Utöver de instruktionsenliga uppgifterna och vad som framgår av riktlinjer för statsskuldens förvaltning för 2016 gäller följande för Riksgäldskontoret:

Mål

1. Den statliga betalningsmodellen ska tillgodose statsmakternas uttalade krav på kostnadseffektivitet, säkerhet, information och valfrihet. Staten ska ha en konkurrensneutral relation till bankerna.
2. Lån till och placeringar från statliga myndigheter och vissa bolag ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets upplåningskostnader på kapitalmarknaden.
3. Valutasäkringstjänster för statliga myndigheter ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets uppskattade kostnad för motsvarande tjänst på marknaden.
4. Likviditetsstyrningen i staten ska utformas så att statens räntekostnader långsiktigt minimeras.
5. Servicen till internbankens kunder ska vara god.

Återrapportering

Återrapportering ska lämnas av hur myndigheten har arbetat för att nå måluppfyllelse. I redovisningen ska särskilt redogöras för följande:

• Ändringar i tillämpningen av principerna för ränte- och avgiftssättning ska redovisas,
• redovisning av uppnådda förbättringar ska ske i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer, samt
• större steg i utvecklingsarbetet och viktigare förslag till strukturella åtgärder ska redovisas och åtgärdernas effekter analyseras.

Mål

1. Bidra till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. Genom att värdera ekonomiska risker ska Riksgäldskontoret sätta avgifter och bestämma villkor samt driva in fordringar.

2. Aktivt arbeta för att garanti- och utlåningsverksamheten i andra myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. Riksgäldskontoret ska fortsätta att utveckla hanteringen av statliga garantier och utlåning i samverkan med övriga berörda myndigheter.

Återrapportering

• Riksgäldskontoret ska övervaka riskerna i de garantier och den utlåning som inte bevakas av andra myndigheter och rapportera väsentliga förändringar i dessa risker. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner som undantagits från garantimodellen sker genom ansvarigt departements försorg.
• Riksgäldskontoret ska lämna en redogörelse för garanti- och utlåningsverksamhetens samlade tillgångar och förväntade förluster. Väsentliga förändringar som påverkar verksamheten ska kommenteras. Detta återrapporteringskrav omfattar inte åtaganden riktade mot den finansiella sektorn.

Mål

Bidra till ett stärkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar respektive finansiella instrument.

Återrapportering

Redovisa hur arbetet bedrivs kopplat till målet.

Mål

Att i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå marknadspraxis. Riksgäldskontoret ska se till att hanteringen av finansiella och operativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav.

Återrapportering

Redovisa graden av måluppfyllelse. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål ska orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

Anslagsprognos

1. Redovisa prognoser för anslagsbelastningen och för avgiftsintäkter som disponeras av myndigheten med tillhörande kommentarer för 2016– 2020. Prognoserna för anslagsbelastningen ska redovisas i statsbudgetsystemet Hermes. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle, till tillgängliga och beräknade medel samt till utfallet för 2015. Av kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som använts i prognosen och eventuella osäkerhetsfaktorer. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten även ange orsakerna till dessa, samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att verksamheten ska bedrivas inom ramen för tilldelade medel.

Prognoserna ska lämnas senast den 20 januari, 19 februari, 3 maj, 1 augusti och 26 oktober 2016.

In- och utlåning, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden

2. Utfall och prognoser avseende myndigheters med fleras in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden ska redovisas vid prognostillfällen. Prognoserna ska även innehålla underlag för känslighetsberäkningar av räntor på statsskulden med avseende på saldo-, ränte- och valutakursförändringar. Samtliga prognoser ska innehålla kommentarer där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år redovisas och förklaras. Prognoserna ska lämnas på begäran av Finansdepartementet.

Riksgäldskontoret åläggs dessutom att så snart som möjligt, i särskild ordning, informera och beskriva konsekvenserna för regeringen i de fall myndigheten avser att genomföra förändringar av låneplanen för statsskulden som bedöms få till följd att utgifterna på anslaget räntor på statsskulden överskrider tillgängliga medel, exklusive medgivet överskridande.

Provisionskostnader

3. Utfall och prognos avseende provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning ska redovisas. Utfallet ska avse 2015 samt det första halvåret 2016 och prognoser ska avse anslagsbelastningen 2016–2020. Såväl utfall som prognoser ska redovisas för de olika typerna av provisionskostnader. Prognoserna ska innehålla kommentarer där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år redovisas och förklaras. Redovisningen ska lämnas senast den 30 juli 2016.

Myndighetens lånebehov

4. I samband med de prognoser Riksgäldskontoret publicerar ska jämförelser göras mellan myndighetens lånebehovsprognos och de senaste publicerade lånebehovsprognoserna från regeringen, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Skillnaderna ska, så långt det kan göras med beaktande av olikheter i metod och syfte, analyseras och redovisas.

Riksgäldskontoret ska redovisa fördelningen av de administrativa kostnaderna uppdelat på de olika områdena inom myndighetens verksamhet. Detta ska redovisas i tidsserier om möjligt.

Låneramar

1. Riksgäldskontoret ska halvårsvis redovisa kontorets utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen ska indelas efter 1) låneramar (7 kap. 1 § budgetlagen [2011:203]), 2) räntekontokrediter (7 kap. 4 §), 3) övriga kreditramar som beslutas särskilt av riksdagen (7 kap. 6 §) uppdelat på låneramar respektive övriga krediter samt 4) utomstatlig utlåning (6 kap. 3 §). Redovisningarna ska lämnas senast den 29 januari och den 5 augusti 2016. 

Statens upplåning och skuldförvaltning

2. Riksgäldskontoret ska under 2016 ta upp och förvalta lån enligt 5 kap. budgetlagen.

3. Riksgäldskontoret ska särredovisa statsskulden i sin balansräkning i årsredovisningen. Statsskulden ska redovisas som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt rådets förordning (EG) nr 479/2009 till den del som redovisas av Riksgäldskontoret. Undantag ska göras för Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen.

Utlåning

4. Riksdagen har för 2016 bemyndigat regeringen att besluta att AB Svensk Exportkredit (SEK) får ta upp lån för systemet med statsstödda exportkrediter (det s.k. CIRR-systemet) i Riksgäldskontoret som, inklusive tidigare gjord upplåning, får uppgå till högst 125 miljarder kronor. SEK:s avrop under låneramen ska göras med rimlig framförhållning. Lånen kan vara omsättningsbara. Villkoren för lånen ska regleras genom avtal mellan Riksgäldskontoret och SEK. För låneramen ska en avgift tas ut som täcker Riksgäldskontorets administrativa kostnader. Riksgäldskontoret ska, bl.a. baserat på uppgifter från SEK, lämna ett underlag med redovisning av hur lånen utnyttjats, hur SEK:s exportfinansiering utvecklats och hur regeringens åtgärder har påverkat SEK:s möjligheter på kreditmarknaden. I underlaget ska också bedömda risker förenade med låneramen ingå. Redovisning ska lämnas senast den 15 mars och den 5 augusti 2016 samt den 17 mars 2017. I övrigt gäller regeringens bemyndigande från den 5 februari 2009 oförändrat.

5. Riksgäldskontoret ska handlägga Sveriges lån till andra stater som riksdagen bemyndigat regeringen att besluta om. Lånens omfattning samt tillhörande intäkter och administrativa kostnader ska särredovisas senast den 15 mars 2016.

6. Riksgäldskontoret ska senast den 15 mars 2016 och den 17 mars 2017 rapportera till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) angående kreditriskerna i den övertagna obligationsportföljen från affärsverket Statens järnvägar. Rapporteringen ska innehålla en beräkning av de förväntade förlusterna för obligationerna och en kvalitativ beskrivning av riskerna i de derivatinstrument som ingår i portföljen. Utöver denna årliga rapportering ska väsentliga förändringar i risk inrapporteras.

Riskanalys avseende garantier och utlåning

7. Riksgäldskontoret ska senast den 15 mars 2016 och den 17 mars 2017 lämna en rapport innehållande en samlad riskanalys av statliga garantier och utlåning. Rapporten ska innehålla både en kvalitativ och en kvantitativ riskanalys av statens garanti- och utlåningsportfölj samt utgå från följande två riskperspektiv:

Statens kreditrisk: Syftet med analysen är att få en tydlig bild av risken för att staten drabbas av förluster kopplade till garanti- och utlåningsverksamheten.

Statens likviditetsrisk: Syftet med analysen är att få en tydlig bild av risken för att staten måste ta fram finansiering för infrianden inom garantiverksamheten, och av vilka effekter detta kan väntas få för lånebehov och upplåningskostnader.

Fokus bör huvudsakligen läggas på analysen av statens kreditrisk.

Den separata rapporten ska tas fram i samverkan med Exportkreditnämnden, Boverket, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och Centrala studiestödsnämnden samt övriga berörda myndigheter.

Utsläppsrätter

8. Riksgäldskontoret ska senast till den 31 maj 2016 redovisa antalet utsläppsrätter (EUA och EUAA) som auktionerades ut under föregående året inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. De totala intäkterna från auktionering av utsläppsrätter (EUA och EUAA) ska också redovisas i både svenska kronor och euro i rapporten. Rapporten ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet).

Anslagsposten får användas för att vid särskilt behov täcka ökade administrationskostnader i samband med eventuella ersättningsfall för insättningsgarantin och investerarskyddet under 2016.

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

Villkor

Villkor