra ekonomiska åtaganden med stöd av 6 kap.  1 § andra stycket budgetlagen.

Medel får användas efter beslut av regeringen

Anslagsposten får användas till åtgärder som enligt avtal med svenska, utländska och internationella organisationer vidtas i samband med utlänningars återvändande. Medlen får användas först efter beslut av regeringen.

Regeringen ska inte göra ekonomiska åtaganden med stöd av 6 kap. 1 § andra stycket budgetlagen.

Anslagsposten får användas till utgifter för projekt som beviljats bidrag inom ramen för den Europeiska flyktingfonden III, den Europeiska återvändandefonden eller asyl-, migrations- och integrationsfonden. Anslagsposten får vidare användas för utgifter för administration enligt EU:s bestämmelser.

Anslagsposten får också användas till utgifter för statlig medfinansiering av projekt som beviljats bidrag inom ramen för den Europeiska flyktingfonden III, den Europeiska återvändandefonden eller asyl- och migrations- och integrationsfonden och för fondadministration utöver EU:s bestämmelser om tekniskt stöd. Högst 60 miljoner kronor får användas till dessa ändamål.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 05 Bidrag från Europeiska flyktingfonden III, 07 Bidrag från Europeiska återvändandefonden, 010 Bidrag från asyl-, migrations- och integrationsfonden samt 012 Beviljat nödbistånd från asyl-, migrations- och integrationsfonden.

Ansökningsavgifter och expeditionsavgifter erlagda vid Migrationsverket enligt utlänningsförordningen (2006:97) ska redovisas mot inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter.

Migrationsverket undantas från kravet att redovisa en treårsserie enligt 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag när det gäller redovisningen av grunder för beviljade tillstånd samt antalet utlänningar som ansökt om asyl fördelade efter medborgarskap, kön och ålder.

Migrationsverket undantas från kravet enligt 7 § avgiftsförordningen (1992:191) att samråda med Ekonomistyrningsverket om avgifter som myndigheten tar ut eller avser att ta ut.

Migrationsverket medges undantag från bestämmelserna i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) samt 12 § anslagsförordningen (2011:223) för anläggningstillgångar som helt eller till väsentlig del finansieras från anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar. Undantaget omfattar hela finansieringen av berörda anläggningstillgångar, även eventuell del som belastar annat än angivet anslag. Berörda anläggningstillgångar ska till sin helhet anslagsfinansieras. Anslaget ska avräknas det år anskaffning sker och med det belopp som motsvarar anskaffningsvärdet.