Målet är

• att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna, instituten, myndigheterna och i näringslivet som behövs för att genom tillämpning av ny teknik och nya tjänster möjliggöra en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem i Sverige, samt
• att utveckla teknik och tjänster som genom svenskt näringsliv kan kommersialiseras och därmed bidra till energisystemets omställning och utveckling såväl i Sverige som på andra marknader.

1. Statens energimyndighet ska redovisa på vilket sätt verksamheten bidrar till de energipolitiska målen.

2. Statens energimyndighet ska redovisa vilka områden som prioriterats och hur verksamheten utformats och genomförts utifrån den metodik som fastlagts av riksdagen (prop. 2005/06:127 bilaga 4, bet. 2005/06:NU19, rskr. 2005/06:347).

3. Statens energimyndighet ska redovisa väsentliga resultat av genomförda utvärderingar av vetenskaplig kvalitet och relevans.

4. Statens energimyndighet ska rapportera vilka sammanställningar och analyser som genomförts av resultat från energiforskning och innovation. 

5. Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten samverkat med andra statliga forskningsfinansiärer.

6. Statens energimyndighet ska redovisa väsentliga resultat av deltagande i internationellt energiforskningssamarbete.

Målet är att utveckla och driva internationell marknadsfrämjande verksamhet för svensk energiteknik i nära samarbete med andra myndigheter och organisationer i syfte att bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och energisystemets utveckling, såväl i Sverige som på andra marknader.

Statens energimyndighet ska redovisa väsentliga åtgärder som vidtagits för att bidra till målet om främjande av svensk energiteknik.

Målet är att resultat och metoder från forskning inom temaområdet energisystemstudier ska användas i och integreras med Statens energimyndighets löpande verksamhet.

Statens energimyndighet ska redovisa väsentliga insatser för att integrera resultat och metoder i den löpande verksamheten.

Ett ökat utnyttjande av vindkraft är nödvändigt för att uppnå EU-målet för förnybar energi. För att möjliggöra detta krävs olika typer av insatser exempelvis fysisk planering. Riksdagen har beslutat om en planeringsram för vindkraft på 30 TWh till 2020. Planeringsramen för vindkraft motsvarar en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Statens energimyndighet ska stödja och skapa förutsättningar för denna omfattande utbyggnad av vindkraften. Som nationell expertmyndighet ska Statens energimyndighet vara pådrivande i det nationella arbetet med att främja vindkraften. Myndigheten ska som ett led i detta arbete höja kunskapsnivån om vindkraftens egenskaper och möjligheter. Energiforskningen är en viktig del av detta.

Statens energimyndighet ska samlat redovisa de väsentligaste aktiviteterna som utförts under året i relation till målen. Statens energimyndighet ska därvid särskilt redovisa arbetet med

• att skapa planmässiga förutsättningar inom planeringsramen och att stärka vindkraftens situation genom att löpande uppdatera riksintressen för vindkraft,
• att genom insatser för marknadsintroduktion av vindkraft bidra till en avsevärt ökad produktion av el från vindkraft i syfte att minska kostnaderna för nyetablering av vindkraft,
• att genom insatser inom forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering skapa förutsättningar för utveckling av ny teknik och nya företag samt utbyggnaden av vindkraften,
• att genom informationsinsatser öka kunskapen om vindkraftens egenskaper och möjligheter, och hur hänsyn kan tas till konkurrerande intressen,
• att vid behov understödja vindkraftssamordnarna i deras arbete,
• att fortsätta att utveckla det nationella nätverket för vindbruk,
• att aktivt delta i samråd, och
• att genomföra kompetensutvecklingsinsatser för övriga myndigheter, särskilt länsstyrelserna och kommunerna. 

Statens energimyndighet ska med bistånd av berörda myndigheter, redovisa väsentliga aktiviteter som har utförts under året för att stödja och främja utbyggnaden av vindkraft vid Sjöfartsverket, Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Transportstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Luftfartsverket och Statens fastighetsverk.

I samband med utgiftsprognosen i augusti ska även följande redovisas: vilka åtgärder som genomförts avseende stödet för marknadsintroduktion av vindkraft, vilka resultat som uppnåtts och en bedömning av stödets framtida utfall. Vidare ska redovisas på vilket sätt insatser inom energiforskningen bidrar till att skapa förutsättningar för en omfattande utbyggnad av vindkraften.

Statens energimyndighet ska redovisa:

• kostnader för statistik,
• programanknutna kostnader.

Statens energimyndighet ska delta i arbetet inom Internationella energiorganet (IEA) avseende systemet för krisåtgärder enligt avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP) och därvid ha beredskap för att organisera ett svenskt s.k. NESO-organ vid oljekriser. Statens energimyndighet ska även medverka i arbetet på oljeberedskapsområdet inom EU och ansvara för uppföljningen av de bilaterala oljelagringsavtal som Sverige ingått.

Statens energimyndighet ska metodmässigt stödja länsstyrelsers, kommuners och elnätsföretags planering av i vilken ordning som begränsning eller avbrytande av överföring av el till elanvändare ska genomföras i händelse av förutsedd eller plötsligt uppkommen elbrist. Myndigheten ska särskilt mot bakgrund av den uppföljning som myndigheten genomfört under 2011, vidareutveckla den metod som används för planeringen och för de statliga myndigheterns framtagande av beslutsunderlag. Arbetet ska ske i samverkan med länsstyrelserna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Affärsverket svenska kraftnät och andra berörda aktörer.

Statens energimyndighet ska göra en kartläggning av möjligheterna att genomföra åtgärder på tillförselsidan för att klara elförsörjningen i svåra elbristsituationer som komplement till förbrukningsdämpande åtgärder, såsom olika typer av ransonering m.m.

Statens energimyndighet ska även göra en genomgång av biobränslesektorn ur ett försörjningstrygghetsperspektiv.

Resultatet av dessa analyser ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 oktober 2012.

Statens energimyndighet ska fortsätta arbetet med att utveckla energistatistiken. En redogörelse för förbättringsarbetet, samt en övergripande redogörelse för EU-arbetet om statistik för förnybar energi och slutanvändning av energi, ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 november 2012.

Statens energimyndighet ska tillsammans med Energimarknadsinspektionen analysera utvecklingen på fjärrvärmemarknaden i relation till konkurrerande alternativ på värmemarknaden med avseende på priser, konkurrens och miljö. I redovisningen ska även en bedömning göras av effekterna av stödsystemen för konvertering av olika uppvärmningssystem. Resultatet av dessa analyser ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i en gemensam rapport senast den 29 juni 2012.

Statens energimyndighet ska enligt sitt uppdrag gällande den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 och dess prioriteringar, innefattande tydliggörandena i regeringens skrivelse 2009/10:221, senast den 16 mars 2012 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa:

• vilka av den nationella strategins prioriteringar som myndigheten utgått från under perioden 2009 - 2011 samt vilka av myndighetens verksamheter som berörts eller kommer att beröras av insatserna,
• planerade och genomförda insatser med andra myndigheter samt med de organ som har det regionala tillväxtansvaret i länen.

Statens energimyndighet ska dessutom delta i analysarbetet kring genomförande, avstämning och uppföljning av strategin.

Statens energimyndighet ska ta fram en långsiktig intern strategi som ska vägleda myndigheten i dess arbete med regionala tillväxtfrågor. Strategin ska grunda sig på bestämmelserna i förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete, på den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entrepenörskap och sysselsättning 2007-2013 samt på regeringens skrivelse 2009/10:221 Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 3 december 2012.

Statens energimyndighet ska bistå länsstyrelserna i arbetet med regionala klimat- och energistrategier. Myndigheten ska till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 juni 2012 redovisa en statusrapport med analys avseende arbetet med utveckling och genomförande av regionala klimat- och energistrategier. Statens energimyndighet ska analysera de hinder, svårigheter och framgångsfaktorer som länsstyrelserna identifierat och vid behov föreslå åtgärder. Statusrapporten ska även ge en överblick av dels i vilken fas av arbetet respektive länsstyrelse befinner sig, dels en bedömning av ambitionsnivån i arbetet. Statens energimyndighet ska analysera hur och med vilka lokala och regionala aktörer länsstyrelserna har samverkat i utvecklingen respektive genomförandet av strategierna samt uppnådda konkreta resultat för respektive länsstyrelse.

Statens energimyndighet ska, med bistånd av berörda myndigheter förvalta och utveckla den myndighetsgemensamma webbplattformen vindlov.se som nav för all offentlig information om tillståndsfrågor för vindkraftverk. Statens energimyndighet ansvarar för det tekniska systemet, huvudredaktörskapet samt faktaunderlaget inom sitt verksamhetsområde. De berörda myndigheterna ska bistå i detta uppdrag genom att inom sitt verksamhetsområde ansvara för beredning av tillståndsrelevant faktaunderlag och redaktionellt upplägg av detta på webbplatsen. De berörda myndigheterna är Boverket, Naturvårdsverket, Energimarknadsinspektionen, Riksantikvarieämbetet, Affärsverket svenska Kraftnät, Försvarsmakten, länsstyrelserna, Elsäkerhetsverket, Arbetsmiljöverket, Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersökning, Lantmäteriet, Post- och telestyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sametinget, Transportstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Statens energimyndighet ska följa upp tillståndsprocesser för anläggningar som producerar förnybar el och för kraftnät. I uppföljningen ska ingå en redovisning av ledtider för tillståndsprocesser samt hur dessa förändras under tiden och bakomliggande faktorer. Statens energimyndighet ska i uppföljningen identifiera eventuella brister och hinder samt föreslå åtgärder för att bl.a. effektivisera processerna. Vid genomförandet av uppdraget ska Statens energimyndighet samråda med berörda myndigheter. Uppföljningen ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 augusti 2012.

Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten följt de rekommendationer som regeringen angett för att uppnå de mål som beslutats i It för en grönare förvaltning - agenda för it för miljön 2010-2015 (N2009/3482/ITP (delvis)). Återrapportering ska ske i samband med den årliga redovisningen enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Statens energimyndighet ska utifrån de rapporter som EU:s medlemsstater lämnar i enlighet med artikel 22.1 i Europaparlementets och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, sammanställa utvecklingen av förnybar energi i de olika medlemsstaterna samt identifiera eventuella skillnader jämfört med de uppgifter som respektive medlemsstat överlämnat i sina handlingsplaner för förnybar energi enligt artikel 4.1 och 4.2. Statens energimyndighet ska utifrån sammanställningen analysera hur förutsättningar för användning av samarbetsmekanismer påverkas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars 2012. Redovisningen av uppdraget kan i det fallet medlemsstaternas rapporter inte har gjorts tillgängliga i tid kompletteras efter den 31 mars 2012.

Anslagsposten finansierar Statens energimyndighets verksamhetskostnader.

Anslagsposten ska finansiera:

utgifter för arvoden till ledamöter i Oljekrisnämnden, 

utgifter för internationellt samarbete, bl.a. inom ramen för EU och OECD,

utgifter för eget deltagande i EU:s program och

Fjärrvärmenämndens verksamhet utöver de ansökningavgifter som disponeras enligt 12 § fjärrvärmelagen (2008:263).

Statens energimyndighet ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Statens energimyndighet ska efter fakturering betala totalt 133 200 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som abonnemangsavgift. 

Anslagsposten får användas för:

1. åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (1997:1322) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning, 
2. kompetensutveckling och organisering av kommunal energirådgivning, de regionala energikontorens m.fl. samordning av den kommunala energirådgivningen samt planering, utveckling av system, uppföljning och utvärdering av verksamheten,
3. åtgärder för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg, system, metoder och utbildning om energieffektivisering och energieffektiv teknik som riktas till berörda aktörer på lokal, regional eller central nivå,
4. att finansiera projekt vid de regionala energikontoren eller som bedrivs av andra aktörer som har en nyckelfunktion vad gäller energieffektivisering,
5. Statens energimyndighets arbete med framtagning och utveckling av officiell och annan statistik inom energiområdet samt
6. finansiering av EU-projekt och genomförande av EU-direktiv.

Beslut om bidrag ska förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med myndighetens anvisningar.

Anslagsposten får användas för: 

1. utveckling av metoder för marknadsintroduktion av befintlig eller ny energieffektiv teknik, energieffektiva produkter, teknikupphandling samt programanknutna aktiviteter, dvs. planering, utveckling av system samt uppföljning och utvärdering av verksamheten,
2. informations- och utbildningsinsatser, nätverksaktiviteter, utveckling av metoder, verktyg och system,
3. provning av el- eller annan energirelaterad utrustning och därmed sammanhängande verksamheter,
4. Statens energimyndighets arbete med framtagning och utveckling av officiell och annan statistik inom energiområdet, 
5. finansiering av EU-projekt och genomförande av EU-direktiv samt
6. finansiering av internationellt samarbete inom energieffektiviseringsområdet.

För punkten 1 gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser teknikupphandling och utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser åtgärder som främjar expansion av fjärrvärmenäten samt ny energieffektiv teknik och användning av befintliga energieffektiva produkter.

Högst 20 000 000 kronor får användas för myndighetens arbete med programmet "Uthållig kommun".

Högst 10 000 000 kronor får användas för kostnader relaterade till Statens energimyndighets arbete med det internationella samarbetsprogrammet ”Super-efficient Equipment and Appliances Deployment Initiative” (SEAD).

Projekten avseende teknikupphandling ska samordnas med berörda sektorsmyndigheters respektive verksamheter.

Anslagsposten får användas för genomförandearbete och uppföljning avseende Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda.

För anslagsposten gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning avseende utveckling innan varan introduceras på marknaden såvitt avser investeringar i storskaliga vindkraftstillämpningar. 

Högst 3 500 000 kronor får användas för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning och utvärdering.

Anslagsposten ska användas för att stärka Statens energimyndighets kompetens inom framtagande, utveckling och användning av modeller och system för prognoser och utvärderingar, inklusive sådana som används inom EU. Anslagsbeloppet ska vidare användas för studier i energisystemets och energimarknadernas funktion, vilket inbegriper samband mellan de tekniska systemen, energimarknaderna, miljön och klimatet och därtill kopplade samhällsekonomiska analyser.

Anslagsposten får användas för Statens energimyndighets arbete med framtagning och utveckling av officiell och annan statistik inom energiområdet.

Anslagsposten får användas för Statens energimyndighets arbete med utveckling av elcertifikatsystemet.

Anslagsposten får också disponeras för kunskapsöversikter för prioriterade områden i vilka resultat från internationellt forskningsarbete inkluderas.

Anslagsposten finansierar det av regeringen tillsatta samordningsrådet med kunskapsplattform för smarta elnät

Anslagsposten används för forsknings-, utvecklings- och innovationsinsatser i enlighet med de övergripande riktlinjer som framgår av prop. 2005/06:127, prop. 2008/09:1, prop. 2009/10:1,  prop. 2010/11:1 och prop. 2011/12:1. Åtaganden som gjorts inom ramen för tidigare anslagsposterna 2, 3, 4, 5 och 9 får belasta anslagsposten.

Förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet gäller för anslagsposten i det fall EU:s regler om statsstöd är tillämpliga. Anslagsposten får även användas för sådana åtaganden som myndigheten ingått med stöd av tidigare förordningar om statligt stöd till energiforskning, energiteknik och energiteknikbidrag.

Anslagsposten får disponeras för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning, utvärdering och systemkostnader.

Anslagsposten får användas för medfinansiering av insatser och åtgärder inom ramen för regionala tillväxtprogram, medfinansiering av EU-projekt och deltagande i EU:s program samt finansiering av myndighetens arbete med av regeringen ingångna bilaterala samarbetsavtal inom energiområdet och annat internationellt samarbete, förutsatt att verksamheten överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål.

I fråga om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid institution inom högskola eller universitet ska samråd ske med Vetenskapsrådet. I fråga om bidrag till utrustning för provningsverksamhet ska samråd ske med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB.

I enlighet med propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) ska bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Avsikten är därvid inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna, utan att den ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet.

Statens energimyndighet ska medverka i Nordiska ministerrådets toppforskningsprogram om klimat, miljö och energi som pågår 2009-2013. Statens energimyndighet ska ska tillsammans med Verket för innovationssystem, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt Vetenskapsrådet finansiera forskning inom programmet med minst 21 miljoner kronor under 2012, för de fyra myndigheterna sammantaget.

Statens energimyndighet ska använda minst 2 miljoner kronor till den utlandsbaserade verksamheten vid Tillväxtanalys. Dessa ska användas för av Statens energimyndigheten formulerade uppdrag med syfte att konkret stödja Statens energimyndighets verksamhet och mål.

Högst 2 miljoner kronor får disponeras för Statens energimyndighets finansiering av en nationell testarena, Test Site Sweden, som genomförs med utgångspunkt i strategiprogrammet för fordonsindustrin.

Anslagsposten får användas för allmänna energisystem- och klimatstudier såsom Statens energimyndighets arbete med hållbarhetskriterier och livscykelanalyser. 

Anslagsposten ska användas för ett nationellt nätverk för vindbruk. Högst 2 500 000 kronor får användas för programanknutna kostnader såsom planering, administration, uppföljning och utvärdering av stödet.

Anslagsposten får användas för planeringsstöd för vindkraft enligt förordningen (2007:160) om stöd till planeringsinsatser för vindkraft.

Förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller gäller för anslagsposten.  

Högst 2 500 000 kronor får användas för administrativa kostnader anknutna till stödet. Inom denna ram får medel motsvarande högst en procent av beslutade stöd användas för att täcka administrationskostnader knutna till länsstyrelsernas verksamhet.

Förordningen (2009:938) om statligt stöd till åtgärder för produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser gäller för anslagsposten. 

Högst 2 500 000 kronor får användas för administrativa kostnader anknutna till stödet.

Delposten får användas för förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete, särskilt kommuners och landstings arbete med energieffektivisering i enlighet med energieffektiviseringsstödet.

Delposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2009:1533) om statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting.

Delposten får användas för förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete, särskilt regionala samverkansprojekt.

Delposten får användas för att finansiera regionala samverkansprojekt och nätverksaktiviteter som syftar till ökad energieffektivitet i linje med fastslagna regionala klimat- och energistrategier, med deltagande från minst två av följande typer av aktörsgrupper: offentlig sektor, näringsliv, högskolor och ideella organisationer.

Beslut om bidrag ska förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med myndighetens anvisningar.

Statens energimyndighet ska till samtliga länsstyrelser utom till länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län utbetala från anslagsposten till var och en 1 300 000 kronor som ett stöd för arbete med regionala klimat- och energistrategier. Av dessa medel får högst 1 000 000 kronor användas för respektive länsstyrelses arbete med strategisk samordning och ledning samt vidareutveckling och genomförande av regionala klimat- och energistrategier. Till länsstyrelserna i Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län ska Statens energimyndighet utbetala till var och en 2 200 000 kronor. Av dessa medel får högst 1 700 000 kronor användas för respektive länsstyrelses arbete med strategisk samordning och ledning samt vidareutveckling och genomförande av regionala klimat- och energistrategier.

Resterande medel får användas till bidrag till andra lokala och regionala aktörers medverkan i vidareutvecklingen av regionala klimat- och energistrategier.

Statens energimyndighet ska till länsstyrelserna i Dalarnas, Skåne och Norrbottens län utbetala till var och en 2 000 000 kronor för arbete i enlighet med regeringens beslut om särskilt uppdrag avseende pilotlän för grön utveckling.

Beslut om stöd till länsstyrelserna ska förenas med rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med anvisningar från Statens energimyndighet.

Länsstyrelsernas beslut om bidrag till andra lokala och regionala aktörer ska förenas med en rapporteringsskyldighet om hur bidraget använts och övriga villkor i enlighet med anvisningar i samverkansavtal som träffas mellan respektive länsstyrelse och en annan lokal eller regional aktör.

Anslagsposten får användas för:

1. åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2009:1577) om statligt stöd till energikartläggning, samt för planering, utveckling av system, uppföljning och utvärdering av verksamheten,

2. experimentell utveckling och teknikupphandling av energieffektiva produkter och system samt utveckling av metoder för marknadsintroduktion av befintlig eller ny energieffektiv teknik, med särskilt fokus på energieffektiva vägtransportfordon samt energieffektiva maskiner inom de areella näringarna, respektive energieffektiv teknik i små och medelstora företag,

3. informations- och utbildningsinsatser, nätverksaktiviteter, utredningar, utveckling och tillhandahållande av metoder, verktyg och system för energieffektivisering, med särskilt fokus på offentlig upphandling, små och medelstora företag samt barn och ungdomar,

4. informationsinsatser kring samt utveckling och tillhandahållande av metoder, modeller och standardavtal för energitjänster,

5. informationsinsatser för att främja genomförande av energideklarationer för bostäder och lokaler samt energieffektiviserande åtgärder i enlighet med dessa,

6. stöd till Miljöstyrningsrådet för utveckling och tillhandahållande av förteckningar över energieffektiva varor som stöd till upphandlare. Beslutat stöd utbetalas efter rekvirering från Miljöstyrningsrådet.

För punkten 2 gäller förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser teknikupphandling såvitt avser åtgärder som främjar ny energieffektiv teknik och användning av befintliga energieffektiva produkter, samt förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet i de delar som avser experimentell utveckling, inbegripet demonstrationsprojekt, inom energiområdet.

Projekten avseende experimentell utveckling, teknikupphandling och marknadsintroduktion ska samordnas med berörda sektorsmyndigheters respektive verksamheter.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt vissa utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt vissa utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet.

Medel får användas först efter beslut av regeringen.

Villkor

Villkor

Utdömda viten med anledning av förelägganden enligt 16 § fjärrvärmelagen (2008:263), lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol eller 6 kap. 2, 3 och 10 §§ lagen (2003:113) om elcertifikat samt förseningsavgifter enligt 12 kap. 8 § ellagen och 15 § lagen (2011:721) om märkning av energirelaterade produkter levereras in i anslutning till uppbörd och redovisas på inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter.

Statens energimyndighet ska under första kvartalet till inkomsttitel 2811 leverera in de medel som tidigare fonderats i Nordiska Miljöfinansieringsbolaget (Nefco)

1. Statens energimyndighet får använda den förenklade räntekontorutin som regeringen medgav föregående budgetår för att täcka förvaltningskostnader på andra anslag än anslag 1:1 Energimyndigheten:förvaltningskostnader. 

2. Statens energimyndighet medges undantag från kravet att anläggningstillgångar som används i verksamheten ska finansieras med lån i Riksgäldskontoret enligt 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) avseende verksamheter som finansieras av  anslag 1:2, 1:3, 1:5 och 1:11 under utgiftsområde 21 Energi.