Utöver de instruktionsenliga uppgifterna och vad som framgår av riktlinjer för statsskuldens förvaltning för 2014 gäller följande för Riksgäldskontoret:

Mål

1. Lån till och placeringar från statliga myndigheter och vissa bolag ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets upplåningskostnader på kapitalmarknaden.  

2. Valutasäkringstjänster för statliga myndigheter ska ha marknadsmässiga villkor som baseras på Riksgäldskontorets uppskattade kostnad för motsvarande tjänst på marknaden.

3. Den statliga betalningsmodellen ska tillgodose statsmakternas uttalade krav på kostnadseffektivitet, säkerhet, information och valfrihet. Staten ska ha en konkurrensneutral relation till bankerna.  

4. Likviditetsstyrningen i staten ska utformas så att statens räntekostnader långsiktigt minimeras.  

5. Servicen till internbankens kunder ska vara god.  

Återrapportering

1. Ändringar i tillämpningen av principerna för ränte- och avgiftssättning ska redovisas.  

2. Redovisning av uppnådda förbättringar ska ske i kvalitativa och, om möjligt, kvantitativa termer.  

3. Kundernas uppfattning om verksamhetens kvalitet och service ska redovisas.  

4. Större steg i utvecklingsarbetet och viktigare förslag till strukturella åtgärder ska redovisas och åtgärdernas effekter analyseras.  

5. Riksgäldskontoret ska halvårsvis redovisa kontorets utlåning och aktuella ramar till myndigheter, affärsverk och statliga bolag m.fl. Redovisningen ska indelas efter 1) låneramar (7 kap. 1 § budgetlagen), 2) räntekontokrediter (7 kap. 4 § budgetlagen), 3) övriga kreditramar som beslutas särskilt av riksdagen (7 kap. 6 § budgetlagen) uppdelat på låneramar respektive övriga krediter samt 4) utomstatlig utlåning (6 kap. 3 § budgetlagen). Redovisningarna ska lämnas senast den 14 februari och den 14 augusti 2014.

Mål

1. Riksgäldskontoret ska bidra till att statens risk begränsas och att statens rätt tryggas. Genom att värdera ekonomiska risker ska Riksgäldskontoret sätta avgifter och bestämma villkor samt driva in fordringar.  

2. Riksgäldskontoret ska aktivt arbeta för att garanti- och kreditverksamheten i andra myndigheter under regeringen bedrivs på ett effektivt sätt. Riksgäldskontoret ska fortsätta att utveckla hanteringen av statliga garantier och krediter i samverkan med övriga berörda myndigheter.  

Återrapportering

1. Riksgäldskontoret ska övervaka riskerna i de garantier och krediter som inte bevakas av andra myndigheter och rapportera väsentliga förändringar i dessa risker. Övervakningen av de garantier till internationella finansiella institutioner som undantagits från garantimodellen sker genom ansvarigt departements försorg.  

2. Riksgäldskontoret ska i årsredovisning och delårsrapport lämna en redogörelse för garanti- och kreditverksamhetens samlade tillgångar och förväntade förluster. Väsentliga förändringar som påverkar verksamheten ska kommenteras.

Mål 

Riksgäldskontoret ska i riskhanteringen, utöver vad som anges i regeringens riktlinjer, sträva efter att uppnå marknadspraxis. Riksgäldskontoret ska se till att hanteringen av finansiella och operativa risker uppfyller de för verksamheten relevanta krav som ställs i lagstiftning gällande finansiella företag och i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd.

Återrapportering 

Graden av måluppfyllelse ska redovisas. I den mån verksamheten inte uppfyller uppsatt mål ska orsakerna analyseras och planerade åtgärder för måluppfyllelse beskrivas.

1. Myndigheten ska redovisa prognoser för anslagsbelastningen för 2014–2018 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes den 16 januari, 21 februari, 5 maj, 28 juli och 27 oktober 2014 och ska följa instruktion från Ekonomistyrningsverket.

2. Riksgäldskontoret ska redovisa utfall och prognoser avseende myndigheters m.fl:s in- och utlåning i Riksgäldskontoret, statsskuldsdispositioner och räntor på statsskulden vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska även innehålla underlag för känslighetsberäkningar av räntor på statsskulden med avseende på saldo-, ränte- och valutakursförändringar. Samtliga prognoser ska innehålla kommentarer där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år redovisas och förklaras. Prognoserna ska lämnas den 5 februari, 14 mars, 14 juni, 15 augusti och 12 december 2014 samt på särskild begäran av Finansdepartementet.

Riksgäldskontoret åläggs dessutom att så snart som möjligt, i särskild ordning, informera och beskriva konsekvenserna för regeringen i de fall myndigheten avser att genomföra förändringar av låneplanen för statsskulden som bedöms få till följd att utgifterna på anslaget räntor på statsskulden överskrider tillgängliga medel, exklusive medgivet överskridande.

3. Riksgäldskontoret ska redovisa utfall och prognos avseende provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utfallet ska avse 2013 samt det första halvåret 2014 och prognoser ska avse anslagsbelastningen 2014–2018. Såväl utfall som prognoser ska redovisas för de olika typerna av provisionskostnader. Prognoserna ska innehålla kommentarer där större avvikelser mellan tidigare prognoser och år redovisas och förklaras. Redovisningen ska lämnas senast den   25 juli 2014.

4. I samband med de prognoser Riksgäldskontoret publicerar ska jämförelser göras mellan myndighetens lånebehovsprognos och de senaste publicerade lånebehovsprognoserna från regeringen, Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Skillnaderna ska så långt de kan göras med beaktande av olikheter i metod och syfte analyseras och redovisas.  

1. Riksgäldskontoret ska under 2014 ta upp och förvalta lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). 

2. Om Riksgäldskontoret, i egenskap av stödmyndighet, har aktiva åtaganden enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut, ska dessa redovisas senast den 14 mars, 8 augusti och 14 november 2014 samt den 13 mars 2015. Riksgäldskontoret ska dessutom redovisa till regeringen när åtgärder som har större ekonomisk betydelse planeras och vidtas enligt lagen. Redovisningen ska avse typ av åtgärder, omfattning och förväntade effekter på stabilitetsfonden.

3. Riksdagen har för 2014 bemyndigat regeringen att besluta att AB Svensk Exportkredit (SEK) får ta upp lån för systemet med statsstödda exportkrediter (det s.k. CIRR-systemet) i Riksgäldskontoret som, inklusive tidigare gjord upplåning, får uppgå till högst 80 miljarder kronor. SEK:s avrop under låneramen ska göras med rimlig framförhållning. Lånen kan vara omsättningsbara. Villkoren för lånen ska regleras genom avtal mellan Riksgäldskontoret och SEK. För låneramen ska en avgift utgå som täcker Riksgäldskontorets administrativa kostnader. Riksgäldskontoret ska, bl.a. baserat på uppgifter från SEK, lämna ett underlag med redovisning av hur krediterna utnyttjats, hur SEK:s exportfinansiering utvecklats och hur regeringens åtgärder har påverkat SEK:s möjligheter på kreditmarknaden. I underlaget ska också bedömda risker förenade med låneramen ingå. Redovisning ska lämnas senast den 14 mars och den    8 augusti 2014 samt den 13 mars 2015. I övrigt gäller regeringens bemyndigande från den 5 februari 2009 oförändrat.

4. Riksgäldskontoret ska handlägga Sveriges krediter till andra stater som riksdagen bemyndigat regeringen att besluta om. Krediternas omfattning samt tillhörande intäkter och administrativa kostnader bör särredovisas.

5. Riksgäldskontoret ska senast den 14 mars 2014 och den 13 mars 2015 lämna en rapport innehållande en samlad riskanalys av statliga garantier och krediter. Rapporten ska innehålla både en kvalitativ och kvantitativ riskanalys av statens garanti- och kreditportfölj samt utgå från följande två riskperspektiv:  

Statens kreditrisk: Syftet med analysen är att få en tydlig bild av risken för att staten drabbas av förmögenhetsförluster kopplade till garanti- och kreditverksamheten.

Statens likviditetsrisk: Syftet med analysen är att få en tydlig bild av risken för att staten måste ta fram finansiering för infrianden inom garantiverksamheten, samt vilka effekter detta kan väntas få för lånebehov och upplåningskostnader.

Fokus bör huvudsakligen läggas på analysen av statens kreditrisk.

Analysen bör även belysa statens implicita garantiåtaganden gentemot den finansiella sektorn, särskilt i de fall det finns en tydlig koppling till stora explicita garantiåtaganden.

Den separata rapporten ska tas fram i samverkan med Exportkreditnämnden, Boverket, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete och Centrala studiestödsnämnden, samt övriga berörda myndigheter.

6. Riksgäldskontoret ska senast den 14 mars 2014 och den 13 mars 2015 rapportera till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) angående kreditriskerna i den övertagna obligationsportföljen från Affärsverket statens järnvägar. Rapporteringen ska innehålla en beräkning av de förväntade förlusterna för obligationerna och en kvalitativ beskrivning av riskerna i de derivatinstrument som ingår i portföljen. Utöver denna årliga rapportering ska väsentliga förändringar i risk inrapporteras.

7. Riksgäldskontoret ska fastställa och överföra de medel som avser administrationskostnader från myndighetens kreditreserv till myndighetens räntekonto.

8. Riksgäldskontoret ska särredovisa statsskulden i sin balansräkning i årsredovisningen för 2013. Statsskulden ska redovisas som statens andel av den offentliga sektorns bruttoskuld enligt EU:s förordning nr 479/2009 till den del som redovisas av Riksgäldskontoret. Undantag ska göras för Riksgäldskontorets skuld till premiepensionssystemet. Den skulden, liksom de tillgångar och skulder i övrigt kopplade till statsskuldsförvaltningen som blir följden av att bokföringsmässiga grunder tillämpas, ska därmed tas upp under andra poster i balansräkningen.

Anslagsposten får användas för att vid särskilt behov täcka ökade administrationskostnader i samband med eventuella ersättningsfall för insättningsgarantin och investerarskyddet under 2014.

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

För att fullgöra statens betalningsåtaganden har Riksgäldskontoret rätt att överskrida anslagsposten.

Villkor

Villkor

Garanti- och kreditverksamheten omfattas inte av 25 a § andra och tredje styckena avgiftsförordningen (1992:191).