Justitiedepartementet


Regeringsbeslut
I:11

2013-12-19
Ju2013/8710/KRIM
Ju2013/8610/KRIM (delvis)
Ju2013/7815/KRIM m.fl.
Se bilaga 1
Kriminalvården
601 80 Norrköping
Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Kriminalvården
1 bilaga
Riksdagen har beslutat om Kriminalvårdens verksamhet för budgetåret 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 4, bet. 2013/14:JuU1, rskr. 2013/14:97).

Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2014 för Kriminalvården och nedan angivna anslag.

VERKSAMHET

1

Mål och återrapporteringskrav

Kriminalvården ska redovisa verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som myndigheten ska utföra enligt myndighetsförordningen (2007:515) och förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.

Redovisningen ska innehålla en sammanhållen analys av verksamhetens utveckling samt en bedömning av i vilken utsträckning myndighetens uppgifter har fullgjorts och målen för verksamheten har uppnåtts. Vidare ställer regeringen följande särskilda krav på redovisningen.

PRIORITERADE OMRÅDEN

Kriminalvården ska inom verksamheten prioritera följande områden.

Intern styrning och kontroll

Vid myndigheten ska finnas en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt.

Myndigheten ska säkerställa att den information och statistik som görs tillgänglig håller en hög kvalitet.

Säkerhet

Kriminalvården ska säkerställa att säkerheten är väl anpassad för de faktiska behoven och att säkerhetskraven tillgodoses på ett kostnadseffektivt sätt.

Myndigheten ska fortlöpande vidta åtgärder som säkerställer en trygg miljö för personal och klienter.

Flexibilitet och beredskap för variationer i klienttillströmningen

Kriminalvården ska säkerställa att det finns en effektiv och flexibel häktes- och anstaltsorganisation som är anpassad efter behovet av såväl antalet platser som platser med olika grad av säkerhet.

Myndigheten ska inom befintlig ram kunna hantera förändrade behov inom häktes- och anstaltsorganisationen både på kort och lång sikt.

Återfallsförebyggande arbete

Kriminalvården ska intensifiera det återfallsförebyggande arbetet för intagna i anstalt och klienter i frivård.

Det återfallsförebyggande arbetet ska inriktas på insatser som ökar klienternas förutsättningar och möjligheter till sysselsättning och egen försörjning efter avslutad verkställighet.

Kriminalvården ska utveckla sin förmåga att för klienterna upprätta individuella och ändamålsenliga verkställighetsplaner av god kvalitet som planeras och utformas efter samråd med klienten och i samverkan med berörda myndigheter.

Andelen intagna som får del av särskilda utslussningsåtgärder ska öka.

Kriminalvården ska säkerställa att frivårdens arbete sker på ett enhetligt sätt över hela landet. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att öka enhetligheten.

Samverkan

Kriminalvården ska, genom att ytterligare utveckla myndighetens interna samverkan, säkerställa att varje klient får en sammanhängande och ändamålsenlig verkställighet utan avbrott i de återfallsförebyggande insatserna.

Kriminalvården ska, i syfte att stärka det återfallsförebyggande arbetet, ytterligare utveckla myndighetens externa samverkan. Det gäller såväl i förhållande till andra myndigheter, kommuner och landsting som till civila aktörer och organisationer i den ideella sektorn.

 

 

Ungdomar

Inom ramen för Kriminalvårdens verksamhet ska behoven hos unga personer särskilt uppmärksammas.

Kriminalvården ska utveckla sin förmåga att tillgodose unga personers behov i verksamheten samt ha en plan för vilka ytterligare åtgärder som myndigheten ska vidta. 

RESULTATINDIKATORER

Kriminalvården ska med hjälp av nedanstående indikatorer redovisa hur verksamheten har utvecklats. Resultatutvecklingen ska analyseras och kommenteras. Väsentliga förändringar ska förklaras.

Häkte

  1. Omfattningen av isoleringsbrytande åtgärder för häktade med restriktioner.
  2. Omfattningen av isoleringsbrytande åtgärder för häktade utan restriktioner.
  3. Genomsnittlig tid från verkställbar dom till inskrivning i anstalt.

När det gäller punkt 1 och 2 ska särskilt redovisas omfattningen av den uppsökande verksamheten. För punkterna 1 och 2 ska också särskilt redovisas vilka åtgärder som har vidtagits för unga.

Indikatorerna ska redovisas uppdelade efter kön.

Anstalt 

  1. Antal upprättade verkställighetsplaner i förhållande till antal klienter.
  2. Antal påbörjade respektive fullföljda brotts- och missbruksrelaterade program i förhållande till antal klienter.
  3. Antal klienter som avslutat sin verkställighet under året och som under verkställigheten påbörjat respektive fullföljt ett brotts- och missbruksrelaterat program i förhållande till det totala antalet klienter som avslutat sin verkställighet under året.
  4. Antal påbörjade permissioner respektive särskilda permissioner. 
  5. Antal påbörjade, avbrutna respektive fullföljda utslussningsåtgärder fördelat på frigång, vårdvistelse, halvvägshus samt utökad frigång.
  6. Andel klienter som frigivits direkt från anstalt utan föregående utslussningsåtgärder.
  7. Strukturerad sysselsättning i förhållande till tillgänglig tid.
  8. Antal påbörjade respektive fullföljda teoretiska kurser eller yrkesinriktade utbildningar i förhållande till antal klienter.
  9. Antal klienter som under året påbörjat respektive fullföljt teoretiska kurser eller yrkesinriktade utbildningar i förhållande till antalet klienter.
  10. Antal avskildhetsåtgärder samt omfattning i antal dagar. 

Indikatorerna ska redovisas uppdelade efter kön.

Frivård

  1. Antal upprättade verkställighetsplaner i förhållande till antal klienter.
  2. Antal påbörjade respektive fullföljda brotts- och missbruksrelaterade program i förhållande till antal klienter.
  3. Antal klienter som avslutat sin verkställighet under året och som under verkställigheten påbörjat respektive fullföljt ett brotts- och missbruksrelaterat program i förhållande till det totala antalet klienter som avslutat sin verkställighet under året.
  4. Antal kontraktsvårdsutredningar samt antal påbörjade respektive avbrutna kontraktsvårdspåföljder.
  5. Antal klienter som erbjuds, söker, beviljas respektive avbryter verkställighet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll.
  6. Antal påbörjade respektive fullgjorda verkställigheter med föreskrift om samhällstjänst.
  7. Genomsnittlig tid från verkställbar dom till påbörjad verkställighet av föreskrift om samhällstjänst respektive intensivövervakning som ersättning för kortare fängelsestraff. 

Indikatorerna ska redovisas uppdelade efter kön.

Transporttjänst 

För inrikes resor ska Kriminalvården redovisa graden av personalutnyttjande för utförande av transporter i förhållande till tillgänglig tid.

För utrikes resor ska Kriminalvården redovisa:

  1. antal genomförda resor och antal transporterade personer,
  2. genomsnittlig styckkostnad per verkställd person, och
  3. genomsnittlig handläggningstid från beställning till genomförd resa.

Redovisningen ska inkludera en analys och kommentar av utfallet i förhållande till tidigare år. I analysen ska kostnadsutvecklingen förklaras, med beaktande av utvecklingen av bland annat personaltätheten per verkställd person samt antalet resor där överlämnande inte har skett.

Redovisningen ska göras separat för resor vid utvisning på grund av brott respektive övriga resor.

Gemensamma indikatorer

  1. Antal direktrymningar, övriga rymningar samt avvikelser från häkte, anstalt eller i samband med transport.
  2. Antal allvarliga händelser som innefattat hot eller våld i häkte, anstalt och frivård eller under transport.
  3. Medelbeläggning i häkte och anstalt samt medelantalet frivårdsklienter.
  4. Genomsnittlig dygnskostnad i häkte, anstalt och frivård.

Indikatorerna ska i tillämpbara delar redovisas uppdelade efter kön. 

Säkerhetsenheterna

Kriminalvården ska utifrån de gemensamma indikatorera ovan samt andra relevanta indikatorer för anstaltsverksamhet beskriva det återfallsförebyggande arbetet vid de tre säkerhetsenheterna.

Överförande av frihetsberövande påföljder till och från annat land

  1. Antal klienter som verkställer en frihetsberövande påföljd i Sverige och som skulle kunna bli föremål för överförande av påföljden.
  2. Antal klienter för vilka Kriminalvården vidtagit åtgärder i syfte att överförande ska kunna ske samt uppgift om genomsnittlig tid från det att domen vinner laga kraft till det att ett ärende om överförande av straffverkställigheten initieras.
  3. Antal klienter som överförts till annat land för verkställighet av en frihetsberövande påföljd och till vilka länder överförande av verkställighet skett.
  4. Antal klienter som överförts till Sverige från annat land för verkställighet av en frihetsberövande påföljd och från vilka länder överförande skett.

Av redovisningen ska också framgå hur en effektiv och skyndsam handläggning säkerställts samt eventuella hinder för en skyndsam handläggning.

ÖVRIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV

Föräldrastödjande insatser

Kriminalvården ska redovisa vilka föräldrastödjande insatser som finns inom verksamheten, inklusive de som sker i samverkan med andra aktörer. 

Andelen klienter som deltar i föräldrastödjande insatser ska redovisas. Redovisningen av andelen klienter som deltar ska vara uppdelad utifrån kön. En särskild redovisning ska också göras avseende unga klienters deltagande.

Personal- och utbildningsfrågor

Kriminalvården ska redovisa:

  1. personalomsättning fördelad på personalkategorier,
  2. antal personer respektive andel anställda som genomgått grundutbildning,
  3. antal personer respektive andel anställda som genomgått fortbildning,
  4. andel sjukfrånvaro och
  5. andel kvinnor och män i ledningsfunktion fördelad på olika verksamheter.  

Redovisningen ska vara uppdelad efter kön.

Kriminalvården ska även redovisa kostnader samt antalet anställda respektive årsarbetskrafter vid huvudkontoret, regionstaberna, de lokala verksamhetsställena och transporttjänsten. Kostnadsutvecklingen ska analyseras och kommenteras samt ställas i relation till kraven på en effektiv organisation.  

Kriminalvården ska därutöver redovisa antalet ärenden som behandlats av myndighetens personalansvarsnämnd samt en sammanställning av ärendetyper och beslut.

Internationellt arbete

Kriminalvården ska kunna bidra till internationell civil krishantering under ledning av främst FN, EU och OSSE enligt regeringens beslut samt till utvecklingssamarbete. Kriminalvården ska inom ramen för uppdraget samverka utifrån ett rättskedjeperspektiv med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket. Samverkan ska också ske i enlighet med regeringsbeslut om myndighetssamverkan för internationell fredsbefrämjande verksamhet (UF2013/52812/UD/SP). Kriminalvården ska genom sitt deltagande i internationella civila krishanteringsinsatser bidra till att uppfylla de mål som respektive organisation har satt upp för sina insatser.

De finansiella villkoren för Kriminalvårdens bidrag till internationell civil krishantering specificeras i ”Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende anslagen 1:1 Biståndsverksamhet ap. 20 Internationell civil krishantering - del till Kriminalvården”, under utgiftsområde 7.

Kriminalvården ska redovisa:

  1. omfattningen av och kostnaden för respektive internationellt biståndsfinansierat uppdrag och kortfattat analysera resultatet, också från ett rättskedjeperspektiv, avseende både prestationer, effekter och vunna erfarenheter (inklusive så kallade hemtagningseffekter) samt synergier mellan den civila krishanteringen och utvecklingssamarbetet, och
  2. vidtagna åtgärder för att efterleva FN:s säkerhetsrådsresolutioner 1325 och 1820 i enlighet med regeringsbeslutet UF2012/56146/UD/SP.

Redovisningen enligt ovan ska i tillämpliga delar vara uppdelad utifrån kön.

Statsbidrag till organisationer inom Kriminalvårdens område

Kriminalvården ska redogöra för vilka organisationer inom Kriminalvårdens område som mottagit statsbidrag från Kriminalvården under 2014. Bidragsbeloppet till varje organisation ska framgå av redovisningen.

Prognoser

Kriminalvården ska redovisa prognoser för 2014-2018. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes, enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket, samt till Justitiedepartementet senast klockan 12.00 vid följande datum: 

16 januari

21 februari

5 maj

28 juli

27 oktober

Kriminalvården ska vid varje prognostillfälle redovisa aktuell kapacitet i anstalts- och häktesbeståndet.

Kriminalvården ska lämna relevant information till Migrationsverket i samband med varje prognostillfälle.

3

Uppdrag

1. Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

Kriminalvården, Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen ska i samverkan effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut med syfte att, i förhållande till verksamhetsåret 2013, ytterligare förstärka insatserna i syfte att påtagligt öka antalet verkställda beslut avseende personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagande. Myndigheten ska redovisa hur erfarenheterna från det gemensamma effektiviseringsarbetet och genomförda projekt tillvaratas i den löpande verksamheten. Redovisningen lämnas i myndighetens årsredovisning. 

2. Plan för jämställdhetsintegrering

Kriminalvården ska bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att säkerställa att både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och intressen tillvaratas och beaktas i myndighetens verksamhet. Genomförandet ska ske i enlighet med Kriminalvårdens plan för jämställdhetsintegrering (dnr Ju2013/6431/KRIM). För genomförandet av utvecklingsarbetet disponerar myndigheten högst 1 510 000 kronor. Kostnaderna ska belasta utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, anslagspost 12 Jämställdhetsinsatser efter regeringsbeslut. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet med kopia till Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2015. Redovisningen ska innehålla en redogörelse av genomförda aktiviteter, inklusive en ekonomisk redovisning, samt beskriva på vilket sätt erhållna kunskaper och erfarenheter från utvecklingsarbetet ska tillvaratas i myndighetens verksamhet efter 2014.

Pågående uppdrag  

1. Utvecklat prognosarbete

Med stöd av Brottsförebyggande rådet ska Kriminalvården i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Domstolsverket samordna och utveckla prognos- och analysarbetet för att förbättra myndigheternas möjligheter att bedöma sin framtida verksamhetsvolym. Brottsförebyggande rådets bidrag ska syfta till att analysmetoden genomgående håller hög kvalitet. Utgångspunkten är att prognosmodellen ska ge en gemensam och rättvisande bild av flödet i alla brottmålsprocessens centrala delar. Myndigheterna ska lämna en gemensam årlig rapport i samband med budgetunderlagen. Rapporten ska innehålla en analys av tidigare lämnade prognoser i förhållande till det faktiska utfallet.

2. Rättsväsendets informationsförsörjning

Kriminalvården har tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket, Brottsförebyggande rådet, Kustbevakningen, Tullverket och Skatteverket i uppdrag att fortsätta arbetet med att samordna informationsförsörjningen i brottmålsprocessen och därigenom utveckla verksamheterna i rättsväsendet. Under 2014 ska Kriminalvården vidare bistå Regeringskansliet (Justitiedepartementet) med beräkningar som möjliggör kostnads- och nyttokalkyler.

3. Uppdrag till Kriminalvården och Arbetsförmedlingen om åtgärder för att främja dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden

Kriminalvården och Arbetsförmedlingen har i uppdrag att utveckla sin samverkan för att förstärka insatserna för dömda kvinnor i syfte att öka deras förutsättningar att efter verkställigheten få och behålla ett arbete (Ju2012/3982/KRIM). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 maj 2014. 

 

 

4. Uppdrag om förstärkta insatser för unga dömda

Kriminalvården har i uppdrag att genomföra en särskild satsning på åtgärder ägnade att förstärka det återfallsförebyggande arbetet för unga under verkställigheten (Ju2013/4394/KRIM). Satsningen ska bland annat omfatta åtgärder som bidrar till att förbättra unga dömdas förutsättningar på arbetsmarknaden. Även åtgärder ägnade att motivera till och underlätta unga dömdas utträde ur kriminella grupperingar omfattas av uppdraget. Arbetet med uppdraget ska redovisas i myndighetens årsredovisningar 2014-2015. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2017.

5. Uppdrag om förstärkta insatser för våldsamma män

Kriminalvården har i uppdrag att genomföra en särskild satsning med inriktning på att ytterligare stärka de återfallsförebyggande insatser som riktas mot gruppen våldsamma män inom ramen för myndighetens olika verksamheter (Ju2013/4393/KRIM). Satsningen ska bland annat omfatta förstärkta insatser avseende riskbedömningar och behandlingsinsatser som riktas mot olika grupper av våldsbrottsdömda. Arbetet med uppdraget ska redovisas i myndighetens årsredovisningar 2014-2015. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2017. 

6. Uppdrag om förstärkta insatser för kvinnor med våldsproblematik

Kriminalvården har i uppdrag att utreda vilka förutsättningar som finns och se över vilken anpassning av verksamheten som behöver göras för att kvinnor med våldsproblematik ska kunna ta del av motsvarande verksamhet som den som erbjuds eller planeras för män med liknande problematik (Ju2013/7450/KRIM). I uppdraget ingår också att ta fram en plan för utformningen av verksamheten utifrån kvinnors särskilda behov. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2014.

 

 

 

 

 

 

 

 

FINANSIERING

4

Anslag

4.1

Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

1:6

Kriminalvården (Ramanslag)

Disponeras av Kriminalvården7 834 989
ap.1Kriminalvården (ram)7 834 989

Villkor för anslag 1:6

ap.1 Kriminalvården

1. Anslaget får användas för verksamheten inom Kriminalvården, för ersättning åt ledamöter med flera i övervakningsnämnderna samt för övervakare, biträdande övervakare och förtroendemän. Transporttjänstens verksamhet avseende utlandstransporter inom migrationspolitikens ansvarsområde finansieras inte från anslaget. Myndighetens deltagande i internationella fredsfrämjande insatser finansieras från Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 20 inom utgiftsområdet Internationellt bistånd.

2. Från anslaget får högst 10 000 000 kronor användas för bidrag till organisationer som avses i 1 § förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område. 

3. Kriminalvården ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Kriminalvården ska betala 13 366 800 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

4.3

Finansiella villkor

4.3.1

Finansiella villkor för anslag/anslagsposter

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag/apAnslagskreditAnslagsbehållning som disponeras 2014Indrag av anslagsbelopp
1:6 Kriminalvården
ap.1235 0503 %0
Belopp angivna i tkr
Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande
Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 §§ anslagsförordningen (2011:223)

5

Övriga villkor

5.1

Låneram och krediter

Låneram (enl. 7 kap. 1 § budgetlagen)1 500 000
Räntekontokredit (enl. 7 kap. 4 § budgetlagen)400 000
Belopp angivna i tkr

5.2

Utbetalningsplan

Till Kriminalvårdens räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell:
UtbetalningsdatumBelopp
2014-01-25652 916
2014-02-25652 916
2014-03-25652 916
2014-04-25652 916
2014-05-25652 916
2014-06-25652 916
2014-07-25652 916
2014-08-25652 916
2014-09-25652 916
2014-10-25652 916
2014-11-25652 916
2014-12-25652 913
Summa7 834 989
Belopp angivna i tkr
Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Kriminalvårdens disposition enligt detta regleringsbrev är:
1:6 ap.1Kriminalvården

6

Avgifter och bidrag

6.3

Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet

Arbetsdrift och terapiverksamhet

För arbetsdriften gäller att direkta kostnader ska till 50 procent täckas av avgiftsintäkterna. För terapiverksamheten gäller att avgifterna ska delfinansiera verksamheten.

6.4

Villkor för avgiftsbelagd verksamhet

Arbetsdrift och terapiverksamhet

Kriminalvården får ta ut avgifter för varor och tjänster från arbetsdriften och terapiverksamheten. Inkomsterna från arbetsdriften och terapiverksamheten får disponeras av Kriminalvården och ska redovisas mot anslaget 1:6 Kriminalvården.

7

Övriga inkomster

Beräknade övriga inkomster som disponeras118 000
Beräknade övriga inkomster som inte disponeras2 500
Belopp angivna i tkr

Villkor

Avgifter för dömda som verkställer fängelsestraff i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll ska inbetalas till Kriminalvården på ett icke räntebärande konto för att därefter kvartalsvis föras över till Brottsofferfonden.

UNDANTAG FRÅN EKONOMIADMINISTRATIVA REGELVERKET

Kravet på full kostnadstäckning enligt 5§ första stycket avgiftsförordningen (1992:191) gäller varken för arbetsdriften eller terapiverksamheten. För arbetsdriften gäller att direkta kostnader ska till 50 procent täckas av avgiftsintäkterna. För terapiverksamheten gäller att avgifterna ska delfinansiera verksamheten.

På regeringens vägnar
Beatrice Ask
Helena Lundberg








Kopia till

Statsrådsberedningen, internrevisionen
Finansdepartementets budgetavdelning
Förvaltningsavdelningen, RK Ekonomi
Riksdagen, justitieutskottet
Riksrevisionen
Rikspolisstyrelsen
Migrationsverket
Arbetsförmedlingen
Riksgäldskontoret
Ekonomistyrningsverket
Övervakningsnämnderna

Bilaga 1 till Regeringsbeslut I:11, 2013-12-19

Diarienummerförteckning

Ju2013/8710/KRIM
Ju2013/8610/KRIM (delvis)
Ju2013/7815/KRIM
Ju2013/7432/KRIM
Ju2013/6590/KRIM
Ju2013/6431/KRIM
Ju2013/2690/KRIM