Myndigheten ska redovisa prognoser för 2016–2020 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket (ESV).

- 20 januari 2016

- 19 februari 2016

- 3 maj 2016

- 1 augusti 2016

- 26 oktober 2016.

Arbetsmiljöverket ska senast den 13 maj 2016 till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) redovisa och analysera statistisk data avseende följande arbetsmiljöindikatorer:

- Antal dödsolyckor i arbetet
- Antal anmälda arbetsolyckor
- Antal anmälda arbetssjukdomar
- Anställda och ohälsa, upplevda besvär.

Arbetsmiljöverket ska senast den 12 maj 2017 till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) redovisa en sammanställning av de centrala arbetstagarorganisationernas (LO, TCO, Saco) och Svenska Hamnarbetarförbundets redovisningar för regional skyddsombudsverksamhet 2016.

Redovisningarna ska göras enligt följande nio mätbara prestationer:

 1. Antal regionala skyddsombud
 2. Antal årsarbetskrafter regionala skyddsombud
 3. Antal besökta arbetsställen
 4. Antal besök på arbetsställen och dess huvudsakliga inriktning
 5. Rådgivning per telefon och e-post
 6. Utbildning internt
 7. Utbildning externt
 8. Utbildningskostnad
 9. Totalkostnad och bidrag.

Arbetsmiljöverket ska i samband med årsredovisningen lämna en redogörelse till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) innehållande:
- Antal anmälda utstationerade arbetstagare
- Antal utländska företag som gjort anmälningar till registret
- I vilka länder arbetsgivarna har sitt säte eller hemvist
- Antal anmälda utstationeringar
- Beträffande vilka branscher eller tjänster utstationeringar har anmälts
- Översiktlig beskrivning av den geografiska fördelningen i Sverige
- Antal inspektioner som genomförts avseende anmälningar till registret av kontaktperson och utstationering av arbetstagare
- En analys av resultatet från utförda inspektioner avseende utstationering.

Arbetsmiljöverket ska under 2016 vidareutveckla det arbete som initierades 2011 angående särskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö. Insatserna ska i första hand riktas till kvinnodominerat arbete och ska användas för att förbättra arbetsmiljön för alla anställda inom dessa sektorer, både kvinnor och män. Insatserna bör riktas mot yrkesgrupper med hög sjukfrånvaro. Arbetsmiljöverket ska i samband med årsredovisningen för 2016 slutredovisa uppdraget.

För uppdraget får Arbetsmiljöverket disponera högst 15 000 000 kronor under 2016. Kostnaderna ska belasta utgiftsområde 13, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, anslagspost 2.

Arbetsmiljöverket har i enlighet med tidigare uppdrag om jämställdhetsintegrering redovisat en plan för hur myndigheten avser bedriva arbetet med jämställdhetsintegrering under 2015–2018 i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetpolitiska målen. Myndigheten ska redovisa åtgärder och resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering i myndighetens årsredovisning för 2015–2018. Myndigheten ska även lämna en delredovisning senast den 22 februari 2018, och då beskriva och analysera resultatet av genomfört arbete 2015–2017.

Arbetsmiljöverket ska i samband med årsredovisningen lämna en redovisning till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) av utvecklingen när det gäller den nationella funktionen för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv. Arbetet med den närmare utformningen av funktionen bör fortsätta för att successivt ge genomslag i myndighetens kunskapsförmedlande verksamhet. Som en del i detta arbete bör myndigheten fortsätta sitt arbete med att utveckla former för tillgängligheten och nyttiggörandet av den kunskap som redan finns eller under året tas fram av myndigheten i form av kunskapssammanställningar och statistik.

Arbetsmiljöverket ska fördela särskilda medel till uppdragsforskning med relevans för tillsynsverksamheten, med tonvikt på arbetsmiljö och arbetsmiljörelaterad ohälsa i ett genusperspektiv. Fördelningen ska främst utgå från inkomna underlag i och med de tidigare projektplaneringsbidragen enligt ändringsbrev för budgetåret 2015.

Arbetsmiljöverket får för uppdragets genomförande använda 2 000 000 kronor under 2016 och fatta beslut om högst 8 000 000 kronor för 2017 och 2018. Finansiering sker från utgiftsområde 14, anslag 2:5 Arbetslivspolitik, anslagspost 2 till Arbetsmiljöverkets disposition. Arbetsmiljöverket ska redovisa hur medlen fördelats i en rapport som ska lämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) i samband med årsredovisningen för 2016.

Arbetsmiljöverket ska i sitt arbete med att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter, inom ramen för sitt miljöledningsarbete, särskilt beakta den metodik som tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i myndigheter, www.remm.se.

Av Arbetsmiljöverkets omvärldsrapport 2014 framgår att de flesta dödsolyckor bland förvärvsarbetande som inträffade under 2013 skedde inom områdena tillverkning och landtransport. Utöver dödsolyckorna vid arbete på och vid väg inträffar årligen olyckor och allvarliga tillbud som skulle kunna lett till dödsolyckor. Arbete på och vid väg regleras i flera lagstiftningar.

I syfte att förebygga riskerna för att arbetstagare som arbetar på och vid väg kan komma att drabbas av olyckor som leder till dödsfall eller allvarliga skador ska Arbetsmiljöverket i samarbete med Trafikverket och Transportstyrelsen inom ramen för deras respektive uppdrag

1. Klargöra vilka riskförhållanden som finns och vilka yrkesgrupper som riskerar att drabbas av olyckor som kan leda till dödsfall eller allvarliga skador, vid arbete på och vid väg.
2. Ta fram ett gemensamt förslag till olycksförebyggande åtgärder.

Uppdraget omfattar både transport och anläggningsarbete. Arbetet ska ske i samråd med berörda aktörer på området och Arbetsmiljöverket ska fungera som samordnande myndighet. Arbetsmiljöverket ska lämna en återrapportering till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet och Näringsdepartementet) i samband med årsredovisningen för 2016.

Utländska arbetstagare har enligt Arbetsmiljöverkets kunskapsöversikt Migrantarbete inom den gröna näringen (Rapport 2012:14) sämre arbetsvillkor och socioekonomiska villkor än inhemsk arbetskraft. Av rapporten framgår vidare att det inom den gröna näringen bland annat finns arbetsmiljörisker i form av ergonomisk belastning, exponering för kemiska och biologiska bekämpningsmedel etc. Gröna näringen är dessutom en olycksdrabbad bransch. Arbetsmiljöverkets statistik över dödsolyckor visar att totalt 25 arbetstagare och 47 egenföretagare omkommit i arbetsolyckor i näringskategorin jordbruk, skogsbruk och fiske under perioden 2007-2014.

Regeringen gör bedömningen att det behöver tas ett samlat grepp kring utlänska arbetstagares situation inom de gröna näringarna. Som utländska arbetstagare räknas såväl EES-medborgare som tredjelandsmedborgare. Inom ramen för Arbetsmiljöverkets uppdrag kan enbart arbetsmiljöfrågor hanteras. Övriga frågor ligger utanför myndighetens befogenheter. Arbetsmiljöverket ska därför i samråd med Kemikalieinspektionen, Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen.

1. Analysera hur gemensam information om gällande regelverk, rättigheter och skyldigheter kan åstadkomma positiva effekter i arbetsmiljön för utländska arbetstagare.
2. Mot bakgrund av resultatet av analysen under punkt 1 skapa gemensam information samt sprida den till utländska arbetstagare och deras arbetsgivare inom de gröna näringarna.

Arbetsmiljöverket ska fungera som samordnande myndighet. Uppdraget ska genomföras i samråd med arbetsmarknadens parter samt berörda branschorganisationer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet, Miljö- och energidepartementet, Socialdepartementet och Näringsdepartementet) i samband med årsredovisningen för 2017.

För att förebygga arbetsrelaterade olyckor och ohälsa är det av stor betydelse att de produkter som finns på den inre marknaden är säkra.  Ekonomiska aktörer som medvetet eller oavsiktligen säljer eller använder undermåliga produkter medför såväl osund konkurrens som risker för såväl arbetstagare som konsumenter. En fri rörlighet av varor inom EU kräver aktiva marknadskontrollmyndigheter för att motverka oseriösa aktörer.

Arbetsmiljöverket ska mot denna bakgrund

1. Göra en analys av i vilka branscher och för vilka produktslag det finns en brist i kunskap eller vilja att köpa, sälja eller tillverka produkter som uppfyller gällande krav, s.k. osund konkurrens.
2. Identifiera vilka aktörer Arbetsmiljöverket ska rikta sina insatser mot för att få bästa effekt i marknadskontrollarbetet.
3. Arbetsmiljöverket ska mot bakgrund av den information som inhämtats vidta marknadskontrollåtgärder. Åtgärderna ska i huvudsak fokuseras på ingripanden mot produkter som inte uppfyller kraven.

Uppdraget ska redovisas i samband med årsredovisningen för 2017.

Arbetsmiljöverket har tagit fram en kunskapssammanställning om sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften (Rapport 2014:8). Bland den forskning som kartlades fann man att den psykiska arbetsmiljön har betydelse. Låg kontroll tillsammans med höga krav ökar också risken att lämna arbetslivet i förtid. Detsamma gäller för dåligt socialt stöd och då framförallt från personer i chefsposition. Även fysiskt påfrestande och ergonomiskt bristfälliga arbetsmiljöer ökar risken för utträde ur arbetskraften i förtid. Vidare har arbetstagare i kontaktyrken större risk att lämna arbetslivet i förtid, något som även gäller de med högre utbildning såsom präster och psykologer.
Forskningen pekar dessutom på att kvinnor har högre sjukfrånvaro, större hälsoproblem och lämnar arbetslivet tidigare än män. Det finns även olikheter i hur män och kvinnor påverkas av faktorer i arbetsmiljön.

Arbetsmiljöverket ska mot denna bakgrund genomföra en förstudie för att analysera möjligheten att ta fram ett urvalskriterium för tillsyn med fokus på att synliggöra eventuella branscher och arbetsställen där det finns ett tidigt utträde som i rimlig grad kan relateras till arbetsmiljöfaktorer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartement) senast den 1 juni 2017.

Arbetsmiljöverket ska i samarbete med arbetsmarknadens parter inom ramen för det nationella nätverket kopplat till EU-OSHA planera och genomföra en seminarieserie i samband med Europeiska arbetsmiljöbyråns kampanj för ett hälsosamt arbetsliv 2016/2017. Uppdraget ska redovisas i samband med årsredovisningen för 2017.

Utveckingen av arbetslivet har lett till en ökad diversifiering. Företagen anpassar sin verksamhet till de skiftande förutsättningarna genom att omorganisera eller införa nya sätt att organisera arbetet.

Arbetsmiljöverket ska mot denna bakgrund ta fram en kunskapssammanställning om potentiella arbetsmiljörisker relaterat till nya sätt att organisera arbetet (t.ex. användande av underleverantörer, digitalt arbete, delningsekonomi, crowd-work). Kunskapssammanställningen ska beakta ett genusperspektiv. Uppdraget ska redovisas i samband med årsredovisningen för 2017.

Användningen av bemanningsföretag är relativt utbredd i Sverige såväl inom det privata näringslivet som inom den offentliga sektorn. Inhyrning är dessutom mer utbrett inom verksamheter med en mer riskfylld arbetsmiljö. Bemanningsbranschen är en typisk ungdomsbransch och gruppen utlandsfödda är överrepresenterad i branschen. Bemanningsanställda har ökad risk för psykosocial ohälsa och ges ofta arbetsuppgifter som innebär stor fysisk belastning, vilket leder till att de generellt löper större risk för att utveckla arbetsskador.

Det är av stor vikt att alla som befinner sig på den svenska arbetsmarknaden har en arbetsmiljö som leder till ett hållbart arbetsliv. I detta avseende är det viktigt både att arbetstagare och arbetsgivare har kännedom om sina rättigheter och skyldigheter och att både bemanningsföretag och företag som regelbundet hyr in arbetskraft har nödvändiga rutiner för att säkerställa en god arbetsmiljö för uthyrd och inhyrd personal. I detta sammanhang är introduktion i arbetsuppgifterna en särskilt viktig del av arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöverket ges mot denna bakgrund i uppdrag att

1. Planera och genomföra informationsinsatser som riktar sig till bemanningsanställda, bemanningsföretag och företag som regelbundet hyr in arbetskraft.
2. Planera och genomföra tillsynsinsatser riktade mot bemanningsföretag och företag som regelbundet hyr in arbetskraft som en uppföljning av Arbetsmiljöverkets tillsynssatsning mot bemanningsbranschen 2011–2012.

Informations- och tillsynsinsatserna ska ha särskild inriktning mot systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsgivarens introduktionsansvar.

En lägesrapport ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) 1 juni 2017. Uppdraget ska slutredovisas 1 juni 2018.

Arbetsmiljöverket ska analyasera tillsynsresultaten avseende arbetsgivarens anpassnings- och rehabiliteringsarbete. Syftet med uppdraget är att få en samlad bild av hur tillsynsresultaten ser ut inom detta område. Uppdraget ska redovisas i samband med årsredovisningen för 2016.

Arbetslivet, särskilt inom tjänstesektorn, går i riktning mot mer flexibilitet både när det gäller arbetstid, arbetsordning och arbetsplatsanknytning. Detta skapar bättre förutsättningar för att kombinera arbetsliv och privatliv men det kan också leda till arbetsmiljöutmaningar genom att gränserna mellan arbetsliv och privatliv suddas ut.

Arbetsmiljöverket ska i samråd med arbetsmarknadens parter ta fram en vägledning om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv. Under framtagandet av vägledningen ska genusperspektiven särskilt beaktas.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet i samband med årsredovisningen för 2017.

Arbetstid och arbetstidens förläggning är frågor med nära kopplingar till psykosocial arbetsmiljö t ex i form av negativ stress, och forskning visar också på samband mellan övertid och stora folksjukdomar som stroke. Arbetsmiljöverket tar nu fram nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Mot denna bakgrund ges Arbetsmiljöverket i uppdrag att

1. Genomföra utökad tillsyn av arbetstid och arbetstidsrelaterad arbetsmiljöproblematik.
2. Genomföra särskilda informationsinsatser med inriktning på arbetstid och psykosocial arbetsmiljö i samband med ikraftträdandet av föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) i samband med årsredovisningen för 2017.

Antalet äldre ökar i samhället. En bra arbetsmiljö inom äldreomsorgen ställer speciella krav på riskbedömningar, som utgår från personalens arbete med varje boendes unika situation och behov. Organisatoriska och sociala problem (stress, hög arbetsbelastning) ligger bakom en växande andel av de anmälda arbetssjukdomarna inom omsorgen. Det är dessutom vanligare med anmälningar om hot och våld inom omsorgen än i arbetslivet i övrigt.

Arbetsmiljöverket ska mot denna bakgrund genomföra en särskild tillsynssatsning av arbetsmiljön inom äldreomsorgen med särskilt fokus på psykosocial arbetsmiljö, stress samt arbetstagarnas möjligheter till inflytande och delaktighet inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Tillsynssatsningen ska särskilt beakta ett genusperspektiv.

Arbetsmiljöverket ska lämna en delrapport till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) i samband med årsredovisningen för 2017. Uppdraget ska slutredovisas i samband med årsredovisningen för 2018.

Hushållsnära tjänster definieras i denna bemärkelsen som tjänster för vilken kan utbetalas rut-avdrag samt tjänster utförda av personliga assistenter anlitade av brukaren.

Arbetsmiljöverket ska ta fram en kartläggning av arbetsmiljöförhållanden inom hushållsnära tjänster, i syfte att skapa ett bättre kunskapsläge över branschens utmaningar ur ett arbetsmiljöperspektiv. Kartläggningen ska särskilt beakta ett etnicitets- och genusperspektiv.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 1 september 2017.

Arbetsmiljöverket ska betala ut högst 110 087 000 kronor efter rekvisition från de centrala arbetstagarorganisationerna (LO, TCO, Saco) och Svenska Hamnarbetareförbundet för den regionala skyddsombudsverksamheten.

Arbetsmiljöverket ska betala ut högst 1 500 000 kronor efter rekvisition från de centrala arbetstagarorganisationerna (LO, TCO, Saco) för stöd till deras deltagande i standardiseringsverksamheten.

Den särskilda informationsverksamheten får finansieras med avgifter i lämplig omfattning med hänsyn till syftet med verksamheten.

Den avgiftsbelagda informationsverksamheten avser den informationsverksamhet vid Arbetsmiljöverket som riktar sig till externa målgrupper inom Arbetsmiljöverkets verksamhetsområde i syfte att åstadkomma arbetsmiljöförbättringar.

Inkomsterna disponeras av Arbetsmiljöverket.