Länsstyrelserna bedriver verksamhet inom ett stort antal utgiftsområden. I detta regleringsbrev behandlas anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Anslaget beräknas finansiera cirka hälften av länsstyrelsernas verksamhet. Övrig finansiering sker från andra anslag och inomstatliga bidrag.

När återrapporteringskrav och uppdrag ges till samtliga länsstyrelser anges "länsstyrelserna" i beslutet. I annat fall anges det särskilt vilken eller vilka länsstyrelser som avses. Redovisning ska göras i årsredovisningen om inte annat anges. Viss verksamhetsstatistik ska redovisas enligt bilaga 1.

1. Länsstyrelserna ska redovisa:

– vilka mål som har satts upp för länsstyrelsens samordning av livsmedelskontrollen i länet, vilka insatser som gjorts för att nå dessa mål samt på vilket sätt och i vilken utsträckning länsstyrelsens samordningsinsatser har lett till effekter i kontrollen,

– på vilket sätt och i vilken utsträckning länsstyrelserna har verkat för en ökad samverkan mellan kommunerna när det gäller livsmedelskontrollen,

– antalet planerade och antalet genomförda revisioner av kommunernas livsmedelskontroll, revisionernas omfattning samt en bedömning av revisionernas effekt på den kommunala kontrollen i länet,

– vilka mål som har satts upp för länsstyrelsens kontroll av livsmedel i primärproduktionen i länet, måluppfyllelsen för dessa i förhållande till målen för livsmedelskontrollen i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan, viktigare resultat från primärproduktionskontrollen och en analys av effekten av kontrollen,

– i vilken utsträckning länsstyrelserna har samverkat för att bättre utnyttja personalresurser och kompetens inom kontrollen av livsmedel i primärproduktionen och hur detta bidragit till att kraven i förordning (EG) nr 882/2004 uppfylls.

Uppgifterna ska redovisas till Livsmedelsverket senast den 1 februari 2016.

2. Länsstyrelserna ska verka för en ökad registrering av livsmedelsföretag i primärproduktionen med målet att ha fullständiga register till den 30 juni 2016. En delredovisning ska göras den 30 april 2015. Uppdraget ska slutredovisas till Livsmedelsverket senast den 1 september 2016. I båda redovisningarna ska ingå uppskattat antal livsmedelsföretag i primärproduktionen i länet, antal registrerade företag, myndighetens plan för att öka antalet registreringar och en analys av effekten av genomförda åtgärder.

3. Länsstyrelserna ska bistå Jordbruksverket i dess uppdrag att redovisa statistik och analyser om myndigheternas djurskyddsarbete och djurskyddsläget. Arbetet behöver inte redovisas i årsredovisningen.

4. Länsstyrelserna och Jordbruksverket ska arbeta tillsammans för att vidareutveckla sätt att analysera resultatet och effekterna av myndigheternas djurskyddsarbete. Arbetet ska samordnas och redovisas av Jordbruksverket. Arbetet behöver inte redovisas i årsredovisningen.

5. Länsstyrelserna ska bistå Jordbruksverket i dess uppdrag att vidareutveckla sätt att ge en bild av djurskyddsläget i Sverige. Arbetet behöver inte redovisas i årsredovisningen.

6. Länsstyrelserna ska rapportera om eventuella problem med hot och våld riktat mot personal inom verksamhetsområdet livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor.

7. Länsstyrelserna ska som en del av underlaget för arbetet med Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan redovisa:

– mål för kontrollen av insamling och transport av animaliska biprodukter i länet och måluppfyllelsen för denna. Vidare ska länsstyrelsen redovisa viktigare kontrollresultat och en analys av effekterna av kontrollen, samt

– mål för kontrollen av foder i primärproduktionen i länet och måluppfyllelsen för denna. Vidare ska länsstyrelsen redovisa viktigare kontrollresultat och en analys av effekterna av kontrollen.

Uppdraget ska redovisas till Jordbruksverket senast den 1 februari 2016.

8. Länsstyrelserna ska redovisa omfattningen av och använda metoder i tillsynen över djurhälsopersonalen och en beskrivning av viktigare iakttagelser. Uppgifterna ska redovisas till Jordbruksverket senast den 1 februari 2016.

9. Länsstyrelserna ska redovisa hur kontrollen bedrivits enligt förordningen (2006:816) om kontroll av husdjur m.m. inklusive hälsokontrollprogram, hästpass och avelskontroll samt lagen (2006:806) om provtagning på djur. Redovisningen ska beskriva mål för kontrollen och analysera måluppfyllelsen för dessa. Uppdraget ska redovisas till Jordbruksverket senast den 1 februari 2016.

10. Länsstyrelserna ska på ett kostnadseffektivt och för företagen enkelt sätt samt med minimerad risk för sanktioner genomföra de uppgifter som åligger dem vid genomförandet av förordningarna (1307/2013) om EU:s direktstöd för jordbrukare m.m. och (1305/2013) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. En strävan ska vara att genomföra de kontroller som tillkommit med den nya lagstiftningen på ett sådant sätt att kostnaderna och merarbetet för företag och myndigheter minimeras. Länsstyrelserna ska tillsammans med Jordbruksverket upprätta avtal enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron.

Länsstyrelserna ska, tillsammans med Jordbruksverket, säkerställa att direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så hög utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter.

11. Länsstyrelserna ska verka för ett effektivt regionalt avslutande av Landsbygdsprogram för Sverige 2007–2013 i syfte att uppnå de i programmet angivna målen i enlighet med förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Länsstyrelserna ska verka för ett effektivt regionalt genomförande av Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020 i syfte att uppnå de i programmet angivna målen i enlighet med kommande förordning om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Programmens genomförande, resultat och effekter rapporteras i särskild ordning enligt Jordbruksverkets riktlinjer.

12. Länsstyrelserna får för uppdragets genomförande disponera anvisade medel från utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, anslagen 1:18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, vilka regleras i Jordbruksverkets regleringsbrev för budgetåret 2015.

Länsstyrelserna ska redovisa följande avseende Landsbygdsprogram för Sverige åren 2007-2013:

– handläggningstiderna för ansökningar om utbetalningar av landsbygdsstöd samt hur länsstyrelsen arbetar för att minska handläggningstiderna.

Länsstyrelserna ska redovisa följande avseende landsbygdsprogram för perioden 2014–2020:

– Vilka åtgärder som har vidtagits för att informera om det nya programmet.

– Vilka åtgärder som har kommit igång under året samt om och hur regionala urvalskriterier och andra regionala anpassningar tillämpats inom respektive åtgärd.

– Hur det säkerställs att landsbygdsprogrammets genomförande är samordnat med och drar nytta av andra pågående processer i länet såsom arbetet med genomförande av de regionala utvecklingsprogrammen/ utvecklingsstrategierna och program finansierade av övriga ESI-fonder.

Länsstyrelserna tilldelas särskilda medel för upprättandet av åtagandeplaner för betesmarker och slåtterängar under 2015–2016. Länsstyrelsen ska redovisa följande:

– Hur många åtagandeplaner som upprättats på skärm respektive i fält under året.

– Den genomsnittliga tidsåtgången för upprättande av åtagandeplaner på skärm respektive i fält.

– En uppskatting av det eventuella återstående arbetet med åtagandeplaner som behöver upprättas under 2016.

13. Länsstyrelserna ska redovisa kostnader för hantering av de olika EU-stöden för lantbruk, landsbygd och fiske samt antalet årsarbetskrafter som är sysselsatta med hanteringen av stöden. Redovisningen ska lämnas till Jordbruksverket senast den 1 februari 2015 enligt riktlinjer från verket.

14. Inom ramen för arbetet med samverkande e-förvaltning, och andra pågående aktiviteter inom området e-förvaltning, ska länsstyrelserna i samverkan med Skogsstyrelsen och efter samråd med Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, och Havs- och vattenmyndigheten utveckla en gemensam inlämningsfunktion i syfte att skapa enkelhet, helhetssyn och nytta för kunden (skogsägaren) och en effektivare förvaltning hos myndigheterna med utgångspunkt i förordning (2013:44) om gemensam inlämningsfunktion för skogsägare. Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen ska, med avstamp i det uppdrag kring en gemensam inlämningsfunktion som redovisats under 2014 (dnr L2014/2165/LB), identifiera behov och nytta hos kunden, utarbeta strategier för dels lanseringen, dels hur kvaliteten i bakgrundsinformationen ska kunna säkerställas i ett automatiserat ärendeflöde. Enhetliga handläggningsrutiner ska utarbetas och ytterligare eventuella behov och utmaningar ska identifieras. Arbetet ska rapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 augusti 2015 av Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Värmlands län som sammanhållande för länsstyrelserna.

15. Länsstyrelserna ska redovisa hur de främjat och bidragit till den nationella offentliga finansieringen av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige perioden 2007–2013.

Länsstyrelserna ska verka för ett effektivt regionalt genomförande av Havs- och fiskeriprogrammet för Sverige 2014–2020 i syfte att uppnå de i programmet angivna målen i enlighet med kommande förordning om stöd inom ramen för Havs- och fiskeriprogrammet.

16. Länsstyrelserna ska redovisa hur de bidragit till arbetet med omprövning av vattendomar.

17. Länsstyrelserna ska redovisa omfattningen av föregående års fisketillsyn i form av antal fisketillsynsmän för havet och de stora sjöarna respektive övrigt sötvattensområde samt antal informationsinsatser, tillsynsdagar, anmälningar av otillåtet fiske och antal beslag av fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål i havet och i de stora sjöarna. Redovisningen ska lämnas till Havs- och vattenmyndigheten senast den 1 februari 2016.

18. Länsstyrelserna i Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ska i samråd med Sametinget och samebyarna i respektive län arbeta med förvaltningsverktyget i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och samtidigt bidra till en gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Arbetet med toleransnivån för skador på ren orsakade av stora rovdjur bör ske i enlighet med regeringens proposition En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191).

Länsstyrelserna ska i återrapporteringen redogöra för hur arbetet med förvaltningsverktyget och riskmodellen fortskrider samt redovisa skadenivån för respektive sameby.

Uppdrag nr 23–27 gäller länsstyrelserna i Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län. Uppdrag nr 28–29 gäller samtliga länsstyrelser utom länsstyrelserna i Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län. Uppdrag nr 30 gäller inte länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Gävleborgs och Jämtlands län.

19. Länsstyrelserna ska, efter anvisningar från Tillväxtverket, medverka i verkets uppdrag att säkerställa nationell uppföljning av det regionala tillväxtarbetet samt uppföljning av anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19. Arbetet behöver ej redovisas i årsredovisningen.

20. Länsstyrelserna ska redovisa prognoser för anslagsbelastningen avseende anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 för 2015–2019 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket den 20 januari, den 20 februari, den 5 maj, den 27 juli och den 26 oktober 2015. Länsstyrelserna ska senast den 19 oktober 2015 komma in med ett uppdaterat förslag till bemyndiganden enligt 17 § första stycket anslagsförordningen (2011:223) som myndigheten behöver för att få göra åtagaden som medför utgifter under följande budgetår. Myndigheten ska när den begär ett bemyndigande enligt första stycket ange under vilka år det ekonomiska åtgandet beräknas medföra utgifter. Myndighetens förslag ska rymmas inom ramen för regeringens beslut om verksamheten.

21. Länsstyrelserna ska lämna redovisningar till Tillväxtverket av bemyndigande gällande anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 enligt anvisningar från Tillväxtverket.

22. Länsstyrelserna ska redovisa inbetalade belopp avseende bygdeavgifter enligt förordningen (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter för 2013 respektive 2014. Vidare ska länsstyrelserna redovisa beslutad användning för 2013 respektive 2014 av dessa avgifter uppdelad på belopp avsatta till användning enligt 4 § i förordningen samt på belopp till allmänna ändamål. Länsstyrelsen ska också beskriva resultat av medlen som använts för allmänna ändamål. Redovisningen av allmänna ändamål ska ske uppdelad på

– åtgärder inkl. planering, projektering m.m. för att skydda och restaurera vattenmiljöer (även utan samband med den verksamhet bygdeavgiften avser),

– näringsliv,

– service,

– rennäringen,

– annat allmänt ändamål, samt

– fonderade medel.

Redovisningen ska lämnas till Tillväxtverket senast den 2 mars 2015.

23. Berörda länsstyrelsers verksamheter inom det regionala tillväxtarbetet ska bidra till ett effektivt och resultatinriktat genomförande av den regionala tillväxtpolitiken, och bedrivas utifrån ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart perspektiv. Det regionala tillväxtarbetet ska grundas på analyser av regionala förutsättningar, uppföljningar och utvärderingar i syfte att främja lärande. Berörda länsstyrelser ska medverka i genomförandet av sammanhållningspolitiken i Sverige, inklusive europeiskt territoriellt samarbete. Kunskaper och erfarenheter från strukturfonderna ska återföras till och tas till vara i det regionala tillväxtarbetet.

För sin uppgift i genomförandet av det regionala tillväxtarbetet, med utgångspunkt i förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete och regeringens prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken – Innovation och företagande, Attraktiva miljöer, Kompetensförsörjning samt Internationellt och gränsöverskridande samarbete – ska berörda länsstyrelser ge en sammanfattning av verksamheten inom regional tillväxt. Redovisningen ska vara uppdelad på regeringens prioriteringar för den regionala tillväxtpolitiken och innehålla de viktigaste insatserna i det regionala tillväxtarbetet under året, inklusive en bedömning av resultaten, samt en beskrivning av hur medel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt bidrar till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin.

I sammanfattningen ska berörda länsstyrelser särskilt redovisa:

– insatser för att stärka samspelet mellan kommunernas översiktsplanering och det regionala tillväxtarbetet, samt hur detta samspel har utvecklats,

– arbetet med den regionala kompetensplattformen med fokus på hur samverkan om gymnasial utbildning och integration samt samverkan med berörda myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet har utvecklats samt

– exempel på genomförda aktiviteter och dess resultat inom ramen för EU:s strategi för Östersjöregionen.

24. Berörda länsstyrelser ska redovisa hur strategiska miljöfrågor omhändertas inom det regionala tillväxtarbetet.

25. Berörda länsstyrelser ska redovisa de viktigaste frågorna för att utveckla genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin.

26. Berörda länsstyrelser ska redovisa hur arbetet för en jämställd regional tillväxt fortsatt bedrivs och utvecklas inom det regionala tillväxtarbetet.

27. Berörda länsstyrelser ska beskriva hur ett integrations- och mångfaldsperspektiv kan utvecklas och integreras i det regionala tillväxtarbetet. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 april 2015.

28. Berörda länsstyrelser ska redovisa exempel på och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet samt hur denna samverkan har utvecklats.

29. Berörda länsstyrelser ska beskriva hur användningen av medel från anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt bidrar till genomförandet av det regionala tillväxtarbetet, samt hur användningen av medlen relaterar till inriktningen i den regionala utvecklingsstrategin i länet.

30. För sin uppgift att verka för en god tillgång till kommersiell service för medborgare och företag ska berörda länsstyrelser redovisa och kommentera vilka insatser som genomförts, resultaten av dessa och vilka aktörer som deltagit samt på vilket sätt insatserna förhåller sig till övriga insatser för hållbar regional tillväxt i länet. Redovisningarna ska relatera till målen i länets regionala serviceprogram.

31. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska, i egenskap av förvaltande och attesterande myndighet för det territoriella programmet Sverige–Norge, redovisa beslutade respektive utbetalade och inbetalade EU-medel. Medel utbetalade i förskott ska särredovisas. Redovisningen ska ske enligt Tillväxtverkets riktlinjer och lämnas till verket senast den 19 mars och 14 september 2015. Därutöver ska prognoser för utbetalningar lämnas till Tillväxtverket senast den 13 januari, den 13 februari, den 28 april, den 20 juli och den 19 oktober 2015. Länsstyrelsen ska dessutom, senast den 13 februari, den 20 juli och den 19 oktober 2015, lämna en sammanställning av prognoser för inbetalningar avseende samma program. Prognoserna för inbetalningar och utbetalningar ska sträcka sig till och med 2018 och vara fördelade på budgetår. Av redovisningen ska även framgå hur prognoserna är framtagna, vilka antaganden som ligger till grund för dem samt om osäkerhet råder och i så fall vad den beror på. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognos. Redovisningen ska ske enligt Tillväxtverkets riktlinjer. Prognoserna ska även lämnas i Hermes enligt instruktionerna från Ekonomisstyrningsverket.

32. Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län ska, i egenskap av förvaltande och attesterande myndigheter för de territoriella programmen Nord, Botnia-Atlantica och Sverige–Norge, för beslutade och utbetalade EU-medel redovisa fördelningen av den svenska beslutade och utbetalda medfinansieringen från kommuner, landsting, stat samt från övriga offentliga och privata aktörer för varje strukturfondsprogram. Redovisningen av den svenska statliga finansieringen ska vara uppdelad på dels total finansiering via länsstyrelsen och det organ som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19, dels övrig finansiering från länsstyrelsen och det organ som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet, dels övrig statlig finansiering. Av redovisningen ska framgå de 30 största medfinansiärerna med avseende på beslutad medfinansiering. En sammanställning av förväntade och uppnådda resultat kopplad till indikatorer för gränsregionalt samarbete ska redovisas. En sammanställning ska även redovisas av beslutade medel fördelat på Europeiska kommissionens utgiftskategorier för prioriterade områden totalt per territoriellt program. Redovisningarna ska lämnas för respektive program, i enlighet med Tillväxtverkets riktlinjer, senast den 19 mars 2015.

33. Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län ska i egenskap av förvaltande och attesterande myndigheter för de territoriella programmen Nord, Botnia–Atlantica och Norra Periferin (2007–2013) redovisa beslutade respektive utbetalade och inbetalade medel samt en likviditetsredovisning. Medel utbetalade i förskott ska särredovisas. Redovisning ska ske enligt Tillväxtverkets riktlinjer och lämnas till verket senast den 19 mars och den 14 september 2015.

34. Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län ska, i egenskap av förvaltande myndigheter för de territoriella programmen Nord, Botnia–Atlantica och Sverige–Norge, för beslutade och utbetalade EU-medel redovisa fördelningen av den svenska beslutade och utbetalda medfinansieringen från kommuner, landsting, stat samt från övriga offentliga och privata aktörer för varje strukturfondsprogram. Redovisningen av den svenska statliga finansieringen ska vara uppdelad på dels total finansiering via länsstyrelsen och det organ som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder, dels övrig finansiering från länsstyrelsen och det organ som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet, dels övrig statlig finansiering. Av redovisningen ska framgå de 30 största medfinansiärerna med avseende på beslutad medfinansiering. Redovisningen ska lämnas till Tillväxtverket senast den 19 mars 2015. En sammanställning av förväntade resultat, kopplade till indikatorerna för gränsregionalt samarbete ska redovisas. Redovisningen ska lämnas till Tillväxtverket senast den 14 september 2015.

35. Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län ska, i egenskap av förvaltande myndigheter för de territoriella programmen Nord, Botnia–Atlantica, Norra periferin och Arktis samt Sverige–Norge senast den 19 mars och 14 september 2015 redovisa följande till Tillväxtverket:

– beslutade och utbetalade EU-medel totalt samt fördelat på Europeiska kommissionens insatskategorier och tematiska mål. Förskottsutbetalade medel ska särredovisas.

– inbetalningar från Europeiska kommissionen inklusive en likviditetsredovisning.

36. Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län ska redovisa dels egna insatser för att stärka Barentssamarbetet, dels de insatser som länsstyrelserna gjort för att stödja andra aktörers deltagande i Barentssamarbetet. Kostnader och finansiering för verksamheten ska särredovisas med en uppdelning på insatsernas huvudsakliga inriktning, större projekt och seminarier. Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län får för uppdragets genomförande disponera medel från utgiftsområde 5 Internationell samverkan, anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen.

37. Länsstyrelserna ska redovisa insatser kring hur man enligt förordningen (2007:825) 5 § punkt 7 förenklar för företag. I redovisningen ska framgå:

– hur insatser för att små och medelstora företags perspektiv och behov beaktas,

– företagens nöjdhet gällande tillgänglighet, svarstid, bemötande och handläggningstid samt arbetet med särskilda insatser för att förbättra dessa områden,

– hur företagens synpunkter och förslag tas om hand och hur återkoppling ges,

– identifiering och motivering av utvalda ärendetyper för uppföljning,

– mål och måluppfyllelse för handläggningstid för de utvalda ärendetyperna samt motivering till avvikelser,

– hur den förväntade handläggningstiden kommuniceras till företag när ett nytt ärende inleds inom de utvalda ärendetyperna.

Länsstyrelsen i Kronobergs län samordnar länsstyrelsernas arbete samt redovisar insatserna till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Vidare förmedlar och sprider Länsstyrelsen i Kronobergs län goda exempel på utvecklings- och förbättringsarbete för att förenkla för företag.

Länsstyrelsernas arbete med att förenkla för företag ska genomföras i samverkan med berörda departement och myndigheter.

Uppgifterna ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 februari 2016.

38. Länsstyrelserna ska arbeta för att regionala stöd- och utvecklingsinsatser vid behov genomförs för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster på de orter och i den landsbygd där samhällets behov inte längre tillgodoses av marknaden. För arbetet med att bedöma behovet av och för att genomföra stöd- och utvecklingsinsatser för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster kan länsstyrelserna söka medel från Post- och telestyrelsen (PTS). Länsstyrelserna ska lämna underlag till Länsstyrelsen i Dalarnas län med en bedömning av hur de grundläggande betaltjänsterna motsvarar samhällets behov inklusive en redovisning av de eventuella stöd- och utvecklingsinsatser för att tillgodose behovet av grundläggande betaltjänster som genomförts i länet.

Länsstyrelsen i Dalarnas län har i uppdrag att arbeta stödjande och samordnande gentemot övriga länsstyrelser samt att sammanställa en rapport utifrån dessa underlag. Rapporten ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 december 2015. Länsstyrelsen i Dalarnas län erhåller medel från PTS för att arbeta stödjande och samordnande gentemot övriga länsstyrelser under 2015 till 2016 samt får för att sammanställa rapporten disponera medel från utgiftsområde 22 Kommunikationer, anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster.

39. Länsstyrelserna ska verka för att det riksdagsbundna målet om att Sverige ska ha bredband i världsklass nås. Varje länsstyrelse ska med utgångspunkt i detta:

– Redovisa hur länsstyrelsen har verkat för att det riksdagsbundna målet nås samt vilka andra faktorer som har påverkat utvecklingen inom it-infrastrukturområdet i länet. Redovisning ska göras i enlighet med Post- och telestyrelsens (PTS) anvisningar senast den 1 februari 2016.

– Bistå PTS i dess arbete med att följa upp de krav för stöd till bredbandsutbyggnad som anges i förordningen (2012:39) om offentlig medfinansiering av projekt för utbyggnad av it-infrastruktur.

– Bistå PTS i regeringsuppdraget att följa och redovisa efterfrågan på och tillgången till statliga bredbandsstöd.

– Informera projektägare om gällande regelverk för stöd till bredbandsuppbyggnad i enlighet med Jordbruksverkets riktlinjer och relevant reglering.

– Hantera anläggning av kanalisation enligt förordningen (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation samt redovisa och kommentera vilka aktiviteter som genomförts för att främja användningen av stödet och hur stödet har använts samt statistik över antalet inkomna ansökningar. Det ska framgå av statistiken vilket belopp en ansökan avser och det beviljade stödets storlek. En rapport om användningen av stödet fram till den 31 december 2014 ska lämnas senast den 2 februari 2015 och en rapport om utbetalningar av stödet fram till den 31 maj 2015 ska lämnas senast den 30 juni 2015. Redovisning ska ske till Länsstyrelsen i Örebro län.

– Länsstyrelsen i Örebro län ska sammanställa de inrapporterade underlagen från regionalt tillväxtansvariga länsstyrelser, landsting och samverkansorgan och återrapportera till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) om användningen av stödet fram till den 31 december 2014 senast den 2 mars 2015. En sammanställning av utbetalningarna av stödet fram till den 31 maj 2015 ska lämnas senast den 3 augusti 2015.

Uppdragets femte strecksats gäller inte länsstyrelserna i Skåne, Västra Götalands, Hallands, Gotlands och Kalmar län. Rapporteringen om utbetalningar av stödet fram till den 31 maj 2015 gäller inte heller länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Örebro, Gävleborgs och Jämtlands län.

40. Länsstyrelserna ska med ett långsiktigt perspektiv samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning, minskad klimatpåverkan och klimatinvesteringar.

Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna:

– ha en aktiv dialog med och främja samordning mellan aktörer i regionen för att bidra till effektiva åtgärder och synergieffekter mellan olika aktörers åtgärder för att nå klimat- och energimålen

– genomföra insatser så att klimat- och energimålen får ökat genomslag inom olika sakområden såsom miljöprövning och tillsyn, den lokala och regionala samhällsplaneringen, regionalt utvecklings- och tillväxtarbete samt infrastrukturarbete.

Länsstyrelserna ska redovisa hur de arbetat med uppdraget att samordna och leda det regionala arbetet med energiomställning och minskad klimatpåverkan till Statens energimyndighet, med kopia till Naturvårdsverket, senast den 31 januari 2016.

41. Länsstyrelserna ska verka för att öka andelen förnybar energi i länet, särskilt avseende insatser för att uppnå planeringsmässiga förutsättningar inom den nationella planeringsramen för vindkraft om 30 TWh till 2020.

Uppdraget ska redovisas till Statens energimyndighet senast den 31 januari 2016.

42. Länsstyrelserna ska redovisa insatser och användningen av medel från anslag 1:10 Klimatanpassning inom utgiftsområde 20 med anledning av uppgiften att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet. I detta ska även ingå en redovisning av hur länsstyrelserna genomför och följer upp sina regionala handlingsplaner för klimatanpassning.

43. Enligt plan- och byggförordningen (2011:338) ska länsstyrelserna följa upp och utvärdera byggnadsnämndernas tillsynsarbete samt ge tillsynsvägledning genom att ge byggnadsnämnderna råd och stöd. Länsstyrelserna ska i samband med detta särskilt granska kommunernas tillsyn av bestämmelserna om energihushållning och energieffektivisering samt lekplatser i plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och Boverkets föreskrifter. Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 29 januari 2016. Formerna för länsstyrelsernas återrapportering ska utformas i dialog med Boverket.

44. Enligt plan- och byggförordningen (2011:338) ska länsstyrelserna följa upp byggnadsnämndernas tillämpning av plan- och bygglagen och anslutande föreskrifter samt ge byggnadsnämnderna råd och stöd. Länsstyrelserna ska också granska kommunala planer och ta fram planeringsunderlag. Länsstyrelserna ska i samband med uppföljningen särskilt analysera:

– kommunernas tillämpning av bestämmelserna om komplementbyggnad, komplementbostadshus och om vissa tillbyggnader och takkupor enligt 9 kap. 4 a och b §§ plan- och bygglagen,

– vilket genomslag reglerna om strandskydd i miljöbalken och då särskilt reglerna om områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen fått i kommunernas plan- och byggverksamhet vid tillämpningen av den nya plan- och bygglagen. Redovisningen ska även innehålla antalet nya översiktsplaner eller ändringar och tillägg som pekar ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden samt antalet detaljplaner som innehåller upphävande av strandskydd. Därutöver ska länsstyrelsernas ingripanden redovisas.

Den närmare inriktningen av redovisningen ska samordnas mellan länsstyrelserna. Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 29 januari 2016. Formerna för länsstyrelsernas återrapportering ska utformas i dialog med Boverket.

45. Med utgångspunkt i Boverkets rapport ”Sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering” (2011:17) ska länsstyrelserna bryta ner de nationella målen, planerna och programmen till regionala mål, planer och program. Dessa regionala mål, planer och program ska utgöra ett underlag för kommunernas fortsatta planeringsarbete. Länsstyrelsernas arbete ska i första hand fokusera på de mål, planer och program som Boverket i rapporten redovisar under rubrikerna ”Demografi” och ”Ekonomi”. Uppdraget ska genomföras efter samråd med aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Länsstyrelsernas redovisning ska utformas i enlighet med vad som kan överenskommas med Boverket. Redovisningen ska ske till Boverket senast den 30 november 2015.

46. Länsstyrelserna ska handlägga överklaganden av kommunala beslut enligt plan- och bygglagen på ett så enkelt och snabbt sätt som möjligt dock utan att rättssäkerheten eftersätts. Beträffande överklagade ärenden avseende kommunala beslut om planer (detaljplaner och områdesbestämmelser) respektive lov (bygglov, marklov, rivningslov och förhandsbesked) ska följande inriktningsmål gälla.

75 procent avgjorda inom, för planer 90 dagar och för lov 120 dagar

90 procent avgjorda inom, för planer 150 dagar och för lov 180 dagar

Tiderna ska räknas från den dag överklagandet kom in till länsstyrelsen till den dag länsstyrelsen avgjorde ärendet. Redovisningen av antalet ärenden ska ske på ett för länsstyrelserna enhetligt sätt. Uppgifterna ska inte avse länsstyrelsernas prövning eller beslut enligt 11 kap. 10–12 §§ plan- och bygglagen.

Länsstyrelserna ska redovisa den genomsnittliga handläggningstiden samt medianvärdet för under 2015 avgjorda överklagade planer respektive lov. Länsstyrelserna ska också för 2015 redovisa andelen överklagade planer som har avgjorts inom 90 respektive 150 dagar samt andelen överklagade lov som har avgjorts inom 120 respektive 180 dagar.

I de fall handläggningstiderna överstiger inriktningsmålen ska länsstyrelserna redovisa dels orsaken till detta, dels vilka åtgärder som vidtagits respektive avses vidtas i syfte att fortsättningsvis uppnå inriktningsmålen.

Redovisningen ska lämnas till Boverket senast den 29 februari 2016.

47. Med utgångspunkt i den redovisning som Stockholms läns landsting lämnat med anledning av regeringens uppdrag rörande Stockholmsregionens behov av nya bostäder med fördelning på länets kommuner (dnr S2012/4203/PBB) ska Länsstyrelsen i Stockholms län i samverkan med Boverket göra en uppföljning av bostadsbyggandet i var och en av kommunerna i Stockholms län. Uppföljningen ska bl.a. innehålla en bedömning av vilka konsekvenser som det redovisade bostadsbyggandet kan medföra. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 juni 2016.

48. Länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län ska

– inom ramen för länsstyrelsens roll att lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar samt länsstyrelsens roll att enligt plan- och bygglagen (2010:900) ge råd i fråga om bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet samt göra en regional bedömning av behovet av nya bostäder i länets kommuner. Behovsbedömningen ska göras utifrån ett regionalt perspektiv och utarbetas efter samråd med berörda kommuner, aktörer med regionalt utvecklingsansvar och andra berörda regionala organ,

– för de kommuner där länsstyrelsen bedömer att det behöver byggas nya bostäder granska respektive kommuns planeringsmässiga förutsättningar att förverkliga angivet antal nya bostäder. Granskningen ska ske med utgångspunkt i respektive kommuns översiktsplan, detaljplaneläge, planberedskap och planeringsaktivitet,

– redovisa det antal nya bostäder som tillkommit under vart och ett av åren 2010, 2011, 2012, 2013 och 2014 i respektive kommun och,

– med utgångspunkt i den regionala bedömningen, granskningen av de planeringsmässiga förutsättningarna samt det historiska bostadsbyggandet göra den analys som utredningsmaterialet motiverar.

Uppdraget i denna del ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 november 2015.

Länsstyrelserna ska vidare i samverkan med Boverket göra en uppföljning av bostadsbyggandet under 2015 i var och en av kommunerna i respektive län. Uppföljningen ska bl.a. innehålla en bedömning av vilka konsekvenser som det redovisade bostadsbyggandet kan medföra. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 juni 2016.

49. Länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands, Skåne och Kronobergs län ska samla relevanta aktörer såsom kommuner och statliga myndigheter samt bjuda in privata aktörer och företrädare för civila samhället för ökat erfarenhets- och kunskapsutbyte inom urban utveckling. Erfarenhets- och kunskapsutbytet ska fokusera på det socialt hållbara perspektivet.

Det socialt hållbara perspektivet omfattar i första hand frågor om boendes delaktighet, förvärvsarbete, långvarigt försörjningsstöd, elevers behörighet till gymnasieskolan, trygghet samt bostadsförsörjning och fysisk planering. Ett jämställdhetsperspektiv ska anläggas i arbetet.

Syftet med erfarenhets- och kunskapsutbytet är också att förbättra situationen i stadsdelarna och minska gapet gentemot de kommuner och regioner som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet.

Länsstyrelsen ska samverka med relevanta aktörer och med andra myndigheter som har uppdrag inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet. Arbetet ska utgå från regionala utmaningar och framgångsfaktorer inom det urbana utvecklingsarbetet.

Slutsatser av erfarenhets- och kunskapsutbyten samt arbetsformer ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2016. Uppdraget ska samordnas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

50. Länsstyrelserna ska stödja kommunerna i arbetet med att

– underlätta inträde på bostadsmarknaden för resurssvaga kvinnor och män och för personer som i övrigt har svårt att varaktigt etablera sig på bostadsmarknaden,

– motverka hemlöshet och

– förebygga avhysningar.

Särskilt fokus ska ligga på familjer med barn. Länsstyrelserna ska särskilt föra fram behovet av att i ägardirektiv även betona de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll.

Länsstyrelserna ska i arbetet samverka med berörda myndigheter och aktörer.

Länsstyrelserna ska redovisa genomförda aktiviteter och erfarenheter rörande uppdraget till Länsstyrelsen i Skåne län som ska lämna en för länsstyrelserna samlad rapport till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 januari 2016.

Länsstyrelserna får för uppdragets genomförande använda totalt 4 000 000 kronor under 2015. Medel fördelas mellan länsstyrelserna enligt följande: Stockholm 568 000 kronor, Uppsala 122 000 kr, Södermanland 107 000 kr, Östergötland 182 000 kr, Jönköping 165 000 kr, Kronoberg 94 000kr, Kalmar 128 000 kr, Gotland 37 000 kr, Blekinge 71 000 kr, Skåne 452 000 kr, Halland 121 000 kr, Västra Götaland 621 000 kr, Värmland 156 000 kr, Örebro 125 000 kr, Västmanland 105 000 kr, Dalarna 151 000 kr, Gävleborg 145 000 kr, Västernorrland 142 000 kr, Jämtland 122 000 kr, Västerbotten 181 000 kr, Norrbotten 205 000 kr. Kostnaderna ska belasta utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete, anslagspost 5 Övriga utvecklingsmedel. Medlen betalas ut engångsvis efter rekvisition ställd till Kammarkollegiet. Rekvisitionen ska lämnas senast den 1 december 2015. Medel som inte har förbrukats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 mars 2016. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning lämnas till Kammarkollegiet. Rekvisitioner, återbetalningar och redovisningar ska hänvisa till regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende länsstyrelserna.

51. Länsstyrelserna ska i årsredovisningarna för 2015 och 2016 redovisa hur de

a) integrerar arbetet med att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen i den övergripande verksamhetsplaneringen,

b) stödjer och stimulerar åtgärder i kommuner och näringsliv i länet, samt

använder de regionala åtgärdsprogrammen för att åstadkomma a) respektive b).

Återrapporteringskravet är en fördjupning inom ramen för den bredare redovisningen av länsstyrelsernas uppdrag inom miljömålssystemet enligt instruktionen.

52. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet privatfinansierade efterbehandlingar av förorenade områden samt redovisa arbetet med att åtgärda förorenade områden med statliga bidrag. Länsstyrelserna ska även samordnat och i samverkan med Naturvårdsverket ta fram och redovisa åtgärder för att minimera omfattningen av oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden. 

53. Länsstyrelsernas tillsyn enligt miljöbalken ska bidra till att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och att uppkomst av olägenheter för människors hälsa och miljön motverkas. Länsstyrelserna ska särskilt redovisa:

– vilka insatser som har vidtagits för att öka tillsynen och

– hur den operativa tillsynen och andelen egeninitierad tillsyn har utvecklats sedan föregående år, samt

– hur tillsynen har prioriterats mellan olika områden som t.ex. miljöfarlig verksamhet, strandskydd, biotopskydd, naturreservat, vattenverksamheter, vattenskydd, artskydd och Natura 2000.

Länsstyrelserna ska även redovisa vilka tillsynsvägledande insatser som har genomförts, särskilt avseende uppföljning och utvärdering av kommunernas operativa tillsyn, samt om samverkan skett med Miljösamverkan Sverige och regional miljösamverkan i de län där sådan samverkan bedrivs.

Länsstyrelsernas återrapportering ska utformas på ett enhetligt sätt i dialog med Naturvårdsverket. Återrapporteringen lämnas till Naturvårdsverket och redovisas därefter i den tillsynsredovisning som Naturvårdsverket ska lämna till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 15 april 2016.

54. Länsstyrelserna ska samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv, vilt och rovdjur.

Länsstyrelsen ska i sitt arbete särskilt:

– arbeta aktivt i förebyggande syfte med att skydda och förvalta värdefulla naturområden i syfte att nå Sveriges miljökvalitetsmål, etappmål för biologisk mångfald och friluftslivsmålen.

I arbetet med att skydda värdefulla naturområden ska skogar och marina områden prioriteras. För skogar ska prioritet ges åt att skydda kvarvarande skogliga värdekärnor som saknar formellt skydd och att komplettera redan skyddade områden.

– fortsätta arbetet med artbevarande, åtgärdsprogram, grön infrastruktur, lokala naturvårdsprojekt, vilt- och rovdjursförvaltning, främjandet av friluftslivet, samt

– se till att naturvårdsarbetet sker i god dialog med medborgare, markägare, brukare och andra berörda aktörer.

Länsstyrelserna ska redovisa ovanstående arbete samt användningen av anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur och 1:16 Skydd av värdefull natur inom utgiftsområde 20 till Naturvårdsverket. Redovisningen ska omfatta vilka sysselsättningseffekter som användningen av anslag 1:3 och 1:16 har gett upphov till. Rapporteringen ska ske i enlighet med Naturvårdsverkets anvisningar. För marina områden, sjöar och vattendrag samt vattenskyddsområden ska länsstyrelserna redovisa till Havs- och vattenmyndigheten. Rapporteringen ska ske i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens anvisningar.

55. Länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län ska fortsätta genomförandet av skyddet av tätortsnära natur i enlighet med de program som utarbetades för detta på regeringens uppdrag (dnr M2002/2284/Na). En redovisning av arbetet med genomförandet av programmen och hur arbetet kan utvecklas ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 29 maj 2015.

56. Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Skåne, Västra Götalands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län ska, för de kommuner eller områden där det fastställts eller under året kommer att fastställas åtgärdsprogram med syfte att nå miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet, redovisa i vilken grad åtgärderna har genomförts, vilken effekt åtgärderna bedöms ha haft på halterna samt om miljökvalitetsnormerna följs. I de fall EU:s luftkvalitetsdirektiv överträds ska länsstyrelsen bedöma hur länge överträdelserna antas bestå.

57. Länsstyrelserna ska redovisa användningen av medel från anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö inom utgiftsområde 20 som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samt användningen av övriga medel som tilldelats från anslag 1:12. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska lämna en samlad redovisning för länsstyrelserna. Uppdraget ska redovisas till Havs- och vattenmyndigheten med kopia till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet). Redovisningen avseende 2015 ska ske senast den 15 februari 2016.

58. Länsstyrelserna ska, i syfte att öka åtgärdstakten, aktivt vidareutveckla sitt arbete med tillsynsvägledning enligt miljötillsynsförordningen (2011:13), och därigenom förbättra förutsättningarna för operativa tillsynsmyndigheter att minska utsläppen från enskilda avlopp.

Länsstyrelserna ska förstärka sitt arbete med tillsyn enligt 51 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och därigenom förbättra förutsättningarna för operativa tillsynsmyndigheter att minska utsläppen från enskilda avlopp.

Länsstyrelserna ska, i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens anvisningar, redovisa genomförda insatser, samt ev. behov av ytterligare insatser beträffande tillsyn avseende enskilda avlopp enligt miljötillsynsförordningen samt tillsyn enligt 51§ lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Uppdraget ska redovisas till Havs- och vattenmyndigheten med kopia till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet). Redovisningen avseende 2015 ska ske senast den 15 februari 2016.

59. Länsstyrelserna ska löpande registrera uppgifter om kommunernas och länsstyrelsens samtliga beslut om upphävande av och dispens från strandskyddet samt tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Uppgifterna ska efter utgången av året sammanställas i statistik som visar bl.a. hur många beslut om upphävanden och dispenser samt tillsynsbeslut som har fattats, fördelat på kommuner. Statistiken ska visa vilket ändamål upphävandet haft eller för vilken åtgärd dispensen getts och vilket särskilt skäl som ligger till grund för beslutet, samt om den beslutande myndigheten begärt eller låtit utföra särskild inventering som ett led i bedömningen enligt 7 kap. 26 § miljöbalken. Vad avser tillsynsbeslut ska ändamålet med beslutet anges.

Länsstyrelsen ska även föra uppgifter om kommunala beslut om dispens eller upphävande som överklagats eller som en länsstyrelse beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken, samt om kommuners och länsstyrelsers tillsynsbeslut som överklagats. Samtliga uppgifter ska redovisas till Naturvårdsverket i enlighet med myndighetens anvisningar. Redovisning ska ske senast den 16 februari 2016.

60. Länsstyrelserna ska redovisa hanteringen av tillståndsärenden vid länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer och vilka åtgärder som under året vidtagits för att effektivisera hanteringen. Länsstyrelserna ska redovisa och kommentera handläggningstiden för fullständiga prövningar avseende miljöfarlig verksamhet i ärenden som avgjorts under 2013, 2014 och 2015. Redovisningen ska avse den totala handläggningstiden (median) samt hur länsstyrelsen i procent uppfyllt regeringens målsättning att ett ärende ska beslutas inom sex månader från det att en fullständig ansökan lämnats in.

61. Länsstyrelserna ska arbeta med restaurering och återskapande av våtmarker i och i anslutning till odlingslandskap. Arbetet innebär bl.a. att utveckla planeringsunderlag över områden som är lämpliga för våtmarksinsatser, samt att bedriva uppsökande och samordnande arbete som bidrar till att insatser för våtmarker initieras. Länsstyrelserna ska i detta arbete prioritera insatser som påskyndar måluppfyllelse för miljökvalitetsmålet myllrande våtmarker till 2020. Länsstyrelserna ska redovisa genomförda insatser och behov av ytterligare åtgärder till Länsstyrelsen i Västra Götalands län senast den 31 oktober 2015. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska sammanställa redovisningarna och redovisa sammanställningen till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 december 2015.

Förslaget till Landsbygdsprogrammet 2014–2020 innehåller en satsning på s.k. icke-produktiva investeringar där den enskilt viktigaste investeringen är att ge möjlighet till att anlägga och restaurera våtmarker. Ersättningsbeloppet kan vara upp till 100 procent av kostnaden för anläggningen. Vilka objekt som ska väljas ska prioriteras på länsnivå utifrån största möjliga miljönytta.

62. Länsstyrelsernas arbete med artskydd ska bidra till att motverka utarmning av den biologiska mångfalden och att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelserna ska därför särskilt redovisa hur de arbetar för att informera om och involvera allmänheten i arbetet med bestämmelserna i artskyddsförordningen respektive i rådets förordning 338/97. Redovisningen ska lämnas till Naturvårdsverket senast den 18 mars 2016.

63. Länsstyrelserna ska samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna särskilt:

– stärka samverkan med varandra, Skogsstyrelsen, kommuner och andra berörda aktörer,

– betona arbete med tätortsnära natur och genomföra insatser för att friluftslivsmålen ska få ökat genomslag inom bl.a. samhällsplanering, utvecklings- och tillväxtarbete samt naturvårdsarbete och

– redovisa behov av åtgärder för att stärka arbetet med friluftslivspolitiken. 

Länsstyrelserna ska redovisa till Naturvårdsverket i enlighet med myndighetens anvisningar.

64. Länsstyrelserna ska ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Syftet med handlingsplanerna är att identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive i tätortsnära områden som tillsammans skapar ett ekologiskt sammanhang och som utgör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och främja ekosystemtjänster, som exempelvis värden för friluftslivet. I handlingsplanerna ska även förslag till lämpliga bevarandeinsatser redovisas.

Handlingsplanerna bör ligga till grund för insatser från olika aktörer som leder till att säkra ekosystemtjänster, förbättra måluppfyllelse avseende berörda miljökvalitetsmål och möjliggöra anpassningar till ett förändrat klimat. Handlingsplanerna ska även redovisa behov av skydd, skötsel och restaureringsinsatser, och de ska kunna utgöra grund för prövningsverksamhet och fysisk planering. 

Varefter Naturvårdsverket presenterar riktlinjer för handlingsplanerna ska dessa tjäna som vägledning för arbetet. Samarbete mellan berörda landskapsaktörer som markägare, brukare, myndigheter, ideella organisationer och andra relevanta aktörer på lokal och regional nivå bör ingå i arbetet. Tillämpliga arbetsformer, samrådsprocesser och underlag som utvecklats i t.ex. regionala landskapsstrategier och samrådsgrupper för naturvård bör lyftas in i arbetet och utvecklas för att i ökad utsträckning involvera det civila samhället. Målsättningen är att handlingsplanerna till stora delar ska vara etablerade 2017. Länsstyrelserna ska delredovisa utvecklingen av arbetet i sina årsredovisningar. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) samlat den 1 oktober 2017 av Länsstyrelsen i Västerbottens län.

65. Länsstyrelsen ska redovisa om föreskrifter har meddelats för samtliga områden inom länet som uppfyller de kriterier som anges i 3 § förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter. Om länsstyrelsen inte har beslutat om föreskrifter för samtliga områden ska redovisningen även innehålla skälen för detta.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska sammanställa redovisningarna och redovisa sammanställningen till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 april 2015.

66. Länsstyrelsen ska redovisa hur många förelägganden inom ramen för sin tillsyn över vattenverksamheter som beslutats mellan 2012–2014 och som gäller vattenkraft och/eller dammar. Redovisningen ska även innehålla uppgifter om något av föreläggandena har överklagats och om så är fallet även utfallet vid en överprövning.

Länsstyrelsen i Jämtlands län ska sammanställa redovisningarna och redovisa sammanställningen till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 april 2015.

67. Länsstyrelsernas tillsyn av kommunerna inom området skydd mot olyckor syftar till att främja och bedöma kommunernas förmåga att leva upp till nationella mål, verksamhetsmål och särskilda skyldigheter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelserna ska redovisa en sammanfattande bedömning av kommunernas arbete enligt lagen om skydd mot olyckor och beskriva hur eventuella brister och åtgärdsbehov som identifierats har omhändertagits.

68. Krävs omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst får länsstyrelsen, enligt lagen och förordningen om skydd mot olyckor, ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även omfattar statlig räddningstjänst ska länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas. Om flera län berörs av sådana räddningsinsatser får länsstyrelserna komma överens om vilken länsstyrelse som får ta över ansvaret. Länsstyrelserna ska beskriva sin förmåga att överta räddningstjänsten vid en omfattande räddningsinsats.

69. Länsstyrelserna ska beskriva vilka åtgärder som vidtagits eller planerar att vidtas för att stödja, samordna och följa upp kommunernas arbete med krisberedskap under mandatperioden 2015–2018. Länsstyrelserna ska med utgångspunkt i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser och planeringen av åtgärder bedöma om de åtgärdsbehov som identifierats har omhändertagits i planeringen och genomförande av åtgärder samt hur detta påverkat kommunernas förmåga att förebygga och hantera kriser. Länsstyrelserna ska vidare redovisa en bedömning av huruvida kommunerna uppfyller sina uppgifter enligt gällande överenskommelse om kommunernas krisberedskap som tecknats mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting, samt att/om den ersättning som kommunerna får från staten använts i enlighet med denna överenskommelse. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) med kopia till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap senast den 31 oktober 2016.

70. Länsstyrelserna ska i arbetet med 2015 års risk- och sårbarhetsanalyser särskilt beakta och analysera informationssäkerheten i de delar av verksamheten och i de tekniska system som är nödvändiga för att länsstyrelserna ska kunna utföra sitt arbete. I detta arbete ska även informationssäkerheten inom länsstyrelsernas ansvarsområde beaktas och analyseras. Länsstyrelserna ska redovisa en bedömning av informationssäkerheten samt vidtagna åtgärder. Redovisningen ska vara en del av den sammanställning som görs i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser enligt 9 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.

71. Länsstyrelsen i Västmanlands län samt kommunerna Fagersta, Norberg, Sala, och Surahammar disponerar medel på anslag 2:4 Krisberedskap ap.3. Medlen får användas för eventuella återstående utgifter 2015 som uppkommit som en direkt följd av skogsbranden i Västmanlands län. Länsstyrelsen i Västmanlands län ska redovisa hur medlen har använts 2015.

72. Länsstyrelserna ska redovisa hur länsstyrelserna arbetar och planerar att arbeta för att uppfylla de nya nationella målen för kulturmiljöarbetet. Länsstyrelserna har ett särskilt ansvar för målens uppfyllelse. I detta ansvar ligger att överväga hur målen kan brytas ned i uppföljningsbara delar och att använda målen som utgångspunkt i såväl planering som uppföljning av verksamheten. Redovisningen ska lämnas till Riksantikvarieämbetet senast den 1 oktober 2015. Redovisningen ska ske i enlighet med de anvisningar Riksantikvarieämbetet lämnar.

73. Länsstyrelserna ska redovisa hur länsstyrelserna arbetar för att främja kommunernas kulturmiljöarbete. Länsstyrelsen ska särskilt redovisa hur man arbetar och planerar att arbeta för att stödja kommunernas framtagande av aktuella och ändamålsenliga kunskapsunderlag. Redovisningen ska lämnas till Riksantikvarieämbetet senast den 1 oktober 2015. Redovisningen ska ske i enlighet med de anvisningar Riksantikvarieämbetet lämnar.

74. Länsstyrelserna ska redovisa hur länsstyrelserna i samverkan med Riksantikvarieämbetet arbetar och avser att arbeta för att utveckla och kvalitetssäkra information om fornlämningar. Vidare ska länsstyrelserna redovisa vilka möjligheter som finns för att utveckla processer och stöd avseende tillämpningen av kulturmiljölagen och bidragshanteringen inom kulturmiljöområdet. Redovisningen ska lämnas till Riksantikvarieämbetet senast den 15 november 2015. Redovisningen ska ske i enlighet med de anvisningar Riksantikvarieämbetet lämnar.

75. Länsstyrelsen i Kronobergs län ska delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som ska hantera frågor om statens roll och ansvar inom ramen för kultursamverkansmodellen. Arbetet behöver ej återrapporteras i årsredovisningen.

76. Länsstyrelserna ska under åren 2014–2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande aktörer i arbetet med att utveckla ett universellt, kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren i respektive län, i enlighet med definitionen av föräldrastöd i den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd. Viktiga utgångspunkter i arbetet ska vara det jämställda föräldraskapet och barnets rättigheter.

Länsstyrelsen i Örebro län ska stödja och samordna länsstyrelsernas arbete inom ramen för uppdraget. Stöd- och samordningsfunktionen ska stödja och samordna utvecklingen av det regionala och lokala föräldrastödsarbetet genom kompetensutvecklings- och kommunikationsinsatser. Uppdraget ska samordnas med andra relevanta uppdrag och pågående arbeten på länsstyrelser och andra myndigheter. Länsstyrelsen i Örebro län ska i samverkan med övriga länsstyrelser årligen senast den 15 februari, med början 2015, inkomma med en samlad rapport till Regeringskansliet (Socialdepartementet). Rapporten ska innehålla en redogörelse för vad arbetet med uppdraget resulterat i inklusive en redogörelse för det arbete som den nationella stöd- och samordningsfunktionen vid Länsstyrelsen i Örebro län utfört. För 2015 ska rapporten inkludera förslag till ett effektivt och välfungerande rapporteringssystem för de kommande åren av satsningen. En redovisning av hur jämställdhets- respektive barnperspektivet har integrerats i arbetet ska ingå.

Kostnaderna för uppdraget ska belasta utgiftsområde 9, anslag 5:2 Insatser för att förverkliga konventionen om barnets rättigheter i Sverige.

77. Länsstyrelserna ska utföra de uppgifter som ankommer på dem i enlighet med förordningen (2013:522) om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud för vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar. Redovisningen av medlen samt erfarenheter av verksamheten ska lämnas till Socialstyrelsen senast den 1 mars 2016. Vid samma tillfälle ska länsstyrelserna även redovisa de egna insatserna under 2015 samt lämna planer till Socialstyrelsen för hur verksamheten med personligt ombud i länet ska stödjas och utvecklas.

78. Länsstyrelserna ska prioritera insatser som väsentligt bidrar till att öka kommunernas mottagningskapacitet, inklusive vidarebosatta. Länsstyrelserna ska också verka för att stärka den civila sektorns roll, t.ex. genom att fler överenskommelser om integration med civila sektorn kommer till stånd.

Länsstyrelserna ska redovisa:

– vilka förutsättningar länet har att upprätthålla och öka mottagandet av nyanlända på kort och lång sikt,

– vilka åtgärder som har genomförts för att utveckla mottagningskapaciteten och skapa fler anvisningsbara platser för mottagande av nyanlända,

– samarbetet med berörda aktörer på regional nivå och hur arbetet har samordnats med uppdraget rörande ensamkommande barn,

– vilket resultat som har uppnåtts i länet under året i form av nya platser i överenskommelser respektive faktiskt mottagande, och

– en samlad bedömning av de egna insatserna och resultatet.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska redovisa hur portalen www.informationsverige.se fungerar som informationskanal för bostadssökande i bosättningen och för information från civila samhällets organisationer till nyanlända, samt analysera vilken betydelse portalen har i bosättningsarbetet för ökad beredskap och kapacitet.

Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna redovisningen och lämna en sammanställd rapport för samtliga länsstyrelser, med bilagda rapporter från respektive länsstyrelse. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 2 mars 2016.

79. Ersättning enligt 37 § förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar finansieras från anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande under utgiftsområde 13. Insatser enligt 37 § som syftar till att underlätta bosättning och väsentligt öka kommunernas beredskap och mottagningskapacitet ska ges särskilt hög prioritet. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska efter att övriga länsstyrelser har fått tillfälle att yttra sig besluta om hur stor del av anvisade medel som ska fördelas för disposition av respektive länsstyrelse.

Ersättning enligt 37 a § förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar finansieras från anslag 1:1 Integrationsåtgärder under utgiftsområde 13.

Länsstyrelserna ska redovisa för vilka olika insatser som ersättning enligt ovan nämnda förordning lämnas samt en bedömning av resultaten. Anvisningar för redovisningarna lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län.

80. Länsstyrelsernas redovisning enligt förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska beskriva kommunernas förutsättningar att tillhandahålla samhällsorientering samt hur kommuner och länsstyrelser arbetar för att deltagandet i samhällsorientering ska öka. Uppdraget ska samordnas och redovisas av Länsstyrelsen i Jönköpings län till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 2 mars 2016. 

81. Länsstyrelserna ska, efter samråd med Migrationsverket, senast den 1 april 2015 använda samma bevisformulär som Migrationsverket i beslut om svenskt medborgarskap. Uppdraget behöver ej återrapporteras i årsredovisningen.

82. Länsstyrelserna ska under ledning av Migrationsverket verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd. Länsstyrelserna ska förhandla med kommunerna om mottagande av ensamkommande barn och om tillgången till platser. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska ansvara för att samordna länsstyrelsernas genomförande av uppdraget. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska ansvara för att särskilt redovisa länsstyrelsernas insatser och samarbetet med Migrationsverket och andra berörda aktörer på nationell nivå. Uppdraget ska redovisas senast den 2 mars 2016 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Respektive länsstyrelse ska, i bilagda dokument, särskilt redovisa:

– vilka förutsättningar länet har att upprätthålla och öka kapaciteten för mottagandet av ensamkommande barn på kort och lång sikt,

– vilka åtgärder som har genomförts för att öka beredskapen och kapaciteten i kommunerna att ta emot ensamkommande barn samt för att skapa fler platser för ensamkommande barn,

– samarbetet med Migrationsverket och andra berörda aktörer på regional nivå,

– hur arbetet har samordnats med uppdraget rörande nyanländas etablering,

– vilket resultat som har uppnåtts i länet under året i form av nya asylplatser respektive platser för barn med uppehållstillstånd, samt

– en samlad bedömning av de egna insatserna och resultatet.

Anvisningar för länsstyrelsernas redovisningar lämnas av Länsstyrelsen i Jönköpings län.

83. Länsstyrelsen i Stockholms län ska fortsätta sitt arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål under perioden 2015–2016 i enlighet med det uppdrag som lämnats i regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende länsstyrelserna (dnr Fi2010/5567 m.fl.) Arbetet omfattar bland annat nationell samordning, stärkt samverkan, operativt metodstöd, arbete med tryggt återvändande och stödprogram för rehabilitering för personer som har utsatts för prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Uppdragets genomförande och kostnader ska delredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 mars 2016.

84. Länsstyrelserna får fortsatt uppdrag att inom sitt ansvarsområde stödja samordningen i länen av insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål i enlighet med det uppdrag som lämnats i regleringsbrev för budgetåret 2011 till länsstyrelserna (dnr Fi2010/556 m.fl). Uppdraget förlängs till och med 2015. Länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län ska även lämna stöd till utveckling av skyddat boende för våldsutsatta kvinnor. Särskild prioritet ges till utveckling av skyddat boende våldsutsatta kvinnor i särskilt utsatta grupper. Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för att samordna redovisningen av uppdragen. Uppdragens genomförande och kostnader ska slutredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 15 mars 2016.

85. Länsstyrelserna får fortsatt uppdrag att främja och lämna stöd till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i enlighet med det uppdrag som lämnats i regleringsbrev för budgetåret 2011 till länsstyrelserna (dnr Fi2010/556 m.fl). Stöd till insatser som syftar till att motverka att unga blir gifta mot sin vilja ingår i uppdraget. Uppdraget förlängs till och med 2015. Länsstyrelserna ska följa upp och redovisa resultaten av insatserna. Länsstyrelserna ska göra en samlad redovisning av de insatser som vidtagits dels uppdelat för respektive län, dels samlat på nationell nivå för att möjliggöra en nationell bild av insatser och resultat. Länsstyrelsen i Östergötlands län ansvarar för att samordna redovisningen av uppdraget. Uppdragets genomförande och kostnader ska slutredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 15 mars 2016.

Kostnaderna för uppdragen 83–85 ska belasta utgiftsområde 13, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder.

86. Länsstyrelserna ska med utgångspunkt i det uppdrag som gavs i regleringsbrevet för 2013 (dnr S2011/9565/SFÖ m.fl.) redovisa hur de arbetar med genomförandet av strategier för jämställdhetsintegrering för perioden 2014–2016. Redovisningarna ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 februari 2016.

87. Länsstyrelsen i Gotlands län ska under 2015 samordna och stödja länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering. Arbetet ska ske med utgångspunkt i den utvecklingssatsning som pågått under 2013–2014 för att stärka länsstyrelsernas arbete med jämställdhetsintegrering(dnr U2013/2724/JÄM). Kostnaderna för uppdraget ska belasta utgiftsområde 13, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder. Länsstyrelsen i Gotlands län ska lämna en lägesrapport avseende uppdragets genomförande till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 30 juni 2015 och en slutrapport, inklusive en ekonomisk redovisning, senast den 31 januari 2016.

88. Länsstyrelsen i Stockholms län ska i samråd med Sametinget verka för minoritetspolitikens fastställda mål med utpekade delområden.

Länsstyrelsen i Stockholms län ska i samråd med Sametinget särskilt redovisa:

– hur medel från utgiftsområde 1, anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter, har använts och bedöma det fortsatta behovet av medel,

– hur myndigheten har följt och utvärderat tillämpningen av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, samt vilka stödjande och samordnande insatser som har gjorts med anledning av detta,

– genomförda kunskapshöjande insatser och behovet av ytterligare insatser avseende såväl Sveriges internationella åtaganden som nationell lagstiftning.

Länsstyrelsen ska också fördela stöd enligt förordningen (2005:765) om statsbidrag för nationella minoriteter.

Redovisningen ska särskilt belysa effekterna av insatser inom det minoritetspolitiska målets delområden; diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet. Eventuella skillnader mellan kvinnor och män ska analyseras och kommenteras. En samlad rapport ska lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet med kopia till Socialdepartementet) senast den 15 mars 2016.

89. Länsstyrelserna ska följa upp, analysera och redovisa hur lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk implementerats i myndighetens interna och externa insatser. Redovisningen ska ske utifrån minoritetspolitikens tre delmål. Uppdraget ska redovisas den 15 november åren 2015, 2016 respektive 2017 till Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget, som också kan utgöra ett stöd i arbetet med uppdraget. Redovisningen avser genomfört arbete sedan föregående redovisningstillfälle.

90. Länsstyrelserna ska redovisa hur Sveriges rättsliga åtaganden om icke-diskriminering och mänskliga rättigheter belyses, analyseras och beaktas i den egna verksamheten i enlighet med 5 § punkten 5 i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt bedöma resultatet av detta. Redogörelsen ska innehålla information om bl.a. hur länsstyrelserna har samarbetat med andra berörda myndigheter samt vilka åtgärder som har vidtagits för att stödja kommunernas arbete med dessa frågor.

Åtgärder som har vidtagits för att genomföra uppdraget att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete för mänskliga rättigheter ska redovisas särskilt.

91. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska utarbeta riktlinjer för utbildning av gode män och förvaltare. Riktlinjerna ska kunna användas som vägledning för överförmyndarna och syftar till att gode män och förvaltare ska ges möjlighet till den utbildning som behövs för att utföra sina uppdrag med hög kvalitet. I uppdraget ingår att överväga utbildningens omfattning och närmare innehåll samt att ta fram lämpliga mallar och utbildningsverktyg. Länsstyrelserna ska hålla materialet tillgängligt för överförmyndarna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 november 2015.

92. Länsstyrelserna ska redovisa de viktigaste gemensamma insatser som genomförts för att kärnverksamheterna ska kännetecknas av effektiva och för länsstyrelserna likartade arbetssätt och rutiner, god service och information samt en snabb och korrekt handläggning. Redovisningen ska även omfatta insatser som gjorts för att stärka samverkan såväl inom som mellan länsstyrelserna.

Länsstyrelserna ska redovisa hur de gemensamma stödjande verksamheterna har utvecklats jämte en plan över kommande utveckling. Följande ska särskilt beaktas.

– Hur ledningen och styrningen av de gemensamma stödverksamheterna har utvecklats och implementerats. Vald styrmodell, inkluderande processer för kravhantering och beställningar ska redovisas. 

– Hur rationalisering och effektivisering av it-verksamheten 2012-2015 fortlöper och planeras fullföljas i enlighet med vad som redovisas i länsstyrelsernas gemensamma rapportering (dnr S2013/7597/SFÖ).

Arbetet och redovisningen ska samordnas av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Redovisningen ska ske i en samlad rapport till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 1 november 2015.

93. Länsstyrelserna ska redovisa hur arbetet för att fler ärendeslag ska ha gemensamma inriktningsmål för handläggningstiderna fortlöper. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av vilka ärendeslag som har gemensamma mål samt målen för handläggningstiderna.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 20 juni 2015 av Länsstyrelsen i Örebro län.

94. Länsstyrelserna ska följa upp och utvärdera de resultatindikatorer som togs fram 2011 och utifrån uppföljningens resultat föreslå nya resultatindikatorer alternativt vidareutveckla befintliga resultatindikatorer. Indikatorer kan även föreslås för verksamhetsomområden där länsstyrelserna är verksamma och där det inte tidigare finns resultatindikatorer. Målsättningen är att tydligare knyta länsstyrelsernas insatser till resultatindikatorerna, som ett verktyg för att följa upp måluppfyllelsen. En utgångspunkt för arbetet ska vara att minska antalet resultatindikatorer per verksamhetsområde.

Uppdraget ska genomföras i samråd med Finansdepartementet och samordnas av Länsstyrelsen i Örebro län. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 30 september 2015.

95. Länsstyrelserna ska redovisa prognoser för anslagsbelastningen avseende det under utgiftsområde 1 upptagna anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. för 2015–2019 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket 20 januari, 20 februari, 5 maj, 27 juli och 26 oktober 2015. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten.

Länsstyrelserna ska i tillägg till de prognoser som lämnas i Hermes, i en samlad redovisning, redovisa utfall och prognos för både verksamheter som finansieras med förvaltningsanslag och verksamheter som finansieras med andra intäkter än förvaltningsanslaget. Redovisningen ska följa en för samtliga länsstyrelser enhetlig struktur. Strukturen ska följa den mall som under 2013 framtagits av Länsstyrelsen i Västmanlands län i samråd med övriga länsstyrelser och nu förvaltas av Länsstyrelsen i Örebro län (Lst EA). Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast 5 maj och 26 oktober 2015.

96. Länsstyrelserna ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Länsstyrelserna ska var och en betala 276 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Uppdraget behöver ej återrapporteras i årsredovisningen.

Länsstyrelsen i Uppsala län ska med 1 961 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Uppsala län. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Södermanlands län ska med 1 961 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Sörmlands län. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Östergötlands län ska med 2 386 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Östergötlands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel varje månad.

Länsstyrelsen i Jönköpings län ska med 1 905 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Jönköpings läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

I anslagsposten ingår 3 000 000 kronor för finansiering av samordning och koordinering av länsstyrelsernas arbete med beredskap och kapacitet, regional samordning, överenskommelser om mottagandet av nyanlända respektive ensamkommande barn och nyanländas etablering samt av det arbete som bedrivs gemensamt av länsstyrelserna, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.

Länsstyrelsen i Kronobergs län ska med 2 397 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Kronobergs läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Kalmar län ska med 5 761 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Kalmar län. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Gotlands län ska med 2 329 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Gotlands kommun. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Blekinge län ska med 1 961 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Blekinge län. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Skåne län ska med 6 077 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Skåne läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Hallands län ska med 2 026 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Hallands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska med 7 350 000 kronor  finansiera förvaltningskostnader hos Västra Götalands läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.  

I anslagsposten ingår 668 000 kronor för finansiering av ett tillsynsprojekt (Miljösamverkan Sverige) som bedrivs gemensamt av länsstyrelserna.

Vidare ingår 747 000 kronor för utveckling av det länsstyrelsegemensamma arbetet med it-system, datainsamling och bearbetning för havsplanering.

Länsstyrelsen i Värmlands län ska med 2 302 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Värmlands län. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Örebro län ska med 3 133 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Örebro läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

I anslagsposten ingår 30 000 000 kronor för finansiering av utvecklingsprojekt som bedrivs gemensamt av länsstyrelserna.

Länsstyrelsen i Dalarnas län ska med 2 617 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Dalarnas län. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Gävleborgs län ska med 4 265 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Gävleborgs läns landsting. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Högst 85 000 kronor får användas för landshövdingens deltagande i den europeiska sambandsgruppen (European Association of State Territorial Representatives). Avrapportering görs till Regeringskansliet (Finansdepartementet) och till landshövdingemötet.

Länsstyrelsen i Jämtlands län ska med 4 744 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos Jämtlands läns landsting. Medlen ska utbetalas med en tolftedel per månad. 

Länsstyrelsen i Jämtlands län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i det territoriella programmet Sverige-Norge.

Länsstyrelsen i Västerbottens län ska med 3 290 000 kronor finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Västerbottens län. Medlen ska betalas ut med en tolftedel per månad.

Länsstyrelsen i Västerbotten län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i de territoriella programmen Botnia-Atlantica och Norra periferin.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i det territoriella programmet Nord.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ska med 1 520 000 kronor delfinansiera föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840).

Anslagsposten används för löpande utgifter i samband med  länsstyrelsegemensamma aktiviteter och gemensamma utvecklingsprojekt.

Anslagsposten disponeras av Regeringskansliet, Finansdepartementet. Chefen för Finansdepartementet får överlåta sin beslutanderätt till ett annat statsråd eller till en tjänsteman i Regeringskansliet. Om beslutanderätten har överlåtits till ett annat statsråd får denna i sin tur överlåta rätten vidare till en tjänsteman i Regeringskansliet.

Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras

I tabell ovan återfinns samtliga länsstyrelsers budgeterade avgiftsintäkter som disponeras 2015 och i bilaga 4 återfinns belopp per länsstyrelse. Uppgifter om över-/underskott 2013 avser ackumulerat utfall.  

Verksamhetens intäkter och kostnader ska inte redovisas mot anslag utan ska i enlighet med ESV:s föreskrifter till 7 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ingå i årets kapitalförändring. Intäkterna ska redovisas i not i årsredovisningen och i de fall de överstiger 100 000 kronor särredovisas.

Föreskrifter om avgiftsinkomster enligt djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539), lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter och förordningen (2006:814) om foder och animaliska biprodukter, delgivningsförordningen (2011:154) samt resurssamordning återfinns i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. 

Länsstyrelserna ansvarar enligt pantbankslagen (1995:1000) för såväl prövning av ansökningar om att få bedriva pantbanksverksamhet som tillsynen av pantbankerna. Bestämmelserna om länsstyrelsernas avgifter för respektive verksamhet med pantbanksärendena finns i 9 och 10 §§ pantbanksförordningen (1995:1189). 

Verksamhet där avgiftsintäkterna ej disponeras

I tabell ovan återfinns samtliga länsstyrelsers beräknade avgiftsintäkter som redovisas mot inkomsttitel 2015 och i bilaga 5 återfinns belopp per länsstyrelse.

Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 § första–tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 § andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader.

Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 § jämfört med 3 kap. 1 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. Detta innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter.

Villkor för anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m.

I bilaga 2 till regleringsbrevet återfinns beräkningar av anslaget 2015 per anslagspost. Av bilagan framgår också de riktade medel som vissa länsstyrelser erhållit. Anslaget får inte användas till verksamhet som bedrivs av en stiftelse där länsstyrelsen har medverkat till bildandet av denna, om inte regeringen har godkänt stiftelsebildningen.

Finansiering av anläggningstillgångar

Länsstyrelserna disponerar en total låneram på 228 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten. Låneramens fördelning på respektive länsstyrelse redovisas i bilaga 3.

Räntekontokredit

Länsstyrelserna disponerar var sitt räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. Länsstyrelsernas totala kreditutrymme på räntekontona är 181 200 000 kronor. Kreditutrymmets fördelning på respektive länsstyrelse redovisas i bilaga 3. Till räntekontona överförs varje månad en tolftedel av tilldelat anslag. Medel som deponeras hos en länsstyrelse ska sättas in på ett särskilt räntekonto i Riksgäldskontoret. Länsstyrelserna disponerar var sitt konto i Riksgäldskontoret för detta ändamål.

Lönegarantiförordningen

Länsstyrelsen ska bokföra inkomna belopp som avses i 4 och 11 §§ lönegarantiförordningen (1992:501) mot ett konto som inte är räntebärande och varje månad betala in beloppen till Kammarkollegiet. Länsstyrelserna ska på begäran av Kammarkollegiet lämna de uppgifter som behövs för att kollegiet ska kunna utföra uppdrag och återrapportering till regeringen angående lönegarantiersättning vid konkurs och företagsrekonstruktion.

Ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m.

Länsstyrelsen ska tillämpa kategori D i 4 § förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. när det gäller rennäringsdelegationerna och viltförvaltningsdelegationerna. Ersättning ska lämnas för förlorade avlöningsförmåner samt för reseförmåner enligt förordningen (1981:1265) om reseförmåner i statliga uppdrag m.m. Kostnaderna ska belasta länsstyrelsen i det län där en berörd ledamot eller ersättare är bosatt.

Kommittéförordningen

Länsstyrelsen ska tillämpa 26 § kommittéförordningen (1998:1474) när det gäller ersättare i länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer som kommer från en annan länsstyrelse.